# Inspektion av Överförmyndaren i Gnosjö kommun

JO 2021-05-26 dnr 1963-2020

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                      Sid
                                                                         2021-05-26             1963-2020              1 (12)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Inspektion av Överförmyndaren i Gnosjö kommun


                          Beslutet i korthet: I ett tv-program vintern 2020 visades ett inslag om förhållandena
                          för en ung person (AA) som hade förvaltare och som bodde på ett LSS-boende.
                          Därefter inkom ett antal anmälningar till JO som rörde bl.a. AA:s förvaltare och
                          överförmyndarens tillsyn. Mot den bakgrunden beslutade JO att inspektera
                          Överförmyndaren i Gnosjö kommun. Med hänsyn till pandemin kunde dock inte
                          verksamheten undersökas på plats. I stället genomfördes en s.k. skrivbordsinspektion
                          och granskningen koncentrerades till överförmyndarens handläggning av
                          förvaltarskapsärenden.
                          JO konstaterar att hon endast tagit del av ett relativt begränsat material, men att
                          hennes intryck från de iakttagelser som hon kunnat göra är att överförmyndarens
                          verksamhet i huvudsak fungerar väl. När det gäller tillsynen som avsåg AA har dock
                          JO uppmärksammat att överförmyndaren kallat till och deltagit i ett möte där tillvaron
                          för brukaren på LSS-boendet och dennes personliga förhållanden diskuterades. På
                          mötet var också AA:s förvaltare med. Enligt JO är ett sådant förfarande inte förenligt
                          med överförmyndarens uppdrag som tillsynsmyndighet.
                          I beslutet gör JO också vissa generella uttalanden om överförmyndares tillsyn över
                          förvaltare.

## Bakgrund

Den 5 februari 2020 sände Sveriges Television (SVT) ett avsnitt av programmet
                        Uppdrag granskning som tog upp förhållanden för en brukare (nedan kallad
                        AA) på ett boende enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
                        funktionshindrade, LSS, i Gnosjö kommun (LSS-boendet). Efter tv-programmet
                        inkom till JO ett antal klagomål som bl.a. rörde AA:s förvaltare. JO:s tillsyn
                        omfattar inte hur gode män och förvaltare utför sina uppdrag utan det som JO
                        ska granska är överförmyndares handläggning av ärenden. Anmälningarna
                        skrevs av i samband med att jag den 3 mars 2020 beslutade att inspektera
                        Överförmyndaren i Gnosjö kommun. Dåvarande byråchefen BB förordnades att
                        verkställa inspektionen.

                        På grund av den allmänna smittspridningen av covid-19 sköts inspektionen fram
                        till hösten 2020. Eftersom smittspridningen höll i sig genomfördes inspektionen




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                 Dnr 1963-2020       Sid 2 (12)




genom att JO hämtade in och granskade handlingar från överförmyndaren (s.k.
skrivbordsinspektion). Inspektionen avslutas genom detta beslut.

Utredningsåtgärder m.m.
Överförmyndaren i Gnosjö kommun ingår i organisationen Överförmyndare i
samverkan GGVV. I organisationen ingår också överförmyndarverksamheterna
i Gislaveds, Vaggeryds och Värnamos kommuner. Detta beslut omfattar dock
endast verksamheten vid Överförmyndaren i Gnosjö kommun. Dagboksblad har
hämtats in i de åtta förvaltarskapsärenden som pågick hos överförmyndaren när
inspektionen inleddes. Ett av ärendena rör förvaltarskapet för AA. För det
ärendet har överförmyndarens akt också hämtats in och granskats. I en del har
ärendet remitterats till överförmyndaren som har yttrat sig. Jag har även tagit
del av Länsstyrelsen i Östergötlands läns ärende 1044-2019 som rört
anmälningar mot överförmyndarens handläggning av förvaltarskapet för AA
samt de senaste årens protokoll från länsstyrelsens inspektioner av
överförmyndaren.

Som jag nyss understrukit omfattar JO:s tillsyn inte gode män och förvaltare
utan enbart överförmyndarens handläggning. Jag uttalar mig därför inte om
åtgärder som förvaltarna har vidtagit i de enskilda ärendena.

