# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Västervik Norra, om ifrågasatt kamerabevakning vid kroppsbesiktning i samband med att intagna skrivs in i anstalten m.m.

JO 2020-10-14 dnr 1827-2019

[P]
                                                                        BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                    Sid
                                                                         2020-10-14                                  1 (7)
                                                                                               1827-2019
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Västervik Norra, om
                        ifrågasatt kamerabevakning vid kroppsbesiktning i samband med att
                        intagna skrivs in i anstalten m.m.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 11 mars 2019 förde AA fram klagomål
                        mot Kriminalvården, anstalten Västervik Norra, och personal där. Han uppgav i
                        huvudsak följande.

                        I samband med att han skulle skrivas in i anstalten blev han tvingad att klä av
                        sig naken framför en kamera. När han sa att han inte ville det sa tjänstemannen i
                        en hård och bestämd ton att han i sådant fall skulle bli placerad i isolering.
                        Samma tjänsteman tappade också bort samtliga de personliga tillhörigheter som
                        han hade med sig till anstalten förutom en vinterjacka. Han vill ha skadestånd
                        för att han tvingades till den förnedring det innebar att klä av sig framför en
                        kamera. Han vill även ha ersättning för de förlorade ägodelarna.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades vissa muntliga uppgifter från Kriminalvården och
                        Kriminalvårdens beslut den 26 mars 2019 i fråga om ersättning för personliga
                        tillhörigheter.

                        Anmälan remitterades därefter till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar
                        anförde Kriminalvården, Region Öst, genom tf. regionchefen, följande:

                                Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från BB, kriminalvårdschef för
                                VO Västervik vari anstalten Västervik Norra ingår. Genom utredningen har
                                sammanfattningsvis följande framkommit.

                                Omständigheter i ärendet
                                AA ankom till anstalten Västervik Norra, som har säkerhetsklass 2 (1-3), med
                                transport den 28 februari i år. Av placeringsunderlaget framgick att det förelåg
                                en oklar missbruksproblematik avseende narkotika. Inskrivning genomfördes i
                                anstalten. Vid inskrivningen anmodades AA att klä av sig så att inskrivnings-
                                personalen kunde genomföra en ytlig kroppsbesiktning av honom. AA
                                anmodades vidare att lämna urinprov och att ta på sin anstaltens kläder. Personal
                                som medverkade vid inskrivningen har ingen minnesbild av att någon tjänsteman



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                  Dnr 1827-2019       Sid 2 (7)




ska ha uttalat ”klä av dig naken […] annars blir det isol”. Personalen upplyste
däremot AA om att det var nödvändigt att han följde personalens anvisningar för
att inskrivningen skulle kunna slutföras för att AA sedan, som avsett, skulle gå ut
på normalavdelning.
Av daganteckning i det klientadministrativa systemet, KVR, den 28 februari
framgår att information om GDPR lämnades vid ankomsten. Kriminalvården har
ett nationellt framtaget material för att informera klienter om hur personuppgifter
hanteras inom myndigheten. Anstalten använder det materialet vid inskrivning.
Anstalten hanterar inskrivningar såväl vid egen inställelse som efter transport.
Vid inpassering i anstalten är tydligt skyltat att kamerabevakning förekommer i
anstalten. Enligt kriminalvårdschefen är inskrivningsmiljön en plats där det
återkommande finns risk för att våldsamma och hotfulla situationer uppstår. Det
finns en kamera monterad i inskrivningsrummet. Denna är konstant påslagen och
bildupptagning sker varaktigt. En operatör i det arbetslag som bemannar
anstaltens bevakningscentral har tillgång till materialet i realtid. Ytterligare en
operatör och vakthavande befäl kan aktivt söka sig till den operatörsskärmen.
Bilden visas i ett litet format på skärmen om inte operatören aktivt väljer att
förstora den. Materialet sparas på en server i maximalt tio dagar innan det
raderas automatiskt. Det är endast kriminalvårdschefen som avgör om en särskild
granskning av inspelat material ska ske.
Kriminalvårdschefen har nu bestämt att då ytlig kroppsbesiktning i samband med
inskrivning ska äga rum, ska sådan i möjlig mån genomföras i utrymme som inte
upptas av den aktuella kamerans synfält.
Anstalten har upprättat dokumentation över vilka tillhörigheter som mottagits för
förvaring när AA ankom till anstalten. AA har den 8 mars inkommit med
ersättningsanspråk avseende personliga tillhörigheter som han menar har
förkommit från anstaltens förråd. Anstalten har den 26 mars prövat hemställan
genom beslut och funnit att det inte finns skäl att utge ersättning för nämnda
tillhörigheter. AA har begärt omprövning av anstaltens beslut. Hans begäran om
omprövning handläggs för närvarande vid kriminalvårdens huvudkontor.

