# Kritik mot Folkhälsomyndigheten för hanteringen av framställningar om att lämna ut handlingar under covid-19-pandemin

JO 2022-02-11 dnr 1965-2021

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                          2022-02-11            1965-2021             1 (22)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot Folkhälsomyndigheten för hanteringen av framställningar
                        om att lämna ut handlingar under covid-19-pandemin


                          Beslutet i korthet: En journalist på TV4 framförde klagomål mot Folkhälso-
                          myndigheten om i huvudsak myndighetens handläggning av journalisters
                          framställningar om att få ta del av allmänna handlingar under pandemin.
                          ChefsJO uttalar att han har förståelse för att pandemin har krävt omfattande
                          arbetsinsatser av Folkhälsomyndigheten inom dess sakområde samtidigt som antalet
                          framställningar om allmänna handlingar har ökat markant i såväl antal som
                          komplexitet till en för myndigheten historiskt hög nivå. Offentlighetsprincipen är
                          emellertid central i den svenska rättsordningen och ett fundament i vår demokrati.
                          Den innebär att bl.a. företrädare för medier har rätt till insyn i och tillgång till
                          information om det allmännas verksamhet. Enligt chefsJO är det därför av stor vikt att
                          en myndighet kan se till att principen får genomslag, inte minst under en så allvarlig
                          samhällskris som pandemin har inneburit.
                          ChefsJO kritiserar Folkhälsomyndigheten för vissa brister i myndighetens
                          handläggning av framställningar om allmänna handlingar. Han ser positivt på att
                          myndigheten har vidtagit åtgärder för att dels kunna hantera det ökade antalet
                          framställningar om allmänna handlingar, dels kunna fullgöra sin serviceskyldighet.
                          Slutligen utgår han från att myndigheten vid behov även i fortsättningen skyndsamt
                          vidtar nödvändiga åtgärder.

## Bakgrund

Under vintern och våren 2020 fick covid-19 en omfattande spridning i Sverige.
                        JO har därefter tagit emot ett relativt stort antal klagomål mot Folkhälso-
                        myndigheten (Fohm) om myndighetens handläggning av framställningar om att
                        lämna ut allmänna handlingar och närliggande frågor. Majoriteten av ärendena
                        har skrivits av. I många av de fallen har JO funnit skäl att påminna myndigheten
                        om gällande lagstiftning. Förevarande ärende beslutade JO att utreda.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 3 mars 2021 framförde AA klagomål mot
                        Fohm. Klagomålen rörde myndighetens handläggning av journalisters




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                  Dnr 1965-2021      Sid 2 (22)




framställningar om att få ta del av allmänna handlingar under pandemin och
myndighetens mediestrategi. AA anförde i huvudsak följande:

Allmänt
I en kris som så tydligt begränsar de demokratiska och grundlagsskyddade
rättigheterna är det extra viktigt att journalistiken har möjlighet att granska
myndighetsbeslut. Fohm är den expertmyndighet vars arbete och
rekommendationer i mångt och mycket legat till grund för hur Sverige hanterar
pandemin. Det är också en myndighet som tycks präglas av en hårt styrd
mediestrategi som handlar om att vara tillgänglig i direktsändningar där
myndigheten har möjlighet att ge aktuella lägesbeskrivningar på sina egna
villkor. Presskonferenser föregås sällan av information om vad som kommer att
presenteras, vilket kraftigt begränsar journalisters möjlighet att ställa kritiska
frågor.

När det gäller skyldigheten att skyndsamt lämna ut handlingar och uppgifter
som skulle möjliggöra en granskning av myndigheten kan det vara svårt – för
att inte säga omöjligt – att få ut handlingar eller relevanta uppgifter.

Problemen är att Fohm inte svarar på framställningar om allmänna handlingar
eller vidgår sin upplysningsplikt, hävdar att det föreligger sekretess och
omöjliggör överklagande genom att vägra fatta ett formellt beslut med
besvärshänvisning, slentrianmässigt hävdar – för att avskräcka – att det kostar
pengar att få ut handlingar som borde vara kostnadsfria samt ignorerar tidigare
beslut från JO om hur framställningar om allmänna handlingar ska hanteras.

Efter ett år av pandemi har inte bara myndighetens pressavdelning mång-
dubblats i styrka, myndigheten har också fått kraftigt ökade anslag. Det innebär
att man rimligen borde kunna förvänta sig att myndigheten har fått ordning på
sina rutiner. Utvecklingen har dock varit den motsatta. Detta tyder på att Fohm
inte vill att myndighetens verksamhet ska granskas.

Fohm:s handläggning i fem fall
För att visa på bristerna lämnade AA in e-postmeddelanden som skickats mellan
journalister på TV4 och Fohm, bl.a. mellan henne själv och myndigheten. Hon
lämnade också in en sammanställning över handläggningen. Av samman-
ställningen och e-postmeddelandena framgår bl.a. följande (när det gäller DD:s
framställning redogörs även för vissa e-postmeddelanden som Fohm har lämnat
in till JO tillsammans med remissvaret):

BB:s framställning
Den 14 maj 2020 begärde reportern BB att få ta del av en förteckning över
anmälda bisysslor för ett antal angivna tjänstemän på Fohm och vissa
kontrakterade konsulter. Enligt ett e-postmeddelande från BB till AA den
27 februari 2021 hade han inte fått något svar på sin framställning.
                                                                Dnr 1965-2021      Sid 3 (22)




CC:s förfrågan
Den 26 oktober 2020 ställde vetenskapsreportern CC frågor till Fohm om den
tidiga smittspridningen i Sverige jämfört med vissa andra länder. Hon undrade
också om myndigheten hade gjort eller kände till någon studie om detta.