Överförmyndarens hantering av AA:s förvaltarskap
Iakttagelser ur AA:s akt
I mars 2011 beslutade Jönköpings tingsrätt om förvaltarskap för AA omfattande
att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Förvaltarskapet har
därefter handlagts av Överförmyndaren i Gnosjö kommun. Överförmyndaren
har årligen fått in årsräkningar från förvaltaren, vilka granskats utan anmärkning
eller med justeringar. Vidare har överförmyndaren fattat arvodesbeslut och de
innehåller upplysningar om hur den som vill klaga på besluten ska gå till väga.
Under 2019 och 2020 har förvaltaren bytts ut vid tre tillfällen och varje gång
har bytet föregåtts av att förvaltaren själv begärt sig entledigad.
Överförmyndaren har i alla tre fall omgående beslutat om byte samt begärt in
sluträkningar. Dessa har granskats kort efter att de kommit in. Överförmyndaren
har årligen omprövat förvaltarskapet.

Under 2019 inkom en av AA:s anhöriga med ett klagomål på den dåvarande
förvaltaren till överförmyndaren. Klagomålet rörde i huvudsak förvaltarens
hantering av AA:s situation på LSS-boendet. Överförmyndaren lät förvaltaren
yttra sig över klagomålet och uppmanade även förvaltaren att särskilt redogöra
för vissa delar av förvaltningen. I augusti 2019 anordnade överförmyndaren
möten med AA:s anhöriga och förvaltaren för att diskutera de frågor som hade
uppstått. Det som kom fram vid mötena antecknades i protokoll som lades till
akten.

Av dagboksbladet framgår att överförmyndaren den 4 september 2019 per
telefon kommit överens med en person vid Habiliteringen, Ryhov, om att det
                                                                       Dnr 1963-2020   Sid 3 (12)




skulle bokas in ett s.k. SIP-möte1. I september 2019 genomfördes på
överförmyndarens eget initiativ ett samverkansmöte om AA. I kallelsen till
mötet angavs att den avsåg ett möte för planering av en samordnad individuell
plan. Enligt minnesanteckningarna deltog bl.a. överförmyndaren och en
handläggare från överförmyndarkansliet vid mötet.

Under hösten 2019 pågick ett ärende om upphörande av förvaltarskapet vid
Jönköpings tingsrätt. Överförmyndaren yttrade sig i ärendet och lämnade in ett
läkarintyg som styrkte behovet av förvaltarskap. Tingsrätten avslog begäran den
16 oktober 2019 och några dagar därefter avslog överförmyndaren en begäran
om att entlediga den dåvarande förvaltaren.

I februari 2020 kontaktade överförmyndaren den dåvarande förvaltaren med
anledning av att det bl.a. förekommit att förvaltaren förklarat sig ”vara” AA i
kontakt med en anhörig till AA. Förvaltaren inkom därefter med en begäran om
att bli entledigad varpå överförmyndaren beslutade att entlediga förvaltaren. Till
ny förvaltare förordnade överförmyndaren en anhörig till AA.

JO:s remiss och överförmyndarens remissvar
Med anledning av vad som framkommit om det möte som överförmyndaren
höll den 25 september 2019 begärde JO den 18 februari 2021 att
Överförmyndaren i Gnosjö kommun skulle svara på följande frågor.

1. I 2 kap. 7 kap. socialtjänstlagen (2001:453) anges bl.a. att kommunen
   tillsammans med regionen ska upprätta en individuell plan när den enskilde
   har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
   Var syftet med mötet den 25 september 2019 att upprätta en individuell plan
   (s.k. SIP) för AA? Om ja, hur ser överförmyndaren på sin roll att kalla till
   och delta vid ett sådant möte?
2. Om syftet med mötet inte var att upprätta en s.k. SIP, vilken var avsikten
   med mötet och varför benämndes i så fall kallelsen ”Kallelse/inbjudan till
   planeringsmöte för SIP”?
3. AA:s förvaltare bjöds in men deltog inte vid mötet. Hur gjorde
   överförmyndaren bedömningen av vilka aktörer som skulle bjudas in till
   mötet? Gjordes det några överväganden om att inte genomföra mötet
   eftersom AA:s förvaltare inte var närvarande?
4. Av kallelsen framgår att den enskilde har lämnat sitt samtycke till att
   kallade/inbjudna personer deltar när planen upprättas. Hur hämtade
   överförmyndaren in AA:s samtycke?
5. Av kallelsen till mötet och av mötesanteckningarna framgår bl.a. att det som
   diskuterades vid mötet var omständigheter som rörde den enskildes tillvaro




1
 SIP står för samordnad individuell plan och regleras i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen
(2001:453) och 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).
                                                                       Dnr 1963-2020         Sid 4 (12)




   och dennes situation i det aktuella boendet. Vilket var syftet med
   överförmyndarens deltagande vid mötet? Anser överförmyndaren att det är
   möjligt att kombinera ett sådant deltagande med utövandet av tillsyn över
   bl.a. förvaltare?
6. Vad resulterade mötet i?

