# Ett på JO:s initiativ upptaget ärendemot Kriminalvårdsmyndigheten Örebro, anstalten Hinseberg, och Kriminalvårdsmyndigheten Kumla (sjukvårdsavdelningarna) angående hanteringen av vissa sekretessbelagda handlingar

JO 2000-05-31 dnr 1808-1999

## Beslut

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2000-05-31        1808-1999              1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Ett på JO:s initiativ upptaget ärende mot Kriminalvårdsmyndigheten
                        Örebro, anstalten Hinseberg, och Kriminalvårdsmyndigheten Kumla
                        (sjukvårdsavdelningarna) angående hanteringen av vissa sekretess-
                        belagda handlingar

                        lnitiativet
                        Vid en av JO företagen inspektion av sjukvårdsavdelningarna vid Kriminalvårds-
                        myndigheten Örebro, anstalten Hinseberg, den 13 april 1999 (JO:s dnr 1395-1999)
                        och Kriminalvårdsmyndigheten Kumla den 14 april 1999 (JO:s dnr 1396-1999)
                        uppmärksammades följande oklarheter rörande hanteringen av vissa handlingar
                        som omfattas av sekretess.

                        1. Utlåtanden avseende rättspsykiatriska undersökningar och intyg enligt 7
                        lagen (1991:2241) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
                        I förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. finns
                        bestämmelser om att domstolen, under vissa förhållanden, skall foga bl.a. utlåtande
                        över rättspsykiatrisk undersökning och intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om sär-
                        skild personutredning i brottmål, m.m., s.k. § 7-intyg, till den kopia av domen som
                        tillställs berörd kriminalvårdsmyndighet.

                        Det framkom att det inom anstalterna rådde delade meningar mellan respektive an-
                        stalt och dess sjukvårdsavdelning i frågan om handlingar av angivet slag lämpligen
                        skall förvaras i de intagnas akter på sjukvårdsavdelningen och om de, med hänsyn
                        till rådande sekretessbestämmelser, kunde utlämnas därifrån utan samtycke från
                        den intagne för att användas vid bl.a. de bedömningar som anstalten har att göra
                        enligt bestämmelser i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

                        2. Det s.k. läkarkuvertet
                        Under inspektionen av Kumlaanstalten ifrågasattes det riktiga i att den intagnes
                        sjukvårdshandlingar, det s.k. läkarkuvertet, trots gällande sekretessbestämmelser,
                        regelmässigt medföljde kriminalvårdsakten i de fall denna översändes till frivården,
                        särskilt mot bakgrund av att det numera saknas läkare inom frivården.

                        Mot bakgrund av vad som framkom beslöt JO att i ett särskilt ärende granska hur
                        handlingar av ovanstående slag behandlas inom kriminalvården.



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                          Dnr 1808-1999        Sid 2 (5)

## Utredning

Utredning
Utredning och yttrande över nämnda frågor begärdes in från Kriminalvårdsstyrel-
sen. Styrelsen överlämnade som sitt remissvar ett yttrande som beslutats av
överdirektören AA och vari anfördes följande.

