# Anmälan mot Polismyndigheten i Stockholms län med anledning av kroppsvisitationer enligt 19 § andra stycket polislagen

JO 2009-09-18 dnr 1902-2008

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2009-09-18              1902-2008                1 (7)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Anmälan mot Polismyndigheten i Stockholms län med anledning av
                        kroppsvisitationer enligt 19 § andra stycket polislagen


                        AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Polismyndigheten i Stockholms
                        län och anförde bl.a. följande. Utanför en butik på Södermalm, som bl.a. säljer
                        konstnärsmaterial för graffitimåleri, har polisen genomfört ett stort antal
                        kroppsvisitationer och förverkanden. Vidare har ”polisens insats mot butiken”
                        eskalerat och kroppsvisitationer och förverkanden skedde varje dag den 25-27
                        februari 2008. De personer som kroppsvisiterades utan att några varor förverkades
                        fick inte något skriftligt beslut eller någon motivering till varför de blivit utsatta för
                        kroppsvisitation. Flera kunder upplevde det inträffade som kränkande. Han
                        ifrågasatte den lagliga grunden för ingripandena.

                        Muntliga upplysningar inhämtades från BB, chef över närpolisområde Katarina,
                        som också i en promemoria bl.a. anförde att det under tiden 25-27 februari 2008
                        gjordes fyra förverkanden av klotterutrustning på Södermalm och att det inte varit
                        frågan om någon särskild insats mot den aktuella butiken.

                        Ärendet remitterades till polismyndigheten för yttrande och upplysningar över vad
                        som anförts i anmälan till JO.

                        Polismyndigheten (bitr. länspolismästaren CC) anförde i ett remissvar bl.a.
                        följande.

## Bakgrund

Av uppgifter från City polismästardistrikt har följande framkommit beträffande
                                  vidtagna ingripanden mot klotter under angiven tidsperiod på angiven plats:
                                  Operativa insatser mot klotter är ett prioriterat verksamhetsmål för Polis-
                                  myndigheten i Stockholms län under 2008. Klotter anses vara en inkörsport till
                                  allvarligare brottslighet och kan bidra till att ungdomar hamnar i riskzonen för
                                  allvarlig kriminalitet. Vid City polismästardistrikt bedrevs därför under bl.a. februari
                                  månad ett särskilt projekt med fokus på klotterbrottslighet.
                                  Efterforskningar i relevant diarium för angiven tid och plats (25-27 februari 2008 på
                                  Södermalm) har visat att tre ingripanden med kroppsbesiktning och förverkande av
                                  sprayburkar m.m. har gjorts på Södermalm de aktuella dagarna. Distriktet har
                                  emellertid inte genom tillgängliga uppgifter kunnat finna något samband med den
                                  aktuella butiken i något av ärendena, vare sig genom platsen för ingripandena eller
                                  genom andra uppgifter kring de aktuella ärendena. I en skrivelse till JO från



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                  Dnr 1902-2008     Sid 2 (7)



Katarina närpolisområde omtalas även ett fjärde ärende, AA-103-15198-2008. Detta
ärende har dock visat sig tillhöra ett tidigare ingripande (AA-103-15202-2008) som
vidtogs den 22 februari 2008, varför det inte ryms inom den nu aktuella tids-
perioden. Det fjärde ärendet berörs därför inte närmare i detta yttrande, men det kan
tilläggas att inte heller det ingripandet visat på anknytning till aktuell butik.

Ärendena AA-103-15190-2008 och AA-103-15193-2008
På eftermiddagen den 27 februari 2008 kontaktades två yngre män, DD och EE, av
uniformerad polispersonal på Götgatan 51, eftersom de av civila kollegor bedömts
intressanta ur klotterpreventivt syfte. De båda männen bar ryggsäck och en av dem
hade färgstänk på jackan. Männen uppträdde nervöst och på fråga om de ”åkt fast”
för klotter tidigare svarade EE jakande. Mot bakgrund av dessa omständigheter
beslutades att kroppsvisitation skulle ske i syfte att leta efter föremål som kunde vara
brottsverktyg och användas vid skadegörelse genom klotter. Vid visitationen
påträffades 16 sprayburkar, 15 caps (sprutmunstycken), gummihandskar och
skisspapper med tags. Ingen av de båda männen kunde redogöra för vad de skulle
använda färgburkarna till, varför beslut om omedelbart förverkande fattades.

