# Anmälan mot Kriminalvården, häktet Ystad, angående en intagens möjligheter att ta del av sitt förundersökningsprotokoll

JO 2025-05-13 dnr 1854-2024

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                    Sid
                                                                    2025-05-13                1854-2024             1 (4)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Anmälan mot Kriminalvården, häktet Ystad, angående en intagens
                   möjligheter att ta del av sitt förundersökningsprotokoll


                    Beslutet i korthet: En intagen anmälde till JO att det nästan inte finns någon
                    möjlighet att läsa sitt förundersökningsprotokoll i häktet Ystad. JO konstaterar nu att
                    det är ett välkänt problem att intagna som delar cell har svårt att få möjlighet att ta del
                    av sitt förundersökningsmaterial. Hon uttalar att avsaknaden av tillräckligt med
                    lämpliga utrymmen där intagna i lugn och ro kan ta del av sin förundersökning kan
                    inverka negativt på deras förutsättningar att förbereda sitt försvar och tillvarata sin
                    rätt. Det finns en risk för att den enskildes rättssäkerhet påverkas.
                    I det aktuella ärendet har det inte kunnat klarläggas i vilken utsträckning den intagne
                    fått ta del av sitt material. JO poängterar dock att beläggningssituationen kan
                    förväntas vara ansträngd under en längre tid och att intagna därmed även
                    fortsättningsvis sannolikt kommer att behöva dela cell i hög utsträckning. Det är därför
                    angeläget att Kriminalvården ger frågan tillräcklig uppmärksamhet vid såväl
                    nybyggnationer som ombyggnationer av verksamhetsställen och i sina interna
                    anvisningar.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Kriminalvården, häktet
                   Ystad, och uppgav bl.a. följande.

                   Det finns nästan inte någon möjlighet att läsa sin förundersökning på häktet.
                   Platsbristen har lett till att man inte får ha förundersökningsprotokollet i sitt rum
                   och det finns bara ett rum per avdelning där man kan få möjlighet att ta del av
                   materialet. Det rummet är upptaget 90 procent av den tid som man har
                   möjlighet att läsa protokollet. Det är omöjligt att hinna gå igenom ett
                   förundersökningsprotokoll på över 1 000 sidor på totalt fyra till fem timmar.

## Utredning

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan vad gällde
                   uppgifterna om att intagna har begränsade möjligheter att i ett särskilt anvisat
                   rum ta del av förundersökningsprotokoll.

                   I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom regionchefen vid regionkontoret
                   Syd, bl.a. följande:


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                     Dnr 1854-2024         Sid 2 (4)




Utredning

–––
I förevarande fall har häktet bedömt att det förelåg sådana ordnings- och
säkerhetsskäl att man inte kunde tillåta AA inneha handlingar i form av
förundersökningsprotokoll som rör det mål i vilket han är häktad eftersom han var
dubbelbelagd d v s placerad i samma rum som annan intagen.

Intagen som är placerad i enrum tillåts i normalfallet inneha sådana handlingar som
rör hens mål och detta sker oftast i anslutning till avskildhet vid dygnsvila och
innehavet begränsas således under gemensamhetstid.

Häktet Ystad har rutiner för hur intagna som är dubbelbelagda ska ges tillfälle att ta
del av förundersökningsmaterialet men beläggningssituationen är ytterst ansträngd
och överbeläggningen får konsekvenser bland annat i form av brist på ändamåls-
enliga lokaler i vilka de intagna t.ex. skulle kunna vistas i och kunna läsa sina
handlingar. Det är logistiska utmaningar men häktet använder sig av bl.a. pingisrum
och NAV-rum - när övriga intagna befinner sig i Sysselsättningslokalen och
avdelningen således är tom - för att på så sätt ge den intagne att en möjlighet i enrum
och läsa in t.ex. sin förundersökning. AA har givetvis getts tillfälle att ta del av
förundersökningsmaterialet men det går inte och utreda huruvida han fått tillräcklig
tid och läsa hela det omfattande materialet i förevarande fall. Det finns inga uppgifter
om att AA skulle ha nekats mer tid för genomläsning. Häktet arbetar med att göra
lokalerna mer ändamålsenliga bl.a. genom att ändra rutinerna på sätt att intagen som
är dubbelbelagd ska kunna tillåtas innehav av t.ex. domar och förundersöknings-
material i anslutning till att den medintagne befinner sig i gemensamhet.

