# Allvarlig kritik mot Arbete- och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun för att två barn under viss tid vårdats i ett familjehem trots
att det inte fanns rättsligt stöd för det

JO 2018-11-01 dnr 1837-2017

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2018-11-01              1837-2017              1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Allvarlig kritik mot Arbete- och välfärdsnämnden i Kristianstads
                        kommun för att två barn under viss tid vårdats i ett familjehem trots
                        att det inte fanns rättsligt stöd för det


                          Beslutet i korthet: Den 20 september 2016 beslutade socialnämnden att omedelbart
                          omhänderta AA:s två barn med stöd av 6 § lagen (1990:52) med särskilda
                          bestämmelser om vård av unga, LVU. Beslutet verkställdes dagen efter, och barnen
                          placerades i ett familjehem. Nämnden beslutade även att hemlighålla adressen till
                          familjehemmet för vårdnadshavarna. Förvaltningsrätten fastställde sedan besluten om
                          omhändertagande av barnen.
                          Därefter ansökte socialnämnden hos förvaltningsrätten om att barnen skulle beredas
                          vård med stöd av LVU. Förvaltningsrätten höll muntlig förhandling i målet den 21
                          oktober 2016. Vid förhandlingen upplystes att dom i målet skulle meddelas den 15
                          november 2016.
                          Efter överläggning fredagen den 21 oktober 2016 beslutade förvaltningsrätten samma
                          dag att upphäva det omedelbara omhändertagandet av barnen. Beslutet gällde
                          omedelbart. Den 15 november 2016 meddelade förvaltningsrätten dom i målet och
                          avslog socialnämndens ansökningar om vård.
                          Förvaltningsrätten faxade beslutet om att upphäva det omedelbara
                          omhändertagandet av barnen till socialnämnden samma dag som det meddelades,
                          och nämnden tog även del av beslutet den dagen. Trots detta vidtog nämnden inga
                          åtgärder med anledning av beslutet förrän måndagen den 24 oktober 2016.
                          I beslutet uttalar JO att det efter förvaltningsrättens beslut legat på socialnämnden att
                          omgående se till att barnen återförenades med sina föräldrar. Det faktum att
                          förvaltningsrätten meddelat det aktuella beslutet sent en fredag efter kontorstid ändrar
                          inte detta. Socialnämndens bristande agerande ledde till att barnen kom att vårdas vid
                          familjehemmet i drygt två dygn trots att det inte fanns rättsligt stöd för det.
                          I beslutet riktar JO allvarlig kritik mot socialnämndens bristande agerande efter det att
                          förvaltningsrätten upphävt det omedelbara omhändertagandet av barnen.
                          Socialnämnden kan vidare inte undgå kritik för att ett samtal om sekretessbelagd
                          information förts med föräldrarna på ett sådant sätt att obehöriga kunnat höra vad
                          som sades.

## Bakgrund

Den 20 september 2016 beslutade jourhavande ordförande i Arbete- och
                        välfärdsnämnden i Kristianstads kommun att omedelbart omhänderta AA:s barn


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                   Dnr 1837-2017        Sid 2 (7)




BB och CC med stöd av 6 § LVU. Besluten verkställdes den 21 september
2016, och barnen placerades på ett familjehem. Nämnden beslutade även att
adressen till familjehemmet skulle hållas hemlig för vårdnadshavarna med stöd
av 14 § LVU. Besluten om omhändertagande av barnen fastställdes av
förvaltningsrätten den 3 oktober 2016.

Därefter ansökte socialnämnden hos förvaltningsrätten om att BB och CC skulle
beredas vård enligt LVU. Förvaltningsrätten höll muntlig förhandling i målet
den 21 oktober 2016. Vid förhandlingen upplystes att dom i målet skulle
meddelas den 15 november 2016.

Efter överläggning den 21 oktober 2016 beslutade förvaltningsrätten samma dag
att upphäva det omedelbara omhändertagandet av BB och CC. Beslutet gällde
omedelbart. Den 15 november 2016 meddelade förvaltningsrätten dom i målet
och avslog socialnämndens ansökningar om vård.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade AA på Arbete- och välfärdsnämnden i
Kristianstads kommun. I anmälan framfördes bl.a. följande. I maj 2016 inledde
socialnämnden en utredning om hennes barn BB och CC efter en anonym
orosanmälan. Vid ett möte den 21 september 2016 hos socialnämnden fick hon
och hennes man information av en handläggare om bl.a. att nämnden fattat
beslut om att omedelbart omhänderta BB och CC. Mötet hölls i ett rum där det
som sades hördes ut; bl.a. hörde hennes mans syster allt som sades då hon satt
och väntade utanför rummet där mötet ägde rum. Förvaltningsrätten höll
muntlig förhandling den 21 oktober 2016, och efter förhandlingen beslutade
domstolen att häva det omedelbara omhändertagandet av BB och CC, men hon
fick inte hem barnen till sig förrän den 24 oktober 2016. Det krävdes flera
samtal och påstötningar från hennes advokat innan nämnden lämnade ut
adressen till familjehemmet till henne. Efter det att domstolen upphävt beslutet
borde hon ha fått hem barnen inom några timmar.

