# Anmälningar mot Kriminalvården, anstalten Hall, om placering av intagna i avskildhet under kollektiv arbetsnedläggning m.m.

JO 2021-06-30 dnr 1914-2020

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2021-06-30              1831-2020              1 (10)
Justitieombudsmannen                                                                              1914-2020
Katarina Påhlsson                                                                                 2112-2020




                        Anmälningar mot Kriminalvården, anstalten Hall, om placering av
                        intagna i avskildhet under kollektiv arbetsnedläggning m.m.


                          Beslutet i korthet: I februari och mars 2020 placerades ett stort antal intagna i
                          avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen i ungefär två veckor för att de
                          kollektivt hade lagt ned arbetet. JO slår fast att det är en mycket ingripande åtgärd att
                          hålla intagna avskilda från varandra i två veckors tid. Under den period som JO har
                          granskat vidtog anstalten dock åtgärder för att begränsa tiden som de intagna hölls
                          isolerade, genom att bl.a. låta dem vistas i gemensamhet på fritiden. I beslutet
                          konstaterar JO att anstaltens sätt att hantera situationen ledde till att de intagna inte
                          var avskilda från varandra mer än några timmar åt gången. JO finner inte anledning
                          att kritisera anstalten.


                        Bakgrund och inledning
                        Den 24 februari 2020 beslutade den dåvarande generaldirektören för Kriminal-
                        vården att intagna i anstalter och häkten fr.o.m. den 29 februari 2020 inte längre
                        skulle få ta emot andra pengar än sådana som betalas ut från Kriminalvården.
                        Sedan slutet av februari 2020 har JO fått in ett stort antal anmälningar mot
                        Kriminalvården med anledning av myndighetens beslut. Klagomålen rör dels
                        beslutet i sig, dels de konsekvenser som beslutet får för intagna och deras
                        anhöriga. I mars 2020 beslutade jag att inom ramen för ett initiativärende utreda
                        Kriminalvårdens överväganden inför beslutet, det rättsliga stödet för åtgärden
                        och beslutets konsekvenser för intagna (dnr 2585-2020). Utredningen pågår
                        fortfarande.

                        I det här beslutet behandlas hur anstalten Hall agerade när de intagna lade ned
                        arbetet i protest mot Kriminalvårdens beslut om förbud mot insättningar av
                        externa medel.

## Anmälningarna

I anmälningar som kom in till JO mellan den 3 och 10 mars 2020 klagade tre
                        intagna bl.a. på de åtgärder som anstalten Hall vidtagit med anledning av de
                        intagnas protester mot beslutet att förbjuda mottagande av pengar. Av anmäl-
                        ningarna framkom bl.a. följande.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                      Dnr 1831-2020     Sid 2 (10)
                                                                          1914-2020
                                                                          2112-2020




Dnr 1831-2020 (AA)
När intagna i anstalten Hall gick in i en fredlig strejk ledde det till att anstalten
låste in dem under sysselsättningstid. Även de som inte hade någon syssel-
sättning, t.ex. sjukskrivna och förtidspensionerade, blev inlåsta. Anstalten
delgav inte de intagna besluten vid samtliga in- och utlåsningar. De intagna
rapporterades dessutom för arbetsvägran.

Dnr 1914-2020 (BB)
De intagna bestämde sig för att strejka från jobbet på förmiddagarna, kl. 8.30–
11.30, men de ville fortsätta att gå i skolan, gå till gymnastikhallen och biblio-
teket samt genomföra sina program. Anstalten informerade dem dock om att de
skulle bli inlåsta hela dagarna om de inte gick till jobbet. Vidare fick de höra att
om en intagen strejkade skulle alla bli inlåsta. De intagna som hade sin syssel-
sättning inom självförvaltningen – bl.a. BB själv – låstes också in fastän de inte
avsåg att strejka. Personalen kom med kantinmat till avdelningen utan att de
intagna beställt detta. Trots att självförvaltarna hade förberett mat åt alla intagna
och kantinmaten skickades tillbaka drogs det pengar från avdelningens
matbudget. BB lagade lunch och middag till de intagna som vanligt men fick
ändå flera rapporter om arbetsvägran.

