# Kritik mot Kommunstyrelsen i Arvika kommun för hanteringen av ett utkast till rapport och användningen av privata e-postadresser i tjänsten

JO 2022-05-04 dnr 1787-2020

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr
                                                                          2022-05-04            1787-2020           Sid 1 (8)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Kommunstyrelsen i Arvika kommun för hanteringen av ett
                        utkast till rapport och användningen av privata e-postadresser i
                        tjänsten


                          Beslutet i korthet: I en anmälan till JO fördes det fram klagomål mot att tjänstemän
                          vid Arvika kommun använt sina privata e-postadresser i kommunikation med en
                          extern konsult och raderat allmänna handlingar efter att en e-postlogg begärts ut.
                          Genom JO:s utredning har det kommit fram att en extern konsult skickat ett utkast till
                          en rapport till flera tjänstemäns privata e-postadresser och att tjänstemännen inte
                          behandlat utkastet som en allmän handling. Utredningen ger dock inte stöd för att
                          någon allmän handling raderats med anledning av att en e-postlogg begärts ut.
                          Det framgår av utredningen att kommunen ansåg att konsultens färdiga rapport blev
                          en allmän handling när den kom till kommunen. Mot den bakgrunden konstaterar JO
                          att kommunen betraktat den externa konsulten som så fristående att handlingar som
                          kom in från henne till kommunen skulle anses som allmänna. Enligt JO skulle därför
                          utkastet som skickades till tjänstemännen ha behandlats som en allmän handling.
                          Vidare uttalar JO att en utomstående har kunnat uppfatta användningen av de privata
                          e-postadresserna som ett försök att kringgå bestämmelserna om handlingsoffentlig-
                          het.
                          JO kritiserar Kommunstyrelsen i Arvika kommun för att utkastet till rapport hanterades
                          i strid med tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen samt för att
                          tjänstemän använt privata e-postadresser i tjänsten.
                          Avslutningsvis uttalar JO att det som kommit fram i ärendet tyder på utbredda
                          kunskapsbrister inom kommunen i fråga om allmänna handlingar. JO förutsätter att
                          kommunen vidtar nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med dessa.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 29 februari 2020 förde AA fram klagomål
                        mot Arvika kommun och tjänstemän där i fråga om bl.a. användningen av
                        privata e-postadresser i tjänsten och radering av allmänna handlingar. Han
                        anförde i huvudsak följande.

                        P4 Värmland och Arvika Nyheter begärde den 13 februari 2020 ut e-postloggar
                        från Arvika kommun. När de efterföljande dag begärde att få ta del av vissa av




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 1787-2020         Sid 2 (8)




de e-postmeddelanden som framgick av loggarna hade flera av meddelandena
raderats och gick inte att ta fram.

Ett av de raderade meddelandena hade skickats från den biträdande
kommundirektörens privata e-postadress till en enhetschef på överförmyndar-
enheten. E-postmeddelandet innehöll ett utkast till rapport från en extern
konsult, BB. Om tjänstemän på det sätt som skett i det här fallet raderar
meddelanden kan det ge intryck av ett medvetet försök att dölja innehållet i vad
som kan vara allmänna handlingar.

Utredning
JO beslutade att inleda en utredning av de delar av AA:s anmälan som avsåg
hanteringen av utkastet till rapport, användningen av privata e-postadresser i
tjänsten och raderingen av allmänna handlingar efter att e-postloggar begärts ut.
Kommunstyrelsen i Arvika kommun uppmanades att yttra sig över anmälan i de
delarna. Yttrandet skulle innehålla svar på ett antal frågor.

Kommunstyrelsen i Arvika kommun yttrade sig, efter att ha gett berörda
befattningshavare tillfälle att lämna synpunkter. Yttrandet kom in till JO den
9 september 2020. Kommunstyrelsen lämnade följande svar på JO:s frågor.