Den 3 mars 2021 skickade överförmyndaren CC in ett remissvar till JO. I
remissvaret angavs bl.a. följande:

          Syftet med mötet var inte ett så kallat SIP-möte och det är överförmyndarens
          åsikt att det inte är förenligt med rollen att vara sammankallande och
          deltagare vid ett SIP-möte.
          Förvaltaren var på plats vilket framkommer av inbjudan och avslutning på
          de anteckningar som fördes från mötet. Att förvaltaren inte stod med på
          deltagarförteckning var ett misstag. Såvitt får förstås så bjöds de instanser in
          vilka anhöriga till huvudmannen menade att förvaltaren misskött sitt
          uppdrag.
          Samtycke har inte lämnats av den enskilde utan missförståndet härrör till
          mallen för inbjudan.
          Syftet var att utreda de klagomål som inkommit mot förvaltare. Det är
          överförmyndarens inställning att vi ej borde deltagit i mötet eftersom det
          försvårar möjligheten till objektiv tillsyn.
          Mötet i sig resulterade i att klagomål blev utrett och samtliga parter
          förklarade sig nöjda med vad som framkommit. Uppföljning av mötet blev
          inte aktuellt då förordnandet avslutades kort därpå på grund av andra
          omständigheter.
Övrig utredning om förhållandena för AA
På uppdrag av JO Thomas Norling genomfördes den 4 mars 2020 en oanmäld
inspektion av LSS-boendet (dnr O 10-2020). Vid inspektionen framkom
följande om AA:s situation.

Verksamheten vid LSS-boendet hade pågått sedan 2013. AA var inlåst på
boendet under större delen av dygnet. Han gavs bara möjlighet att lämna
boendet i sällskap av personalen vid bl.a. kortare promenader och bilutflykter.
Personalen uppgav att AA fick besök av sin syster en gång i veckan och att AA
även hade möjlighet att samtala med systern via en högtalartelefon. I samtal
med JO:s medarbetare berättade AA att han trivdes och var trygg på boendet
samtidigt som han uppgav att han ville flytta. I maj 2020 flyttade AA från LSS-
boendet till en närliggande kommun. Förvaltarskapet för AA flyttades därmed
över till den kommunens överförmyndare och ärendet avslutades hos
Överförmyndaren i Gnosjö kommun.

Med anledning av de iakttagelser som gjordes vid inspektionen uttalade JO
Thomas Norling att inlåsningen innebar att AA rent faktiskt hade varit
frihetsberövad och att LSS inte ger utrymme för en sådan åtgärd. Eftersom
verksamheten bedrivits under sådana former sedan 2013 innebar det att AA
varit frihetsberövad utan lagstöd i flera år. Gnosjö kommun fick allvarlig kritik
för att detta hade kunnat ske.
                                                                Dnr 1963-2020       Sid 5 (12)




I maj 2019 kontaktade en anhörig till AA Länsstyrelsen i Östergötlands län och
framförde kritik mot överförmyndarens handläggning av förvaltarskapet för AA
(länsstyrelsens dnr 1044-2019). Kritiken rörde situationen för AA på LSS-
boendet och vilka åtgärder som förvaltaren hade vidtagit i sitt uppdrag. Enligt
de uppgifter som kom in från den anhörige hade varken den förvaltare som
innehade uppdraget 2011–2019 eller den förvaltare som innehade uppdraget
under 2019 träffat AA. Förvaltaren hade, enligt den anhörige, tillsammans med
verksamhetschefen på boendet upprättat besöksregler för när AA fick ta emot
besökare.

