# Kritik mot Socialnämnden i Höganäs kommun för att den inte informerade en vårdnadshavare om att en utredning hade inletts om hans barn och för att nämnden placerade barnen i ett jourhem utan att vårdnadshavaren hade lämnat sitt samtycke till det

JO 2018-06-25 dnr 1915-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2018-06-25              1915-2017              1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Socialnämnden i Höganäs kommun för att den inte
                        informerade en vårdnadshavare om att en utredning hade inletts om
                        hans barn och för att nämnden placerade barnen i ett jourhem utan
                        att vårdnadshavaren hade lämnat sitt samtycke till det


                          Beslutet i korthet: Efter en ansökan från modern till två barn om att barnen skulle
                          ges vård utanför det egna hemmet inledde socialnämnden en utredning om barnen.
                          Barnen placerades sedan i ett jourhem med stöd av bestämmelserna i
                          socialtjänstlagen. Nämnden informerade fadern, som var vårdnadshavare, om att en
                          utredning hade inletts när utredningen hade pågått i två månader. Innan barnen
                          placerades i jourhemmet tillfrågade inte nämnden fadern om han samtyckte till en
                          sådan insats.
                          Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd
                          ska den som berörs av en sådan utredning, om det inte finns särskilda skäl, genast
                          informeras om det (11 kap. 2 § tredje stycket SoL). Ett barn får inte ges vård i ett
                          familje- eller jourhem med stöd av bestämmelserna i SoL utan att vårdnadshavaren
                          har lämnat sitt samtycke till det. Om barnet har två vårdnadshavare krävs samtycke
                          av båda.
                          JO konstaterar att utredningen i det aktuella fallet avsåg att klarlägga om det fanns
                          skäl för nämnden att ingripa till barnens skydd eller stöd. Det fanns enligt JO inte
                          något godtagbart skäl för nämnden att avvakta med att informera fadern om
                          utredningen. Han skulle därför genast ha informerats om att en utredning hade inletts.
                          Innan nämnden placerade barnen i jourhemmet skulle fadern ha tillfrågats om han
                          lämnade sitt samtycke till insatsen. Eftersom fadern inte hade lämnat sitt samtycke till
                          en placering av barnen i jourhemmet fanns det inte lagliga förutsättningar för
                          nämndens beslut. För bristerna i handläggningen får nämnden kritik.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde advokaten AA klagomål i flera avseenden mot
                        socialförvaltningen i Höganäs kommun när det gällde förvaltningens
                        handläggning av ärenden som rörde barnen BB och CC. Hon uppgav bl.a.
                        följande:

                        DD och EE har två barn tillsammans. Föräldrarna hade gemensam vårdnad om
                        barnen. Barnen bodde hos EE och hade umgänge med DD. EE och barnen hade
                        skyddade personuppgifter. Under tiden den 13 maj 2016 till den 3 juni 2016


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                     Dnr 1915-2017       Sid 2 (5)




avtjänade DD ett fängelsestraff för brott mot EE. Under den tid som DD
vistades i en kriminalvårdsanstalt vände sig EE till socialförvaltningen och
ansökte om att barnen skulle placeras i ett familjehem. En utredning om barnen
inleddes i maj 2016. I juli 2016 placerades barnen i ett jourhem. Först den 1
augusti 2016 informerade socialförvaltningen DD om att en utredning hade
inletts om barnen och att de hade placerats i ett jourhem. DD fick ingen
information om var barnen hade placerats, och förvaltningen nekade honom att
få kontakt med familjehemmet.

Utredning
JO begärde att Socialnämnden i Höganäs kommun skulle yttra sig över det som
AA hade framfört i sin anmälan.