Ärende AA-103-14217-2008
En yngre man, FF, med mycket färgstänk på jackan observerades av polis i Björns
trädgård, som är en känd klottermiljö, på eftermiddagen den 25 februari 2008.
Mannen hade även färgstänk på skorna och bar på en helsvart plastpåse. Det är känt
att de två etablerade butikerna i Stockholm som tillhandahåller material som kan
användas vid klotter säljer sina varor i sådana påsar. Mannen uppgav att han tidigare
klottrat olagligt. Av skäl som beslutsfattande polis inte exakt kunnat minnas stod det
klart för denne att FF bar med sig sprayburkar i påsen. Antingen stod han så att han
kunde se ner i påsen eller så var det så att han såg konturerna av sprayburkarna
utanpå påsen. FF svarade i vart fall svävande på frågor om vad han skulle använda
färgen till, bl.a. att han skulle måla på en laglig vägg (vilket inte finns i Stockholm)
eller måla om en cykel.
Mot bakgrund av ovan nämnda omständigheter fattades beslut om kroppsvisitation
och beslag och förverkande i efterhand. Vid visitationen påträffades sprayburkar,
caps och handskar. Beslut fattades om beslag och förverkade i efterhand. Mannen
motsatte sig beslutet och efter inkommen missnöjesanmälan hävdes beslutet av
åklagare och föremålen lämnades åter till mannen.

Rättslig reglering
Av 19 § andra stycket 2 polislagen (1984:387) framgår att en polisman får
kroppsvisitera i den utsträckning som behövs för att söka efter föremål som är
särskilt ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på
egendom, om det finns särskild anledning att anta att den som avses med åtgärden
bär ett sådant föremål med sig och det med hänsyn till omständigheterna kan antas
att föremålet kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken.
Med kroppsvisitation avses enligt 28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken
undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och
andra föremål som någon har med sig.
Enligt 36 kap. 3 § 3 brottsbalken får förverkande beslutas i fråga om föremål som är
ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom och
som har påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning att befara att
de skulle komma till sådan användning.
Av 3 § fjärde stycket lag (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande
m.m. framgår att polisman får besluta om förverkande om det är uppenbart att
förutsättningarna för ett förverkande är uppfyllda och värdet av det som ska
förverkas uppgår till mindre än en tiondel av det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring gällde då beslaget verkställdes eller egendomen
saknar saluvärde.
                                                                   Dnr 1902-2008     Sid 3 (7)



Rikspolisstyrelsen har meddelat närmare föreskrifter om polismans rätt att besluta
om förverkande genom Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rätt för
poliser att besluta om förverkande; RPSFS 2000:67, FAP 103-1.
Av 8 § RPSFS 2000:67, FAP 103-1, framgår att den från vilken beslaget skett vid ett
omedelbart förverkande ska om möjligt delges beslutet genom att en kopia av
beslutet överlämnas. I samband med detta ska innebörden av beslutet förklaras.

Polismästardistriktets bedömning
City polismästardistrikt anser att de beslut som fattats gällande de tre aktuella
ingripandena varit i överensstämmelse med gällande lagstiftning och motiv-
uttalanden. Att åklagare i ett av ärendena bedömt omständigheterna annorlunda
förändrar inte distriktets uppfattning. Det har inte framkommit något som tyder på
att ingripandena grundat sig på huruvida personer kommit ut från den aktuella
butiken eller inte. Distriktet tar bestämt avstånd från uppgifterna om att spaning och
ingripanden ska ha riktats konkret mot den aktuella butiken och kunder som lämnat
denna. Ett sådant arbetssätt förekommer inte heller i distriktets inriktningsbeslut för
klotterprojektet.