Länsstyrelsen i Östergötlands län genomförde den 19 september 2019 en
inspektion av Överförmyndaren i Gnosjö kommun (länsstyrelsens dnr 203-
11252-19). Vid inspektionen granskades akten som rörde AA. I protokollet från
inspektionen redovisades bl.a. att det framkommit att en anhörig till AA i början
av april 2019 hade begärt ut handlingar från överförmyndarens akt.
Handlingarna lämnades ut först i början av maj samma år. Länsstyrelsen riktade
kritik mot överförmyndaren med anledning av denna tidsåtgång. I protokollet
redovisades även att det av akten inte framgick att AA eller hans anhöriga hade
fått yttra sig enligt 11 kap. 16 § föräldrabalken, FB, vid förordnandet av den
dåvarande förvaltaren. Överförmyndaren uppgav vid inspektionstillfället att en
dialog i frågan hade förts med en anhörig till AA och förvaltaren. Länsstyrelsen
påminde överförmyndaren om att uppgifter som överförmyndaren får via
telefonsamtal och som tillför ärendet något ska dokumenteras i akten i form av
en tjänsteanteckning.

Den 14 oktober 2020 sände SVT ytterligare ett avsnitt av Uppdrag granskning
där förhållandena kring AA följdes upp.

Utredning av de övriga förvaltarskapsärendena
I de övriga sju förvaltarskapsärenden som omfattas av min inspektion har
dagboksbladen granskats. Handläggningen av ärendena i akt 3409, 3421 och
3492 inleddes under 2019. Överförmyndaren hade inte granskat årsräkningar
och omprövat förvaltarskapen i dessa ärenden när JO begärde in dagboksbladen.
Av dagboksbladen för de resterande ärendena, akt 753, 932, 1609 och 2252,
framgår att överförmyndaren årligen fått in och granskat årsräkningar. Vidare
har överförmyndaren årligen omprövat förvaltarskapen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län genomförde den 20 september 2018 en
inspektion av Överförmyndaren i Gnosjö kommun (länsstyrelsens dnr 203-
7845-18). Vid inspektionen granskades akt 2252 särskilt. Av granskningen
framgick i huvudsak följande. Förvaltaren lämnade den 23 december 2016 in
uppgifter om att förvaltarskapet skulle kvarstå varefter överförmyndaren
omprövade förvaltarskapet den 27 juni 2017. Året efter lämnade förvaltaren den
26 februari 2018 in uppgifter om att förvaltarskapet skulle kvarstå.
Överförmyndaren omprövade förvaltarskapet den 12 september 2018. Mot den
bakgrunden upplyste länsstyrelsen överförmyndaren om att det var viktigt att
                                                                     Dnr 1963-2020    Sid 6 (12)




tillämpa sådana rutiner så att det inte gick för lång tid från det att yttrandet
inkommer till dess att omprövning sker, detta för att motverka att beslutet
baseras på ett inaktuellt underlag.

I protokoll från Länsstyrelsen i Östergötlands läns inspektion av överförmyn-
darverksamheten i Gnosjö kommun den 10 september 2020 (länsstyrelsens
dnr 203-8792-2020) granskades bl.a. akt 3409. Länsstyrelsen konstaterade att
det i maj 2020 hade inkommit underlag för omprövning av förvaltarskapet men
att överförmyndarens ställningstagande i frågan inte framgick i ärendet.
Länsstyrelsen riktade därför kritik mot överförmyndaren för den bristande
omprövningen av förvaltarskapet. Vidare fann länsstyrelsen att det av akten inte
framgick om arvode hade betalats ut till ställföreträdaren eller om
huvudmannen stod för någon del av arvodet. Länsstyrelsen påtalade att sådana
uppgifter ska framgå av akten.

Rättsliga utgångspunkter m.m.
Överförmyndaren är en kommunal förvaltningsmyndighet. Det innebär att den
verksamhet som överförmyndaren bedriver ska vara grundad på lag eller annan
författning och alltså följa den s.k. legalitetsprincipen (se 1 kap. 1 § tredje
stycket regeringsformen, RF).

Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller
liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egen-
dom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna
godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan
samtycke av den för vilken godmanskap ska anordnas, om inte den enskildes
tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. (Se 11 kap. 4 §
föräldrabalken, FB.)

Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 11 kap. 4 § FB är
ur stånd att vårda sig och sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltar-
skap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är till-
räckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre
ingripande sätt får hjälp. Förvaltaruppdraget ska anpassas till den enskildes
hjälpbehov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller
angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. När rätten meddelar ett
beslut om godmanskap eller förvaltarskap ska den samtidigt förordna en god
man respektive förvaltare att utföra uppdraget. (Se 11 kap. 4 och 7 §§ FB.)