Tillämpliga bestämmelser
2 kap. 20 § regeringsformen
1 kap. 4 och 6 §§, 5 kap. 1 och 2 §§ samt 8 kap. 3 och 7 §§ fängelselagen
(2010:610) (FäL)
2, 3, 6 samt 15 §§ kamerabevakningslagen (2018:1200)
1 kap. 2, 3 och 5 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2, 6 och 8 §§ samt 4 kap. 1 §
brottsdatalagen (2018:1177)
1 kap. 1 och 2 §§ samt 2 kap. 1 och 5 §§ lagen (2018:1699) om kriminalvårdens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område
3 kap. 1-2 §§ skadeståndslagen (1972:207)
9 och 31-33 §§ förvaltningslagen (2017:900)
14, 16 och 23 §§ fängelseförordningen (2010:2010) (FäF)
8 kap. 3 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse, FARK
Fängelse

Kriminalvårdens bedömning
Av Kriminalvårdens arbetsordning följer bl.a. att medarbetare inom
Kriminalvården ska iaktta objektivitet, saklighet och opartiskhet samt i övrigt
agera utifrån den statliga gemensamma värdegrunden och Kriminalvårdens egen
värdegrund. Medarbetare ska bemöta klienter sakligt och korrekt och i sin
yrkesutövning uppträda respektfullt, hänsynsfullt och stabilt samt med
självbehärskning och integritet.
                                                                       Dnr 1827-2019        Sid 3 (7)




      Personal som medverkade vid inskrivningen av AA har ingen minnesbild av att
      man skulle ha uttalat att AA kunde komma att placeras i avskildhet. Personalen
      har i stället sökt klargöra för AA vilka obligatoriska åtgärder som skulle
      genomföras vid inskrivningen.
      Genomförandet av visitationer och kroppsbesiktningar utgör en viktig del i
      Kriminalvårdens arbete med att tillse att miljön för intagna och personal är
      drogfri och säker. Den som ska tas in i anstalt ska kroppsvisiteras eller
      kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål när han eller hon kommer
      till anstalten, om det inte är uppenbart obehövligt. Det har enligt Region Östs
      mening varit nödvändigt att genomföra dessa åtgärder vid inskrivningen av AA.
      Inskrivning kan ske när som helst på dygnet. Tillfällen då intagna anmodas att
      byta om inför personal eller att underkasta sig visitation eller kroppsbesiktning,
      är sådana där det finns en risk för att konflikter uppstår. Anstalten har också
      redovisat att inskrivningsmiljön är en riskfylld plats där hot- och våldsincidenter
      kan uppstå. Kamerabevakning sker för att trygga säkerheten för närvarande
      personal och utgör därtill ett skydd för den intagne mot otillbörlig behandling.
      Region Östs uppfattning är att den aktuella kamerabevakningen av lokalen utgör
      ett sådant berättigat ändamål som avses i kamerabevakningslagen. Intagna som
      ska skrivas in i anstalten upplyses genom skyltning om att kamerabevakning sker
      i anstalten.
      Region Öst konstaterar att det av kamerabevakningslagen också följer att fysiska
      personer ska skyddas mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Av
      fängelselagen följer vidare att en kontroll- och tvångsåtgärd endast får användas
      om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden och att den minst
      ingripande åtgärden ska användas. Anstalten har tydligt begränsat hur lång tid
      som det inspelade materialet bevaras och vilka tjänstemän som har tillgång till
      materialet. Region Öst bedömer att åtgärderna är rimliga. Region Öst noterar
      därtill att kriminalvårdschefen nu har bestämt att ytlig kroppsbesiktning i
      samband med inskrivning så långt möjligt ska ske i utrymme som inte upptas av
      kamera. Denna åtgärd bidrar ytterligare till att värna om den personliga
      integriteten för intagen som blir föremål för sådan åtgärd.
      Anstalten har upprättat dokumentation över vilka personliga tillhörigheter som
      omhändertagits från AA vid ankomst till anstalten. Anstalten har vidare inom
      skälig tid fattat beslut gällande det ersättningsanspråk som han inkommit med till
      myndigheten. AA har begärt omprövning av beslutet och ärendet handläggs för
      närvarande vid Kriminalvårdens huvudkontor.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Kriminalvårdens beslut om omprövning av beslutet den 26 mars 2019 i fråga
om ersättning för personliga tillhörigheter inhämtades.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610) ska varje intagen bemötas med
respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med frihetsberövandet. I 1 kap. 6 § samma lag anges att
verkställigheten inte får innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än
som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att ordningen eller
säkerheten ska kunna upprätthållas. Av bestämmelsen framgår även att en
kontroll- eller tvångsåtgärd endast får användas om den står i rimlig proportion
till syftet med åtgärden och att om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska
den användas.
                                                                   Dnr 1827-2019    Sid 4 (7)




Den som ska tas in i en anstalt ska enligt 8 kap. 3 § fängelselagen
kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål när
han eller hon kommer till anstalten, om det inte är uppenbart obehövligt. Med
vissa föreskrivna undantag får kroppsvisitation eller kroppsbesiktning inte
utföras eller bevittnas av någon av motsatt kön som inte är läkare eller
legitimerad sjuksköterska, se 7 §.

