# Fråga om möjlighet för vårdnadshavare att anlita ombud i ett ärende som rörde ett barns skolgång

JO 2011-03-16 dnr 1859-2010

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                      Sid
                                                                            2011-03-16              1859-2010               1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Fråga om möjlighet för vårdnadshavare att anlita ombud i ett ärende
                        som rörde ett barns skolgång

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 29 mars 2010, framförde makarna AA och
                        BB klagomål mot barn- och utbildningsförvaltningen i Hörby kommun. De anförde
                        i huvudsak följande. Med anledning av deras dotter CC:s (född 1996) problem i
                        skolan kontaktade de i februari 2010 barn- och utbildningsförvaltningen i Hörby
                        kommun genom ett ombud. Ombudet fick till svar att förvaltningen inte kunde
                        diskutera ärendet med någon annan än flickans vårdnadshavare. Förvaltningens
                        agerande stred mot 9 § förvaltningslagen (1986:223).

                        Makarna AA och BB fogade till sin anmälan en fullmakt daterad den 12 januari
                        2010 och ett brev, daterat den 12 mars 2010, som förvaltningen hade tillställt
                        ombudet.

                        Av fullmakten framgick i huvudsak följande.
                                  Vår vilja är att ombudet, för vår räkning, skall föra diskussioner rörande våra barns
                                  skol- och livssituation och de eventuella stöd- och behandlingsåtgärder som kan
                                  komma att erfordras såväl på kort som på lång sikt. Fullmakten gäller för alla
                                  kontakter i ärendet som vi har eller kan komma att ha med statliga, privata,
                                  kommunala och landstingskommunala verksamheter. Hon har därvid rätt att få och
                                  lämna muntlig och skriftlig information, samt ta del av den dokumentation som
                                  finns angående våra barn. Fullmakten gäller tills vidare eller tills vi meddelar annat.
                        I förvaltningens brev till ombudet angavs bl.a. följande.

                                  Allt samarbete som sker mellan de ungas hem och skolan ska ske via barnens
                                  vårdnadshavare, om inte en särskild rättslig prövning har gjorts. Vi kan därför inte
                                  kommunicera önskemål om skolplaceringar eller andra åtgärder gällande [– – –]
                                  med dig.
                                  Skolan och socialtjänsten samarbetar i nuläget med familjen om att hitta bra
                                  lösningar för flickan, och tillsvidare agerar inte förvaltningen eller nämnden i
                                  ärendet.
                        Utredning

                        Barn- och utbildningsnämnden i Hörby kommun anmodades att inkomma med
                        utredning och yttrande över vad som framfördes i makarna AA och BB:s anmälan.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 1859-2010     Sid 2 (4)




Som sitt remissvar lämnade nämnden en skrivelse som hade undertecknats av
nämndens ordförande DD och förvaltningschefen EE. I remissvaret anfördes i
huvudsak följande.

      Enligt föräldrabalken har vårdnadshavarna det övergripande ansvaret för sina barns
      fostran och utveckling. Vårdnadshavarens rätt och skyldighet att bestämma i frågor
      om sitt barns personliga angelägenheter, exempelvis skolgång, har sin utgångspunkt
      i [dennes] roll som huvudansvarig för sitt barns utveckling och uppfostran. Föräldrar
      har exempelvis ett avgörande inflytande vid val av skolform. JO har i avgörande
      2001-06-15 slagit fast att vårdnadshavaren har enligt gällande rätt den slutliga
      bestämmanderätten över val av utbildning i gymnasieskolan. Det är inte heller
      möjligt att skriva in ett barn i särskolan mot förälders vilja även om barnet är
      föremål för samhällsvård enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.
      Oaktat vårdnadshavarnas övergripande ansvar har lagstiftaren i vissa fall valt att
      begränsa det. Så har varken vårdnadshavare/förälder eller dennes ombud någon
      generell rätt att medverka vid elevvårdskonferenser. Det torde ej heller föreligga
      någon laglig skyldighet för skolan att medge att vårdnadshavarna och eleven får
      åtföljas av ett ombud till ett möte där man ska utarbeta ett åtgärdsprogram. Inte
      heller torde en vårdnadshavare kunna företrädas av ett ombud vid ett möte som har
      sammankallats för att man ska kunna utarbeta ett åtgärdsprogram.
      JO har i ett beslut den 19 maj 1982, dnr 1521-1982, uttalat sig om vilka som har rätt
      att närvara vid ett klassföräldramöte dvs. om ombud har rätt att närvara vid ett
      sådant möte. Då ett sådant möte rättsligt sett är att betrakta som en enskild
      sammankomst, till vilket allmänheten inte har tillträde, och då skolan själv
      anordnade mötet var det skolledningen själv som fick avgöra i vad mån andra
      personer än de inbjudna föräldrarna skulle tillåtas närvara vid mötet.
      Enligt 9 § 1 st förvaltningslagen får den som för talan i ett ärende anlita ombud eller
      biträde. Den som har ombud skall dock medverka personligen om myndigheten
      begär det. Med beaktande av vad som nu redovisats så måste vårdnadshavarna
      personligen medverka i diskussioner rörande deras barns skol- och livssituation och
      de eventuella stöd- och behandlingsåtgärder som kan komma att erfordras såväl på
      kort som på lång sikt. Detsamma kan också i varierande grad gälla vissa andra
      kontakter med olika myndigheter.
      Undertecknade har tagit del av den aktuella fullmakten och hittills inte funnit skäl att
      med stöd av 9 § 2 st förvaltningslagen avvisa FF som ombud.
      Barn- och utbildningsförvaltningens brev daterat 2010-02-23 har sin grund i vad
      som nu redovisats. Såsom framgår av detta brev finner undertecknade att FF:s
      begäran att som ombud direkt få kommunicera önskemål om skolplaceringar eller
      andra likartade åtgärder med barn- och utbildningsförvaltningen strider mot gällande
      författningar och är således ej möjlig.
Makarna AA och BB yttrade sig över remissvaret och anförde att de inte hade
överlåtit sitt föräldraansvar utan att de endast hade anlitat ombudet som ett stöd i
deras kontakter med kommunen.

