# Initiativärende om omständigheterna kring en intagens permission

JO 2006-09-18 dnr 1937-2006

BESLUT
                                                                               Datum             Dnr                      Sid
                                                                               2006-09-18        1937-2006               1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Initiativärende om omständigheterna kring en intagens permission

## Initiativet

Mot bakgrund av uppgifter i en tidningsartikel i Expressen fredagen den 21 april
                        2006 om omständigheterna kring en permission som beviljats en intagen i
                        kriminalvårdsanstalten Kumla, AA, beslutade jag att inleda en utredning i saken.

## Utredning

Kriminalvården, huvudkontoret, anmodades att yttra sig över omständigheterna
                        kring den aktuella permissionen. Huvudkontoret lät med anledning därav inhämta
                        ett yttrande från Region Mitt. I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom
                        generaldirektören BB, i huvudsak följande.

## Sakförhållanden

Verkställighetsuppgifter om AA
                                  AA dömdes den 16 november 1982 till livstids fängelse för mord. Han har därefter
                                  dömts den 10 oktober 1996 för olaga hot och den 19 maj 1998 för grov skadegörelse
                                  och narkotikabrott. Hans livstidsstraff har inte tidsbestämts.
                                  Under sin verkställighet har AA medgivits ett stort antal utevistelser. Han har dock
                                  inte medgivits utevistelser på egen hand. Från år 2000 och fram till och med den 20
                                  april 2006 har AA genomfört femton normalpermissioner med villkor om bevakning
                                  eller under åtföljande av personal. Av dessa femton har åtta genomförts under tiden
                                  september 2000–augusti 2003 och sju har genomförts under tiden april 2005–april
                                  2006.
                                  Av de särskilda villkor som gäller för AA:s verkställighet (beslutade av dåvarande
                                  Kriminalvårdsstyrelsen den 16 februari 2005) framgår att AA får beviljas
                                  normalpermission i form av dagpermissioner förenade med villkor om åtföljande av
                                  kriminalvårdstjänsteman (s.k. tillsynspermission), att äga rum varannan månad.

                                  Aktuellt permissionsbeslut
                                  Permissionen den 20 april 2006 var beslutad i enlighet med AA:s särskilda villkor.
                                  Det rörde sig alltså om en normalpermission i form av en dagpermission förenad
                                  med villkor om åtföljande av kriminalvårdstjänsteman. Det var alltså inte fråga om
                                  en s.k. lufthålspermission. Permissionen var även villkorad med bl.a. drog- och
                                  alkoholförbud. Enligt permissionsplanen ingick resa till Stockholm med bl.a. besök
                                  på restaurang Godthem.
                                  En av målsägandena informerades inte om den förestående permissionen.




 Riksdagens ombudsmän                             E-post:          justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                        Telefon:         08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                 Texttelefon:     08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                   Fax:             08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                    Dnr 1937-2006     Sid 2 (4)




Författningsbestämmelser m.m.

Om permission m.m.
Av 32 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) följer bl.a. att en intagen
kan beviljas tillstånd att lämna anstalten för viss kort tid (normalpermission), om det
inte finns påtaglig fara för fortsatt brottslighet eller avsevärd fara för annat missbruk.
Permission får också ges om det finns någon annan särskild anledning (särskild
permission). Av samma bestämmelse följer att det för en permission får ställas de
villkor som kan anses nödvändiga när det gäller vistelseort, anmälningsskyldighet
eller annat. Vidare framgår att det, om noggrann tillsyn behövs, kan föreskrivas att
den intagne skall vara ställd under bevakning.
Av 9 kap. 8 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i
anstalt (KVFS 2006:20) (anstaltsföreskrifterna) följer att en permission skall vara
bevakad, om det föreligger påtaglig risk för att en intagen kan komma att missköta
permissionen eller begå brott under permissionen, men trots detta bör beviljas
permission.
Av de allmänna råden till 9 kap. 4 § anstaltsföreskrifterna framgår att bevakad
särskild permission i fall av långa oavbrutna frihetsberövanden kan beviljas vid ett
tillfälle två år efter häktningsdagen och därefter en gång per år (s.k.
lufthålspermission).
Enligt de till 9 kap. 7 § hörande allmänna råden i samma föreskrift kan som villkor
för en permission – om förutsättningar för bevakning saknas – anges att den intagne
i stället skall åtföljas av en kriminalvårdstjänsteman (s.k. tillsynspermission). Sådant
villkor kan föreskrivas om den intagne bedöms vara i behov av stöd av medföljande
personal för att kunna genomföra permissionen enligt uppgjord plan.

Om målsägandeinformation
Om en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot någons liv, hälsa,
frihet eller frid, skall målsäganden enligt 35 § KvaL tillfrågas om han eller hon vill
bli underrättad om den intagne t.ex. får permission.