–––

Författningsbestämmelser

Av 1 kap 4 § häkteslagen (2010:611), HäL framkommer att varje intagen ska
bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.

Av 1 kap 5 § HäL framgår att verkställigheten ska utformas så att negativa följder av
frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och den intagne
samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det stöd och den
hjälp som behövs.

Av 2 kap. 1 § HäL framgår att två eller flera intagna får placeras i samma rum om det
är nödvändigt av utrymmesskäl eller någon annan anledning

Av 2 kap. 11 § HäL framgår att en intagne får ta emot och inneha böcker, tidskrifter,
tidningar och andra personliga tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen eller
säkerheten.

Av allmänna råd till 2 kap 11 § HäL framgår att med begreppet innehav avses att den
intagne förvarar personliga tillhörigheter i bostadsrummet eller i gemensamma
utrymmen i häktet.

Kriminalvårdens bedömning

Av Kriminalvårdens regelverk framkommer att de intagna skall bemötas med respekt
och med förståelse för de svårigheter som är förenade med ett frihetsberövande. Det
framgår vidare att verkställigheten ska utformas så att negativa följder av
frihetsberövandet motverkas.

Beläggningssituationen är ytterst ansträngd och förväntas vara det en tid framöver.
Med anledning av situationen har häktena anpassats för en ökad grad av dubbel-
beläggning på avdelningar avsedda för vistelse i gemensamhet. Många frågor av
praktisk karaktär uppkommer i samband med att ett rum beläggs med fler än en
                                                                            Dnr 1854-2024      Sid 3 (4)




      intagen. Det kan t.ex. handla om hur detta påverkar möjligheterna att ha en
      förundersökning på rummet. I förevarande fall har häktet Ystad inte tillåtit AA att
      inneha förundersökningsprotokollet i bostadsrummet med anledning av att innehavet
      bedöms kunna äventyra ordningen eller säkerheten. Dock har häktet en skyldighet att
      ombesörja att den häktade får möjlighet att ta del av förundersökningen. Av
      utredningen i ärendet framgår att AA har beretts möjlighet och läsa sin
      förundersökning. Emellertid har det inte varit möjligt och utreda hur många timmar
      AA har fått till sitt förfogande. Dock har det inte framkommit något som tyder på att
      häktet inte har kunnat bereda erforderlig tid.

      Häktet Ystad ser över sina rutiner i syfte att göra det möjligt - under den tid då den
      medintagne är i gemensamhet - att innehav tillåts i bostadsrummet och den intagne
      då får möjlighet och läsa sina förundersökningshandlingar.

      Kriminalvården, Region Syd, finner efter genomförd utredning att det i
      ärendet inte framkommit något som tyder på att AA utsatts för felaktig eller olämplig
      behandling.

Bedömning
Av utredningen framgår att AA delat bostadsrum med en annan intagen och att
det har medfört att han inte tillåtits ha sitt förundersökningsprotokoll på sitt
rum. Han har hänvisats att ta del av materialet i ett annat utrymme på häktet.

AA har gjort gällande att han inte fått tillräckliga möjligheter för att gå igenom
materialet. Kriminalvården har inte kunnat slå fast hur länge AA haft tillgång
till det, men har samtidigt funnit att ingenting tyder på att han inte har getts
tillräckligt med tid. Jag bedömer att ytterligare utredningsåtgärder inte skulle
leda till klarhet och konstaterar att det som har kommit fram inte kan ligga till
grund för kritik. Jag vill emellertid ta tillfället i akt och lyfta fram följande.

