# En tjänsteman vid försäkringskassa har kritiserats för att ha överskridit sin behörighet

JO 2000-05-04 dnr 1827-1999

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2000-05-04             1827-1999               1 (4)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        En tjänsteman vid försäkringskassa har kritiserats för att ha överskridit
                        sin behörighet


                        JO Pennlöv meddelade – efter en anmälan mot Stockholms läns allmänna
                        försäkringskassa – den 4 maj 2000 ett beslut med följande innehåll.

## Anmälan

AA hävdade att en tjänsteman vid kassan, BB, skulle ha lämnat ut uppgifter om
                        hennes bostadsbidrag till hennes f.d. make, CC. BB skulle också på olika sätt ha
                        hjälpt och bistått CC i samband med att denne överklagade ett beslut om under-
                        hållsstöd.

## Utredning

Anmälan remitterades till försäkringskassan för utredning och yttrande. Kassan –
                        direktören DD – hänvisade i remissvaret till en av kassans revisionsenhet gjord
                        utredning om någon tjänsteman obehörigen inhämtat uppgifter avseende AA. I
                        utredningen angavs följande.

## Bakgrund

Den 4 maj 1999 inkom ett brev till kassan från AA ställt till EE, Länskontor 2.
                                  Brevet innehöll en redogörelse över AA:s situation i ett omprövningsärende rörande
                                  underhållsstöd. I brevet beskrevs att hennes tidigare make, CC, hade via en bekant
                                  anställd på försäkringskassan fått uppgifter som rörde bl. a. hennes bostadsbidrag. I
                                  brevet nämndes inget namn på denna person på försäkringskassan, utan bara som –
                                  ”en bekant i hög position”.
                                  AA är inskriven vid lokalkontoret i Sollentuna.
                                  Länskontor 2 har till revisionsenheten lämnat en redogörelse för sina kontakter i
                                  ärendet. Till denna redogörelse bifogades kopior av journalanteckningar som upp-
                                  rättats på lokalkontoret i Sollentuna. Av dessa journaler framgår att den åsyftade
                                  personen som anmälaren avsåg är områdeschef BB vid kontorsområdet Södra Järva
                                  (0153).
                                  Det har senare framkommit att CC är sambo med dottern till BB:s sambo.
                                  Internrevisionen fick i uppdrag att utreda ärendet.

                                  Vidtagna åtgärder
                                  Revisionsenheten beslöt att göra ett uttag ur transaktionsloggen från RFV- Data
                                  i syfte att utreda vem/vilka som varit inne i systemen och tagit ut information om



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                   Dnr 1827-1999     Sid 2 (4)



