# Kroppsvisitation av intagna med användning av narkotikahund

JO 2007-11-16 dnr 1948-2007

BESLUT
                                                                              Datum                 Dnr                       Sid
                                                                              2007-11-16            1948-2007                1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kroppsvisitation av intagna med användning av narkotikahund

## Anmälan

I en anmälan mot Kriminalvården, anstalten Hinseberg, som kom in till JO den 2
                        maj 2007, klagade Förtroenderådet, anstalten Hinseberg, genom AA, på att intagna
                        blivit utsatta för kränkande kroppsvisitation. I anmälan anfördes att intagna hade
                        uppmanats att sätta sig på en stol och sära på benen, varefter en hundförare hade
                        pressat nosen på en hund mot de intagnas kön.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anför- de
                        Kriminalvården, huvudkontoret, genom generaldirektören BB, i huvudsak följande.

## Sakförhållanden

Allmänt om Kriminalvårdens hundverksamhet
                                  De tjänstehundar som används inom Kriminalvården är uteslutande narkoti-
                                  kahundar. Narkotikahunden med hundförare, s.k. hundekipage, har till uppgift att
                                  bistå annan kriminalvårdspersonal vid säkerhets- och kontrollarbete inom
                                  Kriminalvården för att förhindra införandet av droger på anstalter och häkten samt
                                  för att upptäcka och omhänderta droger som har tagits in. Hundekipage används vid
                                  visitationer av lokaler och personer samt vid granskning av brev och andra
                                  försändelser. Kriminalvården har utarbetat riktlinjer för arbetet med narkotikahund.
                                  Kriminalvården genomför utbildning och kontroller av hundförare och hundar varje
                                  år enligt en särskild prövningsordning. Kriminalvårdens hundförare utbildas
                                  noggrant bland annat i tillvägagångssättet vid visitation mot person och i hur man
                                  bemöter en person som skall visiteras med hjälp av hund. Hundarna är inte
                                  dresserade till repressiva inslag utan enbart till att genom markering visa sin förare
                                  att det finns lukt av narkotika. Hur hundekipagen genomför sökning mot person
                                  kontrolleras särskilt och de hundekipage som inte bedöms klara kraven fråntas
                                  omedelbart uppgiften. Sådana beslut har fattats vid ett par tillfällen. Ett underkänt
                                  hundekipage får genomgå träning och kontrolleras på nytt innan det återigen tillåts
                                  att utföra sökning mot person. De hundekipage som användes på Hinseberg har vid
                                  utbildnings- och kontrolltillfällen aldrig visat svårigheter att utföra uppgiften på ett
                                  korrekt och tillfredsställande sätt.
                                  Kriminalvården genomför visitationer av person med hjälp av hundekipage enligt
                                  två modeller. Den ena modellen, ”tullfiltermodellen”, innebär att hunden oftast söker
                                  mot en eller flera personer som gående passerar förbi hunden. Den andra modellen,
                                  som användes i det nu aktuella fallet, innebär att hunden nosar mot en person som
                                  sitter på en pall. Kriminalvården kommer härefter att begränsa yttrandet till att röra



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                  Dnr 1948-2007     Sid 2 (6)




den senare modellen, som mer preciserat kan beskrivas enligt följande. Den person
som skall visiteras sitter påklädd ned på en pall och ombeds därefter att sitta stilla
samt att inte prata med eller klappa hunden. Om personen ifråga sätter sig med
benen i kors uppmanas han eller hon att sitta med båda fötterna på golvet i en helt
naturlig sittställning. Hunden får därefter nosa runt personen. Föraren har kontroll
över hunden genom stramt koppel och är mycket uppmärksam på hundens beteende,
dels så att hunden inte blir för närgången, dels för att läsa av signaler från hunden.
Hundföraren styr visitationen så att den blir så skonsam som möjligt för den berörda
personen. Hundföraren skall beakta den hundrädsla som kan föreligga. Det är
hundens signaler som styr hur visitationsarbetet fortsatt läggs upp. När en av
kriminalvårdens hundar uppfattat en indikation på narkotika är den dresserad att
upphöra med sökandet och istället markera ”träff” genom att antingen sätta sig ner
eller genom att markera med tassen. Därefter vidtar andra åtgärder. Merparten av de
narkotiska preparat som hundarna gjort markeringar för anträffas i underlivet eller i
bröst.
Eftersom en hund är en levande varelse kräver användandet av hund vid
tvångsåtgärder särskild försiktighet och gott omdöme. Användandet bygger på
hundförarens förmåga att bedöma bland annat hundens karaktär och sina möjligheter
att kontrollera eller behärska hunden och att anpassa användandet av hunden till den
enskilda situationen och till den som utsätts för tvångsåtgärden.