      Fråga 1. Vilket uppdrag hade konsulten BB och hur var hennes ställning i
      förhållande till Arvika kommun? (Anställd av kommunen eller externt
      anlitad? Rådgivande? Självständig? Vilken roll har hon haft i förhållande till kommunen
      vid upprättandet av den aktuella rapporten?)
      BB har som uppdragstagare arbetat med att svara på kommunstyrelsens
      formulerade uppdrag från augusti 2019. Arvika kommun har betalat ut ersättning
      till BB för arbetade dagar. Arvika kommun har även betalat arbetsgivaravgift
      och skatt. Beslutet i kommunstyrelsen anger att uppdraget utförs i samverkan
      med tjänstepersoner och förtroendevalda.

      Fråga 2. Har kommunen använt privata e-postadresser för kommunikation med
      konsulten BB? Vilket var i så fall syftet med detta?
      Om handlingar inkommer på privata e-postadresser ska handlingen värderas. I
      detta fall inkom ett utkast på en privat e-postadress och syftet var säkerställa att
      materialet förblev behandlat som ett utkast.

      Fråga 3. I vilken omfattning och i vilket syfte använder anställda inom kommunen
      privata e-postadresser i tjänsten?
      Anställda och förtroendevalda ska följa kommunens riktlinjer och hantera både
      arbetsmaterial och allmänna handlingar på ett korrekt sätt. I kommunens
      e-postsystem finns funktionsbrevlådor och personadresser. Handlingar in och ut
      från kommunen ska i första hand gå till/från funktionsbrevlådorna där en
      bevakning finns över tid. I övrigt sker kommunikation via e-postsystemet direkt
      till/från tjänsteadresser där tjänstepersoner ansvarar för att handlingar tas om
      hand korrekt. Handlingar till/från tjänsteadresser ska hanteras enligt riktlinjerna.
      Om handlingar inkommer på privata adresser har tjänstepersoner/förtroendevalda
      ett ansvar att värdera om handlingen hör till ärende hos kommunen och om det är
      en allmän handling. Är det en allmän handling ska den diarieföras. Rent generellt
      kan konstateras att kontaktvägarna in till både förtroendevalda och
      tjänstepersoner har ökat ex. på grund av sociala medier och gör uppgiften att
                                                                           Dnr 1787-2020         Sid 3 (8)




      följa lagstiftningen mer komplex. Vikten av att styra handlingar till våra
      funktionsbrevlådor har ökat.

      Fråga 4. Enligt anmälan har bitr. kommundirektören CC den 3 februari 2020, från sin
      privata e-postadress, skickat ett utkast till rapport till kommunens enhetschef DD. När
      fick CC utkastet till rapporten från konsulten BB och till vilken e-postadress skickades
      det?
      Berörda tjänstepersoner fick till sina privata e-postadresser ett utkast direkt från
      BB den 2 februari 2020, som också värderades som ett utkast.

      Fråga 5. Var det utkast till rapport som skickades från CC till DD att betrakta som en
      allmän handling? När blev utkastet i så fall, enligt kommunens bedömning, en allmän
      handling? När blev rapporten färdigställd i sitt slutliga utförande?
      Nej det var ingen allmän handling. Den färdiga rapporten inkom till kommunen
      7 februari 2020 och diariefördes samma dag.

