# Fråga bl.a. om en socialnämnd kunde bevilja en 17-årig flicka bistånd i form av stödboende enligt socialtjänstlagen utan båda
vårdnadshavarnas samtycke

JO 2010-09-09 dnr 1933-2009

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                      Sid
                                                                       2010-09-09          1933-2009               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga bl.a. om en socialnämnd kunde bevilja en 17-årig flicka bistånd i
                        form av stödboende enligt socialtjänstlagen utan båda
                        vårdnadshavarnas samtycke

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 6 april 2009, framförde AA klagomål mot
                        Socialnämnden i Umeå kommun. Hon anförde bl.a. följande. Den 29 oktober 2008
                        blev hon kallad till ett möte hos socialtjänsten eftersom hennes då 17-åriga dotter
                        BB hade kontaktat socialtjänsten och uppgett att hon inte trivdes i hemmet hos
                        henne och därför ville flytta hemifrån. Socialtjänsten fick vid mötet besked om att
                        hon inte accepterade att BB flyttade hemifrån innan hon var myndig. Därefter
                        hördes inte socialtjänsten av förrän måndagen den 19 januari 2009 då en
                        tjänsteman kontaktade henne med önskemål om ett möte följande dag. Eftersom
                        hon behövde en tolk som talade ett annat språk än vad socialtjänsten hade förutsatt
                        kom mötet på tisdagen inte tillstånd. Mötet skulle i stället äga rum på onsdagen den
                        21 januari 2009. När hon kom hem på tisdag eftermiddag den 20 januari 2009 hade
                        många av BB:s ägodelar blivit flyttade och BB var på väg hemifrån. BB uppgav att
                        socialtjänsten hade hjälpt henne att flytta. Någon information om att BB skulle
                        flytta hemifrån och att socialtjänsten skulle hjälpa till med flytten hade hon inte
                        fått. I efterhand fick hon veta att socialtjänsten träffade CC, dvs. BB:s fader, tillika
                        hennes före detta man, vid ett flertal tillfällen och hade en dialog med honom innan
                        BB flyttade. Hon kallades dock inte till dessa möten trots att hon och CC hade
                        gemensam vårdnad om BB.

## Utredning

Inledningsvis inhämtade JO från socialtjänsten en kopia av journalanteckningar
                        under perioden den 18 november 2008–den 18 maj 2009 rörande BB.

                        Socialtjänsten gav till JO in även underlaget för ett beslut att den 18 november
                        2008 inleda en utredning beträffande BB:s förhållanden.

                        Därefter anmodades Socialnämnden i Umeå kommun att inkomma med utredning
                        och yttrande över vad som framförts i AA:s anmälan.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                    Dnr 1933-2009    Sid 2 (5)



Som sitt remissvar lämnade nämnden ett tjänsteutlåtande som var undertecknat av
områdeschefen DD. I utlåtandet anfördes bl.a. följande.