Visitationen vid Hinseberg
Den 2 februari 2007 genomfördes en s.k. grundlig visitation vid anstalten Hinseberg
med medverkan av Kriminalvårdens hundekipage. En grundlig visitation är en
säkerhetsinriktad genomsökning av särskilt utvalda utrymmen. En sådan visitation
syftar till att kontrollera förekomst av droger, narkotikaverktyg, vapen eller
rymningsförberedelser. En grundlig visitation av lokaler kombineras ibland med
kroppsvisitation eller, om det behövs, kroppsbesiktning, av personer som har haft
särskild anknytning till lokalen. De lokaler som genomsöktes vid det nu aktuella
tillfället var bostadsrummen och de allmänna utrymmena inklusive skollokalen. De
intagna som vistats i skollokalen visiterades innan de lämnade lokalen.
Visitationerna av de intagna skedde med hjälp av två hundekipage, varav ett hade en
manlig hundförare och ett hade en kvinnlig sådan. Visitationerna genomfördes
inomhus i den hall som finns i skolbyggnadens nedre plan och skedde enligt den
modell som beskrivits ovan. Kriminalvården tillbakavisar uppgiften om att någon av
hundförarna skulle ha pressat hundens nos mot någon intagens kön eller att
visitationen skulle ha genomförts i syfte att sexuellt trakassera de intagna.

Författningsreglering
Enligt artikel 3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna får ingen utsättas för tortyr, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning.
Varje medborgare är vidare enligt vad som följer av 2 kap. regeringsformen
gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp samt mot
kroppsvisitation. Begränsningar av denna rättighet får göras i lag enligt vad som
framgår av 2 kap. 12 § regeringsformen.
En intagen får enligt 52 a § första stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
(KvaL) kroppsvisiteras för eftersökande av otillåtna föremål när
1) det finns anledning att anta att ett sådant föremål skall anträffas på honom,
2) han återkommer efter en vistelse utanför anstalten, 3) han skall ta emot eller har
haft obevakat besök, eller 4) det görs stickprovsvis eller i anslutning till en större
undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom anstalten och den
intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet som berörs av
undersökningen. Enligt bestämmelsens tredje stycke får en intagen därutöver
underkastas sådan ytlig kroppsvisitation som bedöms nödvändig av säkerhetsskäl
och som endast syftar till att söka efter vapen eller andra farliga föremål.
                                                                   Dnr 1948-2007      Sid 3 (6)




Med kroppsvisitation avses enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken en undersökning av
kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som
någon har med sig. Med ytlig kroppsvisitation avses att känna utanpå kläderna för
att kontrollera om personen ifråga bär på sig ett vapen eller annat farligt föremål (se
Brottsbalken, en kommentar, avsnitt KvaL:53).
En intagen får enligt 52 b § KvaL kroppsbesiktigas när det finns anledning att anta
att ett otillåtet föremål skall anträffas på honom. Av samma bestämmelse framgår att
kroppsbesiktning, i den utsträckning det behövs, får göras även i fall som avses i 52
a § första stycket 2–4 och andra stycket.
Med kroppsbesiktning avses enligt 28 kap. 12 § andra stycket rättegångsbalken en
undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från
människokroppen och undersökning av sådana prov.
Av 52 c § KvaL framgår följande. Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte
göras mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. All den hänsyn som
omständigheterna medger skall iakttas. Om möjligt skall ett vittne närvara.
Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en kvinna får inte verkställas eller
bevittnas av annan än en kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska. Följande
åtgärder får emellertid verkställas och bevittnas av en man, nämligen 1)
kroppsvisitation som avses i 52 a § tredje stycket, 2) kroppsvisitation som enbart
innebär att föremål som en person bär med sig undersöks, 3) kroppsvisitation som
sker med metalldetektor eller liknande teknisk anordning, och 4) kroppsbesiktning
som enbart innebär att blodprov eller alkoholutandningsprov tas.

