# Kritik mot Kronofogdemyndigheten för hur den hanterat och tillämpat möjligheten till självrättelse enligt 2 kap. 20 § utsökningsbalken

JO 2014-06-23 dnr 1910-2013

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2014-06-23              1910-2013              1 (6)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Kronofogdemyndigheten för hur den hanterat och tillämpat
                        möjligheten till självrättelse enligt 2 kap. 20 § utsökningsbalken


                          Beslutet i korthet: Enligt 2 kap. 20 § utsökningsbalken kan Kronofogdemyndigheten
                          rätta ett beslut som till följd av förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet.
                          Kronofogdemyndigheten har rättat fel i ett fördelningsbeslut trots att det inte var
                          uppenbart att beslutet var oriktigt och får kritik för det. Kronofogdemyndigheten får också
                          kritik för hur myndigheten hanterat frågan om rättelse.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 2 april 2013 framförde AA klagomål mot
                        Kronofogdemyndigheten. Han uppgav bl.a. följande.

                        Kronofogdemyndigheten sålde hans lägenhet den 6 december 2012. Den 4 januari
                        2013 fick han ett fördelningsbeslut med information om att han skulle få
                        överskjutande medel från försäljningen om 213 386 kronor insatt på sitt bankkonto.
                        Han fick dock inte pengarna och efter påstötningar kontaktades han av en
                        tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten. Tjänstemannen uppgav att det hade
                        begåtts ett ”tangentbordsfel” och att de överskjutande medlen i stället uppgick till
                        87 500 kronor. Han hade vid ett antal tillfällen försökt få ett skriftligt beslut eller en
                        förklaring till vart skillnaden mellan 213 386 kronor och 87 500 kronor hade tagit
                        vägen. Kronofogdemyndigheten hördes dock inte av. Kronofogdemyndigheten
                        hade inte heller visat vad de indrivna medlen från försäljningen hade använts till.

## Utredning

Handläggarnoteringar i ärendet begärdes in och granskades.

                        Muntliga uppgifter inhämtades från kronoinspektören BB. Han uppgav följande.
                        AA fick del av ett fördelningsbeslut, enligt vilket de överskjutande medlen från
                        försäljningen uppgick till ca 213 000 kronor. Det visade sig sedan att borgenärerna
                        fått för liten tilldelning och beslutet rättades, vilket ledde till att AA endast fick
                        drygt 87 000 kronor. Alla medel är, såvitt BB kan se, utbetalda. AA underrättades
                        muntligen om det rättade beslutet den 30 januari 2013. BB kan inte se om han fick
                        del av det rättade beslutet skriftligen. Någon direkt motivering till rättelsen framgår
                        inte av beslutet.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                           Dnr 1910-2013       Sid 2 (6)




Ärendet remitterades till Kronofogdemyndigheten som uppmanades att lämna
upplysningar om det som hade anförts i anmälan. Av yttrandet skulle framgå om
AA hade beretts tillfälle att yttra sig innan Kronofogdemyndigheten rättade
fördelningsbeslutet och vilka överväganden som myndigheten gjorde i samband
med detta. Myndigheten skulle även yttra sig över det faktum att beslutet om
rättelse inte var daterat samt på vilket sätt AA hade underrättats om beslutet och
om skälen för rättelsen.