Samma dag svarade en tjänsteman på myndighetens presstjänst att det pågick ett
arbete om den tidiga smittan men att myndigheten inte kunde svara på när det
skulle bli klart. När det gällde de övriga frågorna hänvisade tjänstemannen till
myndighetens pressträffar.

Den 28 oktober 2020 återkom CC med en fråga om vem hon kunde tala med om
den pågående utredningen eftersom hon ansåg att frågorna inte lämpade sig för
pressträffarna.

Samma dag svarade tjänstemannen att myndigheten inte kunde kommentera ett
pågående internt arbete.

CC svarade samma dag att hon ville tala med någon av myndighetens experter
och ifrågasatte varför dessa inte var tillgängliga för frågor från medier.

Samma dag skickade tjänstemannen en länk med information om smitt-
spridningen i Sverige och upprepade att myndigheten inte kunde kommentera
det pågående arbetet. Vidare angav tjänstemannen att CC:s förfrågan tagits
vidare och att myndigheten noterat att hon ville ha en enskild intervju med
någon av talespersonerna. Slutligen hänvisades hon till pressträffarna där det
efteråt fanns möjlighet att genomföra en kortare intervju med aktuell tales-
person.

Den 8 februari 2021 frågade CC om myndighetens hantering av hennes
förfrågan om att intervjua någon expert på myndigheten angående utredningen
om den tidiga smittan i Sverige.

Dagen efter svarade tjänstemannen att myndigheten undersökte förfrågan, att
arbetet fortfarande pågick och att myndigheten inte hade någonting att
kommunicera. Tjänstemannen lovade att återkomma med besked.

Den 10 februari 2021 återkom tjänstemannen med besked om att Fohm inte
hade någonting nytt att kommunicera i frågan samt att myndigheten arbetade
med en utredning om viruset och resandemönster men att denna inte var klar.
Tjänstemannen hänvisade på nytt till en länk med information om smitt-
spridningen.

AA:s framställning den 28 december 2020
Den 28 december 2020 begärde AA att få statistik från Fohm om PCR- och
antikroppstester i Region Stockholm redovisad på vissa veckor.

Den 29 december 2020 svarade en tjänsteman på Fohm med statistik över PCR-
och antikroppstest i Region Stockholm vecka 20–26. I meddelandet angavs att
                                                                       Dnr 1965-2021     Sid 4 (22)




myndigheten endast hade tillgång till statistik på laboratorienivå för vecka
1–19.

Samma dag begärde AA att få statistiken för vecka 1–19 uppdelad på olika
laboratorier.

Tjänstemannen svarade samma dag att hon inte fick lämna ut sådana uppgifter,
varpå AA begärde att få ett beslut med besvärshänvisning.

Tjänstemannen svarade samma dag med en förfrågan om AA ville ha ett
överklagbart beslut om att myndigheten på grund av sekretess inte fick lämna ut
uppgifter om laboratorier.

Den 8 januari 2021 bekräftade AA att hon ville ha ett överklagbart beslut. Hon
påminde om detta den 13 januari 2021.

Den 13 januari 2021 bad tjänstemannen om ursäkt för att svar dröjde och
meddelade att myndigheten skulle återkomma.

Den 28 januari 2021 upprepade AA att hon behövde ett överklagbart beslut och
framförde klagomål på handläggningen.

Dagen efter svarade en utredare på myndighetens juridiska enhet, bad om ursäkt
för dröjsmålet och förklarade att myndigheten hanterade en mängd
framställningar om allmänna handlingar och att dessa behandlades i turordning.
Enligt utredaren hade myndigheten efter den preliminära bedömningen påbörjat
en ny sekretessgranskning av de begärda uppgifterna. Utredaren lovade att
besked skulle komma inom kort.

Den 2 februari 2021 framförde AA på nytt klagomål på handläggningen av
framställningen.

I ett e-postmeddelande den 15 februari 2021 från en registrator på Fohm till AA
anges följande:

## Hej!

Här kommer en liten uppdatering av den text vi tidigare skickade.
      Vänligen se bifogat den sista delleveransen du begärt att få ta del av.
      Några av labben påbörjade sin testning senare än vecka 1. Därför kan det totala
      antalet tester skilja sig åt per labb.
      Därutöver har Folkhälsomyndigheten bedömt att inte lämna ut uppgifter över
      antalet PCR tester vad gäller följande labb: […]
      De privata labben har begärt om sekretess för uppgifterna eftersom det kan skada
      deras affärs- och driftsförhållanden enligt 31 kap. 16 § offentlighets- och
      sekretesslagen. Myndigheten har vid sekretessprövning tagit deras begäran om
      sekretess i beaktande.
      Därutöver har myndigheten bedömt att uppgifter gällande antalet PCR tester av
      de ovan angivna regionala labben skyddas av sekretess enligt 18 kap. 13 § OSL
      och lämnas därför inte ut.
                                                                         Dnr 1965-2021   Sid 5 (22)




      Återkom om du önskar ett överklagbart beslut.
AA har anfört att hon meddelade myndigheten att hon stod fast vid sin begäran
om ett överklagbart beslut och att hon inte har fått ett sådant.

AA:s framställning den 15 januari 2021
Den 15 januari 2021 ställde AA frågor till Fohm om myndighetens avtal med
privata laboratorier och begärde en lista över de laboratorier som myndigheten
hade avtal med samt datum för när avtalen slöts. Vidare begärde hon att få ta
del av kommunikation i en viss sakfråga som Fohm haft med Region Stockholm
under en angiven period eller, om kommunikationen inte hade diarieförts, en
”bredare kommunikation” mellan myndigheterna för att kunna hitta relevant
information.

Hon påminde om framställningen den 28 januari 2021.