Kriminalvårdens bedömning
När eller hur Kriminalvården får använda tjänstehund som hjälpmedel vid
tvångsåtgärder är inte särskilt reglerat i lag eller annan författning. Detta innebär att
en tjänstehund får användas som hjälpmedel under förutsättning att det finns laga
stöd för själva den tvångsåtgärd som utförs (jämför Annika Norée, Laga befogenhet,
Polisens rätt att använda våld, Stockholms universitet 2001, s. 181 f).
Frågan är då vad det är för typ av tvångsåtgärd som har genomförts vid det aktuella
tillfället. Enligt processlagsberedningen (SOU 1938:44 II s. 331) menades med
kroppsvisitation ”en undersökning av någons kläder” och med kroppsbesiktning en
”undersökning av kroppen”. Vid en sökning med hjälp av hund enligt det
tillvägagångssätt som har beskrivits ovan nosar hunden på ett kontrollerat sätt mot
den intagnes kläder. Det är vanligt att hundens nos kommer i kontakt med den
intagnes kläder och även med den påklädda kroppen. Det sker inte något kroppsligt
ingrepp. Bortsett från att hunden är en levande varelse har själva tillvägagångssättet
stora likheter med undersökning med hjälp av metalldetektor eller annan teknisk
anordning. En sådan undersökning utgör en kroppsvisitation (se prop. 1993/94:24 s.
33). Vid kroppsvisitation med hjälp av en handdetektor förs detektorn över kroppen,
inklusive insidan av benen, när den används. En sådan form av kroppsvisitation har
av lagstiftaren betraktats som mindre ingripande än en kroppsvisitation som innebär
att kläderna tas av innan de undersöks (se prop. 2003/04:3 s. 27 ff). Det ligger även
nära till hands att jämföra tillvägagångssättet vid sökning med hund med
tillvägagångssättet vid en ytlig kroppsvisitation. Här kan även en jämförelse göras
med bestämmelserna om kroppsvisitation i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd
samt i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Enligt dessa bestämmelser
görs skillnad på kroppsvisitation av mer väsentlig omfattning och sådan som inte är
av mer väsentlig omfattning. En kroppsvisitation som sker med metalldetektor eller
liknande bedöms vara av mindre väsentlig omfattning. Vid en kroppsvisitation av
mindre väsentlig omfattning kan även förekomma att personen i fråga uppmanas ta
av ytterkläderna, stå med benen isär och armarna utsträckta varvid kontrollören
känner med sina händer över hela kroppen.
Det som sker vid en sökning med hund om det finns narkotika i kläderna, på eller
inne i kroppen, är att hunden reagerar på den lukt som narkotikan avger. Även i detta
avseende kan en jämförelse göras med en kroppsvisitation som genomförs med hjälp
                                                                      Dnr 1948-2007     Sid 4 (6)




      av någon form av metalldetektor. Vid en sådan undersökning kan indikation ske
      beträffande metallföremål i kläderna, men även på eller inne i kroppen. En
      metalldetektor kan ge larm för implantat såsom exempelvis proteser och
      pacemakers. Vid misstanke om otillåtna föremål finns då möjlighet att fatta beslut
      om en mer ingripande undersökning i syfte att hitta det dolda föremålet.
      Enligt Kriminalvårdens mening torde en sökning med narkotikahund på det sätt som
      beskrivits ovan innebära att en kroppsvisitation genomförs. Att hundens luktsinne
      uppfattar lukt från narkotika som inte bara dolts i kläderna utan även inne i kroppen
      förändrar inte denna bedömning. Kriminalvården menar vidare att en
      kroppsvisitation med hjälp av tjänstehund är mindre ingripande och
      integritetskränkande än en kroppsvisitation där den visiterade får ta av sig sina
      kläder. Det kan till och med förhålla sig så att en kroppsvisitation med hjälp av
      tjänstehund uppfattas som mindre integritetskränkande än en noggrann
      undersökning med metalldetektor eller en noggrann ytlig kroppsvisitation.
      Nästa fråga är om den aktuella tvångsåtgärden, som utfördes mot kvinnliga intagna,
      har kunnat genomföras av manlig personal. Enligt huvudregeln i 52 c § andra
      stycket KvaL får en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en kvinna inte utföras
      eller bevittnas av annan än en kvinna eller en läkare eller legitimerad sjuksköterska.
      Gemensamt för de former av kroppsvisitation som undantas från detta krav (se ovan
      under författningsbestämmelser) är att personen i fråga kan undersökas påklädd. Ett
      av undantagen är kroppsvisitation som sker med metalldetektor eller annan teknisk
      anordning. Undantaget, som även inkluderar visitationer som genomförs med hjälp
      av handdetektor mot kläderna, beror just på att visitationer med hjälp av teknisk
      utrustning mot en påklädd person är att betrakta som mindre integritetskränkande
      och därför bedöms kunna utföras av någon av det motsatta könet (se a prop. s. 34).
      Kriminalvården vill i första hand hävda att en undersökning med narkotikahund i
      detta avseende är att jämställa med en undersökning som görs med metalldetektor
      och att den därför kan anses falla in under undantaget i 52 c § andra stycket tredje
      punkten KvaL. Det faktum att både kroppsvisitation med teknisk anordning och med
      hjälp av hund kan genomföras utan att den undersökta personen behöver klä av sig,
      talar i vart fall de lege ferenda för att den borde kunna utföras av en man, även om
      den som undersöks är av kvinnligt kön.
      Sammanfattningsvis bedömer Kriminalvården alltså att den aktuella åtgärden har
      varit förenlig med KvaL. Visitationsformen är vanligt förekommande i samhället
      och inom Kriminalvården. Åtgärden synes ha utförts i enlighet med de metoder som
      lärs ut och de vedertagna rutiner för hundsök som har skapats inom myndigheten.
      Kriminalvården anser därför att det saknas skäl till kritik.
      Kriminalvårdens nuvarande tre år gamla riktlinjer berör inte närmare någon av de
      frågeställningar som har berörts ovan. Frågorna berörs inte heller i Kriminalvårdens
      föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (jfr 4 kap. 18 § KVFS
      2006:26). Kriminalvården avser av denna anledning, och för att ytterligare minimera
      risken för olämplig eller felaktig användning av hundekipagen, att i de styrande
      dokumenten tydligare klargöra de rättsliga frågeställningarna och andra avvägningar
      kring hundekipagens arbete.
      –––
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I beslut den 16 november 2007 anförde JO Cecilia Nordenfelt följande.