Dnr 2112-2020 (CC)
De intagna hölls inlåsta i cellerna under 18 timmar per dygn och tilläts inte att
delta i påverkansprogram eller besöka psykolog och tandläkare. Även intagna
som är pensionärer eller sjukskrivna låstes in och rapporterades för arbets-
vägran. Handläggningen av intagnas verkställighetsplan, behandlingskollegium,
permissioner och utslussningsåtgärder sköts upp.

BB och CC bifogade en kopia av ett informationsblad där det bl.a. framgår att
personalen fr.o.m. den 3 mars 2020 hade för avsikt att en gång på morgonen
tillfråga de intagna om de tänkte gå till sin anvisade sysselsättning. I informat-
ionsbladet står det också att kollegium skulle komma att hållas utan de intagna
och att handläggningen av permissioner skulle skjutas upp till dess att den
kollektiva arbetsnedläggningen hade upphört.

Alla tre anmälarna uttryckte dessutom sitt missnöje med Kriminalvårdens beslut
att förbjuda insättning av externa medel till intagna.

Utredning
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA och BB
framfört i sina anmälningar och över delar av det som CC anfört. I remissvaret
skulle Kriminalvården vidare redogöra för hur anstalten hanterat de intagnas
arbetsnedläggning och för om de intagna underrättats om anstaltens beslut att
placera dem i avskildhet.
                                                                         Dnr 1831-2020        Sid 3 (10)
                                                                             1914-2020
                                                                             2112-2020




Kriminalvårdens remissvar
I sitt remissvar anförde Kriminalvården (Region Stockholm), genom region-
chefen, följande:

      Uppgifter i ärendet har inhämtats från ledningen vid anstalten Hall samt från
      Kriminalvårdsregistret.
      Anstalten Hall gick upp i incidentledningsstab den 20 februari 2020 med anled-
      ning av att anstalten fick information om att Kriminalvårdens generaldirektör
      den 24 februari 2020 skulle fatta beslut om att intagnas medel skulle begränsas
      på sådant sätt att de intagna bara får tillgång till de pengar som betalas ut som
      ersättning eller bidrag från Kriminalvården. Detta beslut skulle träda i kraft den
      29 februari 2020. Syftet med staben var att förutse och förebygga de konse-
      kvenser av beslutet som skulle kunna medföra säkerhetshotande ordnings-
      störningar och att ge intagna korrekt information då spekulationer samt alterna-
      tiva och informella informationskanaler bedömdes öka riskerna för ordnings-
      störningar. Säkerhetsläget bedömdes som förhöjt från och med offentliggörandet
      av generaldirektörens beslut.
      Den 24 februari 2020 informerades samtliga intagna i anstalten Hall om general-
      direktörens beslut. Personal samtalade med de intagna, och informationslappar
      om beslutet sattes upp på avdelningarna. Avdelningarnas ledning, i form av
      kriminalvårdsinspektör, klienthandläggare och verksamhetsstödjare, hade sedan
      tillsammans med avdelningspersonalen och larmchef kontinuerlig dialog med de
      intagna.
      Den 25 februari 2020 fattades beslut i staben att sysselsättningstiden på anstalten
      skulle vara kl. 8.00–11.00 och kl. 13.00–16.00 vid samtliga avdelningar. Skälet
      till detta var att anstalten gjorde bedömningen att det logistiskt var nödvändigt att
      hantera samtliga avdelningar på anstalten enhetligt med hänsyn till de personal-
      resurser som fanns att tillgå, och för att kommunikationen till och från staben
      skulle kunna ske på ett effektivt och säkert sätt.
      Direktivet från staben ut till avdelningarna var att om en intagen arbetsvägrade
      så skulle denne tillfrågas om skälen till arbetsvägran. Om personalen på avdel-
      ningen gjorde bedömningen att det var fråga om en kollektiv arbetsnedläggning
      så skulle de intagna på den avdelningen avskiljas under sysselsättningstiden med
      stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen (2010:610), FäL.
      Under eftermiddagen den 25 februari 2020 påbörjade de intagna på avdelning-
      arna B3 och B4 en kollektiv arbetsnedläggning, då de gick till produktions-
      lokalerna men väl där vägrade de att arbeta. Detta medförde att de intagna fördes
      tillbaka till sin avdelning för att avskiljas med stöd av 6 kap. 5 § FäL. Intagna vid
      andra avdelningar påbörjade kollektiv arbetsnedläggning dagen efter, och avskil-
      des då under den stipulerade sysselsättningstiden. Den kollektiva arbetsned-
      läggningen pågick sedan i varierande omfattning till den 11 mars 2020.
      Avdelningarna arbetade efter direktiv från staben enligt följande, med avseende
      på sysselsättningen:
          •    Intagna skulle vid tid för släpp till sysselsättning meddelas att det är tid
               för sysselsättning.
          •    Intagna skulle om de vägrade gå till sysselsättningen tillfrågas om
               anledningen.
          •    Kollektiv arbetsvägran medförde placering i avskildhet jml
               6 kap. 5 § FäL under sysselsättningstid.
          •    Övrig tid vistades intagna i gemensamhet, om inte det finns skäl att
               besluta om annat.
                                                                   Dnr 1831-2020       Sid 4 (10)
                                                                       1914-2020
                                                                       2112-2020