Den 19 februari 2021 fick hon en delleverans av handlingar om avtal för
upphandling av PCR-test. I e-postmeddelandet med leveransen anges vidare
bl.a. följande:

      Vi bedömer att delar av ärendet skyddas av sekretess enligt 31 kap. 16 och
      18 kap. 13 Offentlighets- och sekretesslag, och inte kan lämnas ut. Denna
      bedömning är dock inget beslut som kan överklagas. Om du har frågor eller vill
      ha ett överklagbart beslut från myndigheten är du välkommen att kontakta oss.
Samma dag svarade AA följande:

      Hej och tack för del leverans. Självklart vill jag ha ett beslut som går att
      överklaga vad gäller pris.

DD:s framställning
Av de inledande e-postmeddelandena som Fohm har gett in till JO framgår att
vetenskapsreportern DD den 26 november 2020 begärde att få ta del av statistik
om fall av covid-19 under en viss tid. Dagen därpå svarade myndigheten att hon
behövde fylla i en blankett eftersom det rörde sig om statistik för vilken
myndigheten debiterar 1 000 kronor per timme. DD ifrågasatte prissättningen
och att hon behövde fylla i ett formulär.

Den 3 december 2020 svarade en tjänsteman på myndigheten att kostnaden
sannolikt skulle bli 10 000 kronor eftersom röjandedata behövde kontrolleras,
och flera personer behövde arbeta med frågan. DD ombads att återkomma om
hon ville gå vidare med beställningen.

Samma dag frågade DD bl.a. vad röjandekontroll innebar och ville veta vilket
lagstöd myndigheten hade för detta.

Dagen efter påminde DD om att hon ville ha svar samt ifrågasatte uppgiven
tidsåtgång och kravet på betalning.

Den 7 december 2020 påminde DD på nytt om att hon ville ha svar.
                                                                     Dnr 1965-2021      Sid 6 (22)




Samma dag svarade tjänstemannen att DD:s förfrågan diskuterades och att
myndigheten skulle återkomma. Vidare anförde tjänstemannen följande:

      Du fick felaktig information, uppgifterna behöver inte röjandekontrolleras, så
      nytt kostnaden beräknas bli omkring 5 000 kr. Är du fortfarande intresserad av
      uppgifterna och är du intresserad av uppgifterna även om de inte kan tas fram
      förrän efter jul?
Samma dag svarade DD bl.a. att TV4 gick med på att betala 5 000 kronor och
att hon ville tala med den tjänsteman som skulle ta fram statistikuppgifterna.

Den 8 och 9 december 2020 begärde hon att myndigheten skulle bekräfta att
hennes svar tagits emot.

Därefter följde en diskussion mellan DD och tjänstemannen om huruvida den
begärda statistiken utgjorde en allmän handling.

Den 20 december 2020 fick DD den statistik som myndigheten uppgav att den
kunde ta fram med anledning av framställningen. Efter ytterligare konversation
med en statistiker på myndigheten begärde DD den 11 januari 2021 fler
statistikuppgifter, som hon samma dag fick ta del av.

Utredning
JO uppmanade Folkhälsomyndigheten att yttra sig över uppgifterna i anmälan.

I sitt remissvar den 6 juli 2021 anförde Folkhälsomyndigheten, genom
generaldirektören, bl.a. följande (de bilagor som nämns har i huvudsak
utelämnats i detta beslut):

      2 Utlämnanden vid Folkhälsomyndigheten

      2.1 Generellt om utlämnanden
      I utlämnandeärenden gäller normalt sett bl.a. följande vid Folkhälso-
      myndigheten:
      Den som ansvarar för handlingen eller ärendet som handlingen tillhör ska
      bedöma om begäran avser en allmän handling och därefter bedöma om
      handlingen omfattas av sekretess. Vid osäkerhet i denna bedömning ska
      myndighetens juristfunktion kontaktas för stöd.
      Om utlämnandet ska avgiftsbeläggas får den enskilde en upplysning om det och
      ombeds att återkomma med fakturaadress om hen fortsatt är intresserad av att få
      ut handlingarna.
      Om utlämnande helt eller delvis nekas informeras den som begärt handlingen om
      möjligheten att begära myndighetens skriftliga prövning av saken så att över-
      klagande kan ske (6 kap. 3 § OSL). Sådana beslut fattas enligt myndighetens
      arbetsordning av chefsjuristen efter föredragning av ansvarig handläggare eller
      jurist.
      Myndigheten har en omfattande statistikverksamhet, varifrån normalt sett främst
      andra myndigheter och forskare begär datauttag. Dessa uttag handläggs enligt
      särskilda rutiner och avser normalt inte begäranden om allmänna handlingar
      eftersom sådana datauttag normalt inte kan göras med rutinbetonade åtgärder.
                                                                 Dnr 1965-2021       Sid 7 (22)




