# Kritik mot en skattemyndighet för utformningen av en beslutsmotivering i ett taxeringsärende

JO 2000-10-12 dnr 1737-2000

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                      Sid
                                                                       2000-10-12         1737-2000               1 (3)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Kritik mot en skattemyndighet för utformningen av en beslutsmotivering
                        i ett taxeringsärende


                        I ett beslut den 12 oktober 2000 anförde JO Pennlöv följande.

## Anmälan

AA har, för GS Development AB:s (bolaget) räkning, anfört i huvudsak följande. I
                        samband med en revision av bolaget upplyste revisorerna om att de uppgifter som
                        bolaget lämnade under revisionen var sekretessbelagda. Bland den information som
                        lämnades till revisorerna ingick en del uppgifter som var känsliga för bolagets
                        affärsverksamhet, såsom namn på personer som bolaget samarbetar med. Bolaget
                        lämnade uppgifterna under föresatsen att de var skyddade av sekretess.
                        Skattemyndigheten fattade senare ett beslut om att bl.a. inte medge bolaget avdrag
                        för kostnad för jakt. Myndigheten ansåg att jaktkostnaden utgjorde en inte
                        avdragsgill kostnad för lyxrepresentation. I sin motivering uppgav myndigheten
                        namnen på samtliga deltagare i jakten. Skattemyndighetens beslut blev föremål för
                        en tidningsartikel i Kvällsposten. Artikeln namngav flera av jaktdeltagarna. – Det
                        var obehövligt och direkt olämpligt av myndigheten att i beslutsmotiveringen
                        nämna namnen på deltagarna i jakten. Beslutet utformades på ett sätt som inte kan
                        vara korrekt med hänsyn till att det blir offentligt och därmed röjer uppgifter som
                        av bolaget bedömts som känsliga för affärsverksamheten. Det borde ha varit fullt
                        tillräckligt för skattemyndigheten att ha utformat motiveringen enligt följande:
                        ”I jakten har 13 personer deltagit, varav fyra personer har anknytning till
                        koncernen och flertalet övriga ingår i en krets mot vilka koncernen utövar
                        representation.” Offentliggörandet av namnen kan innebära skada för bolaget och
                        de i beslutet nämnda personerna.

## Utredning

Efter remiss anförde skattemyndigheten genom regionskattechefen Eugène Palmér
                        sammanfattningsvis följande.

                        I den aktuella skattefrågan var uppgiften om vilka som deltagit i jakten av
                        avgörande betydelse. Det är inte uteslutet att myndigheten kan tillgodose parts
                        önskan att viss uppgift skall utelämnas i ett beslut. I det här fallet har bolaget inte
                        på något sätt gett uttryck för att lämnade uppgifter om jaktdeltagarna var av känslig


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                  Dnr 1737-2000    Sid 2 (3)




natur för verksamheten. Skattemyndigheten har inte heller i övrigt funnit någon
omständighet som skulle ha gjort det nödvändigt att enligt 20 § första stycket
punkt 3 förvaltningslagen utelämna skälen för beslutet. Myndigheten anser inte att
beslutet har fått en felaktig utformning.

AA kommenterade remissvaret.

Av 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen (1980:100) framgår att sekretess gäller, för
uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, bl.a. vid
skattemyndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt och i särskilt ärende
om revision eller annan kontroll i fråga om bl.a. skatt. Vidare framgår att
sekretessen, med vissa undantag som inte är aktuella här, inte gäller beslut
varigenom bl.a. skatt bestäms.

Enligt 20 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) skall ett beslut varigenom
en myndighet avgör ett ärende innehålla de skäl som har bestämt utgången, om
ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas
helt eller delvis bl.a. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet
för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart
förhållande (punkt 3 samma stycke).

Inledningsvis vill jag framhålla att jag har tolkat AA:s anmälan så att hon är
missnöjd med utformningen av skälen för det aktuella beslutet. Att myndigheten
helt borde ha utelämnat skälen har inte gjorts gällande.

Det är från rättssäkerhetssynpunkt väsentligt att skälen för ett förvaltningsbeslut
klargörs för den enskilde. Härigenom får denne möjlighet att kontrollera hur
myndigheten urskilt och värderat för beslutet relevanta fakta och hur dessa fakta
bedömts enligt tillämpliga rättsregler. En upplysande motivering kan även ge den
enskilde vägledning för argumenteringen i ett eventuellt överklagande. Det är de
omständigheter som varit avgörande för myndighetens beslut som skall redovisas.
Motiveringens utförlighet måste dock anpassas efter behovet. Utgörs skälen för
beslutet av sekretessbelagda uppgifter är det naturligtvis svårare att ge en
motivering utan att röja dessa. Huruvida sekretessbelagda uppgifter bör röjas får
bedömas med hänsyn till det intresse som sekretessen avser att skydda. Enligt min
mening är det av stor vikt att en motivering utformas på ett sådant sätt att de
uppgifter som omfattas av sekretess inte röjs i onödan. Detta gäller särskilt i fall
som kan tänkas dra till sig massmedialt intresse. Givetvis ankommer det på
myndigheten att självmant göra de nämnda bedömningarna.

Enligt min mening omfattades uppgiften om vilka personer som deltagit i jakten av
sekretess. Genom att uppgiften togs in i skälen för beslutet upphörde sekretessen
för densamma. Skattemyndigheten har anfört att den aktuella uppgiften haft en
avgörande betydelse för skattefrågan. Jag ifrågasätter inte detta. Som framgått ovan
är det främst med hänsyn till den enskilde, i det här fallet bolaget, som skälen för
ett beslut skall anges. Bolaget visste vilka jaktdeltagarna var och hade kunnat förstå
beslutsmotiveringen även om denna utformats med ett större mått av
återhållsamhet beträffande uppgiften om jaktdeltagarna. Vad sedan beträffar
                                                               Dnr 1737-2000   Sid 3 (3)




överinstanserna har dessa tillgång till revisionspromemorian, vari deltagarna
framgår. Jag vill även framhålla att skattemyndigheten, även utan påpekande från
bolaget, borde ha förstått att ett offentliggörande av namnen skulle kunna vara
ofördelaktigt för bolaget. Mot den angivna bakgrunden anser jag att
skattemyndigheten hade kunnat iaktta större försiktighet vid utformningen av de
aktuella skälen. Dessa kanske rentav hade kunnat formuleras på sätt som AA har
föreslagit i sin anmälan.