I ett yttrande anförde nämnden bl.a. följande:

      Redogörelse för socialförvaltningens handläggning:
      Här lämnas, i syfte att tydliggöra vad som skett, en kronologisk beskrivning av
      händelseförloppet i den handläggning som nu är föremål för prövning,
      160531 ansöker mamma om stöd i form av placering för sina pojkar CC och BB.
      Framkommer att mamma och pojkarna är sekretessmarkerade med bakgrund av
      familjevåld.
      160601 Bedömning görs att inte underrätta pappa. (Punkt l och 2 i anmälan)
      160706 Fattas beslut om tillfällig familjehemsplacering för pojkarna. Båda
      pojkar placeras i samma jourhem.
      160801 Pappa meddelas att det är inletts utredning enl SoL 11:1 och att pojkarna
      är tillfälligt placerade i jourhem. Möte för utredningssamtal bokas med pappa.
      –––

      Bemötande av respektive punkt
      l och 2. 160801 informerar enhetschef pappa om att utredning enligt SoL 11:1
      inleddes 160531 och att pojkarna placerades i kommunens jourhem 160706.
      Anledningen till att informationen till pappa inte delgavs honom tidigare var på
      grund av sekretessmarkering för mamma och pojkarna samt oro från mamma om
      risk för hot. Detta informerades pappa om och vid den tidpunkten accepterade
      han både att utredning pågick samt att pojkarna var placerade. Pappa uppfattades
      som ledsen och bekymrad över sina pojkar och blev förvånad över mammans
      handlande.
      –––

## Bedömning

Det gjordes en bedömning inledningsvis i ärendet att avvakta att informera
      pappa. Att inte meddela honom förrän efter att placeringen var gjord, anser
      undertecknad var sent och en brist i handläggningen. Kontakten med pappa
      inledningsvis och fram till att pojkarna blev omhändertagna enligt LVU § 6
      anser socialtjänsten fungerade väl.
      Det står också klart att informationsöverlämning mellan handläggare och brist i
      aktanteckningar har förekommit och beror framför allt på handläggarbyte. Detta
      är brister som socialnämnden arbetar med för att det inte skall upprepas.
      –––
                                                                     Dnr 1915-2017     Sid 3 (5)




      Bedömningen är att ansvariga handläggare hela tiden haft barnets bästa i fokus
      och planerat utifrån det.
JO begärde in vissa journalhandlingar som gällde CC och BB från
förvaltningen.

AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Allmänt om JO:s granskning
AA har framfört klagomål mot socialförvaltningens handläggning av ärendena
om BB och CC i flera avseenden. Jag har riktat in min granskning på två
centrala frågor i ärendet, nämligen frågorna om nämndens skyldighet att
informera en vårdnadshavare om att en s.k. barnutredning har inletts och
förutsättningarna för att ett barn ska få vård i ett familje- eller jourhem på
frivillig grund enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

Modern till BB och CC ansökte den 31 maj 2016 om att barnen skulle ges vård
utanför det egna hemmet. Nämnden inledde en utredning om barnen samma
dag. Nämnden placerade barnen i ett jourhem den 6 juli 2016. Den 1 augusti
2016 informerade nämnden DD om att en utredning om barnen hade inletts och
att barnen hade placerats i ett jourhem.

Nämndens skyldighet att informera en vårdnadshavare om en inledd
utredning
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning av vad som genom en
ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan ge skäl till någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). Vid en
utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd
ska den som berörs av en sådan utredning, om det inte finns särskilda skäl,
genast informeras om det (11 kap. 2 § tredje stycket SoL).

Utgångspunkten är alltså att information om att en utredning har inletts genast
ska ges till den som berörs av utredningen. Om barnet har två vårdnadshavare
ska nämnden se till att båda vårdnadshavarna får information om beslutet.