2.2 Ökning av begäranden under pandemin
Intresset för att ta del av myndighetens allmänna handlingar har ökat explosions-
artat under covid-19-pandemin.
Före pandemin inkom ca fem begäranden om allmän handling per vecka till
registraturen. Därutöver kom ett okänt antal begäranden ställda direkt till
enskilda medarbetare och funktionsbrevlådor. Stöd från juristfunktionen
begärdes normalt i 1−3 ärenden per vecka avseende hela myndigheten.
Under 2021 har det, bara till registraturen, inkommit i genomsnitt ca
40 begäranden per vecka, dvs en åttafaldig ökning. Myndighetens uppfattning är
att även det antal begäranden som skickas direkt till enskilda medarbetare eller
funktionsbrevlådor har ökat markant i omfattning. Statistik för detta saknas dock.
De begäranden som kommer in under pandemin är typiskt sett mer omfattande
än tidigare. Komplexa begäranden som rör t.ex. all korrespondens om en viss
sakfråga under en viss tid har ökat kraftigt från i princip noll.
Myndigheten har ställts inför en rad nya frågeställningar avseende tillämpning av
sekretesslagstiftningen, när uppgifter som aldrig tidigare efterfrågats nu har
begärts ut.
Nyckelpersoners mejlväxlingar har rönt särskilt intresse. Det totala antalet
ärenden som berör nyckelpersoners mejlväxling eller mejlloggar uppgår i
skrivande stund till ca 300. En begäran om mejlväxling inklusive bilagor kan
innebära allt från enstaka sidor till uppemot 6 000-8 000 sidor per ärende.
Ärenden av denna karaktär inkom i princip aldrig före pandemin.
Under februari 2020 stod det klart att ordinarie rutin för utlämnanden inte skulle
vara möjlig att upprätthålla och att åtgärder krävdes på flera områden.

3 Ökad arbetsbelastning och vidtagna åtgärder
Folkhälsomyndigheten har som nationell smittskyddsmyndighet sedan
spridningen av SARS-CoV-2 startade runt årsskiftet 2019-20 befunnit sig i en
exceptionell situation vad gäller arbetsbelastning och uppmärksamhet från
medier och allmänhet. Myndigheten aktiverade våren 2020 sin krislednings-
organisation under några månader.
Mellan januari 2020 och maj 2021 har antalet tillsvidareanställningar och tids-
begränsade anställningar ökat från 529 till 639, dvs en ökning med drygt 20 %.
Dessa förstärkningar har fördelats över samtliga myndighetens avdelningar.
Trycket är dock fortfarande exceptionellt högt, inte minst på myndighetens
nyckelpersoner.
Myndighetens organisation har under pandemin successivt justerats mellan april
2020 och februari 2021, för att få en organisation som är så effektiv som möjligt
för hanteringen av pandemin och andra nödvändiga uppgifter. Bland annat
stärktes förvaltningen genom inrättandet av en avdelning för verksamhets-
utveckling och stöd dit bl.a. IT, arkiv och registratur flyttades. Även andra
enheter har inrättats eller omorganiserats för att hantera olika aspekter av
pandemin.
Nedan anges några ytterligare åtgärder som myndigheten har vidtagit specifikt
för att klara de skyldigheter som följer av förvaltningslagen (2017:900), FL, och
tryckfrihetsförordningen, TF, och som har bäring på aktuell anmälan.

3.1 Särskild arbetsgrupp för utlämnanden
Det ökande inflödet av begäranden medförde tidigt att flera ordinarie jurist-
tjänster avsattes för hanteringen. I maj 2020 avsattes en grupp utredare, jurister
och it-personal särskilt för att arbeta med utlämnanden. Gruppen har
huvudsakligen i uppdrag att
− avlasta vissa av myndighetens nyckelpersoner med granskning av mejlloggar
  och mejl samt rent tekniskt sammanställa dessa handlingar,
                                                                  Dnr 1965-2021        Sid 8 (22)




− i samarbete med registraturen samordna begäranden av mejl som avser
  många olika personer, t.ex. om samtliga mejl till/från en viss domän begärs
  ut,
− skriva beslut i dessa ärenden när sådana begärs, samt
− lämna juridiskt stöd i utlämnandeärenden som handläggs av andra
  medarbetare.
De tre förstnämnda är arbetsuppgifter som inte tidigare har behövts. Behovet av
den fjärde har under pandemin ökat avsevärt.
Gruppen har i genomsnitt bestått av fyra heltidstjänster. I gruppens arbete har
myndigheten strävat efter ett systematiskt arbetssätt för den omfattande
hanteringen, bl.a. genom att bryta ner begärandena på delleveranser och att så
långt möjligt återanvända redan sekretessgranskade handlingar om de med korta
intervaller begärs ut flera gånger.
Mejllogar som begärs ut (som är allmänna handlingar enligt RÅ 1998 ref 44)
kräver körningar av it-resurs. Gruppens it-resurs ansvarar även för att samman-
ställa och tillgängliggöra de mejl som begärs ut. Initialt skapades olika script för
att kunna plocka ut efterfrågade mejl eller loggar. Under våren 2021 reviderades
scripten med hjälp av extern expertis för att effektivisera utlämnandeprocessen.

3.2 Arkiv och registratur
Under våren 2020 ökades antalet registratorer från fyra till åtta. Därtill hjälpte
många administratörer på andra funktioner vid myndigheten till. Som en
illustration kan nämnas att under 2020 diariefördes ca 88 000 handlingar, att
jämföra med ca 31 000 handlingar 2019. Två tillfälliga registratorer lånades även
in via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Pandemin har gjort att rutiner och processer löpande har uppdaterats och
utvecklats. Här nämns några som är relevanta för anmälan.
− Rutinen och processen för utlämnanden har reviderats och samarbetet med
  den grupp som nämns i 3.1. har permanentats med regelbundna
  avstämningsmöten.
− Beslut har fattats om avgift för allmänna handlingar som lämnas ut i
  elektronisk form.
− Ett utökat bevarande av handlingar som rör covid-19 har införts i enlighet
  med Riksarkivets rekommendationer.
− För att underlätta vid utlämnanden har en ny teknisk lösning tagits fram
  tillsammans med IT för den e-post som bevaras.
− En ny rutin för vad som ska hållas ordnat respektive diarieföras har införts.
− Registraturens standardsvar har kontinuerligt uppdaterats.

