# Vissa uttalanden om betydelsen av anonymitetsskyddet när en begäran om handlingsutlämnande ska vidarebefordras till den
enskildes närmaste chef för prövning

JO 2017-12-11 dnr 1851-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2017-12-11              1851-2017             1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Vissa uttalanden om betydelsen av anonymitetsskyddet när en
                        begäran om handlingsutlämnande ska vidarebefordras till den
                        enskildes närmaste chef för prövning


                          Beslutet i korthet: AA, som arbetar på Migrationsverket, begärde att få ut vissa
                          handlingar samt uppgifter om en kollega. Eftersom AA inte ville att hans enhetschef
                          skulle få kännedom om begäran vände han sig till verkets HR-avdelning. Efter sex
                          dagar vidarebefordrades hans begäran till enhetschefen för prövning av
                          utlämnandefrågan. Enhetschefen kontaktade AA och föreslog ett möte så att AA
                          kunde förklara vad han skulle ha uppgifterna till. Det dröjde drygt tre månader innan
                          AA fick ut de handlingar han hade begärt.
                          En förutsättning för att en myndighet ska kunna uppfylla skyndsamhetskravet i
                          tryckfrihetsförordningen är att det finns rutiner som säkerställer att en framställan om
                          att få ta del av allmänna handlingar omgående vidarebefordras till en tjänsteman som
                          är behörig att pröva utlämnandefrågan. JO konstaterar att handläggningstiden inte är
                          förenlig med skyndsamhetskravet. Eftersom den information som enhetschefen
                          efterfrågade inte behövdes för att ta ställning till om handlingarna kunde lämnas ut har
                          dessutom efterforskningsförbudet åsidosatts. Migrationsverket kritiseras för dessa
                          brister.
                          JO konstaterar vidare att AA:s namn framgick av begäran, att begäran inte innehöll
                          något önskemål om att få vara anonym vid en eventuell vidarebefordran inom
                          myndigheten samt att anledningen till att enhetschefen fick del av begäran var att det
                          var hon som skulle pröva om handlingarna kunde lämnas ut. JO riktar därför inte
                          någon kritik mot Migrationsverket för att AA:s namn röjdes för enhetschefen, men
                          uttalar att det i situationer som den aktuella – där det framgår att den som ska pröva
                          framställningen är sökandens närmaste chef – kan finnas skäl att iaktta en viss
                          försiktighet. Sökanden kan ha haft en särskild anledning att inte vända sig direkt till
                          chefen med sin begäran. Det kan mot den bakgrunden t.ex. vara lämpligt att upplysa
                          sökanden om att begäran ska prövas på annat håll i myndigheten och att den kommer
                          att vidarebefordras dit.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Migrationsverket och
                        enhetschefen BB för handläggningen av framställningar om att få ta del av
                        allmänna handlingar och vissa uppgifter. AA anförde i huvudsak följande. Han
                        arbetar på Migrationsverket, på den enhet där BB är chef, och är fackligt



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                 Dnr 1851-2017       Sid 2 (6)




förtroendevald. I ett mejl till Migrationsverkets HR-avdelning den 22 februari
2017 begärde han att enligt offentlighetsprincipen få del av vissa handlingar och
uppgifter om en person som var anställd vid hans enhet. Anledningen till att han
mejlade HR-avdelningen var att han inte ville att BB skulle få kännedom om
hans begäran. HR-avdelningen vidarebefordrade emellertid hans begäran till
henne. Hon mejlade honom och begärde ett möte för att få reda på vad de
handlingar han vill ta del av skulle användas till. Han svarade inte och hade inte
några ytterligare kontakter med någon på Migrationsverket om sin begäran.

Den 31 mars 2017 gjorde han en ny framställning om att få ta del av handlingar,
med väsentligen samma innehåll som den tidigare. Han skickade den
framställningen till Migrationsverkets officiella mejladress. Den 12 april 2017
fick han ett mejl där han informerades om kostnaderna för de handlingar han
begärt att få del av och tillfrågades om han accepterade kostnaderna. Han
svarade samma dag att han gjorde det. Den 2 maj 2017 tillfrågades han om han
fortfarande var intresserad av att ta del av handlingarna.

Utredning
Migrationsverket (generaldirektören CC) yttrade sig över anmälan efter att ha
gett berörda befattningshavare tillfälle att lämna upplysningar.

