# Kritik mot en tjänsteman i Strängnäs kommun som genom att lämna en felaktig uppgift åsidosatt reglerna om utlämnande av allmänna
handlingar

JO 2013-05-15 dnr 1758-2012

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2013-05-15              1758-2012             1 (8)
Stf justitieombudsmannen
Hans Ragnemalm




                        Kritik mot en tjänsteman i Strängnäs kommun som genom att lämna en
                        felaktig uppgift åsidosatt reglerna om utlämnande av allmänna
                        handlingar


                          Beslutet i korthet: En rapport som kommit in till Strängnäs kommun via e-post begärdes
                          utlämnad. Den ansvarige tjänstemannen bedömde att rapporten inte var en allmän
                          handling och uppgav att den inte kommit in. Tjänstemannen kritiseras för att han lämnade
                          en direkt felaktig uppgift som omöjliggjorde en rättslig prövning av hans bedömning.
                          I beslutet behandlas även vissa frågor om diarieföring och gallring av e-post.

## Anmälan

AA anmälde Strängnäs kommun för brister i hanteringen av allmänna handlingar. I
                        anmälan angavs huvudsakligen följande.

                        Inför ett informationsmöte den 19 januari 2012 om förändringen av stations-
                        området i kommunen begärde AA att få del av en rapport från Trafikverket.
                        Begäran framställdes bl.a. annat till BB, utvecklingsstrateg vid
                        samhällsbyggnadsförvaltningen. Denne informerade honom om att rapporten inte
                        hade kommit in till kommunen.

                        Den 1 februari 2012 begärde han att få ut information om all kommunikation
                        mellan Strängnäs kommun och Trafikverket från den 1 januari 2011 och framåt.
                        Den dokumentation som tillhandahölls honom innehöll dock varken några e-post-
                        meddelanden eller några e-postlistor. Efter flera påminnelser fick han besked om
                        att det inte fanns någon e-post motsvarande hans begäran. Efter ytterligare en
                        begäran fick han så, den 14 februari 2012, ta del av bland annat e-postlistor över
                        BB:s kommunikation med Trafikverket. Slutligen fick han den 2 mars del av en
                        kopia av ett e-postmeddelande som visade att BB den 2 januari 2012 mottagit den
                        rapport han tidigare efterfrågat.

                        I samband med att han begärde ut e-postmeddelanden och e-postlistor fick han
                        information om att kommunens tjänstemän, med stöd av ett generellt gallrings-
                        beslut, ansåg sig kunna radera samtliga e-postmeddelanden efter sju dagar och e-
                        postlistor efter 30 dagar.

                        AA sammanfattade sin anmälan i tre punkter.


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 1758-2012     Sid 2 (8)




      1. Kommunen hävdar att de raderar mailen i enlighet med det gallringsbeslut KF
      tagit […]. Gallringsbeslutet syftar endast till att möjliggöra gallring av skräppost
      m.m. men tjänstemännen verkar hävda att de[t] möjliggör[--] radering av i princip
      allt.
      2. Kommunen hävdar att de endast spar e-postlistor i trettio dagar […]. I och med att
      det är e-postlistorna som redovisar den e-post som inkommit och skickats – då den
      inte diareförs på annat sätt – […] skulle [det] innebära att möjligheten att gå vidare
      för att hitta specifika mail försvinner efter trettio dagar vilket givetvis borde vara
      helt felaktigt.
      3. Kommunens tjänstemän ljuger och bidrar därför till att förhindra alternativt
      försvåra och förhala utlämnade av allmänna handlingar.

Utredning
Kommunstyrelsen i Strängnäs kommun anmodades att göra en utredning och yttra
sig över anmälan.