Utredning
Nämndens handlingar i ärendet begärdes in och granskades. Av en
journalanteckning daterad den 21 oktober 2016 framgick följande:

      Fax inkommer från Förvaltningsrätten med beslut om upphävande av omedelbart
      omhändertagande av BB och hennes lillebror. Beslutet gäller omedelbart.
      Undertecknad går igenom aktuella journalanteckningar för att få klarhet i
      huruvida beslutet delgivits muntligen i samband med förhandlingen eller ej.
      Information kan ej utläsas av journal och ut tar därför kontakt med
      familjehemmet, DD. Framkommer att familjehemmet inte har fått del av
      beslutet. Ut ska försöka nå chef, och sedan återkomma med besked till
      familjehemmet. Strax därefter ringer EE, familjehemskonsulent på Attendo. Hon
      undrar över samtalet med familjehemmet samt om barnen ska flyttas under
      kvällen. Ut lovar återkomma med besked efter samtal med ansvarig
      handläggare/chef.
      Undertecknad ringer teamledare FF, som svarar i sin tjänstetelefon. Lämnar
      information om inkommet fax och beslut från förvaltningsrätten. FF ska kontakta
                                                                      Dnr 1837-2017       Sid 3 (7)




      teamledarkollega GG, som var den tjänsteman som föredrog ärendet i
      förvaltningsrätten. Ska därefter återkomma med besked till ut. Efter en stund
      ringer FF åter. Ut får information om att bortse från att faxet inkommit under
      dagen. Det har inkommit efter att förvaltningen stängt. Ut menar att sociala
      jouren är en del av förvaltningen och att ut de facto tagit del av beslutet denna
      dag, och att beslutet gäller omedelbart. FF menar att det inte förändrar
      bedömning av hur man ska hantera den uppkomna situationen. Om
      vårdnadshavare skulle ta kontakt med sociala jouren under helgen, efter att av
      sitt ombud blivit informerad om beslutet, ska jouren lämna ut kontaktuppgifter
      till familjehemmet så att vårdnadshavare då ha möjlighet att hämta barnen. Ut
      frågar om jouren i så fall ska medverka vid överlämnande, men FF anser inte att
      det behövs utan att barnen kan hämtas av modern.
      Ut ringer EE, Attendo, och delger henne den bedömning som gjorts av
      teamledare. Överenskommer att om barnen ska flytta under helgen ska jouren
      kontakta EE, som i sin tur kontaktar familjehemmet.
JO begärde därefter att Arbete- och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun
skulle yttra sig över AA:s anmälan.

Arbete- och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun uppgav i sitt remissvar i
huvudsak följande.

## Sammanfattning

———
      Samtal har förts med verksamhetschef för Barn och ungdom gällande vilka
      åtgärder som vidtagits och planeras genomföras.
      En kontroll har även gjorts avseende ljudisoleringen i det rum som användes vid
      mötet den 21 september 2016. Kontrollen visar på ljudisoleringen är bristfällig.
      Samtal har förts med C4-teknik som är ansvarig för byggnaden.
      Sammanfattningsvis finner Arbete och välfärdsförvaltningen att ljudisoleringen i
      det rum som användes i samband med det omedelbara omhändertagandet inte
      uppfyller de krav som ställs på för samtalsrum samt att missförhållande för
      enskilda uppstod i samband med LVU-vårdens upphörande.

## Ärendet

Handläggning i samband med att det omedelbara omhändertagandet upphävs
      I lex Sarah utredningen Hävande av LVU fördröjdes konstateras att allvarligt
      missförhållande uppstod i samband med hävandet av det omedelbara
      omhändertagandet eftersom enskilda inte fick besked från Arbete och
      välfärdsförvaltningen att Förvaltningsrätten beslutat om vårdens upphörande.
      Det innebär att tvångsvården pågår i två dagar utan att det finns lagligt beslut.
      Bakomliggande orsak bedöms vara otydlig ansvarsfördelning avseende
      upphörande av LVU-vård. En av de åtgärder som föreslås i lex Sarah
      utredningen är att en översyn av förvaltningens rutiner för handläggning av
      LVU- ärenden ska genomföras. Arbete och välfärdsförvaltningen gör 2016-12-
      01 en anmälan till IVO angående att ett allvarligt missförhållande har förelegat.
      IVO har fattat beslut och avslutat ärendet.

