# Kritik mot Vård- och omsorgsnämnden i Båstads kommun för handläggningen av ett ärende om bistånd i form av boendestöd

JO 2020-01-17 dnr 1809-2018

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2020-01-17                1809-2018              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Vård- och omsorgsnämnden i Båstads kommun för
                        handläggningen av ett ärende om bistånd i form av boendestöd


                          Beslutet i korthet: Vård- och omsorgsnämnden hade beviljat en man bistånd i form
                          av boendestöd för vissa aktiviteter, bl.a. träning, under en viss period. Beslutet var
                          försett med ett omprövningsförbehåll. Under beslutets giltighetstid beslutade
                          nämnden att boendestöd i form av träning inte längre skulle ges. Beslutet
                          dokumenterades inte. När beslutet om boendestöd löpt ut i sin helhet dröjde det cirka
                          två månader innan handläggningen av ett nytt ärende om bistånd till boendestöd
                          påbörjades och ytterligare fem månader innan ett nytt beslut om insatsen boendestöd
                          fattades. Under dessa sju månader, när det inte fanns något giltigt beslut om
                          boendestöd, fortsatte nämnden att tillhandahålla boendestöd i huvudsakligen samma
                          omfattning som beviljats tidigare.
                          Huruvida det fanns rättslig grund för att ändra det gynnande beslutet om boendestöd
                          genom att minska insatsens omfattning på grund av ändrade förhållanden är en
                          sådan bedömningsfråga som kan prövas i domstol och som JO normalt inte granskar.
                          Nämnden kritiseras dock för att den inte på det sätt som krävs dokumenterade
                          beslutet att ta bort träningstillfällena, att biståndstagaren underrättades om beslutet
                          eller om han fick information om möjligheten att överklaga beslutet.
                          JO påtalar också att i de fall nämnden har beviljat en tidsbegränsad insats är det
                          viktigt att en uppföljning av insatsen görs i god tid innan perioden löper ut, bl.a. för att
                          ge den enskilde en möjlighet att ansöka om att insatsen ska fortsätta. Det är inte en
                          godtagbar åtgärd att i stället tillhandahålla insatser utan att det finns något beslut.
                          Nämnden kritiseras för att en uppföljning inte genomfördes i god tid och för att
                          boendestöd tillhandahölls utan att det fanns något beslut om en sådan insats.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 12 mars 2018 framförde AA, i egenskap av
                        ombud för BB, klagomål mot Vård- och omsorgsnämnden i Båstads kommun.
                        Hon anförde bl.a. följande:

                        BB har varit beviljad bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
                        SoL, i form av boendestöd. Det tidigare beslutet gällde t.o.m. den 30 september
                        2017 och därefter har inget nytt beslut fattats. Den tidigare genomförandeplanen
                        upphörde den 12 maj 2017, och ingen ny plan har upprättats. BB:s behov har
                        inte förändrats, men insatsens omfattning har minskat. Vidare har tiderna



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                      Dnr 1809-2018      Sid 2 (6)




ändrats utan att BB har informerats. Han har efterfrågat ett schema för
insatserna men har inte fått något. Den 6 december 2017 gjorde en
biståndshandläggare, en enhetschef och två boendestödjare hembesök hos
honom, men ingen företrädde BB vid besöket.

Utredning
Handlingarna i ärendet begärdes in och granskades. Anmälan remitterades
därefter till Vård- och omsorgsnämnden i Båstads kommun.

Av utredningen framgår bl.a. följande: BB har insatserna boendestöd och
kontaktperson beviljade sedan flera år tillbaka. Boendestödet skulle utföras tre
gånger per vecka, varav en gång avsåg inköp, en gång avsåg städning och en
gång avsåg träning tre i timmar.

Vård- och omsorgsnämnden anförde i sitt remissvar den 18 juni 2018 bl.a.
följande:

      Anmälan gäller:
      1.   Inget nytt beslut sedan 2017-09-30
      2.   Ingen ny genomförandeplan sedan den förra gick ut 2017-05-12
      3.   Ändrade insatser med dagar och tider utan information till BB och inget
           skriftligt på det sedan september 2017. Inget schema för BB att utgå ifrån.
           Han har bett om det flera gånger.