Av utredningen i ärendet framgick följande om handläggningen av AA:s
framställningar.

I sitt mejl till HR-avdelningen begärde AA att få veta vilken befattning och
vilka delegationer en annan anställd vid hans enhet hade. Han begärde vidare att
få del av alla RITA-rapporter som lämnats in av personal vid hans enhet. RITA
är ett it-system där verkets medarbetare kan rapportera tillbud, arbetsskador,
skadegörelse och it-incidenter. Mejlet var undertecknat med AA:s namn, och
det framgick av mejlsignaturen att AA arbetade som boendeansvarig på en
mottagningsenhet och att han var ledamot i sektionsstyrelsen i fackförbundet
ST.

AA:s begäran, som kom in till verket den 22 februari 2017, vidarebefordrades
till BB den 28 februari, eftersom begäran gällde handlingar och uppgifter om en
anställd vid den enhet hon var chef för. Hon ombads att hantera ärendet och fick
information om att det kunde vara bra att kontakta AA för ett förtydligande av
vilka uppgifter i RITA han var intresserad av. Samma dag skickade BB ett mejl
till AA där hon skrev att hon ombetts att besvara hans begäran om att få del av
RITA-anmälningar och uppgifter om en kollega. Hon skrev också: ”Vi tar ett
möte så får du förklara hur du tänker och vad du ska ha uppgifterna till.”

Senare samma dag fick BB ett mejl från HR-avdelningen med svar på en fråga
hon ställt om hon kunde visa systemet RITA för en arbetstagarorganisation. Av
svaret framgick bl.a. att arbetstagarorganisationer inte får se enskilda ärenden,
men att hon kunde berätta om vad som ligger bakom vissa statistiska uppgifter.
                                                                      Dnr 1851-2017        Sid 3 (6)




BB har uppgett att hon hade uppfattningen att AA:s begäran var gjord i hans
egenskap av anställd, eftersom han använde sin mejladress vid Migrationsverket
och undertecknade som fackligt ombud och boendeansvarig. Hon ville ha ett
möte med AA för att be honom precisera vilka handlingar han önskade och
förklara rutinerna för att få del av uppgifter i RITA-systemet.

Den 31 mars 2017 begärde AA på nytt ut de uppgifter och handlingar som han
begärt att få del av den 22 februari 2017 samt ett antal andra handlingar. Den
4 april 2017 kompletterade han sin begäran. Samma dag begärde
Migrationsverket ett förtydligande, vilket AA inkom med den 8 april 2017. Den
12 april 2017 ville Migrationsverket ha besked om AA var beredd att betala för
att få ut handlingarna. AA bekräftade detta i ett mejl samma dag, men vid en ny
kontakt den 2 maj 2017 kom det fram att Migrationsverket inte hade fått hans
svar. Handlingarna lämnades ut den 23 maj och den 2 juni 2017.

Migrationsverket redovisade följande bedömning.

