# En advokat hade utsetts till offentligt biträde för ett barn i ett mål angående vård enligt LVU; fråga om biträdets rätt att vara närvarande vid ett möte mellan socialförvaltningen, barnet och barnets far

JO 2004-03-15 dnr 185-2002

## Beslut

BESLUT
                                                                            Datum              Dnr                      Sid
                                                                            2004-03-15         185-2002                1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        En advokat hade utsetts till offentligt biträde för ett barn i ett mål
                        angående vård enligt LVU; fråga om biträdets rätt att vara närvarande
                        vid ett möte mellan socialförvaltningen, barnet och barnets far


                        Advokaten AA utsågs den 16 november 2001 till offentligt biträde för BB, som var
                        14 år. I en dom den 28 december 2001 förordnade länsrätten att BB skulle beredas
                        vård enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i pojkens hem.

                        I en anmälan till JO klagade AA på socialförvaltningen i Osby kommun och då i
                        första hand områdeschefen CC. AA uppgav att BB den 6 januari 2002 hade
                        kontaktat honom varvid de kom överens om att AA skulle vara med på ett möte
                        följande dag med företrädare för socialförvaltningen, BB och dennes far. Han
                        anförde vidare bl.a. följande.

                                  När undertecknad anmälde sig i socialförvaltningens reception inför
                                  sammanträffandet mottogs beskedet att undertecknad inte skulle vara med. Med
                                  anledning härav framställdes begäran om ett kort sammanträffande med BB, vilken
                                  uppgavs finnas i socialförvaltningens lokaler, innan socialförvaltningens
                                  sammanträde skulle påbörjas. Begäran avslogs av områdeschefen CC.
                        Efter remiss yttrade sig Socialnämnden i Osby kommun, genom sitt arbetsutskott,
                        över anmälan. I yttrandet anfördes följande.

                                  Advokat AA som offentligt biträde
                                  Advokat AA förordnades av länsrätten som BB:s offentliga biträde. Eftersom pojken
                                  är under 15 år var advokaten enligt 36 § LVU också ställföreträdare för honom. Vid
                                  kontakt med socialsekreterare DD i socialkontorets väntrum 2002-01-07 uppgav
                                  advokat AA dock att hans förordnande hade upphört, men att han ändå ”ville ställa
                                  upp för pojken”.

                                  Mötet 2002 01 07 mellan BB och fadern
                                  Det speciella sammanträffande som advokat AA refererar till var inte något
                                  sammanträde som del i handläggning av ett ärende utan ett samtal med BB och hans
                                  far som ett av återkommande behandlingssamtal.
                                  Syftet med samtalet var att möjliggöra kontakt mellan BB och fadern. Vid
                                  planeringen av mötet hade överenskommits med pojken och fadern vilka som skulle
                                  delta. BB:s socialsekreterare och hans kontaktperson på HVB-hemmet skulle vara
                                  med som stöd för honom. Områdeschef CC skulle närvara som samtalsledare och för
                                  att beakta faderns behov av stöd.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                       Dnr 185-2002       Sid 2 (5)




      När advokat AA kom till socialkontoret omtalades detta för BB. Det klargjordes att
      de deltagande i själva mötet skulle begränsas till vad som hade överenskommits i
      förväg. BB tillfrågades om han ville träffa advokat AA före mötet, men han tyckte
      att det inte behövdes.