      1. Inget nytt beslut sedan 2017-09-30
      –––
      Tidigare ansökan på boendestöd gick ut för BB 2017-09-30. Ny ansökan om
      fortsatt boendestöd inkom inte innan tidigare beslut gick ut.
      BB kontaktades med anledning av biståndsbeslutet gått ut under november
      månad 2017.
      –––
      Vid hembesök hos BB 2017-12-06 påbörjades handläggningen av nytt beslut och
      utredningens faktadel skickades medelst rekommenderat brev till BB för
      kommunicering 2018-02-26. Han gavs möjlighet att inkomma med synpunkter
      innan 2018-03-13. Mottagningsbevis inkom 2018-02-28 om att BB tagit del av
      utredningens faktadel och synpunkter på dessa inkom till nämnden 2018-03-12.
      Utredning med beslut samt besvärshänvisning skickas medelst rekommenderat brev
      till BB 2018-04-30. Mottagningsbevis om att BB tagit del av utredning med beslut
      inkom till nämnden 2018-05-03 och överklagan över beslutet inkom den 2018-05-
      14. Överklagande med yttrande skickas till Förvaltningsrätten i Malmö 2018-05-
      22.
      –––
      Vård- och omsorgsnämnden bedömer att handläggningen av aktuellt
      biståndsbeslut genomförts på korrekt sätt, i rimlig takt. Överklagad del av
      beslutet ligger för prövning i förvaltningsrätten.
      Vård- och omsorgsnämnden menar att det faktum att verkställigheten av tidigare
      biståndsbeslut fortgått, innebär att BB:s behov av boendestöd under
      handläggningstiden kan anses vara uppfyllt.
                                                                                 Dnr 1809-2018          Sid 3 (6)




      –––

      2. Ingen ny genomförandeplan sedan den förra gick ut 2017-05-12
      –––
      Genomförandeplanen med anledning av nytt beslut har tillsammans med BB och
      AA reviderats 2018-05-28. Arbete med att revidera denna påbörjades efter nytt
      beslut om boendestöd.
      –––
      Då förändringar i BB:s insatser under våren 2017 skedde eftersom BB
      konsekvent uteblev, borde genomförandeplan åtminstone under sommaren ha
      reviderats. Nämnden finner det dock förklarligt att förvaltningen avvaktade
      revidering, då åtgärder vidtogs för att ny ansökan skulle inges.
      Vidare anser vård- och omsorgsnämnden det lämpligt att insatsen träning utgick för
      BB, då han trots motivering under en längre tid uteblev från schemalagd aktivitet.
      Vård- och omsorgsnämnden menar att BB genom att konsekvent utebli under en
      längre tid, visat att han inte är intresserad av att få åtgärden genomförd.
      –––

      3. Ändrade insatser med dagar och tider utan information till BB och inget skriftligt på
      det sedan september 2017. Inget schema för BB att utgå ifrån. Han har bett om det flera gånger.
      –––
      Personalschemat ändrades i slutet av januari 2018, vilket innebar att ett antal
      brukare som anpassning till kontaktmans schema fick nya dagar för sina insatser.
      Kontaktman var ansvarig för att informera om detta, samt vid behov revidera
      genomförandeplan. Detta gjordes inte i god tid när det gäller BB. Sedan dagen
      efter denna händelse har dock BB fått information om vilka tre dagar boendestödet
      kommer till honom, samt ifall besöket är förlagt på förmiddag eller eftermiddag.
      Någon justering av planerad tid hemma hos BB har däremot inte skett. Förändringen
      består endast utav byte av dag.
      –––
      Vård- och omsorgsnämnden finner det inte lämpligt att brukare informeras om
      förändringar i schemat 45 minuter innan insats. BB har nu erhållit de scheman
      som vård- och omsorgsnämnden kan erbjuda honom.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Inriktningen på min granskning
AA har i flera avseenden framfört synpunkter på nämndens handläggning i
ärendet om BB:s boendestöd. Jag vill inledningsvis framhålla att JO:s
granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna
har följt de regler som gäller för förfarandet i formellt hänseende. JO brukar inte
uttala sig om myndigheters bedömningar i enskilda fall eller om utförandet av
insatser inom socialtjänsten. Mot bl.a. denna bakgrund har jag riktat in min
granskning på nämndens ändring av det tidigare beslutet om boendestöd samt
tillhandahållandet av fortsatt boendestöd efter det att beslutet upphörde att gälla.
                                                                   Dnr 1809-2018       Sid 4 (6)




Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 1 § SoL har varje kommun ansvar för socialtjänsten inom sitt
område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp
som de behöver.

