# Fråga om tjänstemäns agerande i anledning av formulering i en insändare har inneburit en kränkning av anställds yttrande- och meddelarfrihet

JO 2006-10-25 dnr 1937-2005

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                    Sid
                                                                           2006-10-25           1937-2005             1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om tjänstemäns agerande i anledning av formulering i en
                        insändare har inneburit en kränkning av anställds yttrande- och
                        meddelarfrihet

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot vård-, äldre- och
                        omsorgsförvaltningen i Landskrona kommun angående ifrågasatt kränkning av
                        yttrande- och meddelarfriheten. Av anmälan och därtill fogade tidningsartiklar
                        framgick bl.a. följande.

                        AA, som arbetar som personlig assistent inom vård-, äldre- och
                        omsorgsförvaltningen, skrev en insändare till Helsingborgs Dagblad. I insändaren,
                        som publicerades den 18 mars 2005, anförde han bl.a. följande.
                                  /– – –/
                                  Vad man behöver inom vård och omsorg är löner som gör att man kan leva på lönen
                                  utan bidrag. Är det för mycket begärt?
                                  Vi behöver inte flera chefer utan mer folk på golvet som gör skitjobbet. Kan man
                                  inte inse detta, då har man verkligen hamnat på fel plats i livet.
                                  Man kan inte bygga ett hus genom att börja med taket, man måste börja med
                                  grunden, alltså med dem som gör skitjobbet.
                                  /– – –/
                        I anledning av insändaren blev AA uppringd av enhetschefen BB och kallad till ett
                        möte med förvaltningschefen CC, något som AA emellertid avböjde. Vid samtalet
                        uttalade BB att om AA ansåg att han hade ett ”skitjobb” borde han överväga att
                        söka ett nytt arbete.

## Utredning

Anmälan remitterades till Vård-, äldre- och omsorgsnämnden i Landskrona
                        kommun för utredning och yttrande över vad som framförts i anmälan.

                        Nämnden antog som sitt remissvar en tjänsteskrivelse undertecknad av
                        förvaltningschefen CC och områdeschefen DD. I remissvaret anfördes följande.

                                  Upprinnelsen till AA:s insändare är en verksamhetsdag på Folkets Hus som
                                  arrangeras av vård-, äldre och omsorgsförvaltningen. Under denna dag träffas
                                  medarbetare och nämndens politiker för genomgång och diskussion kring


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                          Dnr 1937-2005     Sid 2 (4)