      Angående begäran om utlämnande av handlingar den 22 februari 2017
      Av utredningen i ärendet framgår att det tog sex dagar innan begäran lämnades
      till handläggaren. Dessutom diariefördes den inte. Utlämnandet skedde därtill tre
      månader efter att begäran kom in till Migrationsverket. Begäran om att få ta del
      av handlingarna borde ha diarieförts direkt och handlagts på en gång när den
      kom in. Handlingarna borde dessutom ha lämnats ut skyndsamt.
      Migrationsverket beklagar att ärendet innehåller dessa allvarliga
      handläggningsbrister.
      BB har, när hon fick AA:s begäran för handläggning, begärt ett möte med honom
      för att han skulle förklara hur han tänkte och vad han skulle ha uppgifterna till.
      Enligt Migrationsverkets rutin om begäran om utlämnande av allmän handling
      får verket inte fråga om syftet med en begäran eller vem personen är om begäran
      inte behöver sekretessprövas. Migrationsverket beklagar att BB i detta skede av
      handläggningen begärde att AA skulle berätta vad han ville ha uppgifterna till i
      och med att det då inte framgick om handlingarna omfattades av sekretess.
      AA framförde i sin anmälan bl.a. att genom att Migrationsverket skickade hans
      begäran vidare till BB röjdes hans identitet. Migrationsverket konstaterar att AA
      uppgav sitt namn i e-postmeddelandet i vilket hans begäran skickades.
      Migrationsverket menar därför att det inte framgår av hans begäran att han ville
      vara anonym.
      Migrationsverket beklagar att AA uppfattade BB:s inbjudan till ett möte med
      honom som ett sätt att tysta och hindra honom att fullfölja sitt fackliga uppdrag.
      Verket menar att endast det förhållandet att AA kallades till ett möte inte ensamt
      kan ses som ett försök att tysta och hindra honom från att utföra sitt uppdrag.
      Angående begäran om utlämnande av handlingar den 31 mars 2017
      Migrationsverket beklagar även att detta ärende inte diariefördes direkt.
      Eftersom begäran rörde ett stort antal handlingar var ett visst dröjsmål med
      utlämnandet rimligt. I och med att handlingarna lämnades ut i slutet av maj och i
      början på juni, har skyndsamhetskravet dock inte uppfyllts.
Migrationsverket ansåg sammanfattningsvis att handläggningen av AA:s
ärenden inte har följt gällande regler och styrdokument. Migrationsverket
beklagade detta och uppgav att en ny webbutbildning för all personal om
förvaltning och sekretess lanserades i april 2017.
                                                                   Dnr 1851-2017      Sid 4 (6)




Rättslig reglering
Utlämnande av allmänna handlingar m.m.
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet och utlämnande av
sådana handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF). En allmän
handling som får lämnas ut, dvs. som inte omfattas av sekretess, ska genast eller
så snart det är möjligt tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Det
ska ske på stället och utan avgift (2 kap. 12 § TF). Den som önskar ta del av en
allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av
handlingen (2 kap. 13 § TF). En sådan begäran ska behandlas skyndsamt.

JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen har gjorts. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material. I
sådana fall kan det många gånger vara lämpligt att successivt lämna besked om
vad som kan lämnas ut.

En begäran om att få ta del av en allmän handling ska göras hos, och enligt
huvudregeln prövas av, den myndighet som förvarar den (2 kap. 14 § TF). Om
en myndighet har lokaler på flera ställen behöver den enskilde inte vända sig till
det ställe där handlingen förvaras med sin begäran. Om en anställd vid en
myndighet har ansvar för vården av en handling är det i första hand denne som
ska pröva om handlingen ska lämnas ut (6 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen, OSL).

En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling
som förvaras hos myndigheten om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det
skulle hindra arbetets behöriga gång (6 kap. 4 § OSL).

Anonymitetsskyddet och efterforskningsförbudet
En myndighet får inte, på grund av att någon begär att få ta del av en allmän
handling, efterforska vem sökanden är eller vilket syfte han eller hon har med
sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska
kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut (se 2 kap. 14 §
tredje stycket TF). Bestämmelsen innebär att var och en har rätt att ta del av alla
offentliga handlingar hos en myndighet utan att behöva uppge vem han eller
hon är eller vad handlingen ska användas till (det s.k. anonymitetsskyddet).

Om sökandens namn framgår av en begäran om att få ta del av allmänna
handlingar är begäran inte att betrakta som anonym. Myndigheten bör dock,
utifrån grundtanken bakom anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § TF, inte utan
vidare lämna uppgiften vidare (se t.ex. JO 2012/13 s. 461, dnr 5812-2011).
Även om den enskilde inledningsvis röjt sin identitet bör myndigheter, så långt
det är lagligen möjligt och praktiskt genomförbart, tillmötesgå ett önskemål från
den enskilde om att få vara anonym när framställningen vidarebefordras inom
                                                                  Dnr 1851-2017       Sid 5 (6)




myndigheten (se JO:s beslut den 26 juni 2013, dnr 6403-2011). JO har ifrågasatt
lämpligheten i att lämna sökandens namn vidare till den närmaste chefen, även
om sökanden inte motsatt sig detta, när detta inte var nödvändigt för prövningen
av begäran (se JO:s beslut den 29 mars 2016, dnr 3761-2014).