      Ljudisolering i samtalsrum
      Alla väggar och dörrar i anslutning till besökscentrat har en klassning om 40 dB.
      Detta innebär:
      38dB (Samtal vid normal nivå kan inte förstås, men kan avlyssnas till viss del
      vid förhöjd ljudnivå)
      43dB (Samtal kan inte avlyssnas men rop och skrik hörs svagt)
                                                                      Dnr 1837-2017      Sid 4 (7)




      Vid kontroll av ljudisoleringen av akutrummen i besökscentrat framkommer att
      samtal vid normal nivå kan förstås och avlyssnas. Åtgärder har vidtagits genom
      att rummen är tillfälligt avstängda i väntan på att de görs om så att de klassas
      som sekretessrum.

      Arbete och välfärdsförvaltningens utredning och bedömning
      Arbete och välfärdsförvaltningens bristande handläggning avseende LVU-
      vårdens upphörande har resulterat i missförhållande för enskilda. Utifrån
      missförhållandet har beslut om åtgärder fattats.
      När det gäller ljudisoleringen konstateras, efter kontroll, att den lokal som
      användes vid besöket 2016-09-21 är olämplig med hänsyn till sekretessen.
      Åtgärder kommer att genomföras som innebär att rummen görs om så att de
      uppfyller kraven på sekretessrum.

AA fick tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Jag har tagit del av den s.k. lex Sarah-utredning som Arbete- och
välfärdsnämnden i Kristianstads kommun lämnat in till Inspektionen för vård
och omsorg (IVO) med anledning av det inträffade.

Rättsliga utgångspunkter
Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska göras i samförstånd med
den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i
socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Barn och ungdomar kan under vissa
förhållanden beredas vård utan samtycke med stöd av LVU. Sådan vård kan
beslutas på grund av brister i ett barns hemmiljö (2 § LVU) eller den unges eget
beteende (3 § LVU).

Beslut om vård med stöd av LVU meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan
av socialnämnden (4 § LVU).

Socialnämnden får med stöd av 6 § LVU besluta att den som är under 20 år
omedelbart ska omhändertas, om det är sannolikt att den unge behöver beredas
vård med stöd av LVU och rättens beslut om vård inte kan avvaktas med
hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta
utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Om
socialnämndens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas, får nämndens
ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om
omhändertagande.

Om socialnämnden har beslutat om omedelbart omhändertagande ska beslutet
underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades
(7 § LVU).

Om förvaltningsrätten fastställer ett beslut om omedelbart omhändertagande ska
socialnämnden inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet
verkställdes ansöka hos förvaltningsrätten om att den unge ska beredas vård
med stöd av lagen (8 § LVU).
                                                                   Dnr 1837-2017       Sid 5 (7)




Om det inte längre finns skäl för ett omhändertagande ska socialnämnden
besluta att detta genast ska upphöra. Ett sådant beslut får även meddelas av den
domstol som prövar en fråga om vård med stöd av lagen (9 § tredje stycket
LVU).

Bedömning
Nämndens agerande efter att förvaltningsrätten upphävt det omedelbara
omhändertagandet av barnen
Efter förvaltningsrättens beslut fredagen den 21 oktober 2016 att häva det
omedelbara omhändertagandet, som gällde omedelbart, fanns det inte längre
förutsättningar för omhändertagande av BB och CC. I detta läge var
socialnämnden skyldig att omgående se till att barnen återförenades med sina
föräldrar. Det faktum att förvaltningsrättens beslut verkar ha meddelats sent på
fredagen efter kontorstid ändrar inte detta.

Utredningen visar att nämnden fick del av förvaltningsrättens beslut samma dag
som det meddelades genom ett fax från domstolen. En socialsekreterare vid
förvaltningens jour tog emot och läste igenom beslutet och vidarebefordrade
sedan informationen till den handläggare som varit med vid förvaltningsrättens
muntliga förhandling och som även verkar ha varit ansvarig handläggare för
ärendet vid nämnden. Utredningen visar alltså att informationen om
förvaltningsrättens beslut nått nämndens förvaltning. Trots detta vidtog
nämnden inga åtgärder med anledning av beslutet förrän den 24 oktober 2016,
och detta först efter att föräldrarnas ombud hört av sig till nämnden.

Anledningen till socialnämndens brist på agerande under fredagen och helgen
förefaller vara en teamledares felaktiga direktiv till handläggaren vid
förvaltningens jour som tog emot faxet från domstolen. Utredningen visar här
på en bristande kunskap om LVU-lagstiftningen och om ärendehandläggning
inom socialtjänsten i allmänhet, vilket är anmärkningsvärt.