Att bevaka rätt innebär att förvaltaren har i uppdrag att bevaka huvudmannens
rättsliga angelägenheter. Det kan t.ex. vara att bevaka dennes rätt i ett dödsbo
eller att företräda honom eller henne vid kontakter med olika myndigheter där
huvudmannens intressen behöver tillvaratas. Det kan också handla om att
ansöka om bostadsbidrag eller överklaga myndighetsbeslut för huvudmannens
räkning. Uppdraget att förvalta egendom innebär att förvaltaren bl.a. sköter och
betalar huvudmannens räkningar, förvaltar kapital och värdepapper samt ser till
                                                                   Dnr 1963-2020       Sid 7 (12)




att egendomen är tillfredsställande försäkrad. Behöver den enskilde hjälp med
frågor av mer personlig natur kan en förvaltare vidare förordnas för att sörja för
person. Det handlar då om att förvaltaren ska se till att huvudmannen har ett bra
boende och uppmärksamma huvudmannens behov av stöd och hjälp, sociala
kontakter och sysselsättning. I förarbetena har betonats att det är svårt att dra en
skarp gräns mellan sådant bistånd som gäller ekonomiska eller rättsliga
angelägenheter och sådan hjälp som avser mer personliga frågor. Även om
förvaltarens uppgift är att förvalta egendom innebär det inte att han eller hon
enbart ska se till att egendomen behåller eller ökar sitt värde. Det är också en
viktig uppgift att se till att huvudmannens medel används till dennes nytta.
(Se prop. 1987/88:124 s. 139 f., Svea hovrätts beslut den 3 april 2019 i ärende
ÖÄ 4160-20 samt Wallgren och Holmgård, God man, förvaltare och
förmyndare – domstolarnas handläggning, JUNO version 2, s. 199 f.)

Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den
enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av
uppdraget. En förvaltare är inte beroende av huvudmannens samtycke för sina
åtgärder utan ska handla på eget ansvar i huvudmannens intresse och för dennes
räkning. Den som har en förvaltare förordnad för sig har dock fortfarande rätt
att själv sluta vissa avtal och förfoga över viss egendom, bl.a. vad han eller hon
genom eget arbete har förvärvat efter att förvaltarskapet anordnades och förval-
taren förordnades. Av förarbetena framgår vidare att huvudmannen i allmänhet
också själv får besluta i frågor som rör hans eller hennes boende liksom inne-
hållet i erbjuden vård. (Se 11 kap. 8 och 9 §§ FB och prop. 1987/88:124
s. 172 f.)

I vissa situationer krävs att förvaltaren får överförmyndarens samtycke för att
kunna vidta åtgärder med den enskildes tillgångar. Det rör bl.a. uttag från
huvudmannens sparkonto, placering av den enskildes tillgångar i aktier samt
vissa åtgärder med den enskildes fasta egendom. (Se 14 kap. 6, 8 och 11§§ FB.)

För att en förvaltare ska kunna fullgöra sitt uppdrag krävs att han eller hon har
en god kännedom om huvudmannen och dennes personliga förhållanden. Det
gäller särskilt om uppdraget omfattar att sörja för person, dvs. i mer personliga
frågor, men även för att förvaltaren ska kunna sköta andra delar av uppdraget
och se till att huvudmannens medel används till dennes nytta. För att kunna
fullgöra denna uppgift måste förvaltaren även samråda med andra, t.ex.
anhöriga eller andra som har kännedom om huvudmannens personliga intressen.
(Se prop. 1987/88:124 s. 139 f. samt Wallgren och Holmgård, s. 202.)

Förvaltarskap är en mycket ingripande åtgärd som inte ska pågå längre än
nödvändigt. Överförmyndaren har därför en skyldighet att årligen granska de
förvaltarskap som handläggs vid myndigheten i syfte att kontrollera om något
av dem ska upphöra. Får överförmyndaren reda på att ett förvaltarskap inte
längre behövs är överförmyndaren skyldig att ansöka om att förvaltarskapet ska
upphöra. (Se 5 § förmynderskapsförordningen [1995:379].)
                                                                    Dnr 1963-2020       Sid 8 (12)




