# Kritik mot Plan- och miljönämnden i Perstorps kommun för dröjsmål med att tillgodose en begäran om partsinsyn m.m.

JO 2009-03-25 dnr 1769-2008

BESLUT
                                                                      Datum              Dnr                     Sid
                                                                      2009-03-25         1769-2008              1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Plan- och miljönämnden i Perstorps kommun för dröjsmål
                        med att tillgodose en begäran om partsinsyn m.m.


                        I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Plan- och miljönämnden i
                        Perstorps kommun angående handläggningen av ett tillsynsärende enligt plan- och
                        bygglagen (1987:10). I anmälan med bilagor anfördes bl.a. följande.

                        Han äger fastigheten O 5:30 i Perstorps kommun. Den 26 september 2006 fick han
                        en skrivelse från plan- och miljönämnden med uppmaning att söka bygglov för
                        upplag och materialgård samt att vidta åtgärder för att hålla fastigheten i vårdat
                        skick. I skrivelsen hänvisades till klagomål från allmänheten samt att företrädare
                        för nämnden hade besökt hans fastighet och att ”de instämde i klagomålen”. Han
                        besvarade skrivelsen den 5 och 24 oktober 2006 och begärde då att få ta del av
                        besiktningsprotokollet från tillsynsbesöket och upplysningar om de klagomål som
                        kommit in till nämnden. Han ifrågasatte också om uppmaningen att söka bygglov
                        var lagligen grundad.

                        Han hörde av plan- och miljönämnden först den 12 december 2007 då myndigheten
                        på nytt uppmanade honom att hålla fastigheten i vårdad skick. Vid det tillfället fick
                        han också information om att det framställts nya klagomål angående hans fastighet;
                        det skulle ha gjorts direkt till en kommunalpolitiker vid dennes besök hos socken-
                        gillet. Han fick också veta att det den 14 oktober 2007 skulle ha genomförts ett nytt
                        besök på hans fastighet och att företrädare för nämnden då bedömt att den var
                        ovårdad. Han fick också del av fotografier som tagits hösten 2006 och vid besöket
                        den 14 oktober 2007. Han besvarade nämndens skrivelse och hävdade bl.a. att de
                        nya kraven på åtgärder inte var lagligen grundade.

                        Den 6 mars 2008 fick han en ny skrivelse från nämnden med uppmaning av vidta
                        åtgärder. Till den skrivelsen fogades fotografier och en lista på vad nämnden
                        menade skulle tas bort från fastigheten. Men han fick inte heller den här gången
                        någon information om vem eller vilka som stod bakom klagomålen.

## Utredning

Plan- och miljönämnden i Perstorps kommun anmodades att göra en utredning och
                        yttra sig över vad AA anfört i sin anmälan, särskilt avseende frågorna om



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                           Dnr 1769-2008     Sid 2 (5)



handläggningstid och rätten att ta del av det som tillförts ärendet, däribland uppgift
om vem som är anmälare.