Polismyndighetens bedömning
Mot bakgrund av vad City polismästardistrikt anfört beträffande ingripanden mot
klotter på Södermalm under dagarna 25-27 februari 2008, kan polismyndigheten inte
finna stöd för de påståenden som framförts i anmälan till JO. Ingripanden har skett
mot tre personer på Södermalm dessa dagar och myndighetens bedömning av
lagligheten av dessa framgår nedan. Ingripandena har inte skett i direkt anknytning
till den aktuella butiken på det sätt som anmälaren menar. Polismyndigheten har
ingen anledning att anta att fler ingripanden skett utan att dokumentation upprättats.
Förarbetena till 19 § andra stycket 2 polislagen ger viss ledning i frågan under vilka
omständigheter kroppsvisitation för att söka efter klotterutrustning får ske. Klart är
att enbart det förhållandet att en eller flera personer samlas eller vistas i ett område
där skadegörelse kan förekomma, bär viss klädsel eller kommer ut ur en affär som
säljer sprayburkar aldrig i sig kan utgöra grund för kroppsvisitation. Istället måste
alltid ytterligare omständigheter tillmätas betydelse på ett sådant sätt att det finns
särskild anledning att anta att den som avses med åtgärden bär sådan utrustning på
sig (Prop. 2002/03:138 s. 18). I författningskommentaren till aktuellt lagrum anges
som ett exempel på omständigheter som kan tala för ett ingripande att en person,
som är känd av polisen för att tidigare ha förekommit i sammanhang där klotterbrott
begåtts, observeras i en typisk klottermiljö med ryggsäck e.d. som skulle kunna
innehålla klotterutrustning eller att polisen, av formen på personens jacka, kan anta
att denne gömmer klotterutrustning innanför densamma (Prop. 2002/03:138 s. 31).
För att kroppsvisitation enligt här aktuellt lagrum ska få ske krävs emellertid mer än
konkreta grunder avseende misstanke om medhavda föremål. Situationen vid
ingripandet ska också vara sådan att det kan antas att föremålen i fråga kan förklaras
förverkade enligt 36 kap. 3 § 3 brottsbalken. En förutsättning för förverkande av
föremål enligt den bestämmelsen är att föremålet påträffats under omständigheter
som gav uppenbar anledning att befara att det skulle komma till brottslig användning
(jfr. JK:s beslut från den 5 september 2006, dnr. 3090-05-40).

AA-103-15190-2008 och AA-103-15193-2008
Polismyndigheten delar distriktets uppfattning om att ingripandena haft stöd i 19 § 2
stycket 2 polislagen. Det har funnits särskild anledning för ingripande polis att anta
att DD och EE bar med sig klotterutrustning, dels på grund av de civila polisernas
iakttagelser, dels med hänsyn till ryggsäckarna och dels mot bakgrund av
färgstänken på den ene mannens jacka. Vidare har det med hänsyn till
omständigheterna kunnat antas att föremål kunnat förklaras förverkat enligt 36 kap.
3 § brottsbalken eftersom det framkommit uppgift om att en av männen tidigare
klottrat olagligt. Sammantaget måste de anförda omständigheterna anses givit fog
för antagandet att de båda männen bar med sig föremål som uppenbart skulle
komma till brottslig användning, på ett sådant sätt att angivet lagrum i polislagen
                                                                        Dnr 1902-2008      Sid 4 (7)



      varit uppfyllt. Av förverkandeblanketterna framgår att männen delgivits beslutet
      samma dag.

      AA-103-14217-2008
      Polismyndigheten delar distriktets uppfattning om att ingripandet mot FF haft stöd i
      19 § 2 stycket 2 polislagen. Det har funnits särskild anledning för ingripande polis
      att anta att FF bar med sig klotterutrustning, dels på grund av färgstänken som fanns
      på både skor och jacka, dels på grund av den karaktäristiska påse han bar med sig på
      en plats som är en känd klottermiljö. Ingripande polisman har dessutom – antingen
      genom att han kunde se ner i påsen eller att han utanpå påsen såg konturerna av
      sprayburkar – fått uppfattningen att FF bar med sig klotterutrustning. Vidare har det
      med hänsyn till omständigheterna kunnat antas att föremål kan förklaras förverkat
      enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, dels eftersom det framkommit uppgift om att FF
      tidigare klottrat olagligt, dels eftersom FF påträffades i en känd klottermiljö.
      Sammantaget måste de anförda omständigheterna anses givit fog för antagandet att
      FF bar med sig föremål som uppenbart skulle komma till brottslig användning, på ett
      sådant sätt att angivet lagrum i polislagen varit uppfyllt. Av förverkande-blanketten
      framgår att FF fått en kopia av beslutet.
      Sammanfattningsvis kan polismyndigheten konstatera att det inte har framkommit
      något som tyder på att kunder till den aktuella butiken systematiskt blivit visiterade
      på sätt som anmälaren anger. Beträffande de ovan redovisade ingripandena anser
      polismyndigheten att dessa haft stöd i lag.
AA kommenterade remissvaret. Han vidhöll vad han anfört i anmälan och tillade
bl.a. att de ingripanden som polismyndigheten redogjort för skedde mindre än 200
meter från butiken och att polisen inte registrerat de kropps-visitationer som inte
lett till något beslut om förverkande.