Vid kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska den som kontrolleras visas all
den hänsyn som omständigheterna medger. Kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning ska, om möjligt, utföras i närvaro av en annan person än den
som genomför kontrollen. Kroppsbesiktning ska, förutom när saliv-, svett- och
hårprov lämnas, utföras med beaktande av så stor enskildhet som
omständigheterna medger och, om möjligt, i ett enskilt utrymme. Detta anges i
23 § fängelseförordningen (2010:2010).

Enligt 2 § kamerabevakningslagen (2018:1200) är syftet med lagen att
tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda
fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan
bevakning. I 6 § samma lag anges att det utöver vad som föreskrivs i den lagen
gäller 1. EU:s dataskyddsförordning, lagen (2018:218) med kompletterande
bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, föreskrifter som har meddelats i
anslutning till den lagen och andra föreskrifter som kompletterar dataskydds-
förordningen, 2. brottsdatalagen (2018:1177), föreskrifter som har meddelats i
anslutning till den lagen och andra föreskrifter som genomför EU:s dataskydds-
direktiv, och 3. föreskrifter om sådan behandling av personuppgifter som inte
omfattas av dataskyddsförordningens eller brottsdatalagens tillämpnings-
område.

Av 15 § kamerabevakningslagen framgår att upplysning om kamerabevakning
ska lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt och att det
ska lämnas en särskild upplysning om ljud kan avlyssnas eller tas upp vid
bevakningen. Vidare upplyses att bestämmelser om rätten till information om
den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär finns i EU:s
dataskyddsförordning och andra föreskrifter som anges i 6 §.

Brottsdatalagen (2018:1177) gäller vid behandling av personuppgifter som
utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga
påföljder, samt vid behandling av personuppgifter som en behörig myndighet
utför i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet (1 kap. 2 §). Om en
annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från
brottsdatalagen, tillämpas den bestämmelsen (1 kap. 5 §).

Av brottsdatalagen framgår vidare följande. Personuppgifter får enligt 2 kap.
3 § behandlas bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål.
                                                                    Dnr 1827-2019    Sid 5 (7)




Om det ändamål som personuppgifterna behandlas för inte framgår av
sammanhanget eller på annat sätt, ska det tydliggöras genom en särskild
upplysning. Enligt 2 kap. 6 § ska personuppgifter behandlas författningsenligt
och på ett korrekt sätt. Personuppgifter som behandlas ska vara adekvata och
relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen. Fler personuppgifter
får inte behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med
behandlingen. Det framgår av 2 kap. 8 §. Av 2 kap. 17 § första stycket följer att
personuppgifter inte får behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt
med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Vidare anges i 3 kap. 6 § att den
personuppgiftsansvarige ska se till att tillgången till personuppgifter begränsas
till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. I 4 kap.
1 § föreskrivs en skyldighet för den personuppgiftsansvarige att göra viss
angiven allmän information tillgänglig för den registrerade.

Lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område gäller utöver brottsdatalagen när någon av
myndigheterna inom kriminalvården i egenskap av behörig myndighet enligt
den lagen behandlar personuppgifter i syfte att verkställa häktning eller
straffrättsliga påföljder eller biträda en annan behörig myndighet när den utför
uppgifter för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (1 kap. 1 § lagen
om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens
område).

Enligt 2 kap. 1 § i samma lag får personuppgifter behandlas om det är
nödvändigt för att en myndighet som nämns i 1 kap. 1 § ska kunna utföra
följande uppgifter:
1. verkställa häktning eller straffrättsliga påföljder,
2. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med
     sådan verkställighet som anges i 1,
3. biträda andra myndigheter när de fullgör uppgifter för ett syfte som anges i
     1 kap. 2 § brottsdatalagen, eller
4. fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

I 2 kap. 5 § första stycket lagen om kriminalvårdens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område anges att personuppgifter som
behandlas automatiserat inte får behandlas längre än tio år efter det att den
senaste påföljden eller åtgärden avseende den registrerade helt har verkställts
eller upphört.

Bedömning
De klagomål som AA har framfört aktualiserar frågan om Kriminalvården,
anstalten Västervik Norra, har agerat felaktigt genom att använda kamerabevak-
ning när intagna genomgår ytlig kroppsbesiktning i samband med inskrivning.