I remissvaret anförde nämnden följande (bilagorna utelämnas här).
      […]
      AA:s fastighet O 5:30 är centralt belägen, strax intill kyrkan i Oderljunga samhälle.
      Oderljunga samhälle är pittoreskt med ett stort antal äldre välskötta fastigheter.
      Fastigheten O 5:30 gränsar på östra sidan till genomfartsleden väg 108. Se bilaga 1.
      AA:s fastighet exponeras således tydligt för såväl genomresande som boende i
      Oderljunga.
      2006-09-26 skickade f d stadsarkitekt BB ett brev till AA där han påtalade att det
      upprepade gånger kommit klagomål från allmänheten angående att O 5:30 var
      ovårdad och gav ett allmänt skräpigt intryck.
      Vidare skrev BB att alla de olika material som låg på tomten var att betrakta som
      upplag eller materialgård och uppmanade AA att söka bygglov.
      AA svarade på BB:s brev 2006-10-05 och 2006-10-24, och frågar vem som har
      klagat på hans tomt, vad som skall tas bort och varför de maskiner, siporexblock m
      m som finns på hans tomt ansågs vara upplag.
      2006-10-24 hade BB slutat sin tjänst och någon ny stadsarkitekt var ännu ej anställd.
      Nuvarande stadsarkitekt CC anställdes 2007-01-01. P.g.a. att stadsarkitekttjänsten
      var ny för CC, arbetsbelastningen mycket hög och att ingen informerade om den
      ovårdade tomten O 5:30 förrän sensomaren 2007 besvarades inte AA:s brev förrän
      2007-12-12.
      I brev daterat 2007-12-12 besvarade stadsarkitekten AA:s brev från 2006-10-05 och
      2006-10-24. I detta svar skrevs att anmälarna hade varit anonyma och att
      innevarande stadsarkitekt inte uppfattade maskinerna, maskindelarna och siporex-
      blocken på fastigheten O 5:30 som ett upplag.
      Vidare informerades om att politikern DD vid ett byagille i september 2007 fått
      motta en rad klagomål på ordningen på fastigheten O 5:30. DD visste inte namnen
      på de som hade framfört klagomålen.
      Det påtalades också att representant för plan-och miljönämnden hade besökt
      fastigheten O 5:30 och konstaterat att tomten var ovårdad.
      Det är av yttersta vikt att fastigheten O 5:30 hålls i vårdat skick. Skälen till detta är;
               Trafiksäkerhetsskäl. Uppställda maskiner och siporexblock minskar sikten
                från Åkervägen mot väg 108. Frågan har tidigare utretts av Vägverket,
                Länsstyrelsen och Perstorps kommun då AA 1978 ansökte om dispens för
                tillfällig uppställning av fordon och maskiner på den tomtmark som idag
                bedöms som ovårdad. Se bilaga 2-7. Situationen är fotograferad 2008-08-
                06 Se bilaga 8 och 9.
               Den ovårdade tomtmarken på fastigheten O 5:30 är med tanke på de
                klagomål som inkommit av betydande olägenhet för omgivningen.
      […]
AA kommenterade remissvaret. Han vidhöll vad han tidigare anfört samt förde
fram ytterligare klagomål mot nämnden.

Rättslig reglering
En kommunal byggnadsnämnd eller motsvarande nämnd utövar tillsyn enligt 3
kap. 15-17 §§ och 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10). Sådan tillsyn utgör
myndighetsutövning.
                                                                  Dnr 1769-2008   Sid 3 (5)



Den som är part i ett ärende hos en myndighet har, med de begränsningar som följ-
er av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100), rätt att ta del av det som har tillförts
ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild (16 § förvaltnings-
lagen [1986:223]). Part kan även grunda en framställning om att få ta del av hand-
lingar på tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätten att ta del av allmänna
handlingar. JO har uttalat att en framställning enligt förvaltningslagens regler om
partsinsyn inte ska behandlas med mindre skyndsamt än om den grundas på tryck-
frihetsförordningens bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar (se
t.ex. JO 2003/04 s. 389).

I 15 § förvaltningslagen föreskrivs att uppgifter som en myndighet får på annat sätt
än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet ska anteck-
nas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Detta innebär att muntlig information som hämtas in och de kontakter och övriga
åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras.
Skyldigheten att dokumentera uppgifter gäller också sådana iakttagelser som en
handläggare gör vid besök på den plats som ärendet avser, om iakttagelserna kan få
betydelse för avgörandet av ärendet. Dokumentationen skall vara permanent utförd
samt daterad och signerad.

Det är från rättsäkerhetssynpunkt av största vikt att alla för ärendets bedömning
behövliga uppgifter redovisas i akten. Att dokumentationsskyldigheten fullgörs
utgör en förutsättning för att ärendet i den ordinarie handläggarens frånvaro eller
vid handläggarbyte ska kunna handläggas. Det utgör också en förutsättning för att
det beslutande organet inom myndigheten ska kunna få ett betryggande besluts-
underlag samt för att en granskning av ärendet i efterhand skall kunna ske. Den
lagstadgade dokumentationsskyldighet syftar även till att trygga parters rätt enligt
16 och 17 §§ förvaltningslagen att få del av uppgifter i ett ärende.

Enligt 4 § första stycket förvaltningslagen ska vidare varje myndighet lämna upp-
lysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör
myndighetens ansvarsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämp-
lig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Bestämmelser som tar sikte på en skyldighet att lämna upplysningar
till enskilda om nämndens verksamhet finns också i 11 kap. 1 § första stycket 4
plan- och bygglagen.