AA. Logguttagets resultat visade att ett antal frågetransaktioner gjorts via ett
behörighetskort tillhörigt Södra Järva-kontoret. Vid kontroll visade sig kortet
tillhöra försäkringssekreteraren FF som arbetar på kontorets kundtjänst. Fråge-
transaktionerna avsåg 070-trans ”Uppgifter om BDF:UHS/BET/VHV”, 073 trans
”Uppgifter om bidragsskyldigs beslut och barn” samt 745-trans ”Översikt av US-
skrivelser”. Samtliga transaktioner var utförda den 16 december 1998 och i en
tidsföljd.
Revisionsenheten besökte lokalkontoret den 19 maj 1999 för att intervjua FF om
motivet bakom ovanstående frågetransaktioner. Vid samtalet med FF erinrade hon
sig att BB kommit till henne och diskuterat regler för underhållsstöd. BB hade även
bett FF att ta fram vissa bilder på AA. Detta skulle enligt FF ha ägt rum – ”någon
gång kring jul föregående år”.
Samma dag, den 19 maj 1999, kallade vi BB till revisionsenheten för ett samtal.
Från revisionsenheten deltog GG och HH. Vi berättade för BB att vi fått en anmälan
för utredning och vad den innehöll.
Vid vårt samtal med BB framkom följande:
BB erinrade sig ärendet och berättade att CC hade bett henne om hjälp att få sitt
ärende angående underhållsstöd förklarat för sig. Han hade enligt BB vänt sig till sitt
kontor (Sollentuna) men hade inte fått den hjälp han behövde.
BB:s syfte hade varit att försöka hjälpa CC som kund till Försäkringskassan. BB
betonade att det inte hade varit hennes mening att ”lägga sig i”.
Ett annat syfte var att hon inte ville att Försäkringskassan skulle framstå som om vi
inte bryr oss och tar hänsyn till kundens behov. Utifrån den information BB fått från
CC om hans ärende bedömde hon att det verkade märkligt ur flera aspekter. Bl. a.
hade han fått flera beslutsbrev vid samma tidpunkt med olika dateringar och att han
skulle vara underhållsskyldig för barn som han har delad vårdnad för. BB tog då
kontakt med en handläggare på sitt eget kontor, FF, för att få veta vilka regler som
gäller generellt. BB har vid detta tillfälle fått CC:s personnummer per telefon och
bett FF att ta fram den nödvändiga informationen för att hon skall kunna ge CC svar
på varför han fått de ovannämnda beslutsbreven. Dessutom hade CC uppgivit att när
han kontaktat sitt kontor för att avtala en tid för besök för att förklara sin situation,
istället blev (– – –) uppmanad att faxa in sina handlingar som han ville åberopa. BB
tog kontakt med handläggaren, C.B. vid Sollentuna-kontoret, för att informera denne
att CC vill komma på besök och visa sina handlingar från tingsrätten etc. BB fick då
till svar från handläggaren att hon bett honom faxa handlingarna till kontoret. (Enligt
journalanteckningar ägde detta samtal rum den 17 december 1999). Enligt BB
faxade CC sina handlingar till Sollentuna-kontoret tillsammans med en begäran om
omprövning.
Efter årsskiftet fick CC ett beslut om att hans omprövning avslagits. CC kontaktade
då BB igen med en undran hur han skulle förfara. BB informerade att CC hade rätt
att ta del av de handlingar som rörde hans ärende och förvarades på försäkringskass-
an. CC ville ha hjälp av BB för att få kopior av aktuella handlingar. BB tog därför en
förnyad kontakt med lokalkontoret i Sollentuna. Denna gång med försäkrings-
specialist G.A. och bad henne tillställa CC kopior av aktuella handlingar. När CC
fått handlingarna visade han dessa för BB som förklarade omprövningsförfarandet
för honom. CC hade svårt att förstå att man inte beviljat omprövning då man sam-
tidigt dragit in underhållsstödet för hans tidigare hustru. BB höll med om CC:s upp-
fattning. Någon ytterligare kontakt med Sollentuna-kontoret har BB inte haft för-
utom att hon via handläggarens områdeschef, I.H., förklarat att hennes mening inte
var – ”att lägga sig i” och därmed bett om ursäkt om det uppfattats så.
På vår fråga om BB avsiktligt eller oavsiktligt kunde ha lämnat ut uppgifter om
AA:s bostadsbidrag förnekade hon detta bestämt.
Vidare har revisionsenheten talat med handläggaren på Sollentuna- kontoret, C.B.,
för att höra hur hon upplevt kontakten med BB.
C.B. uppgav att samtalet med BB upplevdes som olustigt. I C.B:s journalanteck-
ningar har noterats – ”det kändes så fel att diskutera ett enskilt ärende med en chef
                                                                         Dnr 1827-1999       Sid 3 (4)



      som måste känna till regler om fullmakt, jäv osv”. C.B. uppfattade som om BB ville
      veta hur handläggningen i CC:s ärende framskred samt att hon ”krävt” att CC:s akt
      skulle rekvireras från CK.
      Beträffande kontakterna som C.B. haft med CC så uppgav hon att hon kan ha
      uppfattats som ”reserverad” när CC bett att få en tid för besök och i stället blivit
      ombedd att faxa in sina handlingar.
      –––
DD anförde därutöver i remissvaret för försäkringskassans räkning följande.
      –––