I ett yttrande den 30 september 2013 anförde Kronofogdemyndigheten, genom
verksamhetschefen CC, följande.
      Kronofogdemyndigheten har inhämtat yttrande från Försäljning, Sundbyberg, vilket
      bifogas.
      Såvitt gäller handläggningen av försäljningen, fördelningsprotokoll och rättelse i
      detsamma, samt händelseförloppet i sak, hänvisas till yttrandet från Försäljning
      Sundbyberg. Sammantaget framgår av yttrandet, såvitt är av intresse för nedan
      bedömning, att fördelningsprotokollet, sedan detta kommit att sakna två
      utmätningsfordringar, rättades med stöd av UB 2:20, att kommunicering inte skett
      med AA, varken inför eller av beslutet, och att Kronofogdemyndigheten minskat
      utbetalningen till gäldenären med rättat belopp, med hänvisning till att det funnits
      utmätningar som förbisetts i fördelningsprotokollet.
      Det är, efter att ovan nämnda yttrande inhämtats, alltjämt oklart vilka överväganden
      Kronofogdemyndigheten har gjort i samband med rättelsen och anledningen till att
      AA inte fått möjlighet att yttra sig innan rättelse skedde.
      Vad gäller rättelsen kan sägas följande. Av UB 2:20 framgår att beslut, som till följd
      av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,
      får rättas av Kronofogdemyndigheten. Av kommentar till utsökningsbalken
      (Utsökningsbalken En kommentar, Walin m.fl., fjärde upplagan (KUB), s. 56)
      framgår att bestämmelsen kan tillämpas t.ex. om en sakägarförteckning eller
      köpeskillingsfördelning har råkat bli felaktig på grund av felräkning eller liknande
      förbiseende. Den gäller även sedan Kronofogdemyndigheten har skilt sig från målet.
      Det aktuella fördelningsprotokollet avgjorde frågan vilka medel som AA haft att
      behålla, dvs. vilken del av det inbringande försäljningsbeloppet som skulle användas
      för betalning av utmätta fordringar, och vilken del som skulle tillfalla honom.
      Genom rättelsen har två fordringar som inte tagits upp i protokollet lagts till (jmf.
      NJA 1990 s. 208) och AA:s behållning har därigenom kommit att minskas. Genom
      rättelsen har Kronofogdemyndigheten sålunda gjort en ändring i sak. En sådan
      materiell ändring måste anses falla utanför tillämpningsområdet för UB 2:20, varför
      Kronofogdemyndigheten inte haft att rätta beslutet.
      Av UB 2:20 framgår vidare att, om det ej är obehövligt, part och annan sakägare ska
      beredas tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Det står klart att rättelsebeslutet inte
      utgjorde något lapsusbetonat misstag, t.ex. felaktig sluträkning trots att övriga siffror
      var korrekta, som skulle kunna medföra att AA inte hördes, utan att det var en
      ingripande materiell förändring och att AA skulle ha beretts möjlighet att yttra sig
      innan eventuell rättelse skulle ha skett. Att AA i efterhand medgivit rättelsen kan
      inte föranleda någon annan bedömning i denna del.
      Beträffande den rättade räntan i fördelningsprotokollet kan i korthet och med
      hänvisning till ovan, sägas att förutsättningar förelåg att justera denna till den för
      fördelningsprotokollet aktuella dagen.
      Frågan kvarstår vad Kronofogdemyndigheten haft att göra med de två utmätta
      fordringarna som genom förbiseende inte tagits med i protokollet, och detta ska även
      ställas mot AA:s medgivande av rättelse i efterhand.
                                                                                     Dnr 1910-2013   Sid 3 (6)




      Sedan medlen kommit Kronofogdemyndigheten tillhanda genom försäljningen hade
      dessa kunnat utmätas för borgenärernas fordringar, dock inte genom tillämpning av
      rättelseinstitutet.
      En annan lösning på detta är att Kronofogdemyndigheten i stället meddelat
      borgenärerna om misstaget och lämnat åt dem att överklaga fördelningsbeslutet,
      varvid detta kunde ändras i överinstans, för att tillse att samtliga borgenärers
      utmätningsfordringar utgjorde del av fördelningsbeslutet.
Av yttrande den 28 juni 2013 undertecknat teamchefen DD, Försäljning
Sundbyberg, framgick bl.a. följande (bilagor här utelämnade).

      Exekutiv försäljning
      Genom en exekutiv försäljning sålde Kronofogdemyndigheten AA:s bostadsrätt
      2012-12-06. Protokollet från försäljning biläggs (…). Vid en jämförelse mellan
      protokollet och utmätningsbeslutet framgår att utsökningsmålen U-102985-12/0103
      med EE som sökanden och U-118988-12/0103 med FF som sökanden inte var
      upptagna i protokollet. Räntan på samtliga fordringar var inte heller uppräknade i
      förhållande till fördelningsdagen.
      Meddelande om att bostadsrätten hade sålts skickades 2012-12-06 till bl.a. AA (…).
      I samband med fördelningssammanträdet 2013-01-04 upprättades ett fördelnings-
      beslut (…). I beslutet saknas de ovan nämnda två utsökningsmålen. Av
      beslutet framgår att AA:s tillkommande medel uppgår till 213 386
      kr.
      Anvisning om utbetalning upprättades 2013-01-11 (…).
      I samband med att fördelningsbeslutet vann laga kraft 2013-01-29 upprättade
      Kronofogdemyndigheten en korrigerad utbetalningsanvisning i vilken de två tidigare
      saknade utmätningsfordringarna beaktades samt ränta på samtliga fordringar
      beräknades per fördelningsdagen (…). AA informerades muntligen om ändringen
      som gjordes i form av ett rättelsebeslut jämlikt 2 kap. 20 § utsökningsbalken (…).
      Datering av rättelsebeslutet saknas. Justeringen av de fördelade beloppen resulterade
      i att AA:s tillkommande medel därefter
      uppgick till endast 87 797 kr.