      Övervägande
      Sammanträffandet med BB och fadern 2002-0l-07 var en del i det fortgående
      behandlingsarbetet med både BB och fadern. Det rörde sig inte om något ärende
      som skulle avgöras och var därmed inte att anse som myndighetsutövning.
      Socialsekreteraren och områdeschefen uppfattade att BB verkligen menade att han
      inte hade behov av att träffa advokat AA före det planerade mötet. Han föreföll vara
      trygg och nöjd med att mötet skulle genomföras utan andra närvarande än vad som
      hade överenskommits i förväg. Vad BB sade när advokat AA ringde honom dagen
      efter mötet är inte känt. Advokat AA:s uppgifter om detta kan därför inte bemötas.
      Advokat AA anför att områdeschef CC avslog hans begäran om sammanträffande
      med BB och att han inte fick något skriftligt beslut om detta.
      Det var BB som avstod från möjligheten att få träffa advokaten före mötet 2002-01-
      07. Att inte låta advokaten närvara vid själva mötet mellan BB och fadern var ett
      ställningstagande som åtgärd i det faktiska handlandet, men inte något beslut enligt
      viss paragraf. Advokatens framställan var en fråga som inte kunde avgöras på ett
      mer formellt sätt än som skedde.
      Anmälan har föranlett ingående diskussioner om barns och vårdnadshavares
      rättigheter samt offentligt biträdes befogenheter. Det kan konstateras att många
      samtal mellan barn och deras vårdnadshavare som behandling skulle vara svåra att
      genomföra i närvaro av advokat. Beträffande advokat AA:s kontakt med BB
      vidhålles att pojken inte nekades att få träffa advokaten före mötet med fadern.
      Däremot ställdes han inför faktum att mötet skulle genomföras utan advokatens
      närvaro. Här uppkommer den hypotetiska frågan om BB skulle haft rätt till sitt
      biträde i sådan behandlingssituation om han hade krävt det.
      Självklart har både barn och vårdnadshavare rätt till biträde i samband med varje
      åtgärd som gäller myndighetsutövning. Däremot är frågan om enskilds rätt till
      biträde i pågående behandlingsarbete oklar. Det är också frågan om ett offentligt
      biträde, som också är ställföreträdare för ett barn som inte har fyllt 15 år, har
      befogenhet att delta i behandlingsarbete utan direkt samband med
      myndighetsutövning.
      Klargörande från JO i dessa frågor skulle vara av stort värde.
AA yttrade sig över remissvaret.

I ett beslut den 15 mars 2004 anförde JO André följande.

I mål eller ärenden angående bl.a. beredande av vård enligt 2 LVU skall offentligt
biträde förordnas för den som åtgärden avser samt för dennes vårdnadshavare, om
det inte måste antas att behov av biträde saknas (39 § första stycket LVU). Behövs
offentligt biträde både för den unge och för dennes vårdnadshavare, förordnas
gemensamt biträde, om det inte finns motstridiga intressen mellan dem (39 § andra
stycket LVU). Om frågan rörande vård enligt LVU har föranletts av att
vårdnadshavaren har brustit i omsorgen om den unge får det regelmässigt anses
föreligga motstridiga intressen mellan föräldern och den unge (prop. 1979/80:1 del
C s. 89).
                                                                        Dnr 185-2002       Sid 3 (5)




Regler om offentligt biträde fanns tidigare i rättshjälpslagen (1972:429).
Bestämmelserna om offentligt biträde fördes fr.o.m. den 1 december 1997 in i den
materiella lagstiftningen, bl.a. LVU (se prop. 1996/97:9). De bestämmelser som
var gemensamma för de olika mål där offentligt biträde kan förordnas fördes
samman i en särskild lag, lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

Den som är förordnad som offentligt biträde för någon som är under 15 år, utan att
samtidigt vara biträde för vårdnadshavaren, är enligt 36 § andra stycket LVU utan
särskilt förordnande den unges ställföreträdare i det mål eller ärende som
förordnandet avser. Enligt 6 § lagen om offentligt biträde får ett biträde besluta om

## Utredning

utredning som är skäligen påkallad för att tillvarata huvudmannens rätt, om
utredningen inte kan erhållas genom den domstol eller myndighet som handlägger
målet eller ärendet. Utöver dessa paragrafer finns det inte i lagen om offentligt
biträde eller LVU några bestämmelser om vilka uppgifter och befogenheter som
biträdet har.

Bestämmelsen om att den som är förordnad till offentligt biträde för den som är
under 15 år också utan särskilt förordnande är den unges ställföreträdare i det mål
eller ärende som förordnandet avser trädde i kraft den 1 januari 1996. I
propositionen anfördes beträffande det offentliga biträdets och ställföreträdarens
uppgifter bl.a. följande (prop. 1994/95:224 s. 57).
      Ställföreträdaren skall tillvarata barnets intresse. Han bör alltså framföra de
      synpunkter och de önskemål som barnet har. Skulle ställföreträdaren ha en annan
      uppfattning än barnet, bör han med beaktande av barnets önskemål hävda den
      uppfattning som han anser bäst tjänar barnets intresse. Om barnet så önskar, skall
      han t.ex. se till att beslut och domar blir överklagade.
      Ställföreträdaren är samtidigt barnets offentliga biträde och skall i den egenskapen ta
      till vara barnets bästa i olika hänseenden. Han skall bl.a. fungera som barnets
      rådgivare. Vidare skall han bevaka att nödvändig utredning angående barnets
      person, t.ex. utlåtanden från barnpsykologer eller annan expertis, inhämtas.
När det gäller vilka uppgifter som ett offentligt biträde har kan nämnas ett beslut
enligt vilket JO fann att biträdet hade rätt att närvara vid ett sammanträde då
socialnämnden skulle ta ställning till om nämnden skulle ansöka om vård enligt
LVU (JO:s ämbetsberättelse 1983/84 s. 180). Beträffande det offentliga biträdets
uppgifter är också ett uttalande i Socialstyrelsens allmänna råd Handläggning och
dokumentation inom socialtjänsten (1994:3) av intresse, även om råden inte gäller
längre. Socialstyrelsen anförde (s. 37, andra upplagan) att det i ett offentligt
biträdes skyldigheter inte ingår t.ex. att följa med barnet eller förälder då PBU
utreder barnets situation.