## Yttrande

Försäkringskassan i Stockholms läns revisionsenhet har gjort en utredning avseende
      frågan om någon tjänsteman obehörigen inhämtat uppgifter avseende AA. Uttag från
      transaktionsloggen från RFV-Data har visat att några bilder inte har tagits från
      lokalkontoret Södra Järva där sådana uppgifter finns tillgängliga. Områdeschefen
      har redovisat korrespondens mellan AA:s advokat och den före detta maken där de
      aktuella uppgifterna finns. Försäkringskassans utredning har inte visat att någon i
      tjänsten otillbörligt skaffat uppgifter om AA:s bostadsbidrag.
      Vad avser AA:s anmälan i övriga delar får försäkringskassan anföra följande.
      I bland annat förvaltningslagen finns regler om hur försäkringskassan och dess
      anställda skall agera. I 4 § förvaltningslagen anges att varje myndighet skall lämna
      upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör
      myndighetens verksamhetsområde. Denna serviceskyldighet skall utövas bland
      annat inom ramen för vad som i 1 kap. 9 § regeringsformen anges om att
      förvaltningsmyndigheter skall iakttaga saklighet och opartiskhet.
      I förevarande ärende har utredningen visat att områdeschefen agerat på ett sådant
      sätt att det i vart fall kan ha uppfattats som om hon agerat som ombud för en enskild
      i ett ärende hos myndigheten och som om hon sökt använda sin ställning för att
      påverka ett ärende. Områdeschefen har själv uppgett att hon har hjälpt en enskild
      som kund.
      Vad som aktualiseras i ärendet är alltså å ena sidan kravet på att myndigheter skall
      vara opartiska och å andra myndigheternas serviceskyldighet. Försäkringskassan
      anser att områdeschefen agerat på ett sådant sätt som går utöver den serviceskyldig-
      het som åvilar myndigheten. Hennes agerande har inte inskränkt sig till upplysning-
      ar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp. Hon har agerat på ett sådant sätt att det
      har funnits anledning att ifrågasätta hennes opartiskhet.
      Det kan i sammanhanget påpekas att den utredning som företagits inte visat att
      områdeschefens agerande påverkat handläggningen av det ärende hon engagerat sig
      i.
      Avslutningsvis vill försäkringskassan framhålla att kassan ser allvarligt på det
      inträffade. Den anmälda händelsen har också, som framgår, föranlett en omfattande
      intern utredning av försäkringskassans revisionsenhet.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

Bedömning
Av utredningen framgår att BB på olika sätt agerat för att försöka hjälpa sin bekant,
CC, med dennes ärende om underhållsstöd. Detta skedde trots att BB varken var
handläggare av ärendet eller hade fullmakt att företräda CC. CC tillhörde dessutom
ett lokalkontor inom ett annat kontorsområde än det där BB var chef.

BB bad den 16 december 1998 en tjänsteman vid sitt lokalkontor att gå in i social-
försäkringens ADB-register och ta fram vissa databilder där uppgifter om AA
                                                                  Dnr 1827-1999   Sid 4 (4)



förekom. Dagen därpå ringde BB till handläggaren av CC:s underhållsstödsärende
vid kassans lokalkontor Sollentuna för att informera denne om att CC ville komma
på besök. Det framgår av utredningen att handläggaren upplevde samtalet som
olustigt. Vid en senare tidpunkt har BB återigen tagit kontakt med en handläggare
vid detta kontor och bett denne att skicka CC kopior av handlingar.

BB:s förklaring till att hon på ett så aktivt sätt försökte hjälpa CC är att hon upp-
levde att han inte fick den hjälp han behövde av försäkringskassan och att hon var
angelägen om att kassan inte skulle framstå som en myndighet som inte brydde
sig om sina ”kunder”. Jag finner det svårt att tro på den förklaringen och delar
försäkringskassans uppfattning att BB har agerat på ett sådant sätt att hennes opar-
tiskhet kunnat ifrågasättas. Hon har också använt sig av sin ställning som chef för
att förmå en tjänsteman vid det kontor där hon arbetade att gå in i socialförsäkring-
ens dataregister och ta fram vissa databilder där uppgifter om AA förekom. Hon
överskred därigenom sin behörighet eftersom hon inte hade något ärende rörande
vare sig CC eller AA att handlägga. Sammantaget har BB:s befattning med ärendet
präglats av en anmärkningsvärd brist på omdöme.

BB har förnekat att hon lämnat ut uppgifter om AA:s bostadsbidrag. Det hon har
sagt vinner stöd dels av att de databilder som togs inte avsåg bostadsbidrag, dels av
att uppgiften om bostadsbidragets storlek fanns tillgänglig i en korrespondens
mellan AA:s advokat och CC Vad som framkommit ger således inte utrymme för
ett antagande att BB obehörigen lämnat ut dessa uppgifter.
