# Initiativärende om Polismyndighetens förmansprövningar vid omhändertagande för berusning

JO 2021-12-22 dnr 1748-2020

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                           2021-12-22              1748-2020          Sid 1 (10)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Initiativärende om Polismyndighetens förmansprövningar vid
                        omhändertagande för berusning


                          Beslutet i korthet: Om en polis har omhändertagit en person för berusning ska det
                          ansvariga befälet på polisstationen pröva om omhändertagandet ska bestå, s.k.
                          förmansprövning. Förmannen ska också löpande ompröva omhändertagandet.
                          Prövningen fyller en viktig rättssäkerhetsfunktion. JO har i ett initiativärende granskat
                          förmansprövningar vid Polismyndigheten.
                          Polismyndigheten har på JO:s begäran gått igenom alla omhändertaganden för
                          berusning som gjorts under ett års tid vid 21 lokalpolisområden och redovisat i vilken
                          utsträckning omhändertagandena hävts vid förmansprövningen. Polismyndigheten
                          har också gått igenom och redovisat hur förmansprövningar och löpande
                          omprövningar dokumenterats under en enskild månad. Utredningen har inte avsett
                          ärenden där omhändertagandet hävts på grund av att den omhändertagne
                          överlämnats till vård eller någon annan som kunnat ta hand om honom eller henne,
                          exempelvis en närstående.
                          Genomgången visar att det är ytterst sällsynt att beslut om omhändertagande ändras
                          vid förmansprövningen. I endast ett mycket litet antal av de granskade ärendena,
                          mindre än 1 procent, hade omhändertagandet hävts vid förmansprövningen.
                          Resultatet kan enligt JO inte tolkas på något annat sätt än att förmannen många
                          gånger inte gör någon egentlig prövning av omhändertagandet.
                          Omfattande dokumentationsbrister har också kommit fram vid genomgången. I endast
                          1 procent av de granskade ärendena hade förmansprövningarna respektive de
                          löpande omprövningarna dokumenterats.
                          JO är mycket kritisk till de brister som kommit fram när det gäller Polismyndighetens
                          hantering av förmansprövningar och löpande omprövningar. Bristerna är särskilt
                          allvarliga eftersom de avser en så ingripande åtgärd som ett frihetsberövande och
                          med hänsyn till förmansprövningens funktion som en garanti för den omhändertagnes
                          rättssäkerhet.


                        Bakgrunden till JO:s initiativ
                        En person som är så berusad av alkoholhaltiga drycker eller något annat
                        berusningsmedel att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller annars
                        utgör en fara för sig själv, eller någon annan, får omhändertas av polis. Efter
                        omhändertagandet ska ett ansvarigt befäl på polisstationen genom en s.k.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                 Dnr 1748-2020    Sid 2 (10)




förmansprövning avgöra om omhändertagandet ska bestå eller om det ska
hävas. Så länge omhändertagandet pågår ska förmannen också löpande pröva
om det fortfarande finns skäl för omhändertagandet. Förmansprövningen fyller
en viktig rättssäkerhetsfunktion.

I november 2019 inspekterade jag Polismyndigheten, polisområde Uppsala,
lokalpolisområde Uppsala Knivsta. Under inspektionen granskades bl.a. 40
beslut om omhändertagande för berusning. Jag konstaterade att det i samtliga
ärenden hade dokumenterats att förmansprövning hade genomförts men att det
inte i något ärende fanns dokumentation över de iakttagelser och bedömningar
som gjorts vid förmansprövningen.

JO hade även begärt att vid inspektionen få ta del av dokumentationen av de tio
senaste omhändertagandena där förmansprövningen hade lett till att
omhändertagandet hävts. Avsikten var att granska ärenden där en polis beslutat
om omhändertagande för berusning men den förman som prövat åtgärden gjort
en annan bedömning av förutsättningarna för den eller bedömt att det inte
längre fanns skäl för omhändertagandet vid tidpunkten för förmansprövningen.
Polismyndigheten meddelade att några sådana ärenden inte förekommit i
lokalpolisområdet under de senaste ett och ett halvt åren. Flera erfarna
stationsbefäl och poliser bekräftade också, enligt en promemoria som upprättats
med anledning av JO:s begäran, att det var mycket sällsynt att
omhändertaganden hävs av förmannen.