Kommunens rutiner för gallring av e-post
I sitt yttrande lämnade kommunstyrelsen följande redogörelse för kommunens
rutiner beträffande registrering och gallring av e-post.
       … [K]ommunstyrelsen […] är arkivmyndighet i Strängnäs kommun och […] har
      fattat ett beslut om att allmänna handlingar av tillfällig eller ringa karaktär kan
      gallras vid inaktualitet, KS/2010:583, 2011-03-01 § 26. Kommunstyrelsen har sedan
      rekommenderat övriga nämnder och bolag att fatta likalydande beslut, vilket gjorts. I
      en bilaga till beslutet redogörs för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse som
      kan gallras vid inaktualitet. Bland annat gäller det loggar för e-post, under
      förutsättning att de inte längre behövs för kontroll av överföringen och att de inte
      heller behövs för återsökningen av de handlingar som inkommit eller utgått från
      myndigheten och som ska bevaras.
      E-postlistor genereras på begäran om de behövs för kommunen till exempel för att
      konfirmera att kommunen mottagit eller sänt ett specifikt meddelande när
      kommunen behöver fastställa tidsfrister för överklagandetider. E-postmeddelanden
      som tillhör ett ärende och tillför ärendet uppgifter och sparas för arkivering
      registreras i ärendehanteringssystemet.
      All e-post, både extern och intern, går via en transaktionslogg. Denna logg tömmer
      kommunen löpande och i dagsläget töms e-postloggen efter 30 dagar.
      All extern e-post till och från Strängnäs kommun går via en molntjänst där e-post
      kontrolleras för virus och spam. Molntjänsten fungerar även som en back-up. Utifrån
      denna molntjänst kan e-postlistor genereras. Strängnäs kommun har köpt ett
      utrymme för en fast mängd data som lagras. I dagsläget uppgår den fasta mängden
      data som kan lagras till 100 Gb. Kommunen kan aldrig riktigt veta hur långt tillbaka
      uppgifterna sparas men garanterar att e-postlistorna sparas under 30 dagar. Vid ett
      uttag av uppgifter på grund av AA:s begäran kunde e-postlistor för drygt ett år
      genereras.
      Genom kommunstyrelsen beslut om gallring av handlingar som är av tillfällig eller
      ringa betydelse är det möjligt att gallra loggar för e-post under förutsättning att de
      inte längre behövs för kontroll av överföringen och att de inte heller behövs för
      återsökningen av de handlingar som inkommit till eller utgått från myndigheten och
      som ska bevaras. Dock finns ingen tidsgräns vilket kan anses som en brist. 30 dagar
      har fungerat som en gräns mot bakgrund av kommunfullmäktiges generella
      gallringsbeslut (KS/2008:53, 2008-02-25, KF § 46). I nuläget finns e-postloggar för
      cirka ett år tillbaka.
                                                                      Dnr 1758-2012    Sid 3 (8)




      Rätten att få ta del av allmänna handlingar ska upprätthållas genom att tjänstemän
      och förtroendevalda registrerar relevant e-post i ärendehanteringssystem. […]
      Kommunstyrelsen anser att det i princip fungerar bra med att registrera allmänna
      handlingar. Dock förekommer brister, till exempel att anställda och förtroendevalda
      inte alltid registrerar relevant e-post i ärendehanteringssystemet utan använder e-
      postsystemet som arkiv. Kommunstyrelsen har på sitt sammanträde den 29 maj att
      fatta beslut om att anta ett förslag om riktlinjer för användandet av internet och e-
      post. Däri betonas vikten av att registrera allmänna handlingar i ärendehanterings-
      system och att även e-post är att anse som allmän handling. Så snart e-post har
      registrerats i ärendehanteringssystemet kan den raderas från e-postsystemet. I en e-
      postlista kan uppgifter om e-posten fortfarande finnas kvar, utan att själva
      grundmeddelande finns. I riktlinjerna finns även information om loggarna för e-post.
      […]
Kommunstyrelsen gav därefter in kommunens arkivreglemente, kommunstyrelsens
gallringsbeslut avseende handlingar av tillfällig eller ringa betydelse samt de nya
riktlinjer som antagits om användande av internet och e-post.