      1 . Utlåtande avseende rättspsykiatriska undersökningar (RpU) och intyg enligt 7 lagen
      (1991:2241) om särskild personutredning i brottmål, m.m. ( 7-intyg).
      Enligt förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål m.m. är
      domstol skyldig att till en dom, som skall sändas till en kriminalvårdsmyndighet,
      foga bl.a. utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning och § 7-intyg.
      När RPU och § 7-intyg finns inom en rättspsykiatrisk klinik eller på en sjukvårds-
      avdelning på en anstalt omfattas uppgifterna i dessa handlingar av sekretessbestäm-
      melserna i 7 kap. 1–3 §§ sekretesslagen (1980:100). En sjukvårdsavdelning inom en
      kriminalvårdsanstalt är att betrakta som en självständig verksamhetsgren enligt be-
      stämmelsen i 1 kap. 3 § SekrL. Av detta följer att det råder sekretess mellan en sjuk-
      vårdsavdelning och den ”vanliga” kriminalvårdsverksamheten på en anstalt. På en
      sjukvårdsavdelning inom kriminalvården skall föras patientjournal enligt bestäm-
      melserna i patientjournallagen (1985:562). Handlingar som upprättas på eller inkom-
      mer till en sjukvårdsavdelning tillhör patientjournalen och omfattas av sjukvårds-
      sekretessen.
      När domstolen med stöd av ovan angivna förordning sänder rättspsykiatriskt ut-
      låtande eller § 7-intyg tillsammans med domen till en kriminalvårdsmyndighet kom-
      mer, enligt Kriminalvårdsstyrelsens uppfattning, dessa handlingar att omfattas av
      kriminalvårdssekretessen enligt 7 kap. 21 § SekrL. Ett rättspsykiatriskt utlåtande är
      inte en handling som upprättats i samband med hälso- och sjukvård av en patient,
      utan är en del av en domstols beslutsunderlag i påföljdsfrågan. I regel inkommer
      utlåtandet, som framgår ovan, tillsammans med domen till kriminalvårdsmyndighet-
      en och hör då till personakten (kriminalvårdsakten). Om ett rättspsykiatriskt utlåtan-
      de däremot rekvireras av hälso- och sjukvårdspersonal som underlag för patientens
      diagnostik eller behandling tillhör det patientjournalen och omfattas av sjukvårds-
      sekretessen (7 kap. 1–3 §§ SekrL). Rättspsykiatriska utlåtanden och § 7-intyg är
      utomordentligt viktiga dokument i kriminalvårdsarbetet både för anstalts- och fri-
      vårdsverkställighet. Till exempel används uppgifter ur dessa handlingar vid fråga om
      placering i anstalt, för frigivningsförberedelser, för planering av permissioner, för
      deltagande i programverksamhet m.m.
      Kriminalvårdsstyrelsen har i föreskrifterna om akthantering och journalföring
      (KVVFS 1995:3) reglerat bl.a. hanteringen av personakter inom kriminalvården.
      Av föreskrifterna framgår bl.a. var och hur vissa handlingar skall förvaras i person-
      akten. Till exempel framgår av 2 § att en personakt består av behandlingsjournal
      och domsakt. Det framgår också var inom akten som sådana handlingar som för-
      ekommer i varje akt t.ex. dom och daganteckningar skall placeras. Rättspsykiatriska
      utlåtanden och s.k. § 7-intyg är däremot inte omnämnda i föreskrifterna. Detta får,
      mot bakgrund av vad som nu framkommit, betecknas som en brist. Kriminalvårds-
      styrelsen avser därför att vid revidering av föreskrifterna också beskriva hur dessa
      handlingar skall hanteras och förvaras.
      I publikationen ”Handbok i sekretessfrågor inom kriminalvården” har hanteringen
      och sekretessbestämmelserna för RPU och § 7-intyg berörts. På sidan 50 i hand-
      boken framgår att RPU och § 7-intyg omfattas av den allmänna kriminalvårds-
      sekretessen (7:21) när de inte förvaras på en sjukvårdsavdelning. På sidan 105 i
      handboken upprepas samma konstaterande om gällande sekretessregler.

      2. Det s.k. läkarkuvertet
      Av Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter, KVVFS 1995:3 om akthantering och
      journalföring 7 och 8 §§ framgår hur det s.k. läkarkuvertet skall hanteras. Av be-
      stämmelserna framgår att läkarkuvertet, när en intagen friges eller förflyttas till
      annan anstalt, skall iordningställas och tillföras personakten. Läkarkuvertet skall
                                                                         Dnr 1808-1999     Sid 3 (5)



       tillfogas personakten oavsett till vilken kriminalvårdsmyndighet personakten skall
       sändas. Det har visat sig vara av utomordentligt värde att läkarkuvertet ingår som
       en del i personakten. Under en verkställighet kan en intagen av säkerhetsskäl eller
       som ett led i en behandlingsplan förflyttas mellan olika anstalter. Förflyttning måste
       ibland ske mot den intagnes vilja. För personer som är berövade friheten och för-
       flyttas mellan olika enheter är det viktigt att de kan garanteras en kontinuerlig och
       god hälso- och sjukvård. När en person blir aktuell på en anstalt eller häkte kan,
       genom att läkarkuvertet ingår i personakten, den aktuella sjukvårdsavdelningen
       snabbt och smidigt få tillgång till patientjournaluppgifter, vilket är av stort värde
       både för klienten och sjukvårdspersonalen. En god hälso- och sjukvård gagnas, en-
       ligt Kriminalvårdsstyrelsens uppfattning, av de rutiner som under lång tid etablerats
       för hantering av patientjournaler.
       Det är riktigt att frivården numera saknar läkarmottagningar. Styrelsen har dock inte
       funnit skäl att skilja läkarkuvertet från personakten trots detta förhållande. Frivården
       får i detta sammanhang närmast ses som ett tillfälligt arkiv för läkarkuvertet i avvak-
       tan på att det tillsammans med personakten sänds till Kriminalvårdsstyrelsen för
       slutlig förvaring eller återaktiveras på häkte eller anstalt.
       Socialstyrelsen har i ett ärende begärt yttrande av Kriminalvårdsstyrelsen angående
       hanteringen av patientjournaler inom kriminalvården. Kriminalvårdsstyrelsen har
       den 26 april 1999 avlämnat begärt yttrande. Kopia på yttrandet biläggs (här ute-
       lämnat).
Socialstyrelsen bereddes tillfälle att yttra sig i ärendet.

I beslut den 31 maj 2000 anförde JO Andre följande.