Överförmyndaren har i uppgift att utöva tillsyn över alla ställföreträdares
verksamhet, dvs. även förvaltarnas. Tillsynen ska utövas enligt bestämmelserna
i 16 kap. FB. För att överförmyndaren ska kunna granska ställföreträdarens
förvaltning ska ställföreträdaren före den 1 mars varje år lämna in en årsräkning
(se 14 kap. 15 § FB). För den ställföreträdare som avslutar sitt uppdrag gäller
också att denne inom en månad från det att uppdraget upphörde ska lämna in en
sluträkning till överförmyndaren (se 14 kap. 18 § FB). De olika redovisningarna
samt års- och sluträkningar som lämnas in ska granskas av överförmyndaren.
Får överförmyndaren in andra uppgifter om förvaltningen, t.ex. genom klago-
mål och andra upplysningar, är det överförmyndarens uppgift att granska vad
som har hänt. (Se 16 kap. 3 § FB och prop. 1993/94:251 s. 280.) Överförmyn-
darens kontroll av förvaltningen är en garanti för att den enskildes tillgångar
förvaltas på ett sätt som är till hans eller hennes fördel. Det är därför viktigt att
års- och sluträkningar granskas inom rimlig tid. JO har ansett att en tidsåtgång
på drygt sju månader är för lång. (Se JO:s beslut den 3 juli 2009, dnr 5172-2008
och JO:s beslut den 25 september 2020, dnr 6100-2018.)

En förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet
av sitt uppdrag eller som kommit på ekonomiskt obestånd och därför är
olämplig för uppdraget eller som av någon annan orsak inte längre är lämplig att
inneha uppdraget ska entledigas. Det är överförmyndaren som fattar beslutet om
entledigande. Innan överförmyndaren fattar ett sådant beslut ska förvaltaren få
tillfälle att yttra sig. Även den enskilde ska ges en möjlighet att yttra sig, om det
kan ske. (Se 11 kap. 20 och 24 §§ FB.)

Uttalanden
Ställföreträdarnas verksamhet avser ofta människor i utsatta situationer som
behöver hjälp med att hantera sin ekonomi, rättsliga angelägenheter och andra
frågor som rör deras privatliv. För dessa människor gör sig rättssäkerhets-
aspekter särskilt starkt gällande. Granskningen av hur förvaltare och andra
ställföreträdare fullgör sitt uppdrag utgör därför en mycket viktig del av
överförmyndarens verksamhet.

Inspektionen ger intrycket av en fungerande verksamhet
Beträffande merparten av de ärenden som granskningen omfattat har materialet
som jag tagit del av varit begränsat. Utifrån de iakttagelser som jag har gjort är
mitt intryck emellertid att överförmyndarens verksamhet i huvudsak fungerar
väl. Jag har t.ex. kunnat konstatera att överförmyndaren samlat in års- och
sluträkningar inom föreskriven tid samt att granskningen av förvaltningen gjorts
i rimlig tid därefter. Överförmyndaren har i de granskade ärendena generellt sett
även uppfyllt sin skyldighet att årligen ompröva förvaltarskapen. När det gäller
dessa ärenden finner jag inte några skäl till ytterligare uttalanden eller åtgärder
från min sida.
                                                                   Dnr 1963-2020       Sid 9 (12)




Överförmyndarens tillsyn över AA:s förvaltare
Även när det gäller förvaltarskapet för AA kan jag konstatera att överförmyn-
daren har granskat förteckningar och års- och sluträkningar på ett korrekt sätt
och inom rimlig tid. Överförmyndaren har också årligen omprövat
förvaltarskapet samt skyndsamt handlagt frågor som uppkommit om
förvaltarens uppdrag.

Som nämnts inledningsvis fann JO Thomas Norling vid inspektionen av AA:s
LSS-boende att denne hade varit inlåst och därmed frihetsberövad utan lagstöd i
flera år. Jag har i min granskning funnit att uppgifter från en anhörig om AA:s
situation och förhållanden på boendet, bl.a. om inlåsningen, i vart fall under
2019 kommit till både förvaltarens och överförmyndarens kännedom. Det har
också vid den tidpunkten varit känt för överförmyndaren att en anhörig riktat
kritik mot att förvaltaren inte träffat AA och att förvaltaren inte sett till att AA
haft några egentliga aktiviteter.

Av de årsredovisningar och andra upplysningar som finns i överförmyndarens
akt framgår att de personer som varit förordnade förvaltare för AA mellan 2011
och 2020 intygade att de hade haft kontakt med huvudmannen i vart fall en
gång per månad. Den person som var förordnad förvaltare för AA under 2019
uppgav i augusti samma år att hon sedan uppdraget började hade besökt boendet
tre gånger. Hon intygade också att AA haft aktiviteter och att hon, utifrån vad
hon har ansett vara AA:s bästa, ställt sig bakom de rutiner kring besök som
LSS-boendet ställt upp. Förvaltaren uppgav även att AA inte hållits inlåst.