Handläggningen av begäran om handlingsutlämnande
I sitt yttrande lämnade kommunstyrelsen följande redogörelse för handläggningen
av AA:s begäran om att ta del av Trafikverkets rapport.
      Den rapport som AA […] ville ha del av delades ut vid ett samrådsmöte angående
      förändringen av stationsområdet den 19 januari [2012]. Innan dess hade den skickats
      per e-post för synpunkter. Underlag till rapporten kom från Trafikverkets konsult
      den 2 januari [2012] och åtföljdes av följande meddelande: ”Skickar över
      dokumentationen för charretten som vi nu har på granskning. Kom gärna med
      synpunkter ni också.” BB tolkade detta som ett material inom ramen för samarbetet
      mellan Trafikverket och kommunen. BB ansåg inte att kommunen vid den
      tidpunkten kunde lämna ut material som var under bearbetning av annan part. BB
      hade också tidigare hänvisat AA till Trafikverket för att få del av rapporten.
      Kommunen fick inte del av någon färdig rapport förrän Trafikverket levererade 200
      exemplar vid informationsmötet den 19 januari.
I denna del redovisade kommunstyrelsen följande bedömning.
      Kommunstyrelsen anser att det är en korrekt bedömning, att underlaget till rapporten
      skickats i samrådssyfte, en så kallad delning, och var vid den tidpunkten inte en
      allmän handling. Dock borde AA ha fått information om att den inte ansågs vara en
      allmän handling och informeras om rätten att få ett beslut om detta.
När det gäller kommunens hantering av AA:s övriga framställningar framgick
bland annat följande av yttrandet och därtill fogade bilagor.

Efter viss korrespondens mellan AA och kommunen översände kommunjuristen
CC den 9 februari 2012 e-postloggar avseende e-postmeddelanden mellan
Strängnäs kommun och Trafikverket för de senaste 30 dagarna till AA. Denne
uppmanades att från logglistan precisera vilka e-postmeddelanden han önskade ta
del av. AA informerades vidare om att kommunen skulle undersöka om det fanns
e-postmeddelanden sparade som var äldre än 30 dagar hos enskilda handläggare.
Under perioden den 10 till den 14 februari översände kommunen ett antal
dokument till AA, redogjorde för gällande gallringsbestämmelser och bad honom
att i några avseenden precisera sin begäran. Under denna tid inkom AA med
ytterligare förfrågningar.
                                                                       Dnr 1758-2012     Sid 4 (8)




I beslut den 2 mars avslog kommunstyrelsen delvis några av AA:s framställningar.
I beslutet anges att kommunen tillmötesgått AA:s begäran så långt det varit
möjligt, men att vissa handlingar gallrats och därför inte kan lämnas ut.

AA överklagade beslutet och yrkade att e-postlistor avseende alla e-
postmeddelanden som skickats till och från BB fr.o.m. den 1 januari 2011 skulle
lämnas ut. Under målets handläggning i kammarrätten lyckades kommunen, ur den
molntjänst man använder, ta fram e-postlistor avseende all extern e-post som
skickats till och från BB från och med den 21 mars 2011, vilka lämnades ut till AA.
Kammarrätten avslog den 15 maj 2012 AA:s överklagande med hänvisning till att
det inte fanns skäl att ifrågasätta kommunstyrelsens uppgift om att några ytterligare
e-postlistor inte fanns förvarade hos kommunen.

I denna del redovisade kommunstyrelsen följande bedömning av handläggningen.