3.3 Kommunikation
Myndigheten inrättade våren 2021 en svarstjänst som samordnar och koordinerar
svar på frågor om covid-19. Svarstjänsten ersatte en funktion som med samma
syfte skapades i februari 2020. Med den nya tjänsten omarbetades funktionen
och bemannades upp.
Syftet är att avlasta medarbetare och enheter inom myndigheten, däribland
registraturen, och att säkerställa att frågeställarna får korrekta svar. Sedan
februari 2020 har ca 69 000 mejl besvarats från registraturen, svarstjänst-
funktionen och dess tidigare motsvarighet. Därtill kommer de många svar som
gått ut från enskilda chefer, medarbetare och funktionsbrevlådor, för vilka vi inte
har någon samlad statistik.
Vidare, för att ge lättillgänglig och löpande information har myndigheten under
pandemin publicerat runt 350 nya webbsidor och 330 FAQ om covid-19. På den
engelska webbplatsen har motsvarande 25 sidor och 80 FAQ lagts upp.
Därutöver har ett tjugotal webbsidor och runt trettio FAQ om utökad testning för
covid-19 publicerats.
                                                                   Dnr 1965-2021         Sid 9 (22)




3.4 Datauttag
Personella förstärkningar för att arbeta med utlämnanden av handlingar och data
har gjorts även på andra håll vid myndigheten, bl.a. i form av epidemiologer och
data managers. Uttag från myndighetens statistikverksamhet har dels varit
avsevärt mer resurskrävande än tidigare och dels genererat följdfrågor från
journalister och allmänhet bl.a. med att tolka informationen inom ramen för
serviceskyldigheten.

4 Ärenden i anmälan

4.1 BB:s begäran 2020.05.14 (bilaga I i anmälan)
Handläggningen av ärendet
BB:s begäran inkom den 14 maj 2020. Den 15 maj 2020 svarade registraturen
med det standardsvar som myndigheten använder. I mejlet upplystes BB om de
avgifter för utlämnande som gäller och han ombads återkomma med faktura-
adress om han fortsatt var intresserad av att ta del av handlingarna. BB återkom
inte, varför Folkhälsomyndigheten utgick från att han inte längre var intresserad
av handlingarna. Inga ytterligare åtgärder vidtogs.
Folkhälsomyndighetens bedömning
BB har fått svar beträffande sin begäran dagen efter att den inkom, och inte
återkommit efter att han fått besked om att utlämnandet var förknippat med
avgifter. Folkhälsomyndigheten anser sig inte ha begått något fel i hand-
läggningen.

4.2 CC:s förfrågan 2020.10.26 (bilaga I i anmälan)
Handläggningen av ärendet
CC ställde sin förfrågan till chefen för enheten för analys. Eftersom mejlet
bedömdes handla om en förfrågan om mediemedverkan tog presstjänsten över
frågan. Mejlväxlingen finns på sidorna 23-27 i anmälan.
Rapporten som förfrågan gäller har försenats bl.a. på grund av svårigheter att få
tillgång till data och är ännu inte färdigställd. CC har därför inte heller fått någon
intervju med sakkunnig med anledning av rapporten.
AA gör i denna del gällande att Folkhälsomyndigheten vägrar lämna ut allmän
handling alternativt vägrar att ”vidgå sin upplysningsplikt”.
Folkhälsomyndighetens bedömning
I CC:s första mejl nämndes inget om namn på någon viss utredare. Att hon
därefter efterfrågade namn uppfattar Folkhälsomyndigheten berodde på att hon
ville kontakta dessa utredare direkt, utan att gå via presstjänsten, och inte att hon
var intresserad av namnuppgifterna som sådana. Folkhälsomyndigheten anser
därför att mejlen från CC inte kan tolkas som något annat än en intervju-
förfrågan. Det är också som en sedvanlig intervjuförfrågan som förfrågan har
handlagts vid myndigheten, vilket framgår inte minst av den senare delen av
mejlväxlingen på sidorna 23-24 i anmälan.
Förfrågan avser dels allmänna resonemang om den tidiga smittspridningen och
dels uppgifter i en kommande rapport. Rapporten var vid tillfället inte en allmän
handling enligt 2 kap. 10 § TF. Frågor om innehållet i rapporten var alltså därför
inte heller en begäran om uppgifter ur en allmän handling enligt 6 kap. 4 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.
I ärendet finns handlingar som bl.a. anger inriktning på projektet och arbets-
gruppens sammansättning. Dessa har inte expedierats och blir således inte
allmänna förrän ärendet slutbehandlats (2 kap. 10 § TF). Därmed finns alltså inte
heller uppgifterna om vilka utredare som ingår i arbetsgruppen i någon handling
som är allmän. Att enbart uppgiften om utredarnas namn finns i andra allmänna
handlingar vid myndigheten är en annan sak.
Vad gäller myndighetens serviceskyldighet enligt 6 § FL gör myndigheten
följande bedömning.
                                                                   Dnr 1965-2021     Sid 10 (22)