Rättslig reglering
Av 19 § andra stycket andra punkten polislagen (1984:387) framgår att en
polisman får kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter föremål
som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på
egendom, om det finns särskild anledning anta att den som avses med åtgärden bär
ett sådant föremål med sig och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att
ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken. Med
kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig
samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28 kap. 11 §
tredje stycket rättegångsbalken). I förarbetena till den nämnda bestämmelsen i
polislagen uttalas bl.a. följande (prop. 2002/03:138 s. 17 ff.).
      Av integritetsskäl bör det för dessa fall uppställas krav på att det på konkreta
      grunder skall finnas anledning anta att den som avses med åtgärden bär med sig
      exempelvis klotterutrustning. Någon rutinmässig kontroll, liknande den som kan
      göras avseende vapen och andra farliga föremål till förebyggande av våldsbrott, bör
      således inte få förekomma i dessa fall. – – – Att begränsa möjligheten till
      kroppsvisitation till fall där en polisman faktiskt sett föremålet i fråga skulle enligt
      regeringens bedömning leda till att bestämmelsens tillämpningsområde blev alltför
      begränsat. Det är dock av integritetshänsyn nödvändigt att begränsa visitations-
      möjligheten så långt möjligt i detta avseende. En utgångspunkt kan därför givetvis
      vara att visitation kan ske när en polisman faktiskt ser att en person bär med sig
      föremål som kan användas som hjälpmedel vid klotter eller annat skadegörelsebrott.
      Det är vidare rimligt att visitation kan göras när polisen kan se att någon bär föremål
      i kläderna som gemene man normalt inte bär där och det samtidigt kan antas att
      föremålen är av det nämnda slaget. Det bör dessutom kunna komma i fråga att
      visitera en person som bär väska eller liknande under omständigheter och i ett
      sammanhang där det starkt kan misstänkas att skadegörelsebrott kan komma att
                                                                        Dnr 1902-2008     Sid 5 (7)



      begås. I det sistnämnda fallet bör normalt större försiktighet vara påkallad vid
      prövningen av om kroppsvisitation skall ske än i de förra situationerna. Regeringen
      har uppfattat att det finns farhågor att en bestämmelse om kroppsvisitation skulle
      kunna komma att tillämpas så att den ger en utbredd rätt för polisen att kropps-
      visitera ungdomar som vistas i kollektivtrafiksystemet, gäng som samlas i ett
      centrumområde, narkomaner, berusade personer eller personer klädda på ett särskilt
      sätt. Farhågor har också uttryckts att bestämmelsen skulle kunna komma att
      tillämpas urskillningslöst i relativt vanliga situationer som vid demonstrationer eller
      då en person kommer ut ur en affär som säljer sprayburkar. Detta är naturligtvis inte
      fallet. Enbart det förhållandet att en eller flera personer samlas eller vistas i ett
      område där skadegörelse kan förekomma, bär viss klädsel eller kommer ut ur en
      affär som säljer sprayburkar kan aldrig i sig utgöra grund för kroppsvisitation.
I författningskommentaren sägs vidare att bedömningen av om det finns tillräcklig
grund för att ingripa ska ske med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det
enskilda fallet och ska grunda sig på den kunskap och erfarenhet som polisen har
om personer som tidigare gjort sig skyldiga till t.ex. klotter och i vilken miljö sådan
brottslighet normalt begås (prop. 2002/03:138 s. 31 ff.).

Förverkande enligt 36 kap. 3 § brottsbalken får bl.a. beslutas i fråga om föremål
som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på
egendom och som har påträffats under omständigheter som gav uppenbar
anledning att befara att det skulle komma till sådan användning (tredje punkten).

Enligt 27 § polislagen ska protokoll föras bl.a. vid omhändertagande av föremål.
Av ett sådant protokoll ska det framgå vem som har fattat beslutet om ingripandet,
grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats, vem eller vilka som har
deltagit i ingripandet samt vad som i övrigt har förekommit vid detta. Ansvaret för
att ett protokoll upprättas vilar i fråga om uppgifterna om beslutet på besluts-
fattaren och i övrigt på den som är att anse som förman vid ingripandet.

I Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation enligt 27 och
28 §§ polislagen (FAP 100-2) ges som ett allmänt råd att kroppsvisitation enligt
19 § andra stycket polislagen bör dokumenteras på en viss angiven blankett.