Iakttagelserna vid granskningen och den information som Polismyndigheten
lämnade gav mig intrycket att någon verklig prövning av omhändertagandena
inte hade gjorts vid förmansprövningarna. Jag konstaterade också att det inte i
något av de granskade ärendena fanns någon dokumentation över löpande
bedömningar av om huruvida det fanns skäl att låta omhändertagandet bestå.

Mot den beskrivna bakgrunden beslutade jag att i ett initiativärende utreda hur
förmansprövning och löpande omprövning av beslut om omhändertagande för
berusning görs vid Polismyndigheten.

JO:s begäran om utredning
JO uppmanade Polismyndigheten att gå igenom omhändertaganden för
berusning som gjorts i 21 angivna lokalpolisområden, jämnt fördelade över
Polismyndighetens sju regioner, och att för vart och ett av lokalpolisområdena
yttra sig över följande frågor.

a) I hur många av de 30 första omhändertagandena för berusning i september
   2020 dokumenterades förmansprövningen genom att förmannens
   iakttagelser och bedömning antecknades?

b) I hur många av de ärenden som granskats under punkten a dokumenterades
   löpande bedömningar av förutsättningarna för att omhändertagandet skulle
   bestå?
                                                                         Dnr 1748-2020       Sid 3 (10)




c) Vid hur många omhändertaganden för berusning under perioden den 1 juli
   2019–30 juni 2020 gjorde förmannen en annan bedömning av
   förutsättningarna för omhändertagandet än den polis som beslutat om det
   eller bedömde att det inte längre fanns skäl för omhändertagandet vid
   tidpunkten för förmansprövningen?

JO begärde också att få en kopia av dokumentationen över omhändertagandet i
de ärenden där förmannen ändrat beslutet (punkten c).

Utredningen har inte avsett ärenden där omhändertagandet hävts på grund av att
den omhändertagne överlämnats till vård eller till någon annan som kunnat ta
hand om honom eller henne, exempelvis en närstående.

Utredning
Polismyndigheten (juristen AA) yttrade sig den 21 maj 2021 efter att berörda
befattningshavare och verksamhetsansvariga beretts tillfälle att yttra sig.
Yttrandet finns tillgängligt hos JO.

Resultatet av Polismyndighetens genomgång
Polismyndigheten presenterade följande resultat av utredningen.

Förmannens iakttagelser och bedömning vid förmansprövning antecknades i sju
av totalt 630 ärenden (punkten a).

Löpande bedömningar av förutsättningarna för att omhändertagandet skulle
bestå antecknades i åtta av totalt 630 ärenden (punkten b).

I fyra av de sju berörda polisregionerna saknades helt dokumentation i fråga om
punkterna a och b.

Omhändertagandet hävdes vid förmansprövning i 88 av totalt 27 737 ärenden
(punkten c).

Polismyndighetens bedömning
Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

      Det kan inledningsvis konstateras att det inom Polismyndigheten finns rutiner
      och styrdokument som anger att och hur förmansprövningen och den löpande
      omprövningen av ett omhändertagande av berusade personer ska ske. Vidare har
      samtliga polisregioner – även mot bakgrund av de dokumentationsbrister som
      framkommit i utredningen – bedömt att en verklig prövning sker vid
      förmansprövningen och den löpande omprövningen.
      Inom Polismyndigheten finns även rutiner och styrdokument avseende
      dokumentationen av förmansprövningen och den löpande omprövningen. Av
      dessa framgår sammanfattningsvis att dokumentation ska ske. Genom
      utredningen står det emellertid klart att det, såvitt avser punkterna a och b i JO:s
      remiss, finns brister i dokumentationen över förmansprövningarna och de
      löpande omprövningarna. Orsakerna till detta kan vara flera. En möjlig
      förklaring kan vara att det i rutinerna och styrdokumenten inte på ett tillräckligt
      tydligt och utförligt sätt beskrivs hur dokumentationen ska ske och vem som
      ansvarar för den.
                                                                         Dnr 1748-2020        Sid 4 (10)