Jag vill framhålla att socialnämnden har ansvar för hur verksamheten vid
nämndens förvaltning bedrivs. I detta ansvar ligger bl.a. att se till att personalen
har den kompetens som krävs och att det finns tydliga rutiner som garanterar en
rättssäker myndighetsutövning från förvaltningens sida. Detta gäller i synnerhet
vid handläggning av ärenden som avser myndighetsutövning som innefattar
tvångsåtgärder.

Som framgår ovan har jag inför detta beslut tagit del av socialnämndens lex
Sarah-utredning till IVO. I utredningen anför socialnämnden bristande
kommunikation med förvaltningsrätten som en förklaring till det inträffade. Jag
finner anledning att något kommentera socialnämndens uppfattning i denna
fråga. Socialnämnden synes i lex Sarah-utredningen utgå från att nämnden,
inför domstolens överläggning i t.ex. ett tvångsvårdsmål, kan få ett
förhandsbesked från domstolen om vilka beslut den eventuellt kommer att fatta.
Så är inte fallet. Inför en överläggning vet inte rättens ledamöter hur den
                                                                  Dnr 1837-2017      Sid 6 (7)




kommer att sluta, och rättens ledamöter varken kan eller får upplysa parterna
om vad överläggningen kan tänkas resultera i eller vilka beslut den kan komma
att behöva fatta. Det är först vid själva överläggningen som domstolen beslutar
hur den ska döma i målet. Om förvaltningsrätten, som i det nu aktuella fallet,
vid en överläggning kommer fram till att det saknas skäl för ett
omhändertagande enligt LVU åligger det domstolen att genast upphäva beslutet
om omhändertagandet. När domstolen hävt ett omhändertagande ligger det
därefter på socialnämnden att vidta omedelbara åtgärder med anledning av
domstolens beslut, och detta gäller oavsett när domstolen meddelar sitt beslut.
Detta är också en av anledningarna till att nämnden måste ha en
jourverksamhet. Den måste alltså kunna planera sin verksamhet så att olika
beslut från en domstol kan hanteras. Detta är särskilt viktigt när domstolens
beslut gäller omedelbart, som i det nu aktuella fallet. Innebörden av det är att
beslutet gäller oavsett om nämnden avser att överklaga beslutet. Tilläggas kan
att nämnden inte begärt att domstolens beslut skulle inhiberas.

Nämnden kan självfallet be en domstol att t.ex. per telefon upplysa nämnden
om att ett brådskande beslut har fattats. Nämnden kan även be domstolen att
skicka sådana beslut till nämnden via fax eller till en viss e-postadress. I detta
fall har förvaltningsrätten skickat det aktuella beslutet med fax till nämnden,
och nämnden tog också del av beslutet samma dag. Någon bristande
kommunikation mellan nämnden och förvaltningsrätten kan alltså inte anses ha
förekommit.

Jag ser allvarligt på det faktum att nämnden, trots att den hade tagit del av
förvaltningsrättens beslut redan under fredagen, inte informerade föräldrarna
om beslutet och gav dem adressen till familjehemmet förrän efter helgen och att
detta skedde först efter påstötningar från föräldrarnas ombud. Även om
förvaltningsrättens beslut nått nämnden efter att den ordinarie förvaltningen
stängt har nämnden varit skyldig att agera och nämnden borde ha sett till att
föräldrarna utan dröjsmål underrättades om förvaltningsrättens beslut och om
adressen till familjehemmet så att föräldrarna kunde hämta sina barn. Bristerna
ledde till att BB och CC hölls från sina föräldrar och vårdades i familjehemmet i
drygt två dygn utan att det fanns rättsligt stöd för det. Arbete- och
välfärdsnämnden i Kristianstads kommun förtjänar allvarlig kritik för det
inträffade.

Frågan om huruvida samtal om sekretessbelagd information förts på
sådant sätt att obehöriga kunnat höra vad som sades
Av utredningen i denna del framgår att utomstående personer kunnat höra vad
som sades vid ett möte mellan bl.a. AA och socialsekreterare angående beslutet
om att omedelbart omhänderta hennes barn. Vid mötet avhandlades alltså
sådana uppgifter som omfattades av sekretess enligt 26 kap. offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400).
                                                                 Dnr 1837-2017     Sid 7 (7)




Samtal inom socialtjänsten måste föras utan att obehöriga kan uppfatta vad som
sägs. I detta fall har nämndens lokaler inte varit utformade för att säkerställa
detta. Jag noterar att nämnden nu vidtagit åtgärder för att komma till rätta med
problemet. Arbete- och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun kan
emellertid inte undgå kritik för de brister som kommit fram i denna del.

Det som har kommit fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande eller
någon ytterligare åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