      verksamhetsberättelserna från föregående år och även i mindre grupper utbyta
      erfarenheter och åsikter kring vissa frågor. Verksamhetsdagen är en del i
      förvaltningens arbete att uppmuntra medarbetare till delaktighet och engagemang.
      Övertygelsen att en framgångsrik verksamhet har sin grund i engagerade och
      kompetenta medarbetare är också ett av de mål som lyfts fram i måldokumentet ”Ett
      gott liv med vård och omsorg i Landskrona”. I denna finns också fastslaget att
      medarbetare kan förvänta sig att ha möjlighet till inflytande på beslut som rör den
      egna arbetsplatsen och få framföra idéer och ta initiativ i syfte att utveckla
      verksamheten. Inom förvaltningen arbetas det mycket med frågor som uppmuntrar
      till delaktighet och inflytande och vi är väl medvetna om yttrandefriheten och de
      möjligheter denna ger alla och envar att föra fram sina åsikter.
      I AA:s insändare framförs att det behövs ”mer folk på golvet som gör skitjobbet”
      och att det inte går att börja med taket utan ”man måste börja med grunden, alltså
      med dem som gör skitjobbet”. Denna formulering och om nämning för arbetet som
      ”skitjobb” gav en reaktion hos oss som ansvariga för verksamheten. Vi anser att
      arbetet inom vård och omsorg är ett viktigt och kvalificerat arbete som kräver både
      kompetens och utbildning för att ge en god kvalitet i insatserna. Ett kontinuerligt
      arbete pågår med att uppvärdera arbetet och förmedla en positiv bild av arbetet inom
      vård och omsorg både till dem vi arbetar för och dem som kan komma att söka sig
      till arbete hos oss. En omnämning av arbetet som ”skitjobb” tycker vi därför är en
      olycklig formulering som ger en felaktig bild av arbetet. Vi anser också att det är en
      bild av arbetet som kan uppfattas väldigt negativt och kränkande för de vårdtagare
      som är beroende av våra insatser, inte minst för de brukare som har personlig
      assistans och som en följd av omfattande funktionshinder är helt beroende av sina
      personliga assistenter.
      Av denna anledning ville vi träffa AA och höra kring hur han omnämner och ser på
      sitt arbete. I samråd med områdeschef ringde enhetschef BB upp AA den 22/3 -05
      för att bjuda in honom till ett möte dagen därpå. Vid samtalet betonades att det inte
      handlade om att han skrivit sin insändare och framfört åsikter utan att det var
      formuleringen och uttrycket skitjobb som vi ville prata med honom om. Vid detta
      samtal framförde BB att: Om man har inställningen att man har ett skitjobb, så
      kanske man inte är på rätt plats? Detta sades generellt och inte som en uppmaning
      att AA borde söka sig annat arbete. AA uppgav att den föreslagna tiden inte passade
      och att han inte var intresserad av ett möte. Tilläggas bör att det senare framkom att
      detta telefonsamtal hördes ut i brukarens hem då högtalaren på telefonen enligt
      uppgift var påkopplad. Detta var inget som BB blev upplyst om vid samtalet och kan
      anses direkt olämpligt då det kan vara känsliga uppgifter både ur sekretess- och
      integritetsaspekten som tas upp vid samtal.
      Den 29/3 -05 ringer undertecknad områdeschef DD upp AA för att höra hur han
      uppfattat syftet med inbjudan till vårt första möte. Detta samtal gjordes i samråd
      med förvaltningschef CC. Återigen betonades att det inte handlade om att han skrivit
      insändare utan omnämningen av arbetet. AA förklarade att han aldrig sagt eller
      skrivit att arbetet är ett skitjobb utan att det är ett vedertaget begrepp som är brukligt
      att använda. Han får då svaret att det är tydligt att vi har olika tolkningar och
      innebörder i ordet och att vi inte behöver diskutera de uppenbart olika tolkningarna.
      Jag påpekar också vid samtalet att vårt möte inte skulle handla om några andra
      frågor eller att vi såg negativt på att han skrivit insändare, utan att vi önskade ett
      möte för att prata vidare om hans uppfattning om sitt arbete och hur vi på olika sätt
      kan samverka med frågan att uppvärdera arbetet. AA:s inställning till ett samtal med
      oss var fortsatt negativ och han menade att vi fick komma ner till den fackliga
      expeditionen om vi ville honom något mer. Detta samtal ägde rum inne hos
      medicinskt ansvarig sjuksköterska EE, som kan intyga vad som sades av
      undertecknad, dock ej hela samtalet då ingen form av högtalare användes. Eftersom
      AA förklarat att han inte menat att jobbet var ett skitjobb har frågan för mötet klarats
      ut och från förvaltningens sida var ärendet därmed avslutat.
AA yttrade sig över remissvaret.
                                                                       Dnr 1937-2005    Sid 3 (4)




I ett beslut den 25 oktober 2006 anförde JO André följande.

Bedömning
I 2 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs att varje medborgare gentemot det
allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Begränsning av yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § regeringsformen ske endast
genom lag eller, i vissa fall, genom annan författning. Någon sådan begränsning är
dock inte aktuell i förevarande fall.

I tryckfrihetsförordningen ges kompletterande bestämmelser för en speciell del av
yttrandefriheten, nämligen den del som avser yttranden i tryckt skrift, s.k.
meddelarfrihet. Meddelarfriheten enligt 1 kap. 1 § andra stycket
tryckfrihetsförordningen innebär att det står varje medborgare fritt att – med
iakttagande av de bestämmelser som är meddelade i tryckfrihetsförordningen till
skydd för enskild rätt och allmän säkerhet – i tryckt skrift yttra sina tankar och
åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och
underrättelser i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten utgör en förutsättning för en fri debatt om lämpligheten och
riktigheten av myndigheternas handlande och möjliggör därmed också en
granskning av hur offentliga tjänstemän sköter sina åligganden.