I ett beslut den 16 mars 2011 anförde JO Wiklund följande.

Bedömning

Enligt makarna AA och BB hade deras dotter problem i skolan, och de bad därför
ett ombud att ta kontakt med barn- och utbildningsförvaltningen och företräda dem
såvitt gällde dotterns eventuella behov av stöd- och behandlingsåtgärder.
                                                                   Dnr 1859-2010   Sid 3 (4)




Frågan är om förvaltningen kunde neka föräldrarna att i det sammanhanget låta sig
företrädas av ett ombud. Det måste därmed bedömas om bestämmelsen i 9 §
förvaltningslagen (1986:223) om rätt för den som för talan i ett ärende att anlita
ombud och biträde var tillämplig vid handläggningen hos barn- och
utbildningsförvaltningen. Innan jag går in på den bedömningen vill jag dock
understryka följande.

Enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har en vårdnadshavare rätt och skyldighet att
bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Det ansvar som
därigenom läggs på vårdnadshavaren påverkas självfallet inte av om
vårdnadshavaren i ett visst ärende skulle låta sig företrädas av ett ombud.

Enligt 9 § första stycket förvaltningslagen får, som redan nämnts, den som för talan
i ett ärende anlita ombud eller biträde. Den som har ombud ska dock medverka
personligen, om myndigheten begär det. Av 9 § andra stycket framgår att om ett
ombud eller biträde visar oskicklighet eller oförstånd eller om han är olämplig på
något annat sätt, får myndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i ärendet.

Genom bestämmelsen i 9 § förvaltningslagen aktualiseras frågan om vad som är ett
ärende. Förvaltningslagen innehåller ingen definition av begreppet. I motiven till
förvaltningslagen har en skillnad gjorts mellan myndigheters ärendehandläggning
och deras faktiska handlande (prop. 1971:30 s. 315). Med ärendehandläggning
åsyftas myndigheternas beslutande verksamhet. I den förvaltningsrättsliga
litteraturen har uttalats att med handläggning av ett ärende rimligen bör avses en
verksamhet, som utmynnar i ett uttalande, vilket inte nödvändigtvis behöver ha
rättsligt bindande verkan (Strömberg, Allmän förvaltningsrätt, 24 uppl. 2008,
s. 79). Vidare har anförts att sådan verksamhet som uteslutande gäller råd,
upplysningar eller andra oförbindande besked inte utgör myndighetsutövning men
ändå kan vara att räkna som handläggning av ärenden. Ytterst får myndigheten
ställa frågan om det från rättssäkerhetssynpunkt krävs att förvaltningslagens regler
tillämpas i det enskilda fallet (Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen, 3 uppl.
2010, s. 38 f.).

Skollagen (1985:1100) ersattes den 1 augusti 2010 av skollagen (2010:800). Den
”nya” skollagens bestämmelser om bl.a. särskilt stöd ska dock tillämpas först från
och med den 1 juli 2011. Enligt 4 kap. 1 § 1985 års skollag ska särskilt stöd ges till
elever som har svårigheter i skolarbetet. I grundskoleförordningen (1994:1194)
finns kompletterande bestämmelser som rör bl.a. olika former av särskilt stöd,
utredning och utarbetande av åtgärdsprogram samt elevers och vårdnadshavares
delaktighet. Där finns också bestämmelser om behörig beslutsfattare i ärenden
rörande särskilt stöd och om besluts överklagbarhet.

Den kontakt som makarna AA och BB, genom ombudet, tog med förvaltningen
borde enligt min mening, mot bakgrund av vad frågan gällde, ha hanterats inom
ramen för ett ärende enligt förvaltningslagen. Makarna AA och BB hade
                                                                    Dnr 1859-2010   Sid 4 (4)




följaktligen i princip rätt att anlita ombud i saken. Det kan således konstateras att
förvaltningens besked till ombudet och hanteringen i övrigt inte var korrekt.

Det förtjänar samtidigt att påpekas att rätten att anlita ombud i ett ärende inte är
obegränsad. Ibland är det nödvändigt att den enskilde medverkar personligen och
myndigheten kan då, som nämnts ovan, kräva en sådan medverkan. En myndighet
måste i varje enskilt ärende ta ställning till om och i så fall när under
handläggningen vårdnadshavarens personliga medverkan är nödvändig. Om
myndigheten begär att vårdnadshavaren medverkar personligen, kan ombudet
närvara och medverka på samma sätt som ett biträde. Om det inte finns grund för
att med stöd av bestämmelsen i 9 § andra stycket förvaltningslagen avvisa
ombudet/biträdet kan en myndighet således inte hindra att den enskilde anlitar
hjälp för att föra sin talan.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan.