För de intagna som deltog i den kollektiva arbetsnedläggningen gällde initialt att
ett beslut om avskildhet fattades för sysselsättningstiden på förmiddagen, och ett
beslut för eftermiddagen. Efter samråd med kriminalvårdsjurist vid Kriminal-
vårdens huvudkontor så fattades efter några dagar istället ett beslut om avskild-
het per dag, men där anstalten medgav lättnader under den tid som inte räknades
som sysselsättningstid. Besluten om avskildhet och besluten om att häva avskild-
het delgavs som regel de intagna samma dag som beslutet meddelades.
Personalen tillfrågade de intagna på morgonen om de ämnade delta i sysselsätt-
ningen. De intagna som uppgav att de ville delta i sysselsättningen fick möjlig-
heten att delta, och blev då heller inte avskilda. De intagna som vägrade initialt
när de fick frågan på morgonen, men som sedan ångrade sig inför efter-
middagens aktiviteter fick en ny chans att delta i sysselsättningen dagen därpå.
Avskildheterna under den kollektiva arbetsnedläggningen hindrade inte indivi-
duella insatser såsom sjukvårds- eller psykologbesök, individuella påverkans-
program m.m. Vissa av dessa insatser ställdes dock in då det inte fanns personal
som kunde eskortera intagna till dessa insatser eftersom den tillgängliga persona-
len ibland var uppbundna av hanteringen av den kollektiva arbetsnedläggningen.
Många behandlingskollegier sköts upp under den kollektiva artbetsnedlägg-
ningen eftersom anstaltens klienthandläggare och koordinatorer var upptagna
med handläggning och hantering av avskildheterna samt de misstänkta missköt-
samheterna.
Särskilt gällande anmälan med dnr 1914-2020
Den intagne rapporterades den 26, 27 och 28 februari 2020 för kollektiv arbets-
nedläggning. Dessa rapporter ansågs inte styrkta då den intagne var självförval-
tare och deltog i sin anvisade sysselsättning då han lagade mat till avdelningen,
varför dessa ärenden inte föranledde någon åtgärd.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) (FäL) får verkställigheten inte
innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag
eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthål-
las. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig
proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig
ska den användas.
Enligt 3 kap. 1 § FäL ska en intagen ges möjlighet till sysselsättning i form av
arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet eller annan
strukturerad verksamhet.
Enligt 3 kap. 2 § är en intagen skyldig att utföra eller delta i den sysselsättning
som anvisas honom eller henne.
Enligt 6 kap. 1 § ska en intagen under den tid då han eller hon är skyldig att
utföra eller delta i sysselsättning vistas tillsammans med andra intagna (gemen-
samhet), om inte annat anges i denna lag eller följer av sysselsättningens
särskilda beskaffenhet.
Enligt 6 kap. 2 § ska en intagen ges möjlighet att på sin fritid vistas i gemen-
samhet, om inte annat anges i denna lag.

