# Pensionsmyndigheten kritiseras bl.a. för brister i motiveringen av ett beslut om bostadstillägg

JO 2014-12-22 dnr 1900-2014

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                      Sid
                                                                         2014-12-22             1900-2014               1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Pensionsmyndigheten kritiseras bl.a. för brister i motiveringen av ett
                        beslut om bostadstillägg


                          Beslutet i korthet: Pensionsmyndigheten hade begärt in kompletterande uppgifter i ett
                          ärende om bostadstillägg och därefter skickat en påminnelse om att uppgifter saknades.
                          Sedan tidsfristen för kompletteringen hade löpt ut beslutade Pensionsmyndigheten att
                          avslå ansökan. Följande beslutsmotivering angavs: ”Du har inte inom utsatt tid kommit in
                          med de uppgifter Pensionsmyndigheten har begärt av dig. Din ansökan ska därför
                          avslås.” Efter att ha begärt omprövning och fått besked om vilka uppgifter som saknades
                          begärde den enskildes ombud anstånd till den 25 april 2014. Anstånd beviljades t.o.m.
                          den 8 april 2014. JO har inga invändningar mot att Pensionsmyndigheten prövade
                          ärendet i sak men påpekar att motiveringen inte var korrekt eftersom den egentliga
                          grunden för avslaget var att det inte fanns något underlag som styrkte rätten till
                          bostadstillägg. En motivering ska dessutom hänvisa till de föreskrifter som myndigheten
                          har tillämpat. Någon sådan hänvisning fanns inte i det aktuella beslutet. JO uttalar kritik
                          mot Pensionsmyndigheten för den bristande motiveringen. När det gäller
                          omprövningsärendet anser JO att myndigheten hade kunnat vara mer generös i fråga om
                          det begärda anståndet. När det gäller omprövningsärendet framkom vidare att det hade
                          dröjt en månad innan Pensionsmyndigheten påbörjade handläggningen. JO är kritisk till
                          den inledande passiviteten.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 28 mars 2014 anförde AA bl.a. följande:
                        Pensionsmyndigheten hade fattat beslut i hans mors ärende om bostadstillägg utan
                        att modern hade fått veta om att ärendet behövde kompletteras. Han begärde för sin
                        mors räkning omprövning av beslutet. Den 25 mars 2014 ombads han att
                        komplettera ärendet senast den 31 mars 2014. Han begärde då omgående anstånd
                        till den 25 april 2014. Ett par dagar senare meddelade Pensionsmyndigheten att
                        anstånd endast hade beviljats t.o.m. den 8 april 2014.

## Utredning

Ärendet remitterades till Pensionsmyndigheten som uppmanades att yttra sig över
                        det som AA anfört. I sitt remissvar den 13 juni 2014 anförde myndigheten följande:




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                Dnr 1900-2014     Sid 2 (5)




Bakgrund
AA har anmält Pensionsmyndigheten till JO eftersom han menar att han i ett ärende
om omprövning av sin mors ansökan om bostadstillägg fått för kort tid på sig att
inkomma med kompletterande uppgifter.

