# Fråga om lämpligheten av att inhämta information till en s.k. barnavårdsutredning genom enskilda samtal med en tolk som anlitats med anledning av att mor och barn i ärendet inte talade svenska

JO 2010-06-09 dnr 186-2009

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                      Sid
                                                                            2010-06-09              186-2009                1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om lämpligheten av att inhämta information till en s.k.
                        barnavårdsutredning genom enskilda samtal med en tolk som anlitats
                        med anledning av att mor och barn i ärendet inte talade svenska

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde advokaten AA, som ombud för BB, klagomål mot
                        Stadsdelsnämnden Kortedala i Göteborgs kommun. Klagomålen gällde att
                        stadsdelsförvaltningen inom ramen för en s.k. barnavårdsutredning hade inhämtat
                        uppgifter från en tolk, CC, som hade anlitats med anledning av att BB:s barn, DD,
                        och dennas mor, EE, inte behärskade svenska språket. AA anförde bl.a. att
                        stadsdelsförvaltningen utan föräldrarnas vetskap hade fört enskilda samtal med CC.
                        Tolkens uppgifter och egna bedömningar av familjen hade tillförts utredningen,
                        som sedan låg till grund för en ansökan hos länsrätten om vård av barnet med stöd
                        av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

                        Till sin anmälan fogade AA vissa handlingar.

## Utredning

Stadsdelsnämnden anmodades att yttra sig i frågan om lämpligheten av att inhämta
                        uppgifter från tolken inom ramen för den s.k. barnavårdsutredningen.

                        Som sitt remissvar antog stadsdelsnämnden ett yttrande av verksamhetschefen FF.
                        Stadsdelsnämnden tillade att ”socialtjänsten inte kan bortse från information i
                        ärendet enbart utifrån det förhållandet att uppgiftslämnaren är en tolk”.

                        I yttrandet anfördes följande.
                                  De överväganden som ligger bakom tolkens insatser beskrivs i ett brev från
                                  handläggande socialsekreterare, GG, till advokat AA.
                                  Uppdraget var att tolka först för DD och därefter både för DD och EE under två
                                  timmar varannan dag som ett kommuniceringsverktyg, under tiden på Bryggans
                                  akuthem. Socialtjänsten skulle därefter prata med tolken för att få samtalen tolkade
                                  till sig, detta för att undvika att socialtjänsten skulle få andrahandsinformation.
                                  Uppdraget var alltså att tolka det som sades, inte att ställa frågor eller uppträda som
                                  ombud och inte att ge uttryck för någon egen uppfattning.
                                  Det som finns beskrivet i ansökan om vård är dels beskrivningar av DD och
                                  händelser som även socialsekreterarna bevittnat och som översatts av tolken när




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                            Dnr 186-2009     Sid 2 (4)




      socialtjänsten besökt Bryggans akuthem, och dels händelser av samma natur som
      hänt när tolken varit ensam med DD och DD och EE och som refererats av tolken.
Till remissvaret hade bl.a. fogats kopia av det omnämnda brevet från
socialsekreteraren GG till AA. I brevet, som var daterat den 20 oktober 2008,
anfördes bl.a. följande.

      Som beskrivits i ansökan om vård till Länsrätten gäller följande; att då DD inte
      kunde kommunicera med sin omvärld beslutades att Bryggans akuthem skulle, två
      timmar, varannan dag ha tillgång till tolk.
      DD och personalen kunde inte prata med varandra, och vice versa, vilket innebar att
      DD och personal behövde ha en tolk närvarande för att översätta det som sades på
      institutionen. Precis som vid alla placeringstillfällen dokumenteras det som sker och
      sägs på institutionen av både institution och socialtjänst. I detta fall beslutades att det
      var bäst att socialtjänsten direkt pratade med närvarande tolk för att inte få andra
      hands information. När EE anslöt till DD på Bryggans akuthem beslutades att denna
      insats och detta arbetssätt skulle fortgå.
      Socialtjänsten informerade tydligt EE och BB, när EE anslöt sig till DD på Bryggan,
      om att tolk fanns två timmar varannan dag och att tolken skulle fungera som ett
      kommuniceringsverktyg. Båda informerade som att socialtjänsten skulle inhämta
      uppgifter kring vad DD uttryckt under sin tid på Bryggan och därefter även EE, då
      hon anslöt.
      Socialtjänstens bedömning var att båda föräldrar var informerade om tolkens
      uppdrag och dess syfte.
      Socialtjänsten har träffat DD själv, tillsammans med tolk, samt vid flertalet tillfällen
      tillsammans med EE samt tolk. Det som tolken uppgivit i ansökan om vård är
      beskrivningar av DD och händelser som även socialsekreterarna bevittnat och fått
      översatt till sig via tolk när socialtjänsten besökt Bryggans akuthem.
      –––
Verksamhetschefen FF anmodades därefter att inkomma med kompletterande
upplysningar om det var stadsdelsnämnden eller Bryggans akuthem som var
tolkens uppdragsgivare och om EE, inför vistelsen på Bryggans akuthem, fick
information om innebörden av tolkens uppdrag och det sätt som uppdraget skulle
utföras/redovisas på.