Serviceskyldigheten innebär ingen lika rätt för alla som vänder sig till myndig-
heten att få samma hjälp. Tvärtom är tanken att hjälpen ska anpassas till den
enskildes behov och förutsättningar och det enskilda fallet. Myndigheten ska ta
hänsyn till vilka resurser som den enskilde själv har till sitt förfogande eller
rimligen kan förväntas skaffa sig (prop. 2016/17:180 s. 67). Myndigheten kan
vad gäller serviceskyldigheten fördela sina resurser så att verksamheten i sin
helhet kan fungera på bästa sätt (a. prop. s. 291).
Journalister som arbetar professionellt med att söka och bearbeta information har
typiskt sett större möjligheter att hitta annan expertis för att belysa en viss
sakfråga. Därutöver bör kravet på service rimligen ställas lägre när det gäller
frågor som inte är färdigutredda vid myndigheten. Serviceskyldigheten kan inte
tolkas så långtgående att en myndighet alltid ska kommentera ett pågående
utredningsarbete.
Under den period som anmälan gäller höll myndigheten två myndighets-
gemensamma pressträffar per vecka á cirka en timme. CC har efter sin
intervjuförfrågan vid minst ett tillfälle närvarat vid och ställt frågor vid dessa
pressträffar. Hon kunde då ställa frågor om vad hon önskade samt även få en
enskild intervju efter presskonferensen.
Folkhälsomyndigheten anser sig således inte ha brustit heller i service-
skyldigheten gentemot CC, särskilt eftersom rapporten i mitten av juni
2021 ännu inte är en allmän handling.
Vad gäller det som AA i sin anmälan anför bl.a. om Folkhälsomyndighetens
mediestrategi och det CC anför i mejltråden med myndigheten avseende tillgång
till enskilda medarbetare för intervjuer hänvisas till avsnitt 5 nedan.

4.3 AA:s skrivelse 2020.12.28 (bilaga II i anmälan)
Handläggning av ärendet
Den 28 december 2020 begärde AA statistik för PCR- och antikroppstester i
Region Stockholm redovisat per vecka för veckorna 1-26. Av sidan 12 i anmälan
framgår att funktionen Registerhantering vidarebefordrade mejlet med samman-
ställda uppgifter från funktionen Övervakning covid till AA den 29 december
2020. Av mejlet framgick också att begärda uppgifter för vecka 1-19 endast
fanns på laboratorienivå.
AA begärde då statistik nedbrutet per labb för veckorna 1-19.
Detta uppfattar Folkhälsomyndigheten som en ny begäran om allmän handling,
daterad den 29 december 2020.
Mejlväxlingen därefter mellan AA och myndigheten framgår av sidorna 9-12 i
anmälan.
När AA återkom efter helgerna den 8 januari 2021 kopplades även jurist,
Övervakning covid och arbetsgruppen Utökad testning in.
Den 18 januari överenskoms att Utökad testning skulle ta kontakt med berörda
laboratorier för att få deras syn på sekretessfrågan. En skrivelse till labora-
torierna bereddes tillsammans med juriststöd, två enhetschefer och en
avdelningschef.
Den 1 februari gick utskicket till laboratorierna iväg, med sista svarsdatum den
3 februari. Ungefär hälften av laboratorierna hade svarat den 3 februari. Svaren
stämdes därefter av med jurist.
När det stod klart att AA skulle få ut en del uppgifter fick hon besked om det per
telefon.
Den 5 februari fick AA en delleverans via registraturen, se bilaga A.
Resterande data togs in från laboratorierna och sammanställdes. Svaren stämdes
av med jurist som bad om en mindre komplettering.
                                                                 Dnr 1965-2021       Sid 11 (22)




Den 15 februari kl. 11.35 fick AA en ytterligare delleverans via registraturen, se
bilaga A.
Den 15 februari kl. 11.50 fick AA en uppdatering av den sista leveransen (sidan
9 i anmälan) tillsammans med information om de sekretessgrunder som bedöms
omfatta de uppgifter som inte lämnades ut. Hon uppmanades att återkomma om
hon ville ha ett överklagbart beslut.
Den 19 februari svarade AA och kopierade in den ursprungliga frågan i ett annat
ärende (se avsnitt 4.4). Hon återkom alltså inte vad gäller det särskilt uppsatta
beslutet avseende begäran från den 29 december 2020.
Folkhälsomyndigheten bedömde därmed att ärendet var avslutat.
AA påstår i denna del att Folkhälsomyndigheten hävdar sekretess och vägrar
fatta ett särskilt uppsatt beslut och på så sätt omöjliggör överklagande.
Folkhälsomyndighetens bedömning
AA fick svar på sin första begäran dagen efter att den inkommit. När AA samma
dag, den 29 december 2020, återkom med en ny begäran fick hon beskedet att
myndigheten inte lämnar ut uppgifter per labb.
Detta besked var avsett som en generell upplysning om hur myndigheten ser på
denna typ av uppgifter. Beskedet lämnades efter tre minuter och innehöll ingen
upplysning om att AA kunde begära myndighetens prövning. Någon reell
sekretessbedömning hade myndigheten i detta läge inte gjort. Detta borde dock
ha uttryckts tydligare för att det inte skulle missuppfattas.
AA återkom och ville att myndigheten skulle pröva saken.
Därefter inledde Folkhälsomyndigheten den reella prövningen av hennes
begäran.
Mot bakgrund av att AA uppenbarligen hade uppfattat beskedet den
29 december 2020 som en tjänstemannabedömning borde myndigheten, i
samband med den sista leveransen av uppgifter den 15 februari 2021, prövat
begäran genom ett överklagbart beslut.
Myndigheten kommer att se över sina rutiner med anledning av vad som
framkommit i denna del, se vidare avsnitt 6.
Folkhälsomyndigheten konstaterar emellertid att AA ännu inte har begärt ett
överklagbart beslut efter den sista leveransen.
Vad gäller tidsåtgång för begäran den 29 december 2020 gör myndigheten
följande bedömning.
AA:s begäran inkom den 29 december 2020. På sidan 11 i anmälan framgår att
AA inte hördes av mellan den 29 december 2020 och den 8 januari 2021. Dessa
dagar kan således inte läggas myndigheten till last.
Myndigheten uppskattar att arbete med sammanställningar, sekretess-
bedömningar och administration för denna begäran uppgår till cirka tre
arbetsdagar mellan den 8 januari och den 15 februari. Till det kommer den tid
som förfrågningarna låg hos berörda laboratorier, ca fem arbetsdagar. Totalt rör
det sig alltså om ca åtta arbetsdagar.
AA fick den första delleveransen den 5 februari, 20 arbetsdagar efter den
8 januari. Ytterligare sex arbetsdagar senare, den 15 februari, efter att myndig-
heten bl.a. kompletterat med information från berörda laboratorier, fick hon
resterande leverans.
Myndigheten bedömer att det eventuella oskäliga dröjsmål som JO kan anse
föreligga i handläggningen inte kan härledas till någon specifik handläggare eller
någon systematisk brist. Vår bedömning är att det generellt höga trycket på
myndigheten – med kraftig arbetsbelastning på samtliga de personer som varit
inblandade – är den främsta orsaken.
                                                                Dnr 1965-2021        Sid 12 (22)