I 7 § förvaltningslagen föreskrivs att varje ärende där någon enskild är part ska
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Bedömning
Den 24 oktober 2006 skrev AA till plan- och miljönämnden och begärde att
få ta del av dokumentationen från besök på fastigheten. Han begärde också upplys-
ningar om vem eller vilka som gjort anmälan till nämnden. Begäran gällde ett till-
synsärende där AA var part och framställning skulle därmed behandlas i enlighet
med förvaltningslagens regler om partsinsyn och myndigheters serviceskyldighet.
Av utredningen framgår att framställningen besvarades den 12 december 2007.
                                                                        Dnr 1769-2008     Sid 4 (5)



Fotografierna har uppenbarligen inte innehållit några sekretessbelagda uppgifter
och skulle således ha gjorts tillgängliga omgående när AA:s framställning kom in.
Det har också, när det gäller begäran om upplysningar om klagomålen och vem
eller vilka som framställt dem, ålegat nämnden att skyndsamt undersöka vilket
utredningsmaterial som fanns och göra det tillgängligt. Det dröjde nu i stället cirka
14 månader innan nämnden återkom till AA. Någon godtagbar förklaring till det
långa dröjsmålet har inte framkommit.

I remissvaret anger nämnden att AA i skrivelsen den 12 december 2007
informerades om att anmälarna var anonyma och att den kommunalpolitiker som
tagit emot några av klagomålen inte visste namnen på de personer som framfört
dem. Detta kan dock inte läsas ut av den aktuella skrivelsen. Där angavs i stället –
såvitt gäller frågan om klagomålen – att "jag [stadsarkitekten CC] kan i nuläget inte
redogöra för vem som hade klagat på ordningen på er fastighet eller varför". Inte
heller nämndens skrivelse den 6 mars 2008 innehöll någon information om de
klagomål som gjorts. I den skrivelsen angavs att "Vad gäller frågan om vem som
har anmält att O 5:30 är ovårdad, så har detta ingen betydelse. Någon har ansett att
tomen på O 5:30 är en betydande olägenhet. När så är fallet åligger det mig som
stadsarkitekt att undersöka saken."

En uppgiftslämnares identitet kan i vissa fall vara skyddad av sekretess. Det kan
vara fallet i delar av den kommunala verksamheten (se t.ex. 7 kap. 6 § sekretess-
lagen). Huvudregeln är dock, här som i övrigt när någon begär att få ta del av
allmänna handlingar eller part begär att ta del av det utredningsmaterial som finns
i ärendet, att sekretess inte gäller.

Handläggningen hos nämnden väcker också frågan om hur de uppgifter som
hämtades in vid inspektion av fastigheten och de muntliga klagomål angående
ovårdad tomt som framförts har dokumenterats. JO har inte haft tillgång till
nämndens akt i ärendet men mycket talar för att dokumentationen varit bristfällig.

Frågor om dokumentation av muntliga uppgifter, hanteringen av anonyma
anmälningar och partsinsyn är belyst i JO 2006/07 s. 366. I beslutet anförs bl.a.
följande:
      Har anmälaren själv uppgett sitt namn eller är hans eller hennes identitet bekräftad
      på annat sätt är namnet enligt min mening en uppgift som omfattas av [...]
      dokumentationsskyldigheten. Jag vill understryka att detta gäller oavsett vad an-
      mälan rör.
      Om namnet finns intaget i en allmän handling (se 2 kap. 3, 6 och 7 §§ tryck-
      frihetsförordningen, TF) kan namnet inte hemlighållas utan stöd i sekretesslagen
      (1980:100). Antecknas uppgifterna direkt i diariet innebär detta att de redan genom
      anteckningen blir del av en allmän handling (se 2 kap. 7 § andra stycket 1 TF). Om
      dokumentationen sker i en separat handling blir denna i och för sig normalt inte all-
      män förrän handlingen har expedierats eller ärendet har slutbehandlats (se 2 kap. 7 §
      första stycket TF). I den sist nämnda situationen medför dock rätten till partsinsyn
      att det krävs stöd i sekretesslagen för att hindra att den som anmälan riktar sig emot
      får reda på anmälarens namn.
      När uppgiften om en anmälares namn är känd för myndigheten kan anmälaren alltså
      inte själv bestämma om uppgiften skall lämnas ut eller inte. Eftersom frågan om
      sekretess för en uppgift skall prövas vid varje enskilt tillfälle som ett utlämnande av
                                                                      Dnr 1769-2008    Sid 5 (5)



      uppgiften aktualiseras, kan en handläggare inte heller lova att uppgiften inte kommer
      att lämnas ut.
Nämnden förtjänar allvarlig kritik för den senfärdiga handläggningen av AA:s
framställning. Nämndens skrivelser den 12 december 2007 och den 6 mars 2008
ger även i övrigt intryck av att man inte bemödat sig om en formellt korrekt hand-
läggning.

Ärendet avslutas.