Som jag redogjort för under de rättsliga utgångspunkterna är det överförmyn-
darens uppgift att genom tillsyn kontrollera så att den som är förordnad som
förvaltare fullgör de skyldigheter som följer av uppdraget. I detta ligger även att
granska hur förvaltaren utför och tolkar sitt uppdrag. Det yttersta syftet med
tillsynen är att främja den enskildes intressen. Vilka åtgärder som behöver
vidtas för att uppnå detta måste bedömas av förvaltaren. Om det kommer till
överförmyndarens kännedom att förvaltaren vidtar åtgärder som inte är till den
enskildes bästa eller att förvaltaren underlåter att vidta sådana åtgärder är det
dock överförmyndarens skyldighet att genom sin tillsyn granska förvaltarens
förehavanden. I överförmyndarens tillsyn ingår också att på förekommen
anledning pröva att förvaltaren har kontakt med sin huvudman med sådan
kontinuitet att denne har kännedom om huvudmannens behov och önskemål.

Det är som sagt förvaltarens uppgift att i varje enskilt fall samt utifrån vad
själva förvaltarskapet och förordnandet omfattar bedöma hur han eller hon på
bästa sätt ska agera för att tillgodose huvudmannens intressen. När det gäller ett
förvaltarskap som omfattar sörja för person blir överförmyndarens uppgift,
utifrån det som redovisats under Rättsliga utgångspunkter m.m., att granska så
att förvaltaren har gjort en individuell bedömning av både vilka kontakter som
han eller hon bör ha med huvudmannen och hur ofta samt på vilket sätt de bör
tas. Omfattningen av kontakterna beror förstås på omständigheterna i det
                                                                 Dnr 1963-2020      Sid 10 (12)




enskilda fallet och om huvudmannen t.ex. har anhöriga eller insatser via social-
tjänstlagstiftningen som också bevakar dennes intressen. Framkommer det
uppgifter som tyder på att förvaltaren inte har tillräckligt god kännedom om
huvudmannens situation måste detta enligt min mening självfallet granskas.

När det gäller AA:s situation har det rått delade meningar om vilka åtgärder
som förvaltaren vidtagit och vilken insikt förvaltaren haft om AA:s situation på
boendet. Jag kan konstatera att överförmyndaren genom skriftväxling och
möten med förvaltaren granskat hur förvaltaren utfört uppdraget. De klagomål
som inkommit från AA:s anhöriga har följts upp genom att förvaltaren bl.a. fått
redogöra för sitt uppdrag och vilka åtgärder hon vidtagit för AA:s räkning. Det
beslut som överförmyndaren fattade den 21 oktober 2019 om att avslå en
anhörigs begäran om att entlediga den dåvarande förvaltaren innehöll en
motivering där överförmyndaren bemötte det som framförts i begäran. Utifrån
den redovisning som förvaltaren lämnat om AA:s situation på boendet har det
därför enligt min uppfattning inte funnits skäl för överförmyndaren att granska
förvaltarens förehavanden ytterligare. Utredningen ger därmed i denna del inte
skäl till några ytterligare kommentarer från min sida.

Överförmyndarens kallelse till och deltagande vid SIP-mötet
I september 2019 genomfördes ett samverkansmöte där AA:s situation
diskuterades. Av kallelsen till mötet och av mötesanteckningarna framgår att
syftet med mötet var att planera insatserna för AA samt att reda ut ”funderingar
och oro”. Enligt formuleringen på kallelsen skulle mötet hållas i syfte att
planera för en samordnad individuell plan (SIP) för AA. Det framgår även av
dagboksbladet att överförmyndaren i överenskommelse med en person vid
habiliteringen2 bestämt att det skulle bokas ett s.k. SIP-möte.

