# Fråga om ett för enskild gynnande beslut om stöd ur EG:s strukturfonder kunde återkallas och ersättas med ett för honom mindre förmånligt beslut. Även fråga om beslutets överklagbarhet

JO 2006-04-07 dnr 185-2005

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                      Sid
                                                                       2006-04-07         185-2005                1 (4)
Justitieombudsmannen
Stf Hans Ragnemalm




                        Fråga om ett för enskild gynnande beslut om stöd ur EG:s
                        strukturfonder kunde återkallas och ersättas med ett för honom mindre
                        förmånligt beslut. Även fråga om beslutets överklagbarhet

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 14 januari 2005, klagade AA på
                        Länsstyrelsen i Västerbottens län och Länsstyrelsen i Norrbottens län, samt på
                        vissa tjänstemän hos myndigheterna, med anledning av handläggningen av ett
                        ärende om bidrag inom ramen för ett EU-projekt. Hans klagomål gällde att ett
                        beslut om att bevilja honom medel till projektet hade ändrats till att avse ett lägre
                        belopp samt att länsstyrelsen därefter utan anledning hade innehållit alla beviljade
                        medel. Av anmälan framgick följande. Den 22 januari 2004 hade länsstyrelsen
                        fattat ett beslut om investeringsutgift om högst 91 750 kr. Sedan han hade lämnat
                        in en redogörelse för sina utgifter under år 2004, ersattes detta beslut den 30
                        november 2004 av ett nytt beslut om investeringsutgift om högst 64 988 kr. Han
                        kontaktade då länsstyrelsen som beklagade det inträffade men vidhöll att det senare
                        beslutet skulle gälla. Länsstyrelsen lovade att göra en snabb utbetalning i december
                        av 2004 års ersättning och en utbetalning i januari för år 2005 för att mildra den
                        ekonomiska skada som hade åsamkats honom. Vid tiden för hans anmälan till JO
                        hade han ännu inte fått några pengar.

## Utredning

JO lät hämta in handlingarna i Länsstyrelsens i Norrbottens län ärende (dnr 602-
                        18174-04). Bland dessa fanns en skrivelse den 5 december 2004 från AA, ställd till
                        Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Västerbottens län, i vilken han
                        invände mot att ett nytt beslut hade ersatt det ursprungliga. I materialet fanns vidare
                        en skrivelse från Länsstyrelsen i Norrbottens län till AA den 8 december 2004.

                        JO tog också del av de båda i anmälan centrala beslut som meddelats av
                        Länsstyrelsen i Norrbottens län den 22 januari och den 30 november 2004 i ärende
                        med dnr 602-13-2004 angående stöd ur EG:s strukturfonder. Det förstnämnda
                        beslutet hade rubriken ”Beslut om stöd ur EG:s strukturfonder för projekt i Mål 1
                        Norra Norrland” och innehöll följande beslutsmening:




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                          Dnr 185-2005     Sid 2 (4)




      Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutar med stöd av ramprogrammet för
      slåtterängar och betesmarker, dnr 115-18801-2001, ingående i SPD:n för Norra
      Norrland, åtgärd 4.5, om stöd för restaurering av naturbete vid Krycklan. Stöd
      lämnas ur jordbruksfonden med högst 82 575 kronor. Av stödet betalar EG:s
      jordbruksfond 61 931 kronor och Sverige betalar 20 644 kronor. Stödet utgör 90 %
      av en stödgrundande investeringsutgift av högst 91 750. Beslutet gäller t.o.m. 2005-
      12-31.
      Beslutet den 30 november 2004 hade rubriken ”Beslut om stöd ur EG:s
      strukturfonder för projekt i Mål 1 Norra Norrland, enligt förordningen (2000:577)
      om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder” och innehöll följande
      beslutsmening:
      Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutar att lämna stöd med högst 59 080 kronor. Av
      stödet betalar EG:s jordbruksfond 44 310 kr och Sverige 14 770 kr. Stödet utgör 90
      % av en stödgrundande investeringsutgift av högst 64 988 kronor.
      Beslutet tas med stöd av ramprogrammet för slåtterängar och betesmarker, dnr 115-
      18801-2001, ingående i SPD:n för Norra Norrland, åtgärd 4.5.
      Beslutet gäller t.o.m. år 31/12 2005. Notera att detta beslut endast omfattar två år av
      detta treåriga projekt, för det sista året tas ett separat beslut.
      Detta ersätter tidigare beslut taget 2004-01-22. Då restaureringsstödet är begränsat
      till maximalt 7 000 kr per hektar och år kan den tidigare beslutade summan ej
      godkännas.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anmodades därefter att göra en utredning och yttra
sig angående handläggningen av AA:s ansökan om stöd ur EG:s strukturfonder.