      Fråga 6. Enligt anmälan begärde P4 Värmland och tidningen Arvika Nyheter den
      13 februari 2020 att få del av e-postloggar över bl.a. CC:s och DD:s
      e-postkorrespondens. Dagen därpå begärde man att få del av mejl som fanns i
      e-postloggarna. Vissa av dessa mejl hade då, enligt uppgift från kommunen, kastats
      och kunde inte återskapas. När och av vilken anledning raderades de aktuella mejlen?
      Vilket rättsligt stöd hade kommunen för att radera mejlen?
      Enligt dokumenthanteringsplanen fastställd av kommunstyrelsen den 11 februari
      2019 § 35, gallras e-post av ringa betydelse omgående. Det framgår även av
      kommunstyrelsens riktlinje för e-post vilka handlingar som anses som allmänna
      och vilka som inte anses som allmänna handlingar. Tjänstepersonerna i detta fall
      hanterade ett utkast inför färdig rapport. Kommunens system för e-post kräver ett
      handhållande av varje tjänsteperson för att säkra att e-post hanteras enligt våra
      riktlinjer och att kraven på skyndsamhet vid besvarande efterlevs. Det innebär att
      handlingar som inte är allmänna raderas och töms ur systemet löpande. Det finns
      begränsningar för lagring och en e-postanvändare ska sköta sitt konto så att inte
      nya mail hindras in i systemet på grund av kapacitetsproblem. E-loggen sparas
      tre månader bakåt och av loggen framgår all mailhantering. Det som ska
      registreras ska dras ut på papper och hanteras enligt våra rutiner.
JO uppmanade därefter Kommunstyrelsen i Arvika kommun att lämna ett
kompletterande yttrande. Det skulle innehålla svar på ett antal ytterligare frågor.

Ett kompletterande yttrande kom in till JO den 20 november 2020.
Kommunstyrelsen lämnade följande svar på de kompletterande frågorna.

      1. Av kommunens pp-bilder [Powerpointbilder, JO:s anm] från presseminariet i februari
      2020 framgår att BB är jurist och anställd i Nacka kommun och att hon anlitades av
      Arvika kommun som extern konsult. Stämmer detta? Hur var BB:s uppdrag från
      kommunstyrelsen formulerat? Var BB att betrakta som en självständig och rådgivande i
      förhållande till kommunstyrelsen?
      BB är vid tidpunkten anställd av Nacka kommun och verksam inom
      överförmyndarverksamheten. BB fick av Nacka kommun tillåtelse att utöver sitt
      uppdrag där, på ledig tid, åta sig uppdraget för Arvika kommun. BB arvoderades
      som uppdragstagare. Bifogar kommunstyrelsens beslut med bifogad
      tjänsteskrivelse där det är framgår att uppdraget ska vara att identifiera behov
      framåt och göra det i samverkan med verksamheten.
                                                                           Dnr 1787-2020          Sid 4 (8)




     2. Vilka personer inom Arvika kommun fick del av utkastet till rapport som skickades
     från BB till de anställdas privata e-postadresser den 2 februari 2020?
     De som svarade för utredningen från kommunens sida. Verksamhetschef,
     kanslichef, enhetschef, ordförande och vice ordförande i nämnden.

     3. Av vilken anledning var utkastet till rapport som skickades från BB till anställda inom
     Arvika kommun, enligt kommunens uppfattning, inte en allmän handling? Vilket
     rättsligt stöd grundar sig kommunens uppfattning på? Vilken skillnad hade det enligt
     kommunens uppfattning gjort om utkastet istället hade skickats till de anställdas
     tjänstemailadresser inom Arvika kommun?
     Arbetsgruppen beslöt tillsammans med BB att utväxla synpunkter på utkastet
     innan det inkom, precis som överenskommits, till kommunen som färdig rapport
     den 7 februari 2020. BB:s utkast var under bearbetning mellan oss från 2 februari
     och fram till färdig rapport (TF 2:4 och 12). Den färdiga handlingen
     expedierades från hennes sida och inkom den 7 februari. Från verksamhetens
     sida fanns ingen handling att lämna ut förrän den 7 februari. Bedömningen är att
     samma tillvägagångssätt tillämpats om arvika.se använts. Alternativt om mer tid
     funnits till förfogande kunde exempelvis digitala möten ha arrangerats. Detta var
     före Office 365 hos oss och före Corona. Sedan dess har vi utvecklat en digital
     vana t.ex. via Teams eller Zoom. I dag hade det varit ett förstahandsval vid
     kommunikation.