I yttrande, upprättat av resultatenhetschefen HH och socialsekreteraren GG,
anfördes följande.
      1 Det var stadsdelsnämnden som var tolkens uppdragsgivare.
      2 EE fick information när hon placerades på Bryggan om vad tolkens uppdrag
        innebar och hur denna information skulle användas.
AA kommenterade stadsdelsnämndens remissvar. Han anförde därvid bl.a. att EE
inte hade erhållit någon sådan information som stadsdelsnämnden påstått.

I ett beslut den 9 juni 2010 anförde JO André följande.

Bedömning
Jag vill inledningsvis framhålla att jag inte har tillsyn över tolken. Jag är således
förhindrad att uttala mig vad gäller hennes agerande.
                                                                         Dnr 186-2009    Sid 3 (4)




Om socialnämnden vid handläggningen av ett ärende kommer i kontakt med någon
som inte behärskar svenska språket bör nämnden vid behov anlita tolk. Detta följer
av 8 § förvaltningslagen (1986:223).

Kammarkollegiet, som är den myndighet som svarar för auktorisation av tolkar och
utövar tillsyn över de auktoriserade tolkarnas verksamhet, har utarbetat vissa
föreskrifter för auktoriserade tolkar (KAMFS 2004:1). Enligt 16 § i föreskrifterna
får en tolk inte företräda den ena parten inför den andra. Tolken får inte heller
under tolkningen utföra någon annan uppgift än att tolka. Kammarkollegiet har i en
vägledning för auktoriserade tolkar, God tolksed (maj 2009), lämnat vissa
rekommendationer. I anslutning till 16 § i föreskrifterna anförs följande.
      Tolken får inte – ombedd eller oombedd – vara medhjälpare åt någon av parterna
      t.ex. genom att ställa frågor eller genom att uppträda som ombud. Av samma skäl
      som hon inte får ge uttryck för sin egen uppfattning i sakfrågor får hon inte företräda
      någon annans uppfattning under tolkning. Vilka uppgifter tolken kan utföra inom
      ramen för ett tolkuppdrag men utanför tolkningssituationen måste bedömas från fall
      till fall. Uppgiften bör dock rymmas inom det uppdrag som tolken fått och inte
      utföras på hennes eget initiativ. Om tolken åtar sig andra uppdrag utanför ett
      tolkuppdrag bör hon vara uppmärksam på att det kan medföra jävsproblem i
      framtiden.
I vägledningen anförs även bl.a. följande (s. 8 f.).

      För att undvika att olämpliga situationer uppkommer samt för att upprätthålla
      tolkens integritet i övrigt bör tolken inte diskutera sådant som framkommit vid en
      tolkning eller klienter och klienters förhållanden med andra. Detta ska även iakttas
      gentemot uppdragsgivare, tolkförmedlare och tolkkollegor. Inte heller bör det som
      framkommit under tolkningen dokumenteras. Tolken ska kasta eventuella
      anteckningar efter tolkningen.
________________

Stadsdelsförvaltningen anlitade CC för ett uppdrag inom ramen för en s.k.
barnavårdsutredning rörande DD. Under två timmar varannan dag fungerade CC
som ett ”kommuniceringsverktyg” mellan personalen å ena sidan och modern och
dottern å den andra sidan under de sistnämndas vistelse på Bryggans akuthem. CC
var inte en auktoriserad tolk. Kammarkollegiets föreskrifter och rekommendationer
bör dock vara vägledande när det gäller förhållandet mellan stadsdelsförvaltningen
och en tolk även om denna inte är auktoriserad.

Om CC haft ett rent tolkuppdrag borde förvaltningen, i enlighet med
Kammarkollegiets föreskrifter, inte ha kontaktat henne för att få information om
vad hon hade uppmärksammat i samband med sitt uppdrag. Enligt nämndens
remissvar fanns det dock en överenskommelse mellan CC och förvaltningen om att
hon i efterhand skulle lämna en redogörelse för vad som hade förevarit. Jag har inte
underlag för att ifrågasätta uppgiften i och för sig.

Enligt nämndens remissvar har således CC:s uppdrag inte varit begränsat till att
vara ett kommunikationsverktyg vid direkta samtal utan hon har även haft en
uppgift att senare redogöra för sina iakttagelser. Jag ifrågasätter starkt lämpligheten
av att ge en tolk ett sådant uppdrag. Även om jag kan förstå att det i just detta fall
                                                                      Dnr 186-2009    Sid 4 (4)




har varit en praktisk lösning, hindrar inte det att jag är kritisk till nämndens
agerande. I ett större perspektiv kan ett sådant förfaringssätt komma i allvarlig
konflikt med de regler som gäller tolkarnas verksamhet, inte minst vad gäller
kravet på opartiskhet. Socialtjänsten bör därför avhålla sig från att använda tolkar
för annat än rena tolkningsändamål. Det finns en uppenbar risk att tilltron till
tolkarnas verksamhet annars undergrävs.

Det kan tilläggas att förvaltningen under alla förhållanden har haft att se till att alla
berörda samtyckte till att CC skulle komma att lämna uppgifter i efterhand till
utredaren. Utifrån vad AA har anfört är det tveksamt om sådant samtycke
lämnades. Det har ankommit på förvaltningen att tydligt dokumentera tolkens
”sidouppdrag” och de berördas, även tolkens, samtycke. Såvitt framgår av
utredningen synes så inte vara fallet.