      Frågan om dokumentation av omhändertaganden uppmärksammades av
      Polismyndighetens tillsynsenhet 2017 och det var mot den bakgrunden som ett
      arbete påbörjades med att komma till rätta med de dokumentationsbrister som
      identifierades då. Arbetet har bl.a. lett till en digitalisering av arrest-
      verksamheten genom DAF [Polismyndighetens digitala arrestförteckning, JO:s
      anm.], vars övergripande syfte varit och är att öka rättssäkerheten för den
      enskilde. Mot bakgrund av dokumentationskravets centrala betydelse för
      rättssäkerheten vid ett omhändertagande är det viktigt att det inom
      Polismyndigheten finns rutiner som säkerställer en rättssäker hantering i alla led.
      Polismyndigheten vill i denna del framhålla att det pågår ett arbete inom
      myndigheten dels med att förbättra och utveckla DAF, dels med att uppdatera de
      styrdokument som reglerar bl.a. dokumentation av omhändertagande av berusade
      personer. Det bör leda till att dokumentationen av omhändertaganden kan ske på
      ett tydligt och rättssäkert sätt. Den organisatoriska enhet inom Noa [Nationella
      operativa avdelningen, JO:s anm.] med ett särskilt ansvar för
      arrestverksamheten, UC Öst [Polismyndighetens utvecklingscentrum Öst, JO:s
      anm.], har i anledning av JO:s remiss rekommenderat berörda befattningshavare
      att genom en tjänsteanteckning i DAF dokumentera vilka iakttagelser de gjort i
      samband med förmansprövningen och vad som gjort att befälet fattat beslutet om
      att omhändertagandet ska bestå samt erinrat om vikten av att den löpande
      omprövningen av omhändertagandet dokumenteras på ett tillsynsblad. Det står
      klart att rekommendationen är känd inom hela myndigheten, vilket också kan
      bidra till att dokumentationskraven följs.
      Parallellt med kvalitetsarbetet avseende Polismyndighetens rutiner har
      utbildningsinsatser gjorts på regional nivå i syfte att öka kompetensen i fråga om
      förmansprövning och löpande omprövning inom myndigheten. På nationell nivå
      planeras även en utbildningsinsats för stationsbefäl som bl.a. syftar till att stärka
      deras förmåga att genomföra förmansprövning och löpande omprövning.
      Avslutningsvis vill Polismyndigheten framhålla att ytterligare utbildningsinsatser
      på nationell nivå är aktuella och att de frågor som remissen berör är prioriterade
      inom myndigheten.

Reglering
Omhändertagande av berusade personer och förmansprövning
Den som är så berusad av alkoholhaltiga drycker eller något annat
berusningsmedel att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller annars
utgör en fara för sig själv, eller någon annan, får omhändertas av polis eller
ordningsvakt (se 1 § första stycket och 10 § första stycket lagen om
omhändertagande av berusade personer m.m., LOB). Har en ordningsvakt
omhändertagit någon ska den omhändertagne skyndsamt överlämnas till en
polis (se 10 § andra stycket LOB). En polis som har omhändertagit någon enligt
1 § LOB ska så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Har
omhändertagandet inte redan upphört, ska förmannen omedelbart pröva om
omhändertagandet ska bestå. (Se 5 § LOB.)

Om det behövs med hänsyn till den omhändertagnes tillstånd, ska han eller hon
så snart det kan ske undersökas av en läkare (se 3 § LOB). En omhändertagen
person som inte bereds vård på sjukhus eller någon annan vårdinrättning, inte
tas om hand på något annat sätt och som inte heller kan friges, får hållas kvar.
Den omhändertagne får då tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till
ordning eller säkerhet. (Se 4 § LOB.)
                                                                   Dnr 1748-2020      Sid 5 (10)




Förmannens prövning tar sikte på om det finns skäl att låta omhändertagandet
bestå eller om den omhändertagne ska friges. Det är också förmannen som
måste ta ställning till frågan om den berusades tillstånd är så allvarligt att han
eller hon omedelbart bör föras till sjukhus för läkarundersökning och vård. (Se
prop. 1975/76:113 s. 92.) Prövningen grundas i allmänhet på vad som
framkommer vid en kortare utfrågning av den omhändertagne, på den
omhändertagande polisens uppgifter och, där så kan ske, på förmannens egna
iakttagelser av den omhändertagnes uppförande och tillstånd på
polisstationen. Tanken är att förmannen ska träffa den omhändertagne och på så
sätt bilda sig en uppfattning om behovet av att låta omhändertagandet bestå. Om
de geografiska förhållandena är sådana att ett sammanträffande mellan
förmannen och den omhändertagne inte kan ordnas förutsätts
förmansprövningen kunna ske på distans, exempelvis efter en föredragning på
telefon eller videolänk. (Se Berggren och Munck, Polislagen, den 15 februari
2021, Juno, kommentaren till 15 §, och Berg, Polislagen, 15 §, Karnov, den
1 januari 2021.)