Kriminalvårdens bedömning
Enligt 6 kap. 5 § FäL får intagna tillfälligt hållas avskilda från varandra, om det
är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Bestämmelsen tar sikte på tillfällig avskildhet på kollektiv grund. I förarbetena
till bestämmelsen (prop. 2009/10:135 s. 139) nämns som exempel på situationer
som kan vara skäl för sådana avskildhetsbeslut att ett larm utlöses, att elektrici-
teten är ur funktion, att otillåtna föremål hamnar i omlopp eller att intagna deltar
                                                                        Dnr 1831-2020        Sid 5 (10)
                                                                            1914-2020
                                                                            2112-2020




      i kollektiv arbetsvägran. Det framgår också att ett beslut aldrig får pågå längre än
      vad som krävs för att Kriminalvården ska kunna hantera situationen, normalt inte
      mer än några timmar eller något dygn.
      Av Kriminalvårdens handbok om gemensamhet och avskildhet i anstalt (2012:1)
      framgår att avskildhet enligt 6 kap. 5 § FäL även kan ske vid hot eller allmän
      oro. Det framgår också att mindre ingripande åtgärder alltid ska prövas och att
      s.k. inre sektionering eller differentiering kan ersätta beslut om kollektiv
      avskildhet.
      Ett beslut om avskildhet enligt 6 kap. 5 § fängelselagen ska meddelas för varje
      intagen som omfattas av beslutet, trots att det rör sig om beslut som fattas på
      kollektiv grund (se t.ex. JO:s beslut den 23 november 2010, dnr 6715-2009). Det
      betyder emellertid inte att den eller de som avskiljs måste kunna knytas till de
      omständigheter som ligger till grund för beslutet.
      Under aktuell tidsperiod arbetsvägrade nästan alla intagna vid anstalten Halls
      normalavdelningar i protest mot ett beslut av Kriminalvårdens generaldirektör.
      Anstalten bedömde initialt att det vore oproportionerligt att avskilja alla intagna
      även under fritid och att de skulle börja med att inte hålla dem avskilda under
      denna tid. Det visade sig att det fungerade utmärkt och någon eskalering av
      ordningsstörningar ägde inte rum.
Eftersom Kriminalvården inte hade yttrat sig över vissa frågor som anmälarna
aktualiserat begärde JO att myndigheten skulle komplettera sitt yttrande enligt
följande.

1. Det som AA och CC anfört om att även intagna som inte hade syssel-
   sättning – t.ex. pensionärer – placerades i avskildhet och rapporterades för
   arbetsvägran.

2. Det som BB fört fram om att mat som levererades från anstaltens kök
   belastade självförvaltningsbudgeten trots att självförvaltaren försåg de
   intagna med mat.

3. Anstaltens besked om att handläggningen av permissioner skulle skjutas
   upp till dess att den kollektiva arbetsnedläggningen upphörde.

I sitt kompletterande remissvar anförde Kriminalvården (Region Stockholm),
genom regionchefen, följande:

      Uppgifter i ärendet har inhämtats från ledningen vid anstalten Hall.
      Några ålderspensionärer var inte placerade vid de avdelningar som strejkade.
      Alla intagna hade någon form av sysselsättning anvisad. Initialt strejkade inte de
      som lagade mat inom självförvaltningen. Dessa avskildes inte då heller. Efter
      några dagar började även dessa intagna strejka. Anstaltens uppfattning är att det
      var påtryckningar från övriga intagna som ledde till att även självförvaltarna
      började strejka.
      Självförvaltningsbudgeten justerades i efterhand genom att pengar återfördes.
      Om en intagen under strejken hade ansökt om permission en specifik dag med
      kort framförhållning för exempelvis en begravning så hade anstalten handlagt
      dennes ansökan. Den skriftliga informationen avsåg ansökan om lufthåls-
      permissioner och bevakade normalpermissioner som normalt inte innehåller en
      sökt specifik dag för utevistelsen. Anstalten inser att informationen skulle ha
      varit utformad på ett annat sätt.
                                                                       Dnr 1831-2020        Sid 6 (10)
                                                                           1914-2020
                                                                           2112-2020

## Rättslig reglering

Enligt 3 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) är en intagen skyldig att utföra eller
      delta i den sysselsättning som anvisas honom eller henne. En intagen som uppbär
      ålderspension enligt socialförsäkringsbalken får inte åläggas någon sysselsätt-
      ning. En intagen som har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt
      samma balk får åläggas sysselsättning bara av den art och den omfattning som
      kan anses lämplig för honom eller henne.