      […] Då AA begärt e-post har det varit svårt att eftersöka just e-post i
      ärendehanteringssystemet eftersom rubriken inte alltid anger att det är just e-post det
      handlar om och han har inte heller begärt e-post i ett specifikt ärende utan
      korrespondens som rör två eller fler parter. AA har därför fått post- och
      dokumentlistor samt e-postlistor för att precisera vilka handlingar han vill ta del av.
      [---]
      Anledningen till att AA från början endast fick e-postloggar för 30 dagar var
      missförstånd och bristande kommunikation och rutiner mellan kommunstaben och
      IT-enheten. Så snart det hade klargjorts att kommunen hade tillgång till e-postlistor
      för längre tid tillbaka än 30 dagar skickades dessa till AA.
      [---]
      […] AA:s begäran har omfattat ett stort antal handlingar. Begäran var relativt
      oprecis och han har uppmanats att från e-postlistor närmare precisera vilken e-post
      han vill ha del av. Han har även fått ta del av viss e-post samt post- och
      dokumentlistor. Strängnäs kommun har endast en förvaltning men är uppdelat i ett
      antal kontor. Informationen som AA har begärt har krävt efterforskningar på
      samtliga kontor och flera myndigheter. När Strängnäs kommun insåg att begäran var
      omfattande skedde en samordning via kommunstaben istället för att hänvisa AA till
      olika myndigheter. Kommunstyrelsen har så skyndsamt som möjligt behandlat AA:s
      begäran.
      Ett beslut om avslag på begäran av utlämnande av handlingar hade dock kunnat
      fattas i ett tidigare läge. AA begär den 14 februari ett beslut om utlämnande av
      handlingar. Senare samma dag skickas ytterligare e-postlistor till honom, e-postlistor
      för trafik mellan BB och Trafikverket från och med den 1 januari 2011 och även
      information om att all BB:s e-post finns att tillgå. AA meddelar att han vill komma
      och titta på informationen. Kommunen har då inte sett någon anledning att fatta ett
      beslut eftersom kommunen uppfattat att AA är nöjd med de handlingar han fått
      möjlighet att få tillgång till. Kommunen anser inte heller att det finns ytterligare
      handlingar att lämna ut, allt som är möjligt att lämna ut har också på något sätt
      erbjudits AA genom att ha fått handlingar per e-post, genom möjligheten att på
      stället ta del av handlingarna eller mot avgift få kopia.
Kommunstyrelsens slutsats var att AA:s begäran tillgodosetts så långt som möjligt.

AA kommenterade yttrandet och anförde därvid bland annat att det, när han
kontaktade kommunen, enbart handlade om att han ville få del av det material
angående stationsprojektet som kommunen erhöll den 2 januari. Eftersom den
                                                                  Dnr 1758-2012   Sid 5 (8)




begärda handlingen inte hade diarieförts, dess existens förnekades och e-
postloggarna gallrades efter 30 dagar, var det omöjligt för honom att ta reda på om
rapporten kommit in eller inte. Kommunen hade enligt hans mening försökt
kringgå offentlighetsprincipen genom sitt agerande.

Rättslig reglering
Handlingsutlämnande
Grundläggande regler
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att ta
del av en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess
(offentlighetsprincipen).

Med handling avses inte bara konventionella handlingar utan också upptagningar
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel. En
handling i den formen anses förvarad hos en myndighet om den är tillgänglig för
myndigheten med teknik som myndigheten själv använder.

Av Regeringsrättens avgörande den 7 oktober 1998 (RÅ 1998 ref. 44) framgår att
datalagrade förteckningar över in- och utgående e-postmeddelande (e-postlogg) hos
tjänstemän vid en myndighet är att anse som allmänna handlingar enligt TF.

Potentiella handlingar
En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling
anses förvarad hos myndigheten om denna kan ta fram den med rutinbetonade
åtgärder. En sådan s.k. potentiell handling omfattas av offentlighetsprincipen.
Regler om rätten att få ut allmänna handlingar gäller däremot inte
sammanställningar av mer komplicerat slag. En myndighet är alltså enligt dessa
regler inte skyldig att sammanställa uppgifter som finns i dess databaser annat än
om detta kan ske med en begränsad arbetsinsats och till en ringa kostnad. För
sammanställningar av personuppgifter gäller särskilda begränsningar.

Utkast och säkerhetskopior
Utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse eller annan därmed
jämställd handling som inte har expedierats anses inte som allmän handling, såvida
den inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § TF). Bestämmelsen gäller även då
en myndighet från utomstående, t.ex. en annan myndighet, begär in synpunkter på
en preliminär produkt. Under förutsättning att översändandet uteslutande sker i
samrådssyfte anses handlingen inte expedierad och därmed inte som upprättad och
allmän. Den blir inte heller att anse som inkommen och därmed allmän hos den
mottagande myndigheten. (Skulle den konsulterade myndigheten emellertid lämna
ett skriftligt svar – i en separat skrivelse eller genom att returnera handlingen med
påtecknade kommentarer – blir detta svar en inkommen och därmed allmän
handling hos den myndighet som begärt synpunkter, se härom Bohlin,
Offentlighetsprincipen, 8 u. 2010, s. 107-109.)
                                                                  Dnr 1758-2012   Sid 6 (8)




Som allmän handling anses inte heller en handling som en myndighet förvarar
endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en
myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information, en s.k.
en säkerhetskopia (2 kap. 10 § TF).