Lagregleringen om yttrandefrihet ger offentligt anställda samma skydd som alla
andra medborgare. En offentligt anställd kan således fritt ge uttryck för sin
uppfattning, även rörande den egna myndighetens verksamhet, såvitt tystnadsplikt
inte gäller för uppgifterna.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot
”det allmänna”. Skyddet innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt
eller informellt mot någon för att han eller hon har använt sig av sin
grundlagsstadgade rätt att yttra sig i massmedier eller på annat sätt ge uttryck för
sin uppfattning. En myndighet får inte heller försöka motarbeta att den anställde
använder sig av sina rättigheter. En arbetsgivare kan således inte genom generella
uttalanden eller genom kritik i enskilda fall försöka påverka arbetstagaren i fråga
om det sätt på vilket yttrandefriheten används. Detta gäller även i de fall en
myndighet anser att arbetstagaren har lämnat felaktiga uppgifter. Myndigheten är i
stället hänvisad till att på lämpligt sätt bemöta och rätta sådana uppgifter.

Den som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att, utan att behöva frukta att
bli föremål för repressalier från myndighetens sida, offentligt framföra från
arbetsgivarens uppfattning avvikande synpunkter på myndighetens organisation
och verksamhet. Reglerna till skydd för yttrandefriheten fritar dock självfallet inte
den anställde från skyldigheten att i arbetet lojalt rätta sig efter arbetsgivarens
beslut och direktiv angående hur verksamheten skall bedrivas, oavsett vilken
uppfattning han eller hon kan ha om dessa.
                                                                    Dnr 1937-2005    Sid 4 (4)




––––––––––––

I en insändare som var införd i Helsingborgs Dagblad den 18 mars 2005 framförde
AA synpunkter på bl.a. löner och organisationen inom vård-, äldre- och
omsorgsförvaltningen. AA arbetar själv som personlig assistent inom
förvaltningen.

AA har gjort gällande att förvaltningen har kränkt hans yttrande- och
meddelarfrihet genom att, i anledning av hans insändare, kontakta honom och
framföra att han borde söka sig ett nytt arbete om han ansåg att han hade ett
”skitjobb”.

Nämnden har i sitt remissvar anfört bl.a. följande. Eftersom AA hade använt
uttrycket skitjobb i sin insändare ville förvaltningen ha ett möte med honom och
”höra kring hur han omnämner och ser på sitt arbete”. Vid telefonsamtalet
betonade enhetschefen BB att det inte handlade om att han skrivit sin insändare och
framfört åsikter utan att det var formuleringen och uttrycket skitjobb som de ville
prata med honom om. BB framförde att ”om man har inställningen att man har ett
skitjobb, så kanske man inte är på rätt plats”. Detta sades generellt och inte som en
uppmaning att AA borde söka sig ett annat arbete. Vid förvaltningen pågår ett
kontinuerligt arbete med att uppvärdera och förmedla en positiv bild av arbetet
inom vård och omsorg. En omnämning av arbetet som skitjobb ger en felaktig bild
av arbetet och kan uppfattas mycket negativt och kränkande för de vårdtagare som
är beroende av insatser.

––––––––––––

Det är i och för sig naturligt att en arbetsgivare, när den får anledning att tro att en
anställd är missnöjd med sitt arbete och sina arbetsförhållanden, tar upp en
diskussion med den anställde om detta. Försiktighet är emellertid påkallad om en
myndighet med en anställd vill diskutera frågor som har direkt samband med vad
den anställde har uttalat i medierna. Ett samtal mellan företrädare för myndigheten
och den anställde får inte föras på ett sådant sätt att den anställde uppfattar det som
en kränkning av hans yttrande- och meddelarfrihet.

Av remissvaret framgår att skälet till att AA inbjöds till ett möte var att man ville
tala med honom i anledning av en formulering i insändaren. Under telefonsamtalet
tog BB också upp frågan om en person som anser sig ha ett ”skitjobb” är på rätt
plats. Även om det vid det samtalet, och vid det senare telefonsamtalet med DD,
betonades att mötet inte föranleddes av att AA hade skrivit en insändare och
framfört kritik, kan jag ändå ha viss förståelse för att han uppfattade förvaltningens
kontakter med honom som ett sätt att försöka påverka hur han uttrycker sig i
medierna. Enligt min mening har förvaltningen, genom sitt agerande i anledning av
AA:s insändare, kränkt hans yttrande- och meddelarfrihet. Förvaltningen kan inte
undgå kritik för detta.