      −−−

## Bedömning

Kan rättelse av fördelningsbeslutet ske efter att det har vunnit laga kraft?
      Enligt Kronofogdemyndighetens bedömning kan en rättelse enligt 2 kap. 20 §
      utsökningsbalken ske även sedan Kronofogdemyndigheten har skilt ärendet från sig
      och när det har vunnit laga kraft.

      Är omfattningen på ändringarna sådana att de kan ske med stöd av 2 kap. 20 §
      utsökningsbalken?
      Enligt 2 kap. 20 § utsökningsbalken får Kronofogdemyndigheten rätta ett beslut,
      som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller en
      uppenbar oriktighet. Som framgår av kommentaren till utsökningsbalken får rättelse
      även ske i en sakägarförteckning eller en köpeskillingsfördelning. I
      Kronofogdemyndighetens kontakt med gäldenären framgår att han i efterhand har
      samtyckt till en rättelse av fördelningsbeslutet på så sätt att samtliga hans skulder
      regleras.
      Enligt undertecknads bedömning kan tillägg av nya fordringar i ett fördelnings-
      beslut inte anses vara ett sådant förbiseende som innehåller en uppenbar oriktighet
      att rättelse kan ske enligt 2 kap. 20 § utsökningsbalken. Det gäller oavsett om
      fordringarna tidigare har antecknats i underrättelse om auktionen till sakägare.
                                                                        Dnr 1910-2013      Sid 4 (6)




      Justering av skuldbelopp med hänsyn till upplupen ränta per fördelningsdagen bör
      dock kunna betraktas som ett sådant förbiseende att rättelse kan ske.
      Gäldenärens muntliga begäran att hans skulder ska regleras borde i stället ha
      hanterats som en frivillig betalning av de ifrågavarande skulderna. Alternativt
      hade Kronofogdemyndigheten kunnat utmäta del av gäldenärens tillkommande
      medel för att täcka skulderna.

      Kommunikation med part
      Av 2 kap. 20 § utsökningsbalken följer att part och annan sakägare ska beredas
      tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. I förevarande ärende är det klart att
      rättelsen omfattar materiella ändringar till gäldenärens nackdel.
      Gäldenären har per telefon i efterhand medgivit att rättelse får ske i syfte att
      samtliga hans restförda skulder regleras. Kronofogdemyndigheten borde ha inhämtat
      gäldenärens samtycke till rättelsen före beslutet fattades. Det framgår inte av
      uppgifterna i ärendet om parten har fått detaljerad information om på vilket sätt
      fördelningen av köpeskillingen ska ske. Det framgår inte heller om parten har fått
      skriftlig information om rättelsen.
      Efter genomförd åtgärd borde Kronofogdemyndigheten ha tillsänt gäldenären en
      skriftlig dokumentation och beslut beträffande de genomförda åtgärderna.
      Gäldenären bör även ha informerats om möjlighet att överklaga
      Kronofogdemyndighetens beslut.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av.

Rättslig reglering
Av 2 kap. 20 utsökningsbalken, UB, framgår att beslut, som till följd av skrivfel,
räknefel eller något annat sådant förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet, får
rättas av Kronofogdemyndigheten. Om det inte är obehövligt, ska parten och andra
sakägare beredas tillfälle att yttra sig innan rättelsen görs.

Av 3 kap. 17 § utsökningsförordningen (1981:981) följer att Kronofogde-
myndigheten självmant ska pröva frågan om rättelse eller ändring av beslut när det
finns anledning till en sådan åtgärd.