      Socialtjänstens mottagningsgrupp mottog 081007 en anmälan om barn som far illa.
      Anmälare var jurist EE som ringde på uppdrag av BB. Av anmälan framkom att BB
      önskade kontakt med socialtjänsten för att berätta om sin hemsituation och att BB
      upplevde sin relation med AA som starkt konfliktfylld. Det framkom även att BB
      upplevde behov av stöd av socialtjänsten.
      081014 träffade mottagningsenheten BB tillsammans med EE som var med som
      stöd. 081022 träffade mottagningsenheten BB:s pappa CC då de informerade honom
      om anmälan samt frågade vad han känner till om BB:s livssituation. 081029 träffade
      mottagningsenheten AA. De pratade även med AA om hennes inställning till
      anmälan. Förutom dessa tre möten inkom ett brev från BB:s syster FF där hon
      tydligt uttryckte en stark oro för BB:s hemsituation.
      Mottagningsgruppen bedömde efter detta brev, de tre mötena samt ett telefonsamtal
      med BB att det fanns behov av utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen och
      lämnade ärendet vidare för utredning. Enligt mottagningsenheten framkom att BB
      levde under stor press och stress. Hon kände sig rädd och förföljd av mamman. BB
      drogs även in i den mycket starka konflikten mellan föräldrarna, vilket påverkade
      hennes psykiska mående. Bedömning gjordes att det inte fanns problem med
      missbruk, kriminalitet eller umgänge med vänner utan att det var BB:s hemsituation
      som borde utredas.
      Ärende fördelades till handläggare 081118 då utredning inleddes. Den inleddes med
      att utredare GG, biståndshandläggaren HH samt enhetschef JJ utifrån de uppgifter
      som framkommit i förhandsbedömningen planerade för ev. insatser redan under
      utredningstiden. 081126 mötte utredare GG samt biståndshandläggare HH både BB
      och pappa CC Överenskommelse gjordes om studiebesök på Målet som är en extern
      öppenvård. Studiebesöket gjordes 081128.
      Enhetschef JJ beviljade i samråd med handläggarna 081203 bistånd till BB enligt 4
      kap. 1 § till strukturerad öppenvård samt boende vid Målet. Beslutsmotiveringen
      var: ”BB och hennes mamma AA har en stark konflikt som påverkar BB negativt.
      BB har behov av stöd för att kunna förbättra sin relation med AA” Socialtjänsten
      gjorde bedömningen att då en av vårdnadshavarna godkänt placeringen och det
      fanns bekräftelse från utomstående att BB:s situation var sådan som hon beskrev
      kunde placering beviljas för att kunna jobba på en fungerande relation mellan BB
      och hennes mamma. Socialtjänsten gjorde även bedömningen att när man uppnått
      BB:s ålder och mognad bör hennes egen inställning tillmätas stor betydelse.
      Orsaken till att BB:s pappa CC var med på möten med socialtjänst samt öppenvård
      före mötet med AA berodde på att konflikten främst bedömdes vara mellan mor och
      dotter. Om konflikten i första hand hade varit mellan CC och BB så hade det varit
      AA som varit med på dessa möten istället för CC. Båda föräldrarna är
      vårdnadshavare.
      Som framkommer av utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen övervägdes även
      ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU) utifrån allvaret i de
      uppgifter som framkommit men bedömningen gjordes att i första hand arbeta för att
      uppnå en frivillig överenskommelse.
      Beslut togs om att inte göra någon placering förrän tidigast efter jul och nyår
      eftersom CC skulle vara utomlands under större delen av december samt början av
      januari. BB beskrev att hon var rädd för att den konflikt som redan fanns mellan
      henne och mamman skulle bli svår att hantera och socialtjänsten bedömde att det var
      viktigt att pappan fanns närvarande som stöd till BB när AA skulle informeras.
      Vid besök 090119 berättade BB att hon informerat AA om flytten hemifrån.
      Utredare GG ringde 090119 till AA och överenskom om möte 090120. Vid samtalet
      framkom att AA inte ville ha tolk på amarinja som socialtjänsten fått besked om
      utan hon ville ha tolkning på tigrinja. AA ville dessutom ha en särskild namngiven
      tolk och inte någon annan. Utredaren gick inte in på orsak till möte eftersom
                                                                      Dnr 1933-2009     Sid 3 (5)



      bedömningen var att det är viktigt med korrekt information vid ett sådant känsligt
      samtal och att det inte borde göras utan tolk. Utredaren ringde 090120 till AA och
      meddelade att önskad tolk inte kunde på överenskommen tid och bokade istället ny
      tid till 090121. BB flyttade 090120 in i Målets lägenhet. Vid möte 090121 med AA
      informerades hon om utredning och insats.
      Socialtjänsten hade planerat att möta AA innan BB:s flytt men på grund av de
      olyckliga omständigheterna med tolk blev tyvärr det mötet framflyttat. Att det mötet
      inte gick att genomföra som planerat påverkade både AA och BB negativt, vilket
      socialtjänsten beklagar. Det fanns ingen avsikt från socialtjänstens sida att försena
      mötet med AA.
      Utredning avslutades 090331 med beslut om insatser. Se bifogad utredning.
      Utredningen hade förlängts med 14 dagar med anledning av att CC vistats
      utomlands från mitten av december till början av januari samt att det varit problem
      med att få tider tillsammans med tolk som AA accepterar.
      Socialtjänsten avslutade sin utredning 090331. AA, BB och CC informerades
      samtidigt om vad som framkommit i utredningen.
Till remissvaret fogades socialtjänstens utredning daterad den 31 mars 2009
avseende BB.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I ett beslut den 9 september 2010 anförde JO André följande.

Bedömning
Socialnämnden inledde den 18 november 2008 en utredning beträffande BB, som
då var 17 år. BB stod under vårdnad av båda sina föräldrar. Socialtjänsten fattade
den 3 december 2008, i samråd med BB och hennes far CC, beslut att bevilja BB
bistånd enligt socialtjänstlagen i form av stödboende vid ”Målet”. I samband med
BB:s flytt till stödboendet den 20 januari 2009 fick AA kännedom om att en
utredning pågick samt att den nämnda biståndsinsatsen hade beviljats.