Bedömning
Kriminalvården har tillbakavisat påståendet om att en hundförare pressat nosen
på en hund mot intagnas kön. Ord står således mot ord. Ytterligare utredning i
denna fråga framstår inte som meningsfull. Jag kan endast konstatera att den
                                                                  Dnr 1948-2007    Sid 5 (6)




utredning som föreligger i ärendet inte ger stöd för någon kritik från min sida i den
delen.

I fråga om lagregleringen när det gäller användningen av tjänstehund vid
kroppsvisitationer inom kriminalvården vill jag anföra följande.

Av 52 c § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt framgår att kvinnor har
tillerkänts ett särskilt integritetsskydd vid kroppsvisitation och kroppsbesiktning.
Av bestämmelsen framgår att sådana åtgärder mot en kvinna, som huvudregel, inte
får verkställas eller bevittnas av annan än en kvinna, läkare eller legitimerad
sjuksköterska. Detta gäller emellertid inte sådan ytlig kroppsvisitation som bedöms
nödvändig av säkerhetsskäl och som endast avser eftersökande av vapen eller andra
farliga föremål, eller kroppsvisitation som sker med metalldetektor eller liknande
teknisk anordning. Det gäller inte heller en sådan kroppsvisitation som endast
innebär att föremål som kvinnan bär med sig undersöks, eller kroppsbesiktning
som enbart innebär att blodprov eller alkoholutandningsprov tas.

Undantagen har motiverats med att undersökning av väskor etc., liksom
blodprovstagning och andra mindre ingripande undersökningsåtgärder, skall kunna
utföras av såväl kvinnor som män, då det är fråga om undersökningar där
integritetskränkningen inte kan sägas bli större bara därför att åtgärden utförs eller
bevittnas av någon av motsatt kön (prop. 1993/94:24 s 50).

En kroppsvisitation med tjänstehund går knappast att hänföra till något av
undantagen i 52 c §. Det kan konstateras att undantagen är noggrant angivna och
mycket preciserade. Utrymmet för att mjuka upp bestämmelsen utan att
legalitetsprincipen träds för när blir därmed starkt begränsat (jfr
prop.1994/95:124 s. 40 f.). Härtill kommer att det enligt min mening inte heller är
lämpligt att utan uttryckligt lagstöd begränsa tillämpningsområdet för
bestämmelser som syftar till att skydda den enskildes integritet. Det nu anförda
innebär, som lagen är utformad, att en visitation med tjänstehund av en kvinnlig
intagen inte får utföras eller bevittnas av en man, såvida denne inte är läkare eller
legitimerad sjuksköterska.

Kriminalvården har anfört att en visitation med tjänstehund från
integritetssynpunkt är att jämställa med åtgärder som enligt lagen får utföras av en
man, oavsett kön på den som visiteras. Jag delar den uppfattningen. Om den som
visiteras är en kvinna får dock, som ovan konstaterats, en man, som inte är läkare
eller legitimerad sjuksköterska, inte utföra en visitation med hjälp av en
tjänstehund. Det är även enligt min mening svårt att finna några sakliga skäl för
denna skillnad. Det finns således anledning att överväga behovet av ytterligare
undantag från regeln om att en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en kvinna
endast får utföras och bevittnas av en kvinna, läkare eller legitimerad
sjuksköterska. Jag överlämnar därför en kopia av detta beslut för kännedom till
riksdagens justitieutskott och Justitiedepartementet.
                                                                Dnr 1948-2007   Sid 6 (6)




Vad som i övrigt har framkommit i ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd eller
något uttalande från min sida.