     4. Enligt anmälan begärde P4 Värmland och tidningen Arvika Nyheter den 13 februari
     2020 att få del av e-postloggar över två tjänstepersoners e-postkorrespondens. Dagen
     därpå begärde man att få del av mejl som fanns i e-postloggarna. Vissa av dessa mejl
     hade då, enligt uppgift från kommunen kastats och kunde inte återskapas. När och av
     vilken anledning raderades just dessa mail?
     E-postloggarna lämnades ut och de handlingar som fanns, lämnades ut. De
     handlingar som utgör allmänna handlingar som ska registreras lämnas till
     registrator för diarieföring och de handlingar som inte utgör allmän handling
     gallras och hamnar i borttaget för att tas helt bort från mailsystemet vilket
     regelbundet sker för att kunna ha kontroll över mailkorgen. Gallring framgår av
     dokumenthanteringsplanen som skickades tidigare. E-postloggarna avsåg en
     längre tid bakåt i tiden – och gallring/tömning av systemet sker regelbundet.

     5. Vilken är kommunstyrelsens bedömning av hanteringen av utkastet till rapport och
     användandet av privata e-postadresser i tjänsten?
     Utifrån den kunskap kommunstyrelsen har om hanteringen så var
     kommunstyrelsens uppdrag tydligt att en resurs var angelägen som stöd och att
     uppdraget utförts tillsammans med både chefer, medarbetare och förtroendevalda
     helt i linje med kommunstyrelsens beslut. Om tiden medgett kunde
     kommunikationen mellan kommunen och BB skett på annat sätt. Privat e-post
     ska inte användas men som alltid så har tjänstepersoner ansvar för att om
     handling inkommer privat så ansvarar tjänstepersonen för att den tas om hand på
     rätt sätt. Är det en inkommen handling som ska registreras så ska det ske. Syftet
     med hanteringen var inte att undanhålla information.

     6. Vilken är kommunstyrelsens bedömning av hanteringen av begäran att få del av mejl
     och raderandet av mejlen?
     Arvika kommun har tillmötesgått begäran att få del av e-postlogg och
     utlämnande av e-post och övrig hantering har skett enligt de av kommunstyrelsen
     fastställda riktlinjerna. Enligt dokumenthanteringsplanen kan e-post gallras
     direkt om det är av karaktären att de ersätter telefonsamtal, mötesbokningar och
     liknande.
AA kommenterade yttrandena.
                                                                    Dnr 1787-2020        Sid 5 (8)




Rättsliga utgångspunkter
Allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen, TF.

En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller
10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (se 2 kap.
4 § TF).

En handling anses ha kommit in till en myndighet när den har anlänt till
myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa (se 2 kap. 9 §
första stycket TF).

En handling anses ha upprättats hos en myndighet, när den har expedierats. En
handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende som den
hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte
hänför sig till ett visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller
färdigställts på annat sätt. (Se 2 kap. 10 § första stycket TF.)

Brev eller annat meddelande som är ställt personligen till den som innehar
befattning vid en myndighet anses som allmän handling, om handlingen gäller
ett ärende eller annan fråga som ska handläggas av myndigheten och inte är
avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning (se 2 kap. 8 §
TF). En handling som enligt denna bestämmelse är att anse som allmän, har
denna egenskap oavsett om den har anlänt till myndighetens lokaler eller
tillställts en befattningshavare vid myndigheten på annat sätt, t.ex. till hans eller
hennes privata adress (se JO 2009/10 s. 462).

Utkast eller koncept till en myndighets beslut eller skrivelse och andra därmed
jämställda handlingar som inte har expedierats anses inte som allmänna.
Handlingen anses dock vara allmän om den tas om hand för arkivering.
(Se 2 kap. 12 § andra stycket TF.) Handlingar som framställs inom en
myndighet och som inte fått sin definitiva utformning är inte att anse som
allmänna handlingar om de inte tas om hand för arkivering. Bestämmelsen gör
det möjligt för en myndighet att, som ett led i den interna beredningen, skicka
utkast eller koncept till beslut eller skrivelser till externa mottagare för att hämta
in synpunkter utan att handlingarna blir allmänna hos myndigheten.
(Se prop. 1975/76:160 s. 170.)