## Kriminalvårdens bedömning

Informationen om att handläggningen av permissioner skulle skjutas upp borde
      ha utformats så att den gjorde skillnad på brådskande angelägenheter och de av
      normal karaktär.
      Anstalten har inte rapporterat några intagna för arbetsvägran som inte har haft
      sysselsättningsplikt. Däremot så har anstalten avskilt alla intagna på en avdelning
      enligt 6 kap. 5 § under sysselsättningstid även om just en enskild intagen inte var
      anvisad sysselsättning under hela tiden i avskildhet. Detta för att ordningen och
      säkerheten skulle upprätthållas.


Kommentarer från en av anmälarna
Anmälarna gavs tillfälle att kommentera remissvaren. CC skickade in kopior av
handlingar i flera ärenden om misstänkt misskötsamhet (redogörelse, förhör och
beslut). Enligt CC motbevisade handlingarna Kriminalvårdens uppgifter. Av
handlingarna framgår bl.a. att CC rapporterades för kollektiv arbetsnedläggning
vid flera tillfällen under perioden den 26 februari–10 mars 2020. Vidare
framgår att han i förhör nekade till att ha deltagit i kollektiv arbetsnedläggning
och att anstalten beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av
rapporterna.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för flera bestämmelser som har
betydelse i ärendet. För egen del vill jag nämna något om de krav som ställs på
myndigheters handläggning av ärenden.

Enligt 9 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) ska ett ärende handläggas
så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten
eftersätts.

I 1 kap. 28 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om
fängelse finns vissa bestämmelser om verkställighetsplan för intagna. Där sägs
att en intagen har rätt att aktivt delta i och medverka vid planering och utform-
ning av verkställighetsplanen. Den intagne har rätt att närvara vid ett kollegium
där hans eller hennes verkställighetsplan ska behandlas, om det inte kan även-
tyra ordningen eller säkerheten.
                                                                  Dnr 1831-2020       Sid 7 (10)
                                                                      1914-2020
                                                                      2112-2020




Bedömning
Avskildhetsplaceringarnas omfattning
I det här avsnittet kommer jag att beröra hur anstaltens beslut om avskildhets-
placering förhåller sig till fängelselagens regler. Jag kommer dock inte att gå in
på de enskilda besluten för de tre anmälarna under den granskade tidsperioden.

Av utredningen framgår följande. De intagna i anstalten Hall hölls under peri-
oden den 25 februari–11 mars 2020 i varierande omfattning avskilda från
varandra under sysselsättningstiden men fick vistas i gemensamhet på fritiden.
Besluten om att placera de intagna i avskildhet fattades enligt Kriminalvården
med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen (2010:610).

Den åberopade bestämmelsen ger Kriminalvården befogenhet att tillfälligt hålla
intagna avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att ordningen eller
säkerheten ska kunna upprätthållas. Med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen kan
Kriminalvården således upplösa gemensamheten i en anstalt eller på en viss
avdelning eller en del av en avdelning. Bestämmelsen motsvarar 17 § fjärde
stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

I 6 kap. 5 § fängelselagen anges inte någon tidsgräns för hur länge intagna får
hållas avskilda, men det ska vara fråga om ett tillfälligt avskiljande. Som
Kriminalvården redogjort för framgår det av förarbetena att det normalt inte kan
röra sig om mer än några timmar eller något dygn (se prop. 2009/10:135 s. 138).