Bedömning
AA:s lägenhet såldes den 6 december 2012 genom exekutiv försäljning. I ett
fördelningsbeslut den 4 januari 2013 redovisade Kronofogdemyndigheten hur
köpeskillingen skulle fördelas. Enligt beslutet skulle AA få behålla 213 386 kronor
efter det att hans skulder betalats. Kronofogdemyndigheten ändrade den 29 januari
2013 fördelningsbeslutet genom att två fordringar lades till. Vidare justerades
räntan på samtliga fordringar på så sätt att ränta beräknades för tiden fram till
fördelningsdagen. Genom ändringarna kom AA:s behållning att minska till 87 797
kronor. Av utredningen framgår vidare att beslutet om rättelse inte är daterat och
att varken AA eller fordringsägarna fick tillfälle att yttra sig innan rättelsen
gjordes. AA fick information om rättelsen muntligen.

Rättelsemöjligheten enligt 2 kap. 20 § UB avser bara oriktigheter till följd av
skrivfel, räknefel eller liknande förbiseenden (förbiseendefel). Bestämmelsen ger
däremot inte Kronofogdemyndigheten någon befogenhet att rätta sådana fel i ett
                                                                      Dnr 1910-2013    Sid 5 (6)




besluts innehåll som beror på bristfällig utredning, felaktig bedömning av fakta
eller felaktig rättstillämpning.

Fördelningsbeslutet den 4 januari 2013 var felaktigt eftersom två fordringar
saknades och eftersom räntorna på övriga fordringar inte var uträknade per
fördelningsdagen. Det är i båda fallen fråga om förbiseenden som i och för sig går
att rätta med stöd av 2 kap. 20 § UB.

Ytterligare en förutsättning för att det ska vara tillåtet att rätta beslutet är emellertid
att felen är uppenbara. Felen ska med andra ord vara sådana att var och en med
normal iakttagelseförmåga borde kunna upptäcka dem. Felen kan exempelvis
framgå när man tittar på enbart själva beslutet eller vid en enkel jämförelse med
handlingarna i ärendet (jfr Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med
kommentarer, 3 upplagan, s. 339).

Att två fordringar saknas framgår inte av fördelningsbeslutet. Däremot finns dessa
fordringar upptagna i den skuldspecifikation som utgör en del av Kronofogde-
myndighetens beslut från den 14 augusti 2012 om att utmäta AA:s bostadsrätt. Det
innebär inte att det är uppenbart för den som läser fördelningsbeslutet att dessa
fordringar saknas i beslutet. Det var därför inte möjligt för
Kronofogdemyndigheten att rätta fördelningsbeslutet genom att lägga till de två
fordringarna och göra följdändringar vad avser fördelningen i övrigt.

Att räntan på utmätningsfordringarna är felaktigt beräknad i fördelningsbeslutet
framgår inte av beslutet och inte heller av de övriga handlingar som jag har
granskat. Inte heller när det gäller räntan är det alltså uppenbart att
fördelningsbeslutet är oriktigt, och det var därför inte möjligt för Kronofogde-
myndigheten att rätta beslutet genom att ändra ränteberäkningarna så att ränta
räknades fram till dagen för beslutet.

Min uppfattning är alltså att det inte var möjligt för Kronofogdemyndigheten att
rätta fördelningsbeslutet med stöd av 2 kap. 20 § UB eftersom felen i beslutet inte
var uppenbara.

Även Kronofogdemyndighetens hantering av rättelsefrågan förtjänar att granskas.

Innan en rättelse görs med stöd av 2 kap. 20 § UB ska en part eller en annan
sakägare få tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Möjligheten att besluta
om rättelse utan att dessförinnan ge dem tillfälle att yttra sig ska användas med
försiktighet. Om det finns minsta anledning att tro att de kan ha något av betydelse
att säga i frågan, bör yttrande alltid inhämtas.

Ett beslut om rättelse ska vidare dateras och expedieras till dem som är berörda
samma dag som det meddelas. Eftersom ett sådant beslut dessutom går att
överklaga ska det i beslutet anges hur den som vill överklaga ska gå till väga.
                                                                  Dnr 1910-2013    Sid 6 (6)




Sammanfattningsvis förtjänar Kronofogdemyndigheten kritik för hur myndigheten
har hanterat och tillämpat möjligheten till självrättelse av beslut enligt 2 kap. 20 §
UB i detta fall.

Vad som i övrigt har framkommit i ärendet ger inte anledning till någon ytterligare
åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
