# Lämpligheten av att en länsarbetsnämnd i förväg ger företag möjlighet att efterge sekretess i ärenden om varsel enligt lagen
(1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

JO 2000-04-12 dnr 1759-1999

BESLUT
                                                                                      Datum                          Dnr                       Sid
                                                                                      2000-04-12                     1759-1999                 1(4)
Stf. justitieombudsmannen
Leif Ekberg




                        Lämpligheten av att en länsarbetsnämnd i förväg ger företag
                        möjlighet att efterge sekretess i ärenden om varsel enligt lagen
                        (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

## Anmälan

AA anmälde Länsarbetsnämnden i Jönköpings län till JO för dess handläggning
                        av ärenden rörande varsel om uppsägning. Han anförde i huvudsak följande.
                        Företag som avser att varsla om uppsägning får av länsarbetsnämnden en
                        blankett, på vilken de kan ange om de önskar att varselbeskedet skall vara
                        sekretessbelagt eller inte. Länsarbetsnämnden har för AA förklarat att företagets
                        inställning utgör endast en del av nämndens bedömning i det fall att handlingar
                        begärs utlämnade i ärendet. Enligt uppgift har dock länsarbetsnämnden haft en
                        från företaget avvikande åsikt i endast ett fall. I det fallet hade uppgifterna redan
                        publicerats i lokaltidningen och företagsledningen tillfrågades dessutom om det
                        var i sin ordning att lämna ut uppgifterna. AA ifrågasatte om inte
                        länsarbetsnämndens förfarande står i strid med sekretesslagens mening. Han
                        ansåg vidare att bedömningen av sekretess bör vara mycket strikt och att
                        länsarbetsnämnden bör få klara regler för när sekretess skall användas.

## Utredning

Från Länsarbetsnämnden i Jönköpings län inhämtades en kopia av den aktuella
                        blanketten. Blanketten hade följande lydelse.
                                  FRÅGA OM SEKRETESS
                                  Vi medger att länsarbetsnämnden får lämna ut uppgift om detta varsel
                                               Ja                                        Nej


                                  Underskrift:........................................Namnförtydligande:................................
                                  Företrädare för massmedia ringer så gott som varje dag till länsarbetsnämnden
                                  för att få reda på om något varsel kommit in. Länsarbetsnämnden prövar varje
                                  sådan framställning utifrån gällande sekretessbestämmelser (se nedan). Undantag
                                  från sekretess kan medges av den som skyddas (t ex ett företag som lämnat
                                  varsel). Ett sådant medgivande kan göras ovan.
                                  Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder innehåller regler om
                                  bl.a. varsel. Av dessa följer att underrättelser och varsel om driftinskränkningar




 Riksdagens ombudsmän                                E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                           Telefon:        08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                    Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                      Fax:            08-21 65 58                                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 1759-1999        Sid 2 (4)



      faller under Sekretesslagen. Om varslet orsakats av konkurs, så omfattas
      uppgifter om konkursen inte av sekretesslagen.
      Enligt 7 kap § 10 Sekretesslagen gäller sekretess i ärende om arbetsförmedling
      m.m. för uppgift om enskilds personliga förhållanden, och enligt 8 kap § 1 gäller
      sekretess i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om
      anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller
      driftförhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
      enskilde lider skada.
      Länsarbetsnämnden kommer att lämna ut uppgift om varsel, namn och
      kontaktperson till Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) samt till
      Trygghetsrådet i Jönköping (SAF/Ptk), med förbehåll att uppgifterna endast får
      användas i försäkrings- respektive medlemsärende, och att uppgifterna inte får
      röjas för utomstående. Förbehållet gäller också att innan någon åtgärd vidtas
      (t.ex. spridande av trycksaker eller annan information till enskild arbetstagare
      inom företaget) skall företagsledningens samtycke och synpunkter inhämtas.
      OBS! Blanketten skall alltid fyllas i och skrivas under samt bifogas
      varselanmälan

Ärendet remitterades till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för yttrande. I
remissvaret anfördes följande.