## Bedömning

Bedömning
1. Utlåtanden avseende rättspsykiatriska undersökningar och intyg enligt 7
lagen (1991:2241) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
Som ovan anförts skall en domstol under vissa förhållanden till den kopia av
domen som tillställs berörd kriminalvårdsmyndighet foga bl.a. utlåtande över
rättspsykiatrisk undersökning och § 7-intyg. Som Kriminalvårdsstyrelsen anfört
i sitt yttrande behandlas sådana från domstol inkommande utlåtanden och intyg
regelmässigt av mottagande kriminalvårdsmyndighet som en del av den intagnes
personakt och uppgifterna i intyget omfattas av den sekretess som gäller inom
kriminalvården enligt 7 kap. 21 § sekretesslagen. Jag har för egen del inte någon
invändning mot den gällande ordningen. Jag delar därvid Kriminalvårdsstyrelsens
uppfattning att utlåtanden och intyg av ifrågavarande slag inte är att anse som upp-
rättade i samband med hälso- och sjukvård av en patient, utan i stället skall betrak-
tas som en del av en domstols beslutsunderlag i påföljdsfrågan. Av detta följer att
handlingarna i fråga inte heller skall förvaras i de intagnas akter på sjukvårds-
avdelningen. Om däremot sjukvårdsavdelningen, som ett led i behandlingen av
en intagen, rekvirerar ett intyg eller utlåtande av ifrågavarande slag skall dessa
fortsättningsvis ingå i den intagnes akt på sjukvårdsavdelningen och kommer däri-
genom att omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen.

Jag har noterat att Kriminalvårdsstyrelsen har för avsikt att vid revidering av
föreskrifterna om akthantering och journalföring (KVVFS 1995:3) beskriva hur
rättspsykiatriska utlåtanden och § 7-intyg skall hanteras och förvaras. Jag finner
inte anledning att ytterligare uppehålla mig vid denna fråga.
                                                                     Dnr 1808-1999    Sid 4 (5)



2. Det s.k. läkarkuvertet
Kriminalvårdsstyrelsen har i sitt remissvar hänvisat till sina föreskrifter, KVVFS
1995:3 om akthantering och journalföring, vari det av 7 och 8 §§ framgår hur det
s.k. läkarkuvertet skall hanteras. Av de nämnda bestämmelserna följer bl.a. att
läkarkuvertet, när en intagen friges eller förflyttas till annan anstalt, skall iordning-
ställas och tillföras personakten. Personakten medföljer sedan den intagne till den
kriminalvårdsanstalt som denne flyttas till eller, i förekommande fall, till frivården
när den intagne blivit föremål för villkorlig frigivning. När den intagne friges över-
sänds läkarkuvertet tillsammans med personakten till Kriminalvårdsstyrelsen för
slutlig förvaring. När det gäller översändande av handlingarna till frivården har
Kriminalvårdsstyrelsen anfört att frivården i det sammanhanget närmast får ses
som ett tillfälligt arkiv för läkarkuvertet i avvaktan på att det tillsammans med
personakten sänds till Kriminalvårdsstyrelsen för slutlig förvaring eller återaktiv-
eras på häkte eller anstalt.

Det finns skäl att påpeka att den ordning som för närvarande gäller inom kriminal-
vården innebärande att de intagnas sjukjournaler, utan att samtycke dessförinnan
inhämtats, medföljer deras personakter vid överflyttning till annan anstalt, är före-
mål för ett tillsynsärende vid Socialstyrelsen, dnr 30-1816-99. Jag finner för egen
del därför inte anledning att uttala mig i den frågan.

Det har i remissvaret inte anförts något annat skäl till att läkarkuvertet medföljer
den intagnes personakt när den översänds till frivården än att det inom kriminal-
vården visat sig vara av utomordentligt värde att läkarkuvertet hålles samlat med
personakten. Jag har i och för sig förståelse för de skäl som styrelsen anfört i detta
avseende. Jag finner ändå anledning att ifrågasätta ändamålsenligheten av att läkar-
kuvertet medföljer personakten till frivården.

Som framkommit finns det inte längre några läkarmottagningar inom frivården.
Detta innebär att det inte heller finns någon där som är behörig att ta del av hand-
lingarna i läkarkuvertet. Förutom att det i sig inte är tillfredsställande att sekretess-
belagda handlingar onödigtvis tillställs någon som inte har något behov av dem,
kan det uppkomma särskilda problem om handlingarna i fråga begärs utlämnade.
Eftersom det inte finns någon inom frivården som är behörig att ta del av handling-
arna i läkarkuvertet kan begäran inte heller prövas där. Handlingarna måste därför
översändas till den kriminalvårdsmyndighet, varunder den berörda frivården lyder,
för att framställningen skall kunna behandlas. Mot bakgrund bl.a. av det skynd-
samhetskrav som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen beträffande framställningar
av förevarande slag finns det enligt min mening anledning för styrelsen att över-
väga om de nuvarande rutinerna skall bestå.

En i mina ögon lämpligare ordning skulle kunna vara att läkarkuvertet, i stället för
att medfölja den intagnes personakt till frivården, separat sänds direkt till Kriminal-
vårdsstyrelsen för förvaring.

Eftersom det inte framkommit att de nuvarande rutinerna de facto inneburit att
sekretesskyddade uppgifter i läkarkuvertet röjts i strid med bestämmelserna i
                                                                  Dnr 1808-1999      Sid 5 (5)



sekretesslagen eller att en begäran om utlämnande av handlingar i läkarkuvertet
onödigtvis fördröjts finns det inte skäl för mig att uttala någon kritik i frågan.