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat
sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd)
och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Socialnämndens
insatser för den enskilde ska enligt 3 kap. 5 § utformas och genomföras
tillsammans med honom eller henne.

Av 5 kap. 7 § första stycket SoL framgår att socialnämnden ska verka för att
människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande
svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att
leva som andra. Socialnämnden ska då enligt andra stycket samma paragraf
medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett
sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.

Enligt 21 § förvaltningslagen (1986:223), som var tillämplig vid tiden för
handläggningen av det aktuella ärendet, ska en sökande, klagande eller annan
part underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör
ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver
dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Enligt samma
bestämmelse gäller vidare att om beslutet går parten emot och kan överklagas,
ska han eller hon underrättas om hur han eller hon kan överklaga det. Enligt
paragrafens tredje stycke bestämmer myndigheten om underrättelsen ska ske
muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Motsvarande
reglering finns numera i 33 § förvaltningslagen (2017:900), FL.

När det gäller ändring av ett gynnande beslut till en enskilds nackdel framhålls i
förarbetena till den nya förvaltningslagen (2017:900) att det av de
förvaltningsrättsliga grundsatser som kommer till uttryck i praxis och doktrin
anses gälla att gynnande beslut som gäller rätt till en förmån av personlig eller
ekonomisk art som huvudregel inte kan återkallas av beslutsmyndigheten, men
också att det finns flera viktiga undantag från denna princip (se prop.
2016/17:180 s. 219). Ett gynnande beslut kan sålunda återkallas om
återkallelsen grundas på ett tydligt förbehåll i beslutet eller i den författning på
vilket beslutet grundas, om tvingande säkerhetsskäl kräver en omedelbar
återkallelse eller om det gynnande beslutet grundas på vilseledande uppgifter
från den enskilde (ibid.). Numera finns det i 37 § FL en bestämmelse om när en
myndighet får ändra sitt beslut.
                                                                   Dnr 1809-2018       Sid 5 (6)




Bedömning
Det aktuella ärendet rör stödinsatser till BB som har betydande svårigheter i sin
livsföring. Vård- och omsorgsnämnden har därför ett särskilt ansvar för att hans
behov av hjälp ska kunna tillgodoses.

Av utredningen framgår att BB har varit beviljad boendestöd sedan flera år
tillbaka, senast genom ett beslut den 6 augusti 2015. Insatsen avsåg stöd med
planering, strukturering och genomförande av sådant som rörde den dagliga
livsföringen, såsom dagliga hushållssysslor, samt stöttning vid
myndighetskontakter och kontakter med vårdgivare samt för att komma ut på
aktiviteter och träning. I vilken omfattning boendestöd beviljades framgick inte
av beslutet, men enligt utredningen skulle boendestöd ha getts vid tre tillfällen
per vecka, varav två avsåg social samvaro två timmar per tillfälle och ett avsåg
träning tre timmar per tillfälle. Träningsinsatsen togs emellertid bort under
sommaren 2017 eftersom BB konsekvent avböjde träning under våren. BB
informerades om indragningen muntligt, men det är oklart om beslutet åtföljdes
av en upplysning om hur BB kunde gå till väga om han ville överklaga
detsamma eftersom det inte finns någon dokumentation om beslutet.