Vid förmansprövningen är det viktigt att förmannen får uppgifter om den
omhändertagnes tillstånd och uppförande såväl före ingripandet som efter att
den omhändertagne förts in till arresten. Förmannen bör ställa kompletterande
frågor till den som har verkställt åtgärden och även samtala med den
omhändertagne, för att försäkra sig om att samtliga omständigheter blir belysta
som har betydelse för prövningen av om omhändertagandet ska bestå. (Se också
Rikspolisstyrelsens allmänna råd om förmansprövning på distans m.m., RPSFS
2000:22, FAP 255-1.)

Löpande omprövning
Utöver den inledande förmansprövningen ska omhändertagandet omprövas
löpande. Den som är omhändertagen ska fortlöpande ses till och friges så snart
det kan ske utan men för honom eller henne själv och det inte längre finns skäl
för omhändertagande. Den omhändertagne ska dock alltid friges senast åtta
timmar efter omhändertagandet, om det inte uppenbarligen är förenligt med
hans eller hennes eget intresse att han eller hon får stanna kvar en kortare tid
därutöver. (Se 6 och 7 §§ LOB.)

Dokumentation
Protokoll ska föras över ingripanden som innebär att någon omhändertas. Av
protokollet ska det framgå vem som har fattat beslutet om ingripandet, grunden
för beslutet och tidpunkten när det har fattats, vem eller vilka som har deltagit i
ingripandet, vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot, tiden för
ingripandet och vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet. (Se 27 §
polislagen.) Ett omhändertagande ska som huvudregel dokumenteras i ett
särskilt formulär (se 6 kap. 1 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om omhändertagande av berusade personer, RPSFS 2000:57, FAP 023-1 med
hänvisning till Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
dokumentation enligt 27 och 28 §§ polislagen, RPSFS 2011:12, FAP 100-2). I
                                                                 Dnr 1748-2020       Sid 6 (10)




och med införandet av Polismyndighetens digitala arrestförteckning, DAF, har
dessa formulär digitaliserats.

För intagna i polisarrester ska det vidare föras en journal i form av ett
arrestantblad eller omhändertagandeblad. I denna ska alla beslut som har fattats
samt viktiga händelser och väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade
åtgärder avseende den intagne dokumenteras. Även uppgifter om
omständigheter i övrigt som är av betydelse för vistelsen i arresten ska
dokumenteras. (Se 5 § häktesförordningen och 2 kap. 2 och 3 §§
Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisarrester, PMFS
2015:7, FAP 102-1.)

Polismyndighetens handbok för arrestverksamheten och andra
styrdokument
Sedan 2017 finns det inom Polismyndigheten en handbok med information om
vad som gäller vid bl.a. omhändertagande av berusade personer
(Polismyndighetens handbok för arrestverksamheten, PM 2017:63). I
handboken redogörs för innehållet i de ovan nämnda styrdokumenten, med viss
ytterligare vägledning om hur förmansprövningen och den löpande
omprövningen ska utföras och dokumenteras. Utöver vad som redogjorts för i
det föregående kan nämnas att det i handboken konstateras att samtliga åtgärder
måste dokumenteras noggrant och att det till handboken finns en bilaga med en
särskild rutin för vad som gäller vid omhändertaganden enligt LOB. I
handboken anges också att det ansvariga befälet vid sin förmansprövning
behöver få tillgång till viss information om den omhändertagne, t.ex. om
sjukdomar, behov av läkemedel och eventuella skador.

Även regionala styrdokument och lokala rutiner förekommer inom
Polismyndigheten. Dessa bör enligt Polismyndigheten ses som kompletteringar
till de nationella styrdokumenten. I yttrandet till JO har myndigheten konstaterat
att det finns en nationell enhetlighet i fråga om rutiner vid förmansprövning och
löpande omprövning, och att endast vissa mindre lokala skillnader har kommit
fram.

Bedömning
Förmansprövningen fyller en viktig rättssäkerhetsfunktion
För den polis som gör ett omhändertagande kan det vara förenat med
svårigheter att bedöma om förutsättningarna för åtgärden är uppfyllda i det
enskilda fallet. Bedömningen måste ofta göras i en stressad och stökig situation.
Genom förmansprövningen kan misstag rättas till och felaktiga
omhändertaganden motverkas.