4.4 AA:s begäran 2021.01.15 (bilaga II i anmälan)
Handläggningen av ärendet
Den 15 januari 2021 inkom AA via mejl till funktionsbrevlådorna Media och
Registerhantering med en fråga om de avtal som Folkhälsomyndigheten har med
privata laboratorier avseende PCR- och antikroppstestning är likvärdiga
avseende uppdrag och pris. Hon begärde samtidigt att få ta del av en lista över de
laboratorier myndigheten slutit sådana avtal med inklusive datum för när dessa
ingicks (s. 3, p. 1 i anmälan).
Den 19 februari inkom AA med en påminnelse om sin begäran. Folkhälso-
myndigheten lämnade samma dag, den 19 februari, ut aktuella avtal med bilagor
från upphandlingen av PCR-test och informerade samtidigt om att det inte gjorts
någon motsvarande upphandling avseende antikroppstester.
Vid utlämnandet underrättades AA om myndighetens bedömning att ett antal
uppgifter i handlingarna omfattades av sekretess enligt 31 kap. 16 § och
18 kap. 13 § OSL och om rätten att begära överklagbart beslut. AA återkom
senare samma dag med en begäran om ett beslut avseende de i avtalen
sekretessmarkerade prisuppgifterna.
Folkhälsomyndigheten expedierade den 18 maj begärt beslut till AA.
AA påstår att Folkhälsomyndigheten hävdar sekretess och sedan omöjliggör en
överklagan genom att vägra fatta ett formellt beslut i ärendet.
Folkhälsomyndighetens bedömning
Folkhälsomyndigheten vidgår att AA:s begäran om ett överklagbart beslut
avseende de sekretessmarkerade prisuppgifterna i avtalen inte hanterats skynd-
samt. Tidsutdräkten har emellertid uteslutande berott på mänskligt förbiseende
som beklagligt nog inte upptäcktes förrän myndigheten delgavs JO:s begäran om
yttrande.
Det tillbakavisas att Folkhälsomyndighetens dröjsmål av någon anledning syftat
till att omöjliggöra en prövning av myndighetens bedömning. Folkhälso-
myndigheten expedierar kontinuerligt beslut av ifrågavarande karaktär.
Myndigheten beklagar det inträffade. Denna händelse enskild föranleder
emellertid inga särskilda åtgärder från myndighetens sida.

4.5 DD:s begäranden om statistik 2020.11.26 och 2021.01.11 (bilaga III i anmälan)
Handläggningen av ärendet
Den 26 november 2020 skickade DD en begäran om statistik till myndighetens
registratur. Begäran finns inte med i anmälan men biläggs detta yttrande, se
bilaga B. Begäran avsåg fall av covid-19 under en viss tid enligt s.k. SSYK3-kod
(SSYK står för Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, som är ett system
för att gruppera individers yrken eller arbetsuppgifter).
Begäran vidarebefordrades till Registerhantering som svarade dagen därpå. DD
fick då information om att hon behövde fylla i en blankett och att det rörde sig
om en beställning av statistik för vilket myndigheten debiterar 1 000 kr/timme.
DD ifrågasatte detta, se bilaga B. Härefter hänvisas till mejlväxlingen som
bifogats anmälan.
AA påstår att Folkhälsomyndigheten slentrianmässigt hävdar att det kostar
pengar att få ut handlingar som borde vara avgiftsfria. Hon menar också att DD:s
begäran den 26 november 2020 (mejlväxling återfinns på sid. 15-22 i anmälan
och i bilaga B) är snarlik begäran den 11 januari 2021, där hon fick svar efter en
dryg timme (sidan 36 i anmälan).
Folkhälsomyndighetens bedömning
Reglerna om allmänna handlingars offentlighet och s.k. potentiella elektroniska
handlingar – sammanställningar av uppgifter ur upptagningar för automatiserad
behandling – finns i kapitel 2 TF.
                                                                Dnr 1965-2021        Sid 13 (22)