Beslutet om boendestöd gällde t.o.m. den 30 september 2017. Av beslutet
framgick uttryckligen att insatsen bl.a. avsåg att komma ut på aktiviteter och
träning. Att ändra ett pågående beslut på så sätt att en beviljad insats inte längre
erbjuds är en ändring av ett gynnande beslut till nackdel för den enskilde. Vård-
och omsorgsnämndens beslut att inte längre tillhandahålla insatsen grundades
uppenbart inte på tvingande säkerhetsskäl eller på att grundbeslutet blivit fel på
grund av vilseledande uppgifter från BB. I grundbeslutet fanns dock ett
förbehåll om att beslutet kunde komma att prövas på nytt vid väsentligt ändrade
förhållanden. Vidare specificerades att förbehållet gällde så snart den enskildes
levnadsförhållanden ändrades. Huruvida BB:s levnadsförhållanden förändrats
på ett sådant sätt att det fanns förutsättningar att ändra insatsen avseende träning
till nackdel för honom utgör en sådan bedömningsfråga som kan överprövas i
domstol och ligger därmed utanför den prövning som normalt ska göras av JO.
Jag finner inte anledning att avvika från den principen i det här fallet.

Vård- och omsorgsnämnden har dock brustit i dokumentationen av ärendet.
Beslutet att ta bort träningstillfällena dokumenterades inte på lämpligt sätt. Inte
heller dokumenterades det att BB underrättades om beslutet och om han fick
information om möjligheten att överklaga beslutet. Jag kan i dessa avseenden
hänvisa till 5 kap. 14 § och 16 § första stycket i Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs
med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Vård- och omsorgsnämnden förtjänar
kritik för dessa brister.

Beslutet om insatsen boendestöd upphörde att gälla i sin helhet den
30 september 2017. Det finns inte något i ärendet som tyder på att BB därefter
saknade behov av boendestöd. Verkställigheten av insatsen fortsatte också,
                                                                    Dnr 1809-2018        Sid 6 (6)




vilket tyder på att nämnden ansåg att behovet fanns kvar även fortsättningsvis,
även om inga formella beslut verkar ha fattats i frågan. Inte heller synes BB ha
ansökt om en fortsatt insats förrän i november 2017.

I praxis har, i fråga om insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS), framhållits att det för rätt till en insats måste
finnas såväl en ansökan som ett formellt myndighetsbeslut (JO 2018/19 s. 577,
JO 2003/04 s. 342 och HFD 2016 ref. 7). När det gäller insatser enligt SoL finns
till skillnad från vad som gäller för insatser enligt LSS inget uttryckligt krav på
att en insats måste begäras av den enskilde själv (jfr. 8 § LSS). Däremot
föreskrivs att insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den
enskilde (3 kap. 5 § SoL). Det bör alltså även enligt socialtjänstlagen, som
huvudregel, krävas att den enskilde själv begär att få insatsen. För att någon ska
ha rätt till en insats är det naturligtvis en förutsättning att det finns ett formellt
myndighetsbeslut, oavsett om insatsen ges med stöd av LSS eller SoL.

Jag kan konstatera att det var fel av nämnden att låta insatsen fortsätta utan vare
sig en ny ansökan eller ett beslut. Visserligen har nämnden argumenterat för att
BB:s behov var tillgodosedda under den tid då det inte fanns något beslut, men
AA har bl.a. uppgett att insatsen minskades i omfattning. Oavsett hur det
förhåller sig med det är det uppenbart att det i en situation utan beslut kan
uppkomma osäkerhet för den enskilde i fråga om vilka åtgärder som kan krävas
av myndigheten. Att tillhandahålla insatser utan att det finns något beslut är
därför ingen godtagbar åtgärd.

I sammanhanget bör även påpekas att i de fall nämnden har beviljat en
tidsbegränsad insats är det viktigt att en uppföljning av insatsen görs innan
perioden löper ut, detta bl.a. för att ge den enskilde möjlighet att ansöka om en
fortsatt insats. En uppföljning ska göras i god tid innan beslutet har upphört att
gälla (jfr. JO 2003/04 s. 342). Om nämnden hade följt upp beslutet om
boendestöd skulle sannolikt den uppkomna situationen ha kunnat undvikas.
Vård- och omsorgsnämnden förtjänar kritik för den bristfälliga handläggningen.

Anmälan i övrigt ger inte anledning till något uttalande eller någon åtgärd från
min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan.