Ibland kan också förhållandena ändras efter ingripandet så att det vid
förmansprövningen inte längre finns förutsättningar för ett omhändertagande.
Den omhändertagne kan exempelvis ha nyktrat till och en omhändertagen som
varit aggressiv och utagerande vid ingripandet kan ha lugnat ner sig. Huruvida
                                                                   Dnr 1748-2020       Sid 7 (10)




det finns förutsättningar att omhänderta en person är dessutom en
bedömningsfråga. Det kan därför finnas utrymme för förmannen att dra en
annan slutsats vid prövningen än den som gjordes av en polis vid
omhändertagandet.

Förmansprövningen fyller alltså en viktig rättssäkerhetsfunktion genom att
någon annan än den som har gjort omhändertagandet bedömer om det ska bestå.
Det är därför ett grundläggande rättssäkerhetskrav att prövningen genomförs på
det sätt som lagstiftaren har avsett. Det är också av stor vikt från rättssäkerhets-
och kontrollsynpunkt att förmansprövningar dokumenteras på ett fullständigt
och korrekt sätt.

Begränsning av granskningen
Min granskning har inte omfattat omhändertaganden som hävts på grund av att
den omhändertagne har överlämnats till vård. Granskningen har inte heller
avsett förmannens bedömning i enskilda fall om huruvida den omhändertagne
ska vårdas på sjukhus eller tas in i en polisarrest.

Jag vill dock framhålla att det i förmansprövningen också ingår en bedömning
av om den omhändertagne är i behov av läkarvård. Vårdperspektivet är mycket
viktigt vid omhändertagande av berusade personer.

Omfattande brister i dokumentationen
Av både polislagen och Polismyndighetens egna rutiner och styrdokument
framgår att förmansprövningen ska dokumenteras. Genom den utredning som
Polismyndigheten genomfört har det kommit fram att dokumentationen av
förmansprövningen uppvisat stora brister i samtliga granskade
lokalpolisområden. I endast sju av de totalt 630 ärenden som granskades hade
förmansprövningen dokumenterats genom att förmannens iakttagelser och
bedömning antecknats.

Eftersom den omhändertagne ska friges så snart det kan ske utan men för
honom eller henne själv och det inte längre finns skäl för ett omhändertagande,
måste Polismyndigheten löpande pröva om omhändertagandet ska bestå. Även
sådana löpande bedömningar ska självfallet dokumenteras, vilket också framgår
av Polismyndighetens rutiner och styrdokument.

Av Polismyndighetens utredning framgår att löpande bedömningar av
förutsättningarna för att omhändertagandet skulle bestå antecknades i endast
åtta av de totalt 630 granskade ärendena.

Jag kan således konstatera att det förekommit omfattande brister i
dokumentationen av förmansprövningar och löpande omprövningar. Det är
naturligtvis oacceptabelt och visar enligt min mening att det inom
Polismyndigheten inte finns tillräcklig kunskap om de dokumentationskrav som
gäller.
                                                                   Dnr 1748-2020    Sid 8 (10)




Det görs ofta ingen verklig prövning av förmannen
För att syftet med förmansprövningen ska uppnås måste förmannen göra en
självständig bedömning av de omständigheter som lagts till grund för
omhändertagandet och kan inte enbart förlita sig på de ingripande polisernas
bedömningar och slutsatser. Förmannen ska givetvis också lägga egna
iakttagelser av den omhändertagne till grund för bedömningen. Det är av
grundläggande betydelse att den som gör en förmansprövning är omsorgsfull
och noggrann vid prövningen och ser till att skaffa sig ett fullgott underlag för
sin bedömning.

Resultatet av utredningen visar att det är ytterst sällsynt att ett beslut om
omhändertagande ändras vid förmansprövningen. Under det år som min
granskning avsett omhändertogs 27 737 personer i de aktuella
lokalpolisområdena. Endast 88 av dessa omhändertaganden hävdes vid
förmansprövningen, vilket utgör mindre än 1 procent av det totala antalet.

Utredningen visar alltså att det i princip inte förekommer att förmannen gör en
annan bedömning av förutsättningarna för omhändertagandet än den ingripande
polisen eller bedömer att det vid förmansprövningen inte längre finns skäl för
omhändertagandet. I motsats till vad samtliga polisregioner uppgett anser jag att
resultatet inte kan tolkas på något annat sätt än att det många gånger inte görs
någon verklig prövning av omhändertagandet vid förmansprövningen.