I förarbetena till bestämmelsen anförs bl.a. att det inte får råda något tvivel om
att en utredning pågår. Vårdnadshavarna ska alltså alltid informeras om
nämndens beslut och avsikter i fråga om utredningens bedrivande (prop.
1996/97:124 s. 110). I vissa situationer kan nämnden dock ha skäl att avvakta
med att informera en vårdnadshavare om att en utredning har inletts. Ett sådant
skäl kan vara att vårdnadshavaren, eller någon familjemedlem, är misstänkt för
övergrepp mot barnet och en polisutredning om det befinner sig i ett känsligt
läge. Även ett uttryckligt önskemål från ett barn kan utgöra ett sådant skäl. Det
får dock inte bli fråga om någon längre tid som en vårdnadshavare hålls
ovetande om en pågående utredning (se t.ex. JO 2011/12 s. 415, dnr 1933-2009,
och prop. 2012/13:10 s. 61 och 62). Den omständigheten att en vårdnadshavare
och/eller ett barn har skyddade personuppgifter medger dock inte att nämnden
                                                                  Dnr 1915-2017       Sid 4 (5)




kan låta bli att informera den som berörs om att en utredning har inletts (JO
2005/06 s. 208, dnr 55-2003).

I sin ansökan uppgav modern att hon inte klarade av sitt föräldraskap. Vid
tidpunkten stod hon utan bostad, och barnen vistades hos en anhörig. Det står
mot den bakgrunden klart att utredningen avsåg att klarlägga om det fanns skäl
för nämnden att ingripa till barnens skydd eller stöd och att utredningarna om
BB och CC alltså har fallit in under bestämmelsen i 11 kap. 2 § SoL.

När DD fick information om beslutet hade utredningen pågått i två månader.
Nämnden har i sitt remissvar som skäl till att man inte informerade DD om
utredningen angett att EE och barnen hade skyddade personuppgifter och att EE
uttryckte oro för hot. Som jag har redogjort för ovan motiverar inte
omständigheten att en förälder eller ett barn har skyddade personuppgifter att en
vårdnadshavare hålls ovetande om en utredning. Det fanns alltså inte något
godtagbart skäl för nämnden att avvakta med att informera DD om utredningen.
Det innebär att DD genast skulle ha informerats om den inledda utredningen.
För dröjsmålet förtjänar nämnden kritik.

Placering av ett barn i ett familje- eller jourhem med stöd av
bestämmelserna i SoL kräver samtycke från båda vårdnadshavarna
Socialnämnden ska verka för att barn växer upp under trygga och goda
förhållanden. I nära samarbete med hemmen ska nämnden sörja för att barn som
riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och det stöd som de behöver och,
om barnets bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet.

Socialnämndens insatser för barn ska göras i samförstånd med
vårdnadshavarna. Under vissa förutsättningar kan ett barn ges vård utan
vårdnadshavarnas samtycke. Bestämmelser om sådan tvångsvård finns i lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare ska de utöva
bestämmanderätten tillsammans (6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken). Ett barn
får inte med stöd av bestämmelserna i SoL placeras i ett familje- eller jourhem
utan att vårdnadshavaren har lämnat sitt samtycke till det. Om barnet har två
vårdnadshavare krävs samtycke av båda. Samtycket ska avse både att barnet får
vård utanför det egna hemmet och var barnet ska vistas under vårdtiden.

Innan nämnden placerade barnen i jourhemmet tillfrågade nämnden inte DD om
han samtyckte till en sådan insats. Såsom jag har redogjort för ovan får ett barn
inte ges vård i ett jourhem med stöd av bestämmelserna i SoL utan att båda
vårdnadshavarna har lämnat sitt samtycke till det. När ett barn har placerats i ett
familje- eller jourhem med samtycke från barnets vårdnadshavare finns det inte
någon möjlighet för nämnden att hemlighålla barnets vistelseort. Om nämnden
ansåg att det fanns skäl att hemlighålla barnets vistelseort för DD borde
nämnden ha övervägt om vården behövde ges med stöd av LVU.
                                                                 Dnr 1915-2017      Sid 5 (5)




Jag konstaterar att det inte fanns lagliga förutsättningar för nämndens beslut om
placering av barnen i jourhemmet med stöd av bestämmelserna i SoL. För
bristerna i handläggningen förtjänar nämnden kritik.

Ärendet avslutas.