JO har i flera ärenden granskat anstalters tillämpning av den aktuella bestäm-
melsen. I ett initiativärende gjorde chefsJO Elisabeth Rynning en genomgång av
ett stort antal beslut om placering i avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelse-
lagen. Hon uttalade i beslutet i det ärendet att flera av de granskade avskildhets-
placeringarna, vilka som längst uppgått till sex dygn, hade pågått längre än vad
som får anses rymmas inom ramen för den bestämmelsen (se JO 2017/18
s. 121).

Även i ett beslut den 27 november 2018 konstaterade Elisabeth Rynning att en
avskildhetsplacering hade pågått längre än vad som får anses rymmas inom
ramen för 6 kap. 5 § fängelselagen (dnr 8060-2017). Den intagne hade i det
ärendet varit avskild i drygt två dygn. Det var emellertid då inte fråga om
kollektiv arbetsnedläggning.

En anstalts sätt att hantera kollektiv arbetsvägran under flera dagar har
granskats av JO i ett ärende som avgjordes den 27 oktober 2009 (JO 2010/11
s. 187). I det fallet placerades de intagna i avskildhet under fem arbetsdagar
med stöd av 17 § fjärde stycket lagen om kriminalvård i anstalt. Under
avskildhetsperioden tillfrågades varje intagen dagligen om han var beredd att
delta i anvisad verksamhet under dagen. JO bedömde att anstalten hade hanterat
den uppkomna situationen på ett rimligt sätt. Av utredningen i ärendet framgick
                                                                    Dnr 1831-2020      Sid 8 (10)
                                                                        1914-2020
                                                                        2112-2020




att de intagna var avskilda även på kvällen efter den tid då sysselsättningen
normalt är avslutad men att de gavs möjlighet att äta frukost gemensamt de
dagar de i övrigt var avskildhetsplacerade. Jag noterar dessutom att den
ifrågasatta avskildhetsperioden inte avsåg fem dagar i följd utan först torsdag
och fredag i en vecka samt måndag–onsdag i veckan därpå. Från fredagen kl. 15
till måndagen kl. 8.30 vistades de intagna alltså i gemensamhet i normal omfatt-
ning.

När det gäller de protester som ägde rum i anstalten Hall i februari och mars
2020 är det utrett att anstalten i ungefär två veckor höll de intagna avskilda från
varandra under sysselsättningstid. Vidare framgår det att sysselsättningstiden då
var kl. 8–11 och kl. 13–16 vid samtliga avdelningar. Övrig tid vistades de
intagna i gemensamhet om det inte fanns skäl att besluta om annat. Såvitt jag
kan förstå var de intagna således dagtid avskilda från varandra i två perioder om
tre timmar, sammanlagt sex timmar. Eftersom avskiljandet endast pågick under
sysselsättningstid förutsätter jag att de intagna på helgerna vistades i gemen-
samhet i normal omfattning. Enligt Kriminalvårdens remissvar tillfrågades de
intagna varje morgon om de hade för avsikt att delta i sysselsättningen.

Som Kriminalvården redogjort för får myndigheten endast använda en tvångs-
åtgärd om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden (1 kap. 6 § fäng-
elselagen). Att hålla intagna avskilda från varandra under två veckors tid är
onekligen en mycket ingripande åtgärd. Samtidigt kan det naturligtvis i en
anstalt uppstå situationer av extraordinärt slag som kräver ett relativt kraftfullt
agerande. Det är svårt att i efterhand avgöra om det var proportionerligt att
besluta om avskildhet i den omfattning som anstalten Hall gjorde. Jag kan dock
konstatera att anstalten vidtog åtgärder för att begränsa tiden som de intagna
hölls isolerade, genom att låta dem vistas i gemensamhet på fritiden. Enligt
remissvaret är Kriminalvårdens uppfattning att den strategi som anstalten valde
fungerade och att ordningsstörningarna inte ökade i omfattning. Anstaltens sätt
att hantera den uppkomna situationen ledde också till att den tidsperiod som de
intagna var avskilda från varandra inte uppgick till mer än några timmar åt
gången. Det är tydligt att anstalten strävat efter att anpassa sina insatser för att
inskränkningarna i de intagnas frihet skulle bli så små som möjligt. Samman-
fattningsvis finner jag inte anledning att kritisera anstalten i denna del.