Registrering av handlingar
Allmänna handlingar ska som huvudregel registreras så snart de har kommit in
till eller upprättats hos en myndighet (se 5 kap. 1 § första stycket offentlighets-
och sekretesslagen, OSL). Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver
dock inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas
om de har kommit in till eller upprättats hos myndigheten. Om det är uppenbart
att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet,
                                                                 Dnr 1787-2020     Sid 6 (8)




behöver den varken registreras eller hållas ordnad. (Se 5 kap. 1 § tredje och
fjärde styckena OSL.)

Bedömning
Granskningens inriktning
Min granskning har avsett hanteringen av utkastet till rapport, användningen av
privata e-postadresser i tjänsten och frågan om huruvida allmänna handlingar
raderats efter att e-postloggar begärts ut.

Utkastet till rapport
Av utredningen framgår att konsulten BB den 2 februari 2020 skickade ett
utkast till en rapport till fem tjänstemän vid Arvika kommun. Utkastet skickades
till tjänstemännens privata e-postadresser. Tjänstemännen behandlade inte
utkastet som en allmän handling och registrerade det inte som inkommet. Som
skäl för det har kommunen hänvisat till bestämmelsen i 2 kap. 12 § TF och
uppgett att det var fråga om ett utkast som var under bearbetning. Kommunen
har dock inte närmare utvecklat varför utkastet skulle omfattas av den aktuella
bestämmelsen.

Med anledning av kommunens uppgifter vill jag inledningsvis göra klart att
utkast och andra preliminära handlingar som skickas från en enskild blir
allmänna när de kommer in till myndigheten (se RÅ 1958 ref. 55 och Bohlin,
Offentlighetsprincipen, nionde uppl. s. 94). Handlingens karaktär, som
exempelvis ett utkast, saknar därvid betydelse. Situationen måste hållas skild
från den då myndigheten i sin beredning använder sig av möjligheten i 2 kap.
12 § TF att skicka t.ex. ett utkast till en extern mottagare för att hämta in
synpunkter.

En handling som framställts inom en myndighet blir allmän när den anses
upprättad och en handling som framställts utanför en myndighet blir allmän när
den kommit in till myndigheten. Den relevanta frågan i det här ärendet är om
utkastet till rapport ska anses ha framställts inom kommunen eller om utkastet
ska ses som en handling som kommit in till myndigheten. Det avgörande för att
besvara frågan är om BB intagit en fristående ställning i förhållande till
kommunen (se t.ex. RÅ 1987 ref. 1).

Trots att kommunen vid två tillfällen tillfrågats om BB:s roll, har den i sina
yttranden till JO inte utvecklat sin syn på om hon intog en fristående ställning
till kommunen. Detta anser jag är anmärkningsvärt med tanke på vilken central
betydelse frågeställningen har i sammanhanget. Det har också försvårat min
granskning. Av utredningen framgår dock att kommunen ansåg att den färdiga
rapporten blev en allmän handling genom att den kom in till kommunen den
7 februari 2020. Därmed framstår det som att kommunen betraktat BB som så
pass fristående att handlingar från henne skulle betraktas som handlingar som
kommit in till kommunen. Således var även utkastet som skickades den
2 februari 2020 en allmän handling sedan det tagits emot av tjänstemännen.
                                                                   Dnr 1787-2020       Sid 7 (8)




Utkastet skulle ha diarieförts på samma sätt som skedde med den slutliga
rapporten.

Användningen av privata e-postadresser i tjänsten
Kommunen har inte närmare redogjort för i vilken omfattning
kommunikationen med BB skett via tjänstemännens privata e-postadresser. Av
utredningen framgår dock att BB i vart fall skickade utkastet till rapporten till
tjänstemännens privata e-postadresser.