I sitt den 12 april 2005 lämnade remissvar hänvisade länsstyrelsen till ett bifogat
yttrande av lantbruksdirektören BB vid länsstyrelsens lantbruksenhet och anförde
beträffande AA:s anmälan – i vad den innefattade påstående om att länsstyrelsen
förfor felaktigt då den ändrade beslutet den 22 januari 2004 – följande:
      Det är riktigt att länsstyrelsen den 30 november 2004 ändrade beslutet den 22 januari
      2004 på ett sådant sätt att det beviljade stödet till AA minskades från 82 575 kronor
      till 59 080 kronor. Ändringen var därigenom till nackdel för AA.
      Som framgår av BB:s yttrande var anledningen till ändringen att länsstyrelsen
      uppmärksammat att det belopp som beviljats den 22 januari 2004 var högre än det
      högsta belopp som var tillåtet att bevilja. Beslutet var således inte förenligt med
      programdokumenten och gemenskapsreglerna, vilket skulle komma att medföra att
      Kommissionen skulle kräva att Sverige återbetalade den del av beloppet som var
      högre än tillåtet. Länsstyrelsen bedömde att ett förfarande med krav på återbetalning
      från Kommissionen på olika sätt skulle innebära stora nackdelar för Sverige. Av den
      anledningen sökte länsstyrelsen efter andra lösningar för att komma till rätta med
      situationen.
      Den lösning som länsstyrelsen slutligen kom att stanna för var den ändring av
      beslutet som kom till uttryck genom beslutet den 30 november 2004. Länsstyrelsen
      var därvid medveten om att 18 § i förordningen (1999:1424) om förvaltning av EG:s
      strukturfonder inte gav stöd för att göra en sådan ändring. För att ändå motverka de
      nackdelar som beslutet skulle medföra för AA angav länsstyrelsen i nedre delen av
      sidan 1 i beslutet att beslutet endast omfattade två år av det treåriga projektet men att
      ett separat beslut skulle tas för det sista året. Eftersom det för närvarande råder en
      viss osäkerhet om medelstilldelningen för år 2006 har länsstyrelsen ännu inte tagit
      ställning till det tredje året av projektet. Länsstyrelsen bevakar dock den frågan och
      kommer att på eget initiativ besluta om saken när de nuvarande osäkerheterna är
      klarlagda. Om medelstilldelningen medger kommer länsstyrelsen att bevilja AA stöd
      för projektet för år 2006 med 29 544 kronor. Därigenom kommer det totala stödet
                                                                       Dnr 185-2005      Sid 3 (4)




      för honom att något överskrida det belopp som beslutet den 22 januari 2004
      omfattade. Länsstyrelsen har som ambition att kunna stödja pågående projekt till
      dess de är slutförda. Eftersom det nu rör sig om ett pågående projekt hyser
      länsstyrelsen förhoppningen att kunna lämna AA stöd även för år 2006.
Länsstyrelsen gjorde i denna fråga följande sammanfattande bedömning:

      Länsstyrelsen kan konstatera att förutsättningarna för att ändra det för AA gynnande
      beslutet har saknats. Länsstyrelsen anser dock att ändringen i någon mån kan
      försvaras mot bakgrund av de omständigheter som föranledde ändringen samt de
      åtgärder länsstyrelsen vidtagit för att kompensera AA.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men avhördes inte.

I ett beslut den 7 april 2006 anförde stf JO Ragnemalm följande.

Bedömning
Jag begränsar min prövning till att avse den ur anmälarens perspektiv avgörande
och också från rättslig synpunkt centrala frågan, om länsstyrelsen ägt att återkalla
ett för enskild gynnande beslut och ersätta det med ett för honom mindre
förmånligt. Avslutningsvis anför jag också några synpunkter på möjligheten att
inom EG-rättens tillämpningsområde upprätthålla överklagandeförbud.