Kriminalvården har anfört att de intagna underrättades om såväl besluten om
placering i avskildhet som besluten om att häva avskildheten. I regel skedde
detta samma dag som beslutet meddelades. Jag har inte några synpunkter på hur
anstalten Hall gick till väga med besluten om avskildhet i formellt hänseende i
detta fall, dvs. att det fattades ett beslut om avskildhet per dag men att de
intagna medgavs lättnader under den tid som inte räknades som syssel-
sättningstid.
                                                                    Dnr 1831-2020       Sid 9 (10)
                                                                        1914-2020
                                                                        2112-2020




Hanteringen i övrigt av den kollektiva arbetsnedläggningen
Vid den aktuella tidpunkten fanns det enligt Kriminalvården inte några ålders-
pensionärer på de avdelningar där det förekom strejk. Samtliga intagna var
anvisade någon form av sysselsättning. De intagna som ville delta i sysselsätt-
ningen ska ha fått göra det, och de blev inte heller avskilda. Enligt Kriminal-
vården avskildes inte heller de som hade sin sysselsättning inom själv-
förvaltningen så länge de inte deltog i strejken.

Uppgiften från BB om att han rapporterades för arbetsvägran har bekräftats av
Kriminalvården. Dessa ärenden ledde dock inte till någon åtgärd eftersom han
hade deltagit i den anvisade sysselsättningen genom att laga mat till avdel-
ningen. Det avdrag som hade gjorts från avdelningens självförvaltningsbudget
justerades i efterhand genom att anstalten återförde pengar.

Kriminalvården har också förklarat att avskildhetsplaceringarna inte generellt
utgjorde något hinder för insatser som t.ex. sjukvårds- eller psykologbesök och
individuella påverkansprogram. Vissa insatser ställdes emellertid in eftersom
det till följd av arbete som situationen medförde inte fanns personal som t.ex.
kunde eskortera de intagna.

Jag konstaterar att det som kommit fram genom utredningen i dessa delar inte
ger mig anledning att rikta någon kritik mot anstalten eller att göra några andra
uttalanden.

Handläggningen av permissioner m.m.
Den som läser anstaltens informationsskrift kan få uppfattningen att anstalten
hade för avsikt att helt bortse från ansökningar om permission så länge strejken
pågick. Ett sådant förhållningssätt skulle naturligtvis vara helt oacceptabelt.
Kriminalvården har medgett att den skriftliga informationen borde ha utformats
så att den gjorde skillnad på brådskande angelägenheter och sådana av normal
karaktär. Det finns inte tillräcklig anledning att kritisera anstalten för utform-
ningen av informationsskriften. Jag nöjer mig med att påminna om att förvalt-
ningslagens krav på myndigheters handläggning gäller även under en period när
det pågår en kollektiv arbetsnedläggning.

Avslutning
Som jag nämnt inledningsvis behandlas frågor om Kriminalvårdens övervägan-
den inför beslutet att inte längre tillåta insättning av externa medel, det rättsliga
stödet för åtgärden och beslutets konsekvenser för intagna i ett initiativärende.
Jag har därför inte sett något skäl att beröra dessa frågor inom ramen för de här
ärendena utan hänvisar i dessa delar till det kommande beslutet i initiativärendet
(dnr 2585-2020).

Jag har i dag också meddelat ett beslut som belyser hur anstalten Kumla
hanterat protester från intagna genom kollektiv arbetsnedläggning vid samma
                                                                Dnr 1831-2020     Sid 10 (10)
                                                                    1914-2020
                                                                    2112-2020




tid (dnr 1754-2020). I det ärendet fann jag anledning att kritisera anstalten
Kumla. Under våren 2020 tog jag även emot klagomål mot anstalten Salberga
om hur den anstalten agerat vid protester liknande de som förekom i anstalterna
Kumla och Hall (dnr 1865-2020). Efter att vissa utredningsåtgärder hade
vidtagits skrev jag av ärendet då jag gjorde bedömningen att det inte fanns
tillräckliga skäl att utreda det ytterligare.

Ärendena avslutas.