Bedömning
Polismyndigheten har anfört att det under den aktuella tiden, den 25 - 27 februari
2008, på Södermalm genomfördes tre stycken ingripanden med kroppsvisitation
och förverkande av sprayburkar m.m. Enligt polismyndigheten har dessa
ingripanden inte haft något samband med den aktuella butiken medan AA gett
uttryck för motsatt uppfattning. Jag finner inte skäl att uttala mig i den saken utan
nöjer mig med att i korthet beröra de tre ovan redovisade ingripandena.

Vad först gäller ingripandena AA-103-15190-2008 och AA-103-15193-2008
framgår av protokollen att de enda omständigheter som föranledde att ungdomarna
stoppades var att de hade ryggsäckar på sig och att en av dem hade färg på sin
jacka. Vidare ska de ha uppträtt nervöst när polisen stoppade dem och en av dem
hade också uppgett att han tidigare hade åkt fast för klotter.

Enligt min mening var dessa omständigheter knappast tillräckliga för att motivera
ett ingripande på sätt som nu skedde. Polisen har dock i remissvaret anfört att
                                                                   Dnr 1902-2008   Sid 6 (7)



uniformerad polis tog kontakt med ungdomarna eftersom de dessförinnan också av
civila kollegor hade bedömts som intressanta ”ur klotterpreventivt syfte”. Vilka
särskilda iakttagelser som de civila poliserna hade gjort är dock oklart. Jag utgår
emellertid från att iakttagelserna avsett något annat än vad AA misstänker,
nämligen att ungdomarna observerats lämna hans butik. Eftersom dessa
iakttagelser, enligt polismyndigheten, också låg till grund för ingripandena skulle
de givetvis ha dokumenterats i protokollen. Jag anser mig därför inte ha tillräckligt
underlag för att kunna kritisera polisen för själva ingripandena men däremot för
bristfällig dokumentation.

Vad sedan gäller ingripandet AA-103-14217-2008 kan konstateras att åklagaren
vid en prövning av saken uttalat att enbart det förhållandet att personen ifråga be-
fann sig i en känd klottermiljö med utrustning lämpad för klotter inte utgör till-
räcklig grund för att påstå att det föreligger sådana omständigheter som beskrivs i
36 kap. 3 § tredje punkten brottsbalken. Jag har inte någon annan uppfattning i
saken.

Jag vill i detta sammanhang passa på att särskilt framhålla att bedömningen av om
det finns tillräcklig grund för ett ingripande med stöd av den nu aktuella
bestämmelsen ska ske med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det
enskilda fallet och grunda sig på den kunskap och erfarenhet som polisen har. Jag
inser självfallet att ett ingripande av detta slag är en grannlaga uppgift och att en
bedömning också riskerar att innefatta ett betydande inslag av godtycke. Det är
därför av största vikt att polisen noga vinnlägger sig om att det finns tillräcklig
grund för ett ingripande och har i åtanke att regeln är en begränsning av de
grundläggande fri- och rättigheter varför den ska tolkas restriktivt.

Vid sidan av de ingripanden som resulterat i förverkanden har AA uppgett att det
skett ytterligare kroppsvisitationer som inte lett till att någon egendom förverkats.
Polismyndigheten har å sin sida anfört att man inte finner anledning att anta att fler
ingripanden gjorts utan att dokumentation upprättats. Jag har därför inte tillräckligt
underlag för att påstå att sådana icke dokumenterade visitationer förekommit och
finner det inte heller meningsfullt att utreda saken vidare.

När det gäller frågan om dokumentation vill jag särskilt nämna att om polisen inte
omhändertar något föremål i samband med en kroppsvisitation enligt 19 § andra
stycket polislagen finns det inte någon lagstadgad skyldighet för polisen att
dokumentera ett sådant ingripande (se 27 § polislagen). Av Rikspolisstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om dokumentation enligt 27 och 28 §§ polislagen
(FAP 100-2) framgår dock under rubriken ”Allmänna råd” att bl.a. kroppsvisitation
enligt 19 § andra stycket polislagen bör dokumenteras på en viss angiven blankett.
Enligt min mening är det ur bl.a. kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt lämpligt att
en kroppsvisitation med stöd av polislagen dokumenteras oavsett om något föremål
omhändertas eller inte.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.
                    Dnr 1902-2008   Sid 7 (7)



Ärendet avslutas.