Skyndsamhetskrav
En allmän handling som får lämnas ut ska enligt 2 kap. 12 § TF tillhandahållas
genast eller så snart det är möjligt. Det ska ske på stället och utan avgift. Den som
så begär har också rätt att mot fastställd avgift få en kopia av handlingen. En sådan
begäran ska behandlas skyndsamt (2 kap. 13 § TF).

Besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas samma dag som begäran gjorts.
Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att
ta ställning till om utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara
ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande
material. I sådana fall kan det många gånger vara lämpligt att successivt lämna
besked om vad som kan lämnas ut.

Handläggare och myndighetsprövning
Om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en handling, är det enligt
6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) i första hand denne
som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde
låta myndigheten göra prövningen (myndighetsprövning), om det kan ske utan
onödigt dröjsmål. Vägrar den anställde att lämna ut handlingen eller del av den ska
den som begär handlingen informeras om möjligheten att begära
myndighetsprövning. Av informationen ska framgå att det för överklagande krävs
att sökanden först begär och erhåller ett skriftligt beslut från myndigheten.

Överklagande
Om en myndighetsprövning resulterar i att myndigheten helt eller delvis vägrar att
lämna ut en handling kan myndighetens beslut enligt 6 kap. 8 § OSL överklagas till
kammarrätt.

Registrering
Av 5 kap. 1 § OSL följer att allmänna handlingar enligt huvudregeln ska registreras
så snart de har kommit in till eller upprättats hos myndigheten. Handlingar som inte
omfattas av sekretess behöver dock inte registreras som de hålls så ordnade att det
utan svårighet kan fastställas om de inkommit eller upprättats. Om det är uppenbart
att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver
den varken registreras eller hållas ordnad.

Arkivering och gallring
Enligt 2 kap. 18 § TF meddelas grundläggande bestämmelser om hur allmänna
handlingar ska bevaras samt om gallring av sådana handlingar i lag. I arkivlagen
(1990:782) behandlas bl.a. frågor om arkiveringsskyldighet, arkivansvar, arkivvård
och gallring. I 8 § andra stycket anges att kommunstyrelsen som huvudregel är
                                                                  Dnr 1758-2012   Sid 7 (8)




arkivmyndighet i kommunen. I 10 § fastslås att allmänna handlingar får gallras,
men att det vid gallringen ska beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet.
Vidare måste det beaktas att det material som återstår efter gallring ska kunna
tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov. Av 16 § framgår att
kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om arkivvården inom kommunen, i
den utsträckning något annat inte är särskilt föreskrivet. Hur beslut om gallring ska
fattas inom en kommunen framgår som regel av kommunens arkivreglemente (dvs.
kommunfullmäktiges föreskrifter).

Råd om bevarande och gallring hos kommuner och landsting har utfärdats av
Sveriges kommuner och landsting tillsammans med Riksarkivet i serien ”Bevara
eller gallra”. I de gallringsråd som gavs ut år 2010 för lednings- och stödprocesser i
kommuner, landsting och regioner anges att e-postloggar kan gallras under
förutsättning att de inte längre behövs för återsökning av de handlingar som
inkommit eller utgått från myndigheten och som ska bevaras. Vidare anges att e-
post som regel kan gallras om den överförts till annat format eller annan
databärare, t.ex. genom utskrift på papper. I råden anges att det är lämpligt att
kommunen fattar ett generellt gallringsbeslut för denna typ av handlingar. Råden är
utarbetade med Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av
handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (RA-FS 1991:6, ändrad genom RA-FS
1997:6) som förebild.