Frågan om förvaltningsmyndigheternas möjligheter att återkalla sina beslut –
frågan om besluts negativa rättskraft – har i vår förfarandelagstiftning inte
underkastats någon generell reglering. Förvaltningslagen (1986:223) innehåller
bara en bestämmelse (27 §) om skyldighet för myndigheterna att i vissa klara fall
korrigera sina beslut, om det kan ske ”utan att det blir till nackdel för någon enskild
part”, en regel som alltså inte är tillämplig i det nu aktuella fallet. I rättspraxis har
emellertid utvecklats principer om vad som allmänt gäller om rättskraft och då
särskilt beträffande möjligheterna att återkalla för den enskilde gynnande beslut.

Huvudregeln är att den enskilde skall kunna lita på att för honom förmånligt beslut
står fast. Han skall kunna företa olika åtgärder på basis av beslutet utan att behöva
riskera, att det plötsligt återkallas. Beslutet är i denna mening orubbligt.
Huvudregeln genombryts i princip endast i tre undantagssituationer, nämligen om
beslutet är försett med återkallelseförbehåll, om tvingande säkerhetsskäl kräver en
omedelbar återkallelse eller om beslutet grundats på vilseledande uppgifter från
den enskilde. (Se t.ex. JO 1990/91 s. 161 och Ragnemalm, Förvaltningsprocess-
rättens grunder, 7 u. 1992, s. 87 f.) Det kan nämnas att liknande regler gäller inom
EG-rätten. (Se EG-domstolens dom i mål C-90/95 P, De Compte mot Parlamentet,
REG 1997 s. I-1999.)

Inget av dessa undantag synes vara tillämpligt i AA:s fall. Länsstyrelsen har inte
grundat sin för anmälaren oförmånliga återkallelse på förekomsten av tvingande
säkerhetsskäl eller på att han skulle ha vilselett myndigheten. Något
återkallelseförbehåll har inte intagits i det ursprungliga beslutet, och länsstyrelsen
har inte heller hänvisat till några regler om återkallelse i de författningar enligt
vilka beslutet meddelats.
                                                                    Dnr 185-2005   Sid 4 (4)




Länsstyrelsen medger i sitt remissyttrande också, att förutsättningar för att ändra
det för AA gynnande beslutet saknats, men menar att korrigeringen ”i någon mån”
kan försvaras mot bakgrund dels av de krav på återbetalning av EU-medel som
Sverige kunde drabbas av om inte det ursprungligen beviljade beloppet
reducerades, dels av de åtgärder länsstyrelsen vidtagit för att kompensera AA Jag
kan inte uppfatta detta på annat sätt än att, i strid med gällande rättskraftsregler,
AA – snarare än ”Sverige” – borde få betala priset för att ett delvis felaktigt beslut
kommit att fattas.

Även om jag har den största förståelse för de svårigheter länsstyrelsen stått inför,
då man hade att tillämpa det utomordentligt snåriga konglomerat av bestämmelser
som formar EU:s jordbrukspolitik, kan jag inte acceptera ett sådant synsätt.
Rättskraftsreglerna är till för att skydda den enskilde och får inte urholkas av
tekniska eller ekonomiska skäl. Från AA:s synpunkt är det likgiltigt varifrån de
honom tilldelade medlen kommer och vilka problem som kan uppkomma på
myndighetsnivå om beslutet verkställs. Han har beviljats ett ekonomiskt stöd och
har anspråk på detta, om inget av de skäl som bryter rättskraften kan åberopas.

Jag vill i sammanhanget göra ett tillägg. I länsstyrelsens återkallelsebeslut den 30
november 2004 har intagits en – negativ – fullföljdshänvisning: ”Enligt 24 §
förordningen (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder kan beslutet inte
överklagas.” Utan att gå närmare in på frågan om det åberopade stadgandet är
riktigt tillämpat eller tolkat vill jag framhålla, att ett författningsstadgat
överklagandeförbud inte alltid kan upprätthållas vid tillämpning av regler med EG-
rättslig anknytning. Ett sådant förbud kan nämligen komma att strida mot
gemenskapsrättens principer om domstolskontroll (se RÅ 1997 ref. 65). Jag vill
därför inte utesluta att ett överklagande av länsstyrelsens beslut ändå skulle kunna
tas upp till prövning.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