I ett beslut den 11 december 2017 anförde JO Renfors följande:

Bedömning
Av den begäran som AA skickade till Migrationsverket den 22 februari 2017
framgick hans namn och att han arbetade inom verket. Begäran innehöll inte
något önskemål om att få vara anonym vid en eventuell vidarebefordran av
framställningen inom myndigheten. Anledningen till att BB fick del av den var
att det var hon som skulle pröva om handlingarna kunde lämnas ut. Vid sådana
förhållanden finns det inte skäl att rikta någon kritik mot Migrationsverket för
att AA:s namn röjdes för BB.

Jag vill dock framhålla att det i situationer som den nu aktuella – där det av
handlingarna framgår att den som ska pröva framställningen är sökandens
närmaste chef – kan finnas skäl att iaktta en viss försiktighet. Sökanden kan ha
haft en särskild anledning att inte vända sig direkt till chefen med sin begäran.
Det kan mot den bakgrunden t.ex. vara lämpligt att upplysa den enskilde om att
begäran ska prövas på annat håll i myndigheten och att den kommer att
vidarebefordras dit.

AA hänvisade till offentlighetsprincipen i sin begäran att få ta del av handlingar.
Framställningen skulle därmed handläggas i enlighet med bestämmelserna i
tryckfrihetsförordningen. Det innebär bl.a. att framställningen ska behandlas
skyndsamt och att en myndighet inte får efterforska vilket syfte sökanden har
med sin begäran i andra fall än när det behövs för att kunna pröva om
handlingen kan lämnas ut.

En förutsättning för att en myndighet ska kunna uppfylla skyndsamhetskravet är
att det finns rutiner som säkerställer att en framställan om att få ta del av
allmänna handlingar omgående vidarebefordras till en tjänsteman som är
behörig att pröva utlämnandefrågan. Utredningen visar att det i detta fall tog sex
dagar innan BB, som skulle pröva utlämnandefrågan, fick del av AA:s första
begäran, vilket inte är acceptabelt.

BB har uppgett att hon inte uppfattade att det var fråga om en begäran enligt
tryckfrihetsförordningen. Att det var på det sättet får visst stöd av innehållet i
det mejl som hon fick av HR-avdelningen den 28 februari 2017. Där framgår att
BB vänt sig till HR-avdelningen med frågor om arbetstagarorganisationernas
rätt att ta del av uppgifter i it-systemet RITA. Även om jag – mot bakgrund av
att AA använde sig av sin mejladress vid Migrationsverket och att det framgick
att AA var ledamot i ST:s sektionsstyrelse – har viss förståelse för att BB
missuppfattade grunden för begäran, framgick det tydligt att AA gjorde sin
framställning med utgångspunkt i offentlighetsprincipen.
                                                                 Dnr 1851-2017   Sid 6 (6)




Det är Migrationsverkets ansvar att se till att dess medarbetare har kunskaper
om vad offentlighetsprincipen innebär och vilka krav som gäller för
handläggningen av en begäran som görs med stöd av den principen. Bristen i
detta avseende ledde till att AA:s begäran över huvud taget inte hanterades
under drygt en månad.

AA skickade ett mejl till Migrationsverket den 12 april 2017, som svar på
verkets begäran samma dag om besked om betalning. Utredningen ger inte
något besked om varför mejlet inte uppmärksammades av verket. Oavsett
orsaken till detta ledde det till att handläggningen stannade upp i cirka tre
veckor. Migrationsverket borde tidigare än den 2 maj 2017 ha hört av sig till
AA med anledning av att man inte fick något besked från honom.

Sammantaget tog det drygt tre månader från det att AA gjorde sin första
framställan till dess att han hade fått ut alla de handlingar han begärt.
Handläggningstiden är inte förenlig med skyndsamhetskravet i
tryckfrihetsförordningen.

När det gäller frågan om BB åsidosatt efterforskningsförbudet genom att
kontakta AA och be om ett möte där han skulle få förklara vad han skulle ha
uppgifterna till gör jag följande överväganden. Det framgick av AA:s begäran
att han stödde sig på offentlighetsprincipen. Såvitt framkommit var den
information BB efterfrågade inte nödvändig för att ta ställning till om
handlingarna kunde lämnas ut. Hon borde därmed inte ha frågat om syftet med
AA:s begäran och har genom sitt mejl åsidosatt efterforskningsförbudet.

Migrationsverket ska kritiseras för bristerna i hanteringen av AA:s
framställningar om att få del av allmänna handlingar.

Ärendet avslutas.