Bedömning
Registrering och gallring av e-post
Som framgått ovan utgör en e-postlogg en allmän handling. Loggen genereras
automatiskt och dess funktion avser systemets drift och säkerhet. E-postloggar
betraktas typiskt sett som en handling av ringa eller tillfällig betydelse och kan
därför gallras efter relativt kort tid. Av kommunstyrelsens yttrande framgår att e-
postmeddelanden som utgör allmänna handlingar ska registreras i kommunens
diarium, varför loggen inte är nödvändig för att kunna finna allmänna handlingar.
Mot denna bakgrund har jag ingenting att erinra mot att Strängnäs kommun, i
enlighet med det gallringsbeslut kommunstyrelsen fattat, gallrar sina e-postloggar
efter 30 dagar.

Av vad som ovan sagts framgår vidare att ett e-postmeddelande får raderas ur e-
postsystemet om det inte utgör en allmän handling, om det är av ringa betydelse för
myndighetens verksamhet och därför inte behöver registreras, eller om
meddelandet har överförts till och registrerats i ett ärende eller på motsvarande sätt
tagits om hand för registrering och arkivering. I ärendet saknas underlag för
slutsatsen att Strängnäs kommun felaktigt skulle gallra e-postmeddelanden.
Kommunstyrelsen har dock vidgått att det förekommer vissa brister när det gäller
enskilda medarbetares registrering av e-post i ärendehanteringssystemen men
uppgett att man nu har antagit nya tydliga riktlinjer för detta.
                                                                   Dnr 1758-2012   Sid 8 (8)




Sammanfattningsvis finns inte skäl för någon kritik mot Strängnäs kommun när det
gäller kommunens rutiner avseende registrering och gallring av e-post. Mot
bakgrund av de uppgifter kommunen lämnat vill jag dock erinra om vikten av att
tillämpningen av de nya riktlinjerna följs upp.

Begäran om att ta del av e-post
Som angetts tidigare utgör en e-postlogg en allmän handling. Loggen generas
automatiskt i samband med att e-post skickas och tas emot. Ur e-postsystemet kan
också tas fram förteckningar över den e-post som finns lagrad där. Sådana
förteckningar, eller listor, utgör s.k. potentiella handlingar och omfattas av
offentlighetsprincipen, om de kan tas fram av myndigheten med rutinbetonade
åtgärder. I vilken utsträckning AA efterfrågat e-post, e-postloggar eller e-postlistor
och vad han fått del av är inte fullt klarlagt i ärendet. Varken AA eller kommunen
har hållit isär begreppen i sina redogörelser för vad som förevarit. Följande kan
dock konstateras.

Kommunstyrelsen har uppgett att kommunen fram till den 14 februari 2012
försökte få klarhet i vilka handlingar AA efterfrågade och att material kontinuerligt
lämnades ut till honom. Att det dröjde fram till den 2 mars innan kommunen
meddelade ett överklagbart beslut beträffande vissa delar av AA:s framställningar
har förklarats med att kommunen uppfattade att denne var nöjd med de handlingar
han erbjudits att ta del av. Vad som framkommit ger inte underlag för någon kritik
mot kommunen.

Av utredningen framgår vidare att viss e-post som omfattades av AA:s begäran
hade gallrats ur kommunens e-postsystem. Säkerhetskopior fanns dock bevarade i
den molntjänst som kommunen använder. Detta förhållande förbisågs initialt,
varför utlämnandet dröjde en tid. Mot bakgrund av att säkerhetskopior inte utgör
allmänna handlingar saknas det skäl att rikta kritik mot att det inte omgående
undersöktes om e-post fanns bevarad på detta sätt.

Begäran om att ta del av en rapport som bifogats ett e-postmeddelande
Av utredningen framgår att BB, som mottog AA:s begäran, gjorde bedömningen
att den rapport han fick från Trafikverkets konsult den 2 januari 2012 inte var att
betrakta som en allmän handling. Anledningen till detta var att den fortfarande var
under bearbetning och översändes till kommunen i samrådssyfte. Till AA uppgav
han att den inte kommit in till kommunen. Kommunstyrelsen har i sitt yttrande
vidgått att AA rätteligen borde ha informerats om BB:s bedömning och sin rätt att
få ett överklagbart beslut.

BB har lämnat den direkt felaktiga uppgiften att rapporten inte hade kommit in till
kommunen. Genom detta har han omöjliggjort en rättslig prövning av sin
bedömning. BB måste kritiseras för sitt agerande.