Kriminalvårdens bedömning

Genomförandet av permissionen
Vid en bevakad permission skall enligt Kriminalvårdens interna regelverk
tjänstemännen bevaka den intagne kontinuerligt på ett sådant sätt att tjänstemännen
kan förhindra att den intagne avviker eller begår brott. Villkoret om att AA skulle
åtföljas av kriminalvårdstjänsteman under permissionen innebär däremot enligt
samma regelverk att tjänstemännen skall förhålla sig på ett sådant sätt att de har
möjlighet att upptäcka om den intagne avviker, begår brott eller bryter mot
permissionsplan eller villkor.
Under permissionen bröt AA bl.a. mot villkoret om alkoholförbud, vilket
uppmärksammades av de medföljande tjänstemännen. Enligt anstalten Kumlas
instruktion skulle tjänstemännen i det uppkomna läget snarast ha meddelat anstalten
om vad som hänt. Så skedde dock inte. Personalens agerande kan även ifrågasättas i
andra avseenden. Kriminalvårdens personalansvarsnämnd har den 7 juni 2006
beslutat att anmäla de medföljande tjänstemännen till åtal.

Målsägandeinformation
I ärendet är klarlagt att den berörda målsäganden inte informerades om
permissionen. Den tjänsteman som ansvarade för arbetsuppgiften har uppfattningen
att hon måste ha gjort ett aktivt val när hon underlät att underrätta målsäganden i
fråga. Uppgifterna om samtliga målsägande finns på samma dokument.
Tjänstemannen har en minnesbild av att hon kan ha talat med den aktuella
målsäganden vid ett tillfälle och då uppfattat att han endast ville bli informerad i de
fall AA medgavs utevistelse på egen hand. Mot bakgrund av dessa uppgifter kan
Kriminalvården inte med säkerhet säga att myndigheten brustit när det gäller
                                                                       Dnr 1937-2006     Sid 3 (4)




      underrättelseskyldigheten. Kriminalvården har dock i vart fall brustit i att
      dokumentera i vilka avseenden målsäganden hade sagt sig inte vilja bli informerad.

      Vidtagna åtgärder och förändring av rutiner
      Vid anstalten Kumla medverkar numera en tjänsteman från enheten för inre säkerhet
      vid s.k. tillsynspermissioner, vilket tidigare skett endast vid bevakade permissioner.
      Krav ställs numera också på att de resplaner som fastställs skall vara betydligt mer
      konkreta och detaljerade än vad som var fallet vid den aktuella permissionen. Vidare
      har införts att kriminalvårdschefen eller hans ställföreträdare alltid skall informeras
      inför beslut om permission för vissa intagna.
Jag har vidare granskat delar av AA:s behandlingsjournal samt de beslut som
Kriminalvården (tidigare Kriminalvårdsstyrelsen) fattat om AA:s särskilda villkor.

Bedömning
Av de allmänna råden i 9 kap. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för
verkställighet i anstalt (KVFS 2006:20) följer att en intagen under en
normalpermission t.ex. skall kunna besöka sitt hem och sina anhöriga samt utföra
andra aktiviteter som går att planera in under permissionen. För att upprätthålla en
individanpassad kontrollnivå i samband med permissioner skall dessa förenas med
adekvata villkor om t.ex. vistelseort och förbud att nyttja alkohol och andra
berusningsmedel.

AA hade vid det aktuella tillfället beviljats en normalpermission förenad med
villkor om åtföljande av kriminalvårdstjänstemän. Permissionen var även villkorad
med bl.a. drog- och alkoholförbud. Enligt permissionsplanen ingick resa till
Stockholm med bl.a. besök på restaurang Godthem.

AA är dömd för synnerligen allvarlig brottslighet till ett ännu inte tidsbestämt
livstidsstraff. Han har dessutom återfallit i ny brottslighet under sin verkställighet.
Mot den bakgrunden kan det enligt min mening ifrågasättas om AA under sina
permissioner bör tillåtas att vistas på platser som kan innebära säkerhetsrisker, t.ex.
välbesökta restauranger och allmänna platser med större folkmängder. Vilka villkor
som skall ställas i samband med en permission är emellertid en fråga som det
åligger Kriminalvården att pröva i varje enskilt fall. Jag avstår därför från att göra
några ytterligare uttalanden i denna del.

De tjänstemän som åtföljde AA under permissionen hade bl.a. till uppgift att
kontrollera att AA inte avvek, begick brott eller bröt mot sin permissionsplan och
de med denna förenade villkoren. Om så skedde skulle de genast kontakta anstalten
Kumla. Av utredningen i ärendet framgår att tjänstemännen gravt har åsidosatt sina
tjänsteåligganden. Med hänsyn till att Kriminalvården har anmält de medföljande
tjänstemännen till myndighetens personalansvarsnämnd som beslutat att anmäla
dem till åtal finner jag dock inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder.

Vad gäller den uteblivna målsägandeinformationen har det inte gått att klarlägga
om myndigheten har brustit i sin underrättelseskyldighet. Klart är emellertid att den
ansvariga tjänstemannen har brustit i att dokumentera i vilka avseenden den
                                                                   Dnr 1937-2006   Sid 4 (4)




berörde målsäganden har sagt sig vilja bli informerad. För detta kan myndigheten
inte undgå kritik.

Avslutningsvis vill jag framhålla att det inträffade inte enbart har inneburit
säkerhetsrisker utan också varit ägnat att skada allmänhetens förtroende för
kriminalvården. Jag ser således mycket allvarligt på det inträffade.