Utredning
Den 18 september 2013 kom en ansökan om bostadstillägg in till Pensions-
myndigheten avseende BB. Ansökan avsåg tiden från och med april 2013 och var en
så kallad förstagångsansökan. BB hade fått hjälp med ansökan av sin son AA.
Den 20 september 2013 skickade vi en begäran om komplettering till BB:s
folkbokföringsadress. Eftersom vi inte fått in några kompletteringar skickade vi en
påminnelse till samma adress den 8 oktober 2013.
Den 31 oktober 2013 beslutade Pensionsmyndigheten att avslå BB:s ansökan.
Grunden för det var att hon inte kommit in med de uppgifter vi hade begärt, och som
vi behövde för att kunna fatta ett beslut om bostadstillägg.
Den 18 februari 2014 kom en begäran om omprövning in från AA. Som grund för
sin begäran angav han att hans mor är gravt synskadad och att han inte har hittat
breven om begärd komplettering. AA yrkade att Pensionsmyndigheten skulle återta
beslutet om avslag samt sända en kopia av begäran om komplettering.
Ärendet fördelades på en omprövningshandläggare den 20 mars 2014. Begäran om
omprövning kom in till Pensionsmyndigheten ungefär 3,5 månader efter beslutsdag
men handläggaren ansåg den ändå ha kommit in i tid eftersom uppgift saknades om
när den enskilde hade tagit del av beslutet. Samma dag skickade vi en begäran om
komplettering till AA. Begäran avsåg tidigare begärda handlingar samt en fullmakt
för AA. Kompletteringstiden sattes till tio dagar.
Den 26 mars 2014 begärde AA via e-post förlängd kompletteringstid. AA angav att
han fått del av vår begäran först den 25 mars och begärde anstånd till den 25 april
2014. I stället för begärda 30 dagar, beviljades AA anstånd med att komma in med
begärda komplettering med 14 dagar från den dag AA tagit del av vår begäran. Den
8 april 2014 kom samtliga begärda handlingar in.
Den 11 april 2014 beslutade Pensionsmyndigheten om bostadstillägg för perioden
juni 2013 – maj 2015. Beslutet verkställdes genom en retroaktiv utbetalning den
14 april 2014.

Pensionsmyndighetens inställning
Till att börja med noterar vi att det tog en dryg månad för Pensionsmyndigheten att
påbörja handläggningen av omprövningsärendet. Anledningen till det är att vi vid
tillfället hade hög arbetsbelastning. Med tanke på att AA beviljats anstånd med att
komma in med begärd komplettering menar vi dock att ärendet har slutbehandlats
inom rimlig tid. I 110 kap. 4 § socialförsäkringsbalken finns angivet vilka uppgifter
en ansökan om bostadstillägg ska innehålla. Till vår blankett för ansökan om
bostadstillägg finns en instruktion som anger vilka bilagor som alltid ska bifogas
ansökan. Den informationen finns även på vår webbplats samt tillgänglig hos vår
kundservice.
Som handläggande myndighet har Pensionsmyndigheten en utredningsplikt. Enligt
våra rutiner ska vi därför alltid skicka en begäran om komplettering till sökanden
samt en påminnelse om begärd komplettering inte kommer in. Vi ger normalt en
kompletteringstid på 14 dagar. Vi har dessutom en bevakningstid på 17 dagar.
Därefter går ett påminnelsebrev ut. Sökanden har dessutom alltid möjlighet att
kontakta handläggaren för begäran om ytterligare tid.
Begäran om komplettering ska skickas till sökandens folkbokföringsadress. Om det
av ansökan framgår att sökanden haft en behjälplig vid ansökan, ska vi kontakta
                                                                      Dnr 1900-2014      Sid 3 (5)




      även den personen. I journalen till grundärendet saknas uppgift om sådan kontakt
      gjordes i det här ärendet. En sådan kontakt borde dock ha tagits.
      Även om inte AA har tagit del av våra kompletteringsbrev har han i vart fall tagit del
      av vårt avslagsbeslut. Han borde därför vid begäran av omprövning ha varit
      medveten om varför vi avslagit BB:s begäran och därmed haft god tid på sig att ta
      fram begärda uppgifter.
      Vi fattade grundbeslutet den 31 oktober 2013. BB och AA hade alltså haft över en
      månad på sig att ta fram de uppgifter som vi hade begärt. I omprövningsärendet fick
      AA dessutom ytterligare 19 dagar på sig att komma in med uppgifterna till
      Pensionsmyndigheten. Omprövningsärendet har handlagts enligt gällande rutiner.
      De uppgifter vi begärt in har dessutom normalt inte varit svåra att ta fram med några
      dagars varsel. En kompletteringstid på tio dagar borde därför vara tillräckligt. AA
      har dessutom beviljats ytterligare kompletteringstid.
AA kommenterade remissvaret.

Pensionsmyndighetens handlingar i ärendet hämtades därefter in och granskades.