Vid min granskning av de 88 ärenden där omhändertagandet hade hävts vid
förmansprövningen har jag också kunnat konstatera att det i endast omkring
hälften av ärendena fanns dokumentation av förmannens iakttagelser och
bedömning. I övriga ärenden gick det inte att utläsa vad som låg till grund för
beslutet att häva omhändertagandet.

I de fall där förmannens iakttagelser och bedömning hade dokumenterats hade
det ibland gjorts i en särskild tjänsteanteckning. Ofta framgick grunderna för
förmannens bedömning emellertid endast under beskrivningen av
omhändertagandet. Av Polismyndighetens yttrande framgår också att flera
polisregioner har påtalat att det i DAF saknas en tydlig plats för dokumentation
av grunden för förmannens beslut.

Sammanfattning och slutsatser
Polismyndighetens genomgång har visat på omfattande dokumentationsbrister i
fråga om både förmansprövningar och löpande omprövningar. I endast omkring
1 procent av de granskade ärendena hade förmannens iakttagelser och
bedömning antecknats vid förmansprövningen. Även när det gäller löpande
omprövningar hade bedömningar dokumenterats i endast omkring 1 procent av
de granskade ärendena.

Ur rättssäkerhets- och kontrollsynpunkt är det ett grundläggande krav att beslut,
åtgärder och händelser av betydelse dokumenteras i enlighet med de
bestämmelser som gäller. Dokumentationsbristerna är allvarliga eftersom de
                                                                  Dnr 1748-2020      Sid 9 (10)




omöjliggör en granskning i efterhand av förutsättningarna för frihetsberövandet.
Att det finns dokumentationsbrister innebär också typiskt sett att det med visst
fog kan ifrågasättas om en åtgärd verkligen har genomförts i enlighet med de
regler som gäller.

Redan de mycket omfattande och väsentliga dokumentationsbristerna ger mig
anledning att ifrågasätta om Polismyndigheten faktiskt genomför
förmansprövningar och löpande omprövningar på det sätt som förutsätts enligt
LOB.

Dessutom visar Polismyndighetens genomgång att det är ytterst sällsynt att ett
beslut om omhändertagande ändras vid förmansprövningen. I de granskade
ärendena hade omhändertagandet hävts vid förmansprövningen endast i ett
mycket litet antal fall.

Som jag konstaterat kan resultatet inte tolkas på något annat sätt än att
förmannen många gånger inte gör någon egentlig prövning av
omhändertagandet. Det är naturligtvis mycket allvarligt med hänsyn till vad jag
ovan anfört om förmansprövningens funktion som en garanti för den
omhändertagnes rättssäkerhet.

Jag är sammanfattningsvis mycket kritisk till de omfattande brister som kommit
fram när det gäller Polismyndighetens hantering av förmansprövningar och
löpande omprövningar. Bristerna är särskilt allvarliga eftersom de avser en så
ingripande åtgärd som ett frihetsberövande.

Avslutande synpunkter
Polismyndigheten har i sitt yttrande redogjort för det kvalitetsarbete som vid
tiden för yttrandet pågick inom myndigheten och för de utbildningsinsatser som
hade genomförts och som planerades på såväl regional som nationell nivå.
Polismyndigheten har också informerat om att det inom myndigheten pågår ett
arbete med att uppdatera de styrdokument som finns inom myndigheten med
hänsyn till den digitalisering av dokumentationen som genomförts genom DAF.
Jag har i min tillsynsverksamhet noterat att det i DAF numera finns en särskild
plats för dokumentation av iakttagelser i samband med förmansprövningen. Jag
utgår från att Polismyndigheten som en del i utvecklingsarbetet följer upp om
förändringen bidrar till att grunderna för förmannens beslut dokumenteras på
det sätt som föreskrivs i författning.

Jag ser naturligtvis positivt på att Polismyndigheten vidtar åtgärder för att
avhjälpa de omfattande och allvarliga brister som konstaterats genom
utredningen, och jag utgår från att arbetet även fortsättningsvis prioriteras inom
myndigheten. Jag kommer att fortsätta följa frågorna om hur förmansprövningar
görs och om hur förmansprövningar och löpande omprövningar dokumenteras i
ärenden om omhändertagande av berusade personer.
                    Dnr 1748-2020   Sid 10 (10)




Ärendet avslutas.