En misstänkt har enligt 23 kap. 21 a § rättegångsbalken rätt till sitt eget
exemplar av förundersökningsprotokollet. Tillgången till sådant material är en
central rättssäkerhetsfråga och många gånger en förutsättning för att den
misstänkte på ett tillfredsställande sätt ska kunna förbereda och föra sin talan
(prop. 2016/17:68 s. 85). Även om bestämmelsen i rättegångsbalken inte är
direkt tillämplig i Kriminalvårdens verksamhet är det av yttersta vikt att den
som är häktad inte hindras från att tillvarata sina rättigheter. Jag har i några
beslut relativt nyligen understrukit att Kriminalvården har ett ansvar för att
faktiskt se till att en intagen får tillgång till förundersökningsmaterialet i den
utsträckning och på det sätt som behövs för att han eller hon ska kunna
förbereda sitt försvar. Som jag tidigare poängterat har alltså myndigheten och
dess personal i praktiken en högst väsentlig funktion när det gäller häktades rätt
till en rättvis rättegång. (Se bl.a. mina beslut JO 2024 s. 194, dnr 5689-2023
m.fl. och JO 2024 s. 212, dnr 6346-2023.)

Den tidigare ordningen där en intagen i enlighet med huvudregeln i häkteslagen
var placerad i ensamcell och därmed kunde få in sitt förundersökningsprotokoll
under natten, något som synes ha varit utbrett och enligt min mening framstår
som både praktiskt och ändamålsenligt, är många gånger inte längre
genomförbar. JO får numera återkommande anmälningar om att intagna har
svårt att ta del av sitt förundersökningsmaterial när de delar cell. Förhållandet
                                                                     Dnr 1854-2024       Sid 4 (4)




har också uppmärksammats under inspektioner. Under förra året genomfördes
på mitt uppdrag ett antal inspektioner av häkten och anstalter för att undersöka
vilka följder och risker Kriminalvårdens dubbelbeläggning kan få för de
intagna. Inspektionerna gjordes inom ramen för JO:s särskilda uppdrag som
nationellt besöksorgan, enligt protokollet till FN:s konvention mot tortyr och
annan omänsklig behandling (Opcat). I början av 2025 publicerades en rapport
om förhållandena i häkte med de iakttagelser och uppgifter som hämtats in,
bl.a. genom samtal med frihetsberövade, samt mina rekommendationer till
Kriminalvården (dnr O 14-2024). Såvitt här är av intresse visade det sig att i de
inspekterade häktena var antalet utrymmen som kan användas för just genom-
gång av förundersökningsprotokoll generellt för få sett till antalet intagna. Jag
konstaterade i rapporten att avsaknaden av tillräckligt med lämpliga utrymmen
där intagna i lugn och ro kan ta del av sin förundersökning kan inverka negativt
på deras förutsättningar att förbereda sitt försvar och tillvarata sin rätt. Det finns
en risk för att den enskildes rättssäkerhet påverkas.

Det AA har beskrivit är således välkänt. Av remissvaret framgår att även häktet
Ystad till följd av överbeläggningarna haft logistiska utmaningar att frigöra
ändamålsenliga lokaler för intagna att få läsa sitt förundersökningsprotokoll i
lugn och ro. Det ligger nära till hands att anta att häktade personer även där har
haft svårt att få del av och tillgodogöra sig sådant material i tillräcklig
utsträckning.

Det är positivt att häktet har identifierat problematiken och sett över sina rutiner
i syfte att ge intagna bättre förutsättningar att ta del av förundersöknings-
material. Som framgått är detta av mycket stor betydelse för den enskilde. Det
mesta tyder på att beläggningssituationen kan förväntas vara ansträngd under en
längre tid och därmed kommer sannolikt intagna i häkten att även fortsätt-
ningsvis behöva dela cell i hög utsträckning. Mot bakgrund av det anförda är
det enligt min mening angeläget att Kriminalvården ger frågan tillräcklig
uppmärksamhet vid såväl nybyggnationer som ombyggnationer av
verksamhetsställen och i sina interna anvisningar.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sofia Selin har föredragit ärendet och byråchefen Johan
Thorblad har deltagit i beredningen.