      Sekretessregler i s.k. varselärenden
      8 kap. sekretesslagen innehåller regler om sekretess med hänsyn främst till
      skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Av 8 kap 1 § framgår att
      sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen
      om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller
      driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
      enskilde lider skada.
      I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
      Bland lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder återfinns lagen
      (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
      Uppgifter i de ärenden som initieras enligt denna lag, s.k. varselärenden, lämnas
      av företag som av olika skäl måste inskränka sin verksamhet. Företagen är
      skyldiga att på sätt som lagen bestämmer informera länsarbetsnämnden om
      driftinskränkningen, bl.a. genom att lämna uppgifter om namn på de anställda
      som berörs.
      Sekretess är huvudregel (omvänt skaderekvisit) vad gäller uppgifter i
      varselärenden. Den som tillämpar bestämmelsen måste därför förvissa sig om att
      det står helt klart att uppgiften kan utlämnas utan att företaget i de aktuella
      ärendena lider skada.
      Den höga sekretesströskeln har t.ex. fått till följd att länsarbetsnämnderna i
      diarieföringen av handlingar i varselärenden med stöd av 15 kap. 2 § 2 st
      sekretesslagen vanligen utelämnar namnet på det företag som varslat, för att
      diariet i övriga delar skall kunna företes för allmänheten.
      AA synes ha en uppfattning att en mindre sträng sekretess bör gälla för uppgifter
      i dessa ärenden. Han framhåller att sekretess skall gälla först när ett företag lider
      ”mycket svår och påvisbar skada”.
      Med hänvisning till vad nyss sagts delar AMS inte denna uppfattning.
      Även om sekretesslagens regler inte så sällan är svåra att tillämpa är de
      emellertid enligt AMS mening så ”klara” som AA efterlyser.

      Länsarbetsnämndens handläggning av kontakter med företag som avser lämna eller
      har lämnat varsel om driftinskränkning
      –––
                                                                          Dnr 1759-1999         Sid 3 (4)



      Av – – – blanketten framgår – – – att den alltid skall fyllas i och skrivas under
      samt bifogas varselanmälan.
      Länsarbetsnämnden har enligt AMS mening inget författningsstöd för detta krav.
      Intresset från massmedia om att få uppgifter om företag som varslat är emellertid
      stort, varför det kan anses praktiskt att lämna företagen i fråga tillfälle att ge sitt
      medgivande till att lämna ut uppgifter.
      Ett nej från företagets sida att lämna ut uppgifter är dock utan verkan vilket även
      länsarbetsnämnden synes mena när man berör frågan i sitt brev av 1999-04-28
      till AA.
      Användningen av blanketten står därför enligt AMS mening inte i alla delar i
      överensstämmelse med en författningsenlig handläggning av
      utlämnandeärenden.
      I blanketten finns även texten ”om varslet orsakats av konkurs så omfattas
      uppgifter om konkursen inte av sekretesslagen”. Vad som avses med denna
      mening är otydligt. Oavsett om det varslande företaget är i konkurs eller ej måste
      8 kap 1 § sekretesslagen anses vara tillämplig på uppgifter om företagets affärs-
      och driftförhållanden.
      AMS avser därför att ta upp en diskussion med länsarbetsnämnden om ändringar
      i blanketten utifrån vad här sagts samt med beaktande av Justitieombudsmannens
      beslut i ärendet.
Av upplysningar som inhämtades från länsarbetsnämnden framgick följande.
Ett varselärende hos länsarbetsnämnden initieras av att en företrädare för ett
företag informerar om att företaget avser att varsla om uppsägning. Företaget
tillställes då ett ”standardpaket”, bestående av s.k. varselblankett, den i detta
ärende aktuella sekretessblanketten samt ett par informationsbroschyrer. Om
företaget på blanketten efterger sekretessen lämnas handlingarna ut vid begäran
härom. Om företaget däremot markerar i nej-rutan och inte bifogar en skrivelse
med sina skäl för detta – och skälen inte på annat sätt är kända – tar
länsarbetsnämnden kontakt med företaget och efterhör dess skäl för att anse att
sekretess skall föreligga. De flesta varselbeskeden beläggs inte med sekretess av
länsarbetsnämnden.