En samordnad individuell plan ska upprättas av kommunen och regionen när en
enskild brukare har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och
sjukvården, och en individuell plan behövs för att den enskilde ska få sina
behov tillgodosedda. För att planen ska upprättas krävs även att den enskilde
samtycker till det. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs och
vilka insatser respektive huvudman ska svara för, samt vilka åtgärder som
vidtas av någon annan än kommunen eller regionen och vem av huvudmännen
som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Det är de aktörer som
omfattas av socialtjänstlagen (2001:453) eller hälso- och sjukvårdslagen
(2017:30) som ska kalla till eller initiera en samordnad individuell plan. Andra
aktörer har dock möjlighet att påkalla behov av en sådan plan genom att vända
sig till exempelvis socialtjänsten. (Se 2 kap. 7 § socialtjänstlagen, 16 kap. 4 §
hälso- och sjukvårdslagen, prop. 2008/09:193 s. 17 ff. och Sveriges Kommuner




2
    Habiliteringscentrum vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
                                                                 Dnr 1963-2020       Sid 11 (12)




och Landsting [numera Sveriges Kommuner och Regioner], Använd SIP – ett
verktyg vid samverkan, utgiven 2018, version 3.0, s. 30 f.)

Överförmyndaren har i sitt remissvar uppgett att syftet med mötet inte var att
planera för en SIP och att kallelsen var utformad på det sättet berodde på att
överförmyndaren använde socialtjänstens mall för inbjudan till möte med flera
aktörer. Eftersom överförmyndaren inte kan kalla till den typen av möten bör
man förstås inte använda en kallelse som ger sken av att syftet med kallelsen
just är att upprätta en SIP. Jag är alltså kritisk mot att överförmyndaren använde
socialtjänstens mall.

Enligt överförmyndarens remissvar var syftet med mötet att utreda de klagomål
som anhöriga riktat mot den dåvarande förvaltaren och dennes agerande gent-
emot aktörer i AA:s närhet. Av minnesanteckningarna från mötet framgår dock
att det som diskuterades huvudsakligen rörde AA:s personliga förhållanden
såsom exempelvis AA:s situation på boendet och anhörigas besök. Merparten
av mötet tycks således ha handlat om annat än att utreda klagomålen mot
förvaltaren och dennes uppdrag. Enligt min mening är det inte förenligt med
överförmyndarens uppdrag som tillsynsmyndighet att kalla till och medverka
vid ett möte som handlar om den enskildes tillvaro och personliga förhållanden.
Ett sådant deltagande riskerar vidare att försvåra överförmyndarens möjlighet
att bedriva tillsyn över förvaltaren. Som jag tidigare har redogjort för är det
överförmyndarens uppgift att följa upp hur uppdraget att sörja för den enskildes
person utförs. Det gäller särskilt när överförmyndaren fått indikationer på att
förvaltaren missköter uppdraget. Tillsynen ska dock inte bedrivas på det sätt
som skett vid SIP-mötet. Det finns också en risk för att förvaltaren kan uppfatta
eventuella uttalanden från överförmyndaren som anvisningar för hur
förvaltningen ska bedrivas. Om överförmyndaren utför eller involverar sig i
uppgifter som egentligen förvaltaren ansvarar för riskerar överförmyndaren
även att agera utan stöd i lag och därmed i strid med den legalitetsprincip som
kommer till uttryck i 1 kap. 1 § tredje stycket RF. Jag delar därför
överförmyndarens uppfattning att det inte var lämpligt att överförmyndaren
kallade till och deltog i mötet.

De brister som Länsstyrelsen i Östergötlands län påtalat i sitt protokoll (läns-
styrelsens dnr 203-11252-19) från sin granskning av AA:s ärende är tydliga och
inger betänkligheter. JO:s granskning är dock extraordinär. Det innebär att den
inte ska ersätta den tillsyn som utövas genom de ordinarie tillsynsmyndig-
heterna. Den nämnda länsstyrelsen är den ordinarie tillsynsmyndigheten för
överförmyndaren i Gnosjö kommun. De protokoll från länsstyrelsens
inspektioner som jag har tagit del av visar att länsstyrelsen de senaste åren har
utövat tillsyn över överförmyndarverksamheten och kontinuerligt följt upp sina
iakttagelser. Jag utgår från att länsstyrelsen kommer att fortsätta att göra detta
och att överförmyndaren vidtar de åtgärder som är nödvändiga med anledning
av de eventuella synpunkter som då kommer fram.
                                                                  Dnr 1963-2020    Sid 12 (12)




Avslutande synpunkter
Med anledning av mina iakttagelser och uttalanden samt med beaktande av
Länsstyrelsen i Östergötlands läns tillsynsverksamhet finner jag inte skäl att i
nuläget granska Överförmyndaren i Gnosjö kommun ytterligare.

Länsstyrelsen i Östergötlands län tillsänds en kopia av detta beslut för
kännedom.

Ärendet avslutas.