I departementspromemorian Utövandet av barns rättigheter i familjerättsprocesser,
Ds 2002:13, har det föreslagits att det i LVU införs en ny bestämmelse angående
det offentliga biträdets uppgifter. Enligt förslaget skall ett offentligt biträde ta till
vara den unges rätt i målet eller ärendet samt lämna stöd och hjälp till den unge.
Härutöver skall biträdet ha en skyldighet att lämna information till den unge och se
till att barnets inställning klarläggs och redovisas för rätten (se promemorian s. 161
                                                                       Dnr 185-2002    Sid 4 (5)




f. och s. 185 f.). Promemorian har remissbehandlats och förslaget bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.

            ______________________

Av utredningen framgår att länsrätten hade förordnat att BB skulle beredas vård
enligt LVU. Domen hade inte vunnit laga kraft när det aktuella mötet skulle äga
rum. AA var således vid den tidpunkten alltjämt offentligt biträde för BB och även
dennes ställföreträdare i frågor som rörde målet.

Förvaltningen har anfört att det vid mötet den 7 januari 2002 inte skulle avhandlas
frågor som rörde vården enligt LVU utan att syftet med mötet var att möjliggöra
kontakt mellan BB och dennes far. Enligt min mening har AA inom ramen för sitt
uppdrag att biträda BB i LVU-målet inte haft rätt att vara med på mötet. Detta
utgör dock inte svar på frågan om förvaltningen likväl borde ha låtit honom delta.
Den frågan får emellertid närmast besvaras utifrån vad som allmänt gäller om en
utomståendes rätt att vara med vid ett möte mellan en enskild och en myndighet.
Frågan om en enskilds rätt att anlita s.k. stödperson har behandlats av JO när det
gäller en person som skall företräda inför socialnämnden (se bl.a. JO:s
ämbetsberättelse 1992/93 s. 417). JO anförde därvid bl.a. följande.

      Att uppträda vid ett sammanträde inför en nämnd eller annan myndighet torde inte
      sällan innebära betydande svårigheter för en enskild, som saknar erfarenhet av att
      agera i sådana sammanhang. Det kan därför vara av stort värde för honom eller
      henne att under sammanträdet ha sällskap av någon anhörig eller vän.
      Förvaltningslagen lägger inte något hinder häremot. Däremot kan sekretesskäl, t.ex.
      uppgifter om andra partens förhållanden, som inte kan omfattas av den biträddes
      medgivande, mana till viss försiktighet när det gäller den information som kan
      lämnas inför en stödperson. Detta motiverar dock inte att stödpersonen helt förbjuds
      att närvara.
I förevarande fall var det fråga om ett möte som beskrivits som ett
behandlingssamtal. BB var underårig och vårdades enligt LVU. I ett sådant fall är
det ytterst socialnämnden som med stöd av 11 § LVU har att fatta beslut i olika
frågor rörande den unge. Hit hör bl.a. att ta ställning till vilka behandlingsinsatser
som är aktuella. Inom ramen för denna beslutanderätt ligger också att avgöra olika
praktiska frågor som t.ex. vem som skall vara närvarande vid ett möte som det nu
aktuella.

Enligt nämndens yttrande hade BB vid mötet stöd av sin socialsekreterare och sin
kontaktperson vid det s.k. HVB-hem där han var placerad. Förvaltningen bedömde
uppenbarligen att det inte var lämpligt att låta även AA vara närvarande. Som jag
nyss nämnt ligger detta avgörande inom ramen för den bestämmanderätt som
nämnden har enligt 11 § LVU. Enligt min mening finns det inte skäl att rikta kritik
mot den bedömning som förvaltningen gjorde rörande lämpligheten av AA:s
deltagande.

Vad som i övrigt har förekommit föranleder inte något uttalande från min sida.
                                                                      Dnr 185-2002    Sid 5 (5)




Med hänsyn till det lagstiftningsarbete som pågår rörande de uppgifter som ett
offentligt biträde skall ha finner jag skäl att tillställa Justitiedepartementet en kopia
av detta beslut.