Stf. JO Ekberg anförde i beslut den 12 april 2000 följande.

Som framgår av remissvaret gäller presumtion för sekretess enligt 8 kap. 1 §
sekretesslagen i ärenden om varsel enligt lagen (1974:13) om vissa
anställningsfrämjande åtgärder. Paragrafen avser att skydda företag såvitt gäller
deras affärs- och driftförhållanden.

Den för vilken sekretessen är tillkommen kan enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen
själv förfoga över sekretessen. Enligt det lagrummet kan nämligen sekretess till
skydd för enskild helt eller delvis efterges av den enskilde. Med en enskild
avses såväl en enskild fysisk person som en enskild juridisk person. Att
samtycke kan ges i förväg med tanke på en kommande situation framgår av
förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2, del A, s. 331).

I ett läge där det ofta förekommer att handlingar som kan vara sekretessbelagda
begärs utlämnade från en myndighet kan det ligga i linje med myndighetens
allmänna serviceansvar att i förväg inhämta synpunkter på ett utlämnande från
den för vilken sekretessen är tillkommen. En sådan åtgärd kan vara ägnad att
                                                                     Dnr 1759-1999       Sid 4 (4)




förkorta handläggningen av en begäran om utlämnande i vissa fall. Jag har mot
bakgrund härav inte anledning till någon invändning mot att länsarbetsnämnden
ger företag som anmält att de avser att varsla enligt lagen om vissa
anställningsfrämjande åtgärder möjlighet att i förväg efterge sekretessen på det
sätt som sker.

När det gäller den av länsarbetsnämnden använda blanketten för förfrågan om
sekretess är jag däremot mera tveksam om den är alldeles lämpligt utformad.
Den kan genom de inledande kryssalternativen ge det intrycket att det är
företaget som självständigt förfogar över frågan huruvida utlämnande av uppgift
om varsel får äga rum. Så är ju inte fallet. Om företaget inte lämnar medgivande
till utlämnande, ankommer det på länsarbetsnämnden att med utgångspunkt från
bestämmelserna i sekretesslagen pröva huruvida utlämnande kan ske. Det är
som framgått av utredningen inte ovanligt att nämnden vid en sådan prövning
finner att skäl för sekretess inte föreligger.

Det har vidare upplysts att nämnden i vissa fall där samtycke till utlämnande
inte ges tar kontakt med företaget och efterhör företagets närmare grunder för
att sekretess skall anses föreligga. Med hänsyn till det skaderekvisit som finns i
sekretessbestämmelsen – sekretess råder om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att företaget lider skada – är självfallet företagets inställning en viktig
del i den bedömning som länsarbetsnämnden skall göra. Nämnden måste
emellertid väga in även andra faktorer när ställning skall tas till om utlämnande
kan ske. Det sägs visserligen i blanketten att nämnden prövar utlämnandefrågor
enligt gällande sekretessbestämmelser men utan uttrycklig erinran om detta
förhållande vid kontakten med företaget kan företaget ånyo bibringas
uppfattningen att det är företagets åsikt som är avgörande för om utlämnande
skall ske eller ej.

Enligt min mening bör tydligare än som nu sker anges på blanketten att
företagets uppfattning i sekretessfrågan – i fall då eftergift inte medges – endast
utgör en del av underlaget för länsarbetsnämndens bedömning vid en begäran
om handlingsutlämnande. AMS har i sitt yttrande pekat på andra delar av
blanketten där en översyn kan vara motiverad. Eftersom AMS avser att ta upp
en diskussion med länsarbetsnämnden om ändringar i blanketten och jag
förutsätter att så sker går jag inte vidare i ärendet.