Underlåtenhet att underrätta AA om att en utredning avseende BB inletts
Socialnämndens utredning rörande BB gällde BB:s behov av skydd och stöd. När
socialnämnden inleder en sådan utredning ska, enligt 11 kap. 2 § tredje stycket
socialtjänstlagen (2001:453), SoL, den som berörs av utredningen underrättas om
att en utredning inleds. I förarbetena till bestämmelsen anfördes bl.a. att det inte får
råda något tvivel om att en utredning pågår och att familjen alltid ska informeras
om nämndens beslut och avsikter i fråga om utredningens bedrivande (prop.
1996/97:124 s. 110). Det ligger i sakens natur att en underrättelse om en påbörjad
utredning ska ske utan onödigt dröjsmål.

Jag har i tidigare beslut (se bl.a. JO:s ämbetsberättelse 1999/2000 s. 243) uttalat att
det i vissa speciella fall kan finnas situationer då nämnden kan avvakta något med
att informera en vårdnadshavare om att en utredning inletts. En sådan situation kan
vara att vårdnadshavaren, eller någon annan familjemedlem, är misstänkt för
övergrepp mot barnet och polisutredningen befinner sig i ett känsligt läge. Ett annat
skäl att dröja något med underrättelsen kan vara att en vårdnadshavare är svårt sjuk
och inte bör oroas. Det får emellertid aldrig bli fråga om någon längre tid som
vårdnadshavaren hålls ovetande om en pågående utredning och det måste finnas
goda skäl till varför så sker.
                                                                     Dnr 1933-2009    Sid 4 (5)



Nämnden har i sitt remissvar uppgett att AA vid ett möte den 21 januari 2009
informerades om utredningen och beviljad insats. Vidare har anförts att mötet var
planerat att hållas innan BB flyttade hemifrån men att problem vid anlitandet av
tolk medförde att mötet blev framskjutet.

Mot bakgrund av att utredningen inleddes redan den 18 november 2008, kan
konstateras att AA givetvis skulle ha underrättats om den pågående utredningen i
ett betydligt tidigare skede än vad som blev fallet.

En utredning angående insatser för ett barn ska inte göras mer omfattande är vad
som är motiverat av omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen måste dock
utföras så att den kan ligga till grund för ett sakligt korrekt beslut. Den aktuella
utredningen angående BB hade sin grund i relationen mellan BB och AA. I ett fall
som rör ett barns förhållanden i hemmet måste nämnden som regel inhämta
uppgifter från den förälder som barnet bor hos. I annat fall finns det risk för att
utredningen inte kan ligga till grund för ett korrekt beslut (jfr t.ex. JO:s
ämbetsberättelse 2003/04 s. 218). Mot bakgrund av det nu anförda anser jag att det
är minst sagt förvånande att nämnden under utredningstiden inte fann skäl att
inhämta uppgifter från AA.

Beviljande av insats utan vårdnadshavares samtycke
Barn står enligt huvudregeln i 6 kap. 2 § första stycket föräldrabalken under
vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. Vårdnadshavaren har rätt och
skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.
Vårdnadshavaren ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt
större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (6 kap. 11 § föräldrabalken).

När åtgärder rör barn ska det, enligt 1 kap. 2 § SoL, särskilt beaktas vad hänsynen
till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Barn som har
fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål och ärenden enligt socialtjänstlagen
(11 kap. 10 § SoL).

Av socialtjänstlagen framgår inte hur den situationen ska lösas när den underåriga
har fyllt 15 år och önskar få bistånd och båda vårdnadshavarna inte samtycker till
insatsen. Det är dock uppenbart att socialnämnden inte utan lagstöd, i strid med
föräldrabalkens grundläggande bestämmelser om vårdnaden om barn, kan bevilja
en underårig, dvs. den som är under 18 år, bistånd i form av en vistelse i
familjehem eller liknande, när vårdnadshavaren motsätter sig detta (se bl.a. RÅ
1983 2:18). I ett sådant fall kan en placering av den unge åstadkommas endast med
tillämpning av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU), givetvis under förutsättning att omständigheterna är sådana att det finns
grund för att tillämpa den lagen.

I nu förevarande fall beslutade socialtjänsten i december 2008 att bevilja BB
bistånd i form av stödboende utan AA:s samtycke. Enligt min mening kunde
nämnden inte besluta om biståndet utan båda vårdnadshavarnas samtycke.
Socialtjänstens beslut var således inte lagligen grundat. Av journalanteckningar i
ärendet framgår dock att AA en relativt kort tid efter att BB hade flyttat till
                                                               Dnr 1933-2009     Sid 5 (5)



stödboendet accepterade BB:s flytt och den beviljade insatsen. Mot denna
bakgrund anser jag mig kunna lämna saken i denna del.

Vad som i övrigt förekommit föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.