JO har tidigare, då äldre lagstiftning var tillämplig, uttalat att en kroppsvisit-
ation där en intagen tvingas klä av sig naken är en så pass känslig situation att
                                                                   Dnr 1827-2019       Sid 6 (7)




det krävs mycket starka skäl för att godta kameraövervakning av åtgärden (JO:s
beslut den 10 september 2013, dnr 6743-2012).

I ett beslut den 16 mars 2018, också det med tillämpning av äldre lagstiftning,
har JO gjort uttalanden beträffande kameraövervakning i ett utrymme där de
intagna bytte kläder och kroppsbesiktigades inför besök i en anstalt (JO 2018/19
s. 201). JO uttalade bl.a. att det som Kriminalvården anförde som syfte med
kameraövervakningen – skydd för personalens säkerhet och skydd för de
intagna mot otillbörlig behandling – utgjorde berättigade ändamål för
övervakningen. Vidare fann inte JO skäl att ifrågasätta Kriminalvårdens
bedömning att intresset av att övervakning sker vägde över den enskildes
intresse av att inte bli övervakad. JO beaktade därvid kamerans placering, den
begränsade tid som inspelat material sparades samt att endast ett fåtal personer
hade tillträde till den bevakningscentral där bildskärmen fanns.

Kamerabevakningslagen trädde i kraft den 1 augusti 2018. Som framgått av den
tidigare redogörelsen syftar den lagen till att tillgodose behovet av kamera-
bevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot
otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning, dvs. till en
lämplig och rimlig avvägning mellan behovet av kamerabevakning och skyddet
av enskildas personliga integritet. Någon närmare reglering av under vilka
förutsättningar kamerabevakning får ske av utrymmen som allmänheten inte har
tillträde till innehåller lagen däremot inte.

Vid kamerabevakning ska tillämpliga regler om behandling av personuppgifter
iakttas. För Kriminalvårdens kamerabevakning då en person ska tas in i anstalt
är det främst reglerna i lagen om kriminalvårdens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område och brottsdatalagen som
aktualiseras. Av dessa regler följer, som tidigare redovisats, att personuppgifter
får behandlas om det är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna fullgöra
sin uppgift att verkställa straffrättsliga påföljder eller för att förebygga,
förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med sådan
verkställighet.

Kriminalvården har anfört att inskrivningsmiljön är en riskfylld plats där hot-
och våldsincidenter kan uppstå samt att kamerabevakning sker där för att trygga
säkerheten för närvarande personal och dessutom utgör ett skydd för den
intagne mot otillbörlig behandling. Det framgår också av remissvaret att antalet
personer som har tillgång till det inspelade materialet är begränsat och att
materialet sparas i maximalt 10 dagar, samt att information om behandling av
personuppgifter och upplysning om kamerabevakning lämnas. Mot den nu
angivna bakgrunden finner jag inte anledning att ifrågasätta att kamerabe-
vakningen har varit nödvändig och förenlig med gällande regelverk. Det saknas
därmed skäl att rikta kritik mot anstalten för att kamerabevakning har använts
vid kroppsbesiktning av AA.
                                                                 Dnr 1827-2019     Sid 7 (7)




Jag vill emellertid påminna om JO:s tidigare uttalande att regeln som anger att
en kroppsbesiktning som huvudregel inte får bevittnas av någon av motsatt kön
bör gälla även när personer tar del av en kroppsbesiktning digitalt, dvs. via en
monitor (se JO 2018/19 s. 201).

Vidare vill jag framhålla att det är mycket angeläget att intagnas personliga
integritet värnas i så stor utsträckning som möjligt. Om kamerabevakning inte
är nödvändig ska den inte användas. Jag ser därför positivt på att anstalten
numera har beslutat att i möjligaste mån genomföra kroppsbesiktningar i
samband med inskrivning i ett utrymme där kamerabevakning inte sker.

När det gäller personalens bemötande vid inskrivningen har Kriminalvården
tillbakavisat AA:s påståenden. Uppgift står alltså mot uppgift. Jag bedömer inte
att ytterligare utredningsåtgärder skulle leda till någon annan slutsats, utan
konstaterar att utredningen inte ger stöd för någon kritik i denna del.

AA har också klagat på att Kriminalvården har tappat bort hans personliga
tillhörigheter. Av Kriminalvårdens ersättningsbeslut, som varit föremål för
omprövning utan ändring, framgår att AA:s tillhörigheter har förväxlats med en
annan intagens och att kioskvaror tillhörande AA har försvunnit under tid då
anstalten Västervik Norra ansvarade för dem. Detta kan anstalten inte undgå
kritik för. Gällande de övriga tillhörigheter som AA:s klagomål avser har det
inte framkommit att Kriminalvården skulle vara ansvarig för att de förkommit.

Det är inte JO:s uppgift att pröva frågor om skadestånd och jag uttalar mig
därför inte i den frågan.

Ärendet avslutas.