JO har tidigare uttalat sig om de risker som är förknippade med att en
befattningshavare på en myndighet använder en privat e-postadress vid
kommunikation i tjänsten. En sådan användning försvårar myndighetens
möjligheter att säkerställa en korrekt hantering av allmänna handlingar. Det
finns också en uppenbar risk för att allmänna handlingar som har kommit in till
en befattningshavares privata e-postadress vidarebefordras till myndigheten
först efter det att viss tid gått eller att de över huvud taget inte överlämnas dit.
En omfattande användning av en privat e-postadress i tjänsten medför vidare att
det kan uppstå misstankar om att avsikten är att kringgå handlings-
offentligheten. (Se t.ex. JO 2009/10 s. 462 och JO:s beslut den 12 mars 2019,
dnr 7919-2017.)

Kommunen har i sitt första yttrande uppgett att syftet med användningen av de
privata e-postadresserna var att säkerställa att utkastet till rapport behandlades
som ett utkast. Efter en kompletterande fråga från JO har kommunen uppgett att
det inte skulle ha gjort någon skillnad om BB hade skickat utkastet till
tjänstemännens kommunala e-postadresser och att syftet inte var att undanhålla
information.

Jag kan konstatera att kommunen inte har kunnat ge någon egentlig förklaring
till varför de privata e-postadresserna användes. Oavsett vilket syftet var kan
användandet av privata e-postadresser i det här fallet för en utomstående
uppfattas som ett försök att kringgå bestämmelserna om handlingsoffentlighet.
Agerandet har riskerat att skada förtroendet för kommunen.

Mot bakgrund av vad kommunen uppgett om att syftet var att rapporten som
skickades den 2 februari 2020 skulle behandlas som ett utkast finns det
anledning för mig att poängtera att det saknar betydelse för frågan om en
handlings status som allmän om den skickas till en tjänstemans privata
e-postadress eller myndighetsadressen. Det avgörande är om handlingen
någonstans tagits emot av en behörig befattningshavare där vederbörande kan
besluta om dess utlämnande (se 2 kap. 9 § TF och Bohlin, Offentlighets-
principen, nionde uppl. s. 60 f.).

Radering av e-postmeddelanden
AA har påstått att tjänstemän vid kommunen raderade e-postmeddelanden efter
att en e-postlogg begärts ut för att dölja meddelandena och förhindra en
prövning av om de var allmänna handlingar. Kommunen har trots att JO ställt
                                                                     Dnr 1787-2020       Sid 8 (8)




kompletterande frågor inte gett något klart svar på frågan om när de aktuella
meddelandena raderades. Som kommunens svar får förstås skedde det dock kort
efter att e-postmeddelandena kommit in och alltså innan loggen begärdes ut.
Utredningen ger alltså inte stöd för att raderingen skulle ha gått till på det sätt
som AA gjort gällande. Det finns därför inte anledning till några uttalande från
mig i den frågan.

Kritik och avslutande synpunkter
Kommunstyrelsen i Arvika kommun kritiseras för att utkastet till rapport
hanterades i strid med tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och
sekretesslagen samt för att tjänstemän använt privata e-postadresser i tjänsten.

Det som kommit fram i ärendet tyder på utbredda kunskapsbrister inom
kommunen i fråga om allmänna handlingar. Det förhållandet att flera chefer
varit inblandade i felaktigheterna och att kommunen trots begäran om ett
kompletterande yttrande inte kunnat ge tillfredsställande svar på de frågor som
ställts tyder på att bristerna inte är begränsade till enskilda medarbetare.

Jag förutsätter att kommunen nu vidtar nödvändiga åtgärder för att komma till
rätta med detta. Inom ramen för det arbetet bör kommunstyrelsen också, om det
inte redan är gjort, se till att riktlinjerna för e-post uppdateras så att det tydligt
framgår att privata adresser som huvudregel inte ska användas i tjänsten.

Vad AA i övrigt anfört ger inte anledning till några uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