Bedömning
Grundbeslutet
Av 110 kap. 4 § socialförsäkringsbalken, SFB, framgår att en ansökan ska
innehålla de uppgifter som behövs i ärendet. Enligt Pensionsmyndighetens
vägledning om Bostadstillägg och Äldreförsörjningsstöd innebär detta att en
ansökan ska vara komplett och kontrollerad innan ett beslut kan fattas i ärendet. I
vägledningen sägs också att uppgifterna i en förstagångsansökan om bostadstillägg
alltid måste styrkas med handlingar från t.ex. Skatteverket, bank och hyresbolag
(jfr Pensionsmyndighetens Vägledning 2010:5, Version 4, s. 90).

Pensionsmyndighetens utredningsansvar regleras i 110 kap. 13 § SFB där det
föreskrivs att myndigheten ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning
som deras beskaffenhet kräver. Det innebär att Pensionsmyndigheten ska leda
utredningen i ärendet och se till att nödvändigt material kommer in (jfr prop.
2008/09:200 s. 554 f.). Det betyder inte att myndigheten alltid själv måste
ombesörja utredningen. Vid en ansökan om en förmån är det t.ex. rimligt att
sökanden har huvudansvaret för att visa att förutsättningarna för ett bifall är
uppfyllda. Skulle utredningen i ansökningsärendet behöva kompletteras i något
avseende, ingår det emellertid i myndigheternas allmänna serviceskyldighet att ge
anvisningar om det.

Av 110 kap. 10 § SFB framgår att om en ansökan är så ofullständig att den inte kan
läggas till grund för någon prövning i sak ska den handläggande myndigheten
avvisa den. Skyldigheten att avvisa en ansökan är begränsad till fall där det – trots
vägledning från handläggarens sida – inte går att få fram de uppgifter om de
faktiska förhållandena som behövs för att en meningsfull prövning över huvud
taget ska vara möjlig. Vilka brister som bör leda till avvisning måste avgöras från
fall till fall. Möjligheten att avvisa en ansökan ska alltså användas med försiktighet.
Så snart det finns en möjlighet att göra en sakprövning ska ansökan i stället bifallas
eller avslås. Det går t.ex. att sakpröva ett ärende om det står helt klart vad den
enskilde begär men trots uppmaning inte kommer in med de handlingar eller
                                                                   Dnr 1900-2014    Sid 4 (5)




kompletterande uppgifter som behövs för att styrka rätten till förmånen (jfr prop.
2008/09:200, s. 554 och Försäkringskassans Vägledning 2004:7, Version 9, s. 67).

När en myndighet avgör ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon
enskild ska beslutet, enligt 20 § förvaltningslagen (1986:223), innehålla de skäl
som har bestämt utgången. Det finns undantagssituationer när skälen kan
utelämnas men någon sådan situation är inte aktuell i det här fallet.

Vilka krav som kan ställas på en motivering skiftar beroende på beslutets karaktär.
Ett beslut som får stor betydelse för den enskildes liv och ekonomi kräver
naturligtvis utförligare motiveringar än enkla rutinbeslut. Vissa grundläggande
krav bör emellertid alltid vara uppfyllda. JO har tidigare uttalat att det är den
egentliga motiveringen som ska anges och att den föreskrift som den grundar sig
på ska återges (se JO 2000/01 s. 388). I ärendet i fråga hade Försäkringskassan i ett
beslut om avslag på en ansökan om underhållsstöd som enda motivering angett
att sökanden inte hade kommit in med en komplettering. Den egentliga
motiveringen – att föräldrarna ansågs sammanbo – hade däremot inte kommit till
uttryck i beslutet. Försäkringskassan hade inte heller hänvisat till den bestämmelse
som anger att rätt till underhållstöd förutsätter att föräldrarna inte bor tillsammans.

Av utredningen i ärendet framgår att BB har lämnat uppgifter om sina ekonomiska
förhållanden men att hon trots Pensionsmyndighetens begäran inte styrkt
uppgifterna med kopior av bl.a. hyresavtal och årsbesked från bank. I en sådan
situation är sakprövning möjlig. Jag har alltså inte några invändningar mot att
Pensionsmyndigheten har prövat ärendet i sak. Motiveringen i grundbeslutet lyder
emellertid ”Du har inte inom utsatt tid kommit in med de uppgifter
Pensionsmyndigheten har begärt av dig. Din ansökan ska därför avslås”. Det
framgår inte av beslutet vilka föreskrifter Pensionsmyndigheten har tillämpat. Det
framgår inte heller vilka uppgifter Pensionsmyndigheten saknade.

Det finns alltså ingenting i motiveringen som visar att myndigheten faktiskt har
gjort en sakprövning. Även i sitt remissvar anför Pensionsmyndigheten att grunden
för avslaget var att BB ”inte kommit in med de uppgifter vi hade begärt, och som
vi behövde för att kunna fatta ett beslut om bostadstillägg”. Detta är dock inte
korrekt. Den egentliga grunden var att det inte fanns underlag som styrkte BB:s rätt
till bostadstillägg. Det som Pensionsmyndigheten anför om grunden för beslutet
ger snarast intryck av att myndigheten inte har varit klar över skillnaden mellan
avslag och avvisning. Pensionsmyndigheten förtjänar kritik för sin bristande
motivering av grundbeslutet den 31 oktober 2013.

Omprövningsbeslutet
Pensionsmyndigheten har en skyldighet att driva sina ärenden framåt och att se till
att de avslutas inom rimlig tid. Det gäller inte minst i omprövningsärenden
eftersom en utdragen omprövningsprocess hos myndigheten fördröjer den
enskildes rätt till domstolsprövning. Det är emellertid inte något självändamål att
                                                                Dnr 1900-2014   Sid 5 (5)




avgöra ett ärende snabbt. Myndigheten måste väga tidsaspekten mot betydelsen av
att ärendet blir tillräckligt utrett.

Av utredningen framgår att Pensionsmyndigheten den 18 februari 2014 mottog
AA:s begäran om omprövning av Pensionsmyndighetens beslut att avslå hans mors
ansökan om bostadstillägg. AA anförde att varken han eller modern hade tagit del
av myndighetens begäran om komplettering och att han därför ville ha en kopia av
kompletteringsbrevet. Den 20 mars 2014 skickade Pensionsmyndigheten ut ett nytt
kompletteringsbrev och en begäran om fullmakt till AA. Han ombads komma in
med de efterfrågade uppgifterna senast den 31 mars 2014, dvs. inom tio dagar.

Den 26 mars 2014 kontaktade AA Pensionsmyndigheten via e-post och uppgav att
han inte hade fått Pensionsmyndighetens brev förrän den 25 mars 2014 och att han
önskade anstånd till den 25 april 2014. Ett par dagar senare fick AA ett skriftligt
besked från Pensionsmyndigheten om att han hade medgivits anstånd t.o.m. den
8 april 2014.

Det finns ingenting som tyder på att AA har fått del av det kompletteringsbrev eller
den påminnelse som Pensionsmyndigheten skickade ut till BB före avslagsbeslutet.
Av avslagsbeslutet framgick visserligen att det saknades uppgifter i ärendet men
det fanns ingen information om vilka uppgifter det gällde. AA var alltså inte hjälpt
av att ha tagit del av det. Att det bl.a. av ansökningshandlingarna och myndighetens
webbplats framgår vilka uppgifter och handlingar som Pensionsmyndigheten i
allmänhet behöver vid en ansökan om bostadstillägg saknar enligt min uppfattning
betydelse för bedömningen av begäran om anstånd i det enskilda fallet.

Det saknas anledning att betvivla att AA tog emot Pensionsmyndighetens brev den
20 mars 2014 först den 25 mars 2014. Han hade därmed i praktiken sju dagar,
postgången oräknad, på sig att komma in med de begärda handlingarna. Med det
beviljade anståndet t.o.m. den 8 april 2014 hade AA sammanlagt 14 dagar på sig
att ge in kompletterande uppgifter. Myndigheten hade kunnat vara mer generös i
fråga om det begärda anståndet.

Av utredningen framgår att Pensionsmyndigheten inte påbörjade handläggningen
av omprövningsärendet förrän efter en dryg månad och att den sammanlagda
handläggningstiden uppgick till drygt sju veckor. Jag har inga synpunkter på
handläggningstiden i sig men är kritisk till den inledande passiviteten.

Ärendet avslutas.