Begreppet ”rutinbetonade åtgärder” (2 kap. 6 § andra stycket TF) syftar till en
prövning av myndighetens nödvändiga arbetsinsatser, kostnader och de
komplikationer i övrigt som en åtgärd för att sammanställa de uppgifter som
begärs utlämnande kan föranleda (prop. 1975/76:160 s. 90). Frågan om en åtgärd
är rutinbetonad ska avgöras utifrån dels den allmänna tekniska utvecklingen, dels
den tekniska nivån och kompetensen hos den aktuella myndigheten (SOU
2012:90 s. 67).
I praxis har en sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad
databehandling som krävde en arbetsinsats på 4–6 timmar inte ansett tillgänglig
med rutinbetonade åtgärder och därmed inte utgöra en allmän handling (HFD
2015 ref 25).
Begäranden om potentiella elektroniska handlingar kräver alltså en uppskattning
på förhand om hur lång tid sammanställningen tar i anspråk och vilka åtgärder i
övrigt som krävs för att göra den tillgänglig.
Registerhantering är en funktion vid myndigheten som normalt sett levererar
statistik till andra myndigheter och forskare. Vid DD:s begäran utgick
myndigheten från att det rörde sig om en beställning av statistik och informerade
bl.a. om avgiften om 1 000 kr/timme.
Det framgår av bilaga B att myndigheten när begäran inkom inte gjorde någon
sekretessbedömning som vid ett ordinärt utlämnandeärende utan istället skickade
blanketten ”Avsikt” som avser datauttag till DD.
Myndigheten borde redan här ha tagit ställning till om handlingarna kunde tas
fram med rutinbetonade åtgärder och erbjudit DD myndighetens prövning genom
särskilt beslut.
Det besked som DD fick den 3 december – att kostnaden sannolikt kan komma
att bli 10 000 kr – var en specifikation med innebörden att uttaget uppskattnings-
vis skulle kräva 10 arbetstimmar enligt den taxa som gäller för datauttag. Efter
att utredningen fortsatt vid Folkhälsomyndigheten och det konstaterats att ingen
röjandekontroll behövdes, meddelade man DD att kostnaden istället uppskattades
till 5 000 kr, dvs 5 timmars arbete.
Denna kostnad accepterade DD den 7 december.
Den 20 december fick DD ut de uppgifter hon begärt den 26 november (sidan
39 i anmälan). Den ursprungliga begäran var då avslutad.
DD ställde sedan följdfrågor och begärde ytterligare uppgifter som hanterades av
myndigheten (sid 32-38 i anmälan).
Vad gäller frågan om uppgifterna i den första anmälan utgjorde en potentiell
allmän handling gör Folkhälsomyndigheten följande bedömning.
Begäran den 26 november 2020 innebar att Folkhälsomyndigheten behövde
modifiera programkoden för att kunna få fram yrken på SSYK-3-siffernivå enligt
DD:s beställning.
Statistik i denna upplösning fanns inte sedan tidigare vid myndigheten eftersom
det inte var något vi hade använt i våra egna rapporter.
Myndighetens uppfattning är att ärendet tagit ca 8 timmar i anspråk, inklusive
omprogrammering av datorprogram, kvalitetsgranskning och efterkontroller.
Detta är enligt myndighetens uppfattning inte rutinbetonade åtgärder.
Detta innebär att DD:s begäran inte utgjorde en begäran om allmän handling.
Myndigheten hade alltså ingen skyldighet enligt offentlighetsprincipen att lämna
ut handlingarna.
Myndigheten kommer att se över sina rutiner för utlämnande av potentiella
handlingar med anledning av vad som framkommit i denna del, se vidare
avsnitt 6.
                                                                  Dnr 1965-2021        Sid 14 (22)




Nästa fråga är om de två begärandena den 26 november 2020 och den 11 januari
2021 är jämförbara.
I kommunikation med DD förklarade Registerhantering att SSYK-3-siffernivå
som begärts ut den 26 november 2020 ger andra grupperingar än 4-siffernivå.
När DD den 11 januari begärde SSYK-4 kunde myndigheten återanvända den
kod som tagits fram för begäran avseende SSYK-3 i december, vilket förklarar
att körningen gick avsevärt fortare.
Begäran från den 26 november 2020 krävde alltså programmering, vilket den
andra, den 11 januari 2021, inte gjorde. De två begärandena går alltså inte att
jämföra vad gäller den arbetstid som krävdes.

5 Tillgänglighet till medier
AA påstår bl.a. att Folkhälsomyndigheten har en hårt styrd mediestrategi och
kraftigt begränsar journalisters möjligheter att ställa kritiska frågor. Myndigheten
vill här kort bemöta vad som anförs i denna del även om dessa frågor enligt
myndighetens bedömning inte omfattas av JO:s tillsyn (jfr 1 § andra stycket lag
[1986:765] med instruktion för Riksdagens ombudsmän).
De viktigaste målen med myndighetens mediearbete under pandemin har varit att
förklara situationen samt att minska risken för att människor smittas eller smittar
andra. Den övergripande strategin för att kunna uppnå dessa mål är bland annat
öppenhet och tillgänglighet.
Folkhälsomyndigheten har därför under hela pandemin arbetat för att vara så
tillgänglig och öppen som möjligt. Medier har under pandemin kunnat få
intervjuer dagligen. Flera större granskningar och dokumentärer där
myndigheten medverkat har gjorts av större och mindre medier på nationell,
lokal och internationell nivå.
Pandemin har inneburit en explosionsartad ökning av det mediala intresset för
myndigheten. Enligt Kantar Sifos undersökning var antalet artiklar i
redaktionella medier under 2020 drygt 305 000 stycken.
Hittills har omkring 170 pressträffar arrangerats av Folkhälsomyndigheten där
sammanlagt ca 25-50 olika medier har medverkat och kunnat ställa frågor. I
samband med pressträffarna hålls förutom den myndighetsgemensamma
frågestunden även ett stort antal enskilda intervjuer efteråt där medier kan ställa
enskilda frågor till myndighetens talesperson. Pressträffarna inrättades i mars
2020 som en del i utförandet av ett regeringsuppdrag. Uppdraget åter-
rapporterades i december 2020, men myndigheten arrangerar alltjämt de
myndighetsgemensamma pressträffarna varje torsdag.
Uppskattningsvis har TV4 under pandemin erbjudits minst 170 enskilda
intervjuer direkt med myndighetens talespersoner. Myndigheten har medverkat
ett stort antal gånger i TV4:s direktsända nyhets- och aktualitetsprogram. Därtill
har myndighetens generaldirektör och personer ur ledningsgruppen deltagit i ett
stort antal presskonferenser på Regeringskansliet där det också getts möjlighet
till enskilda intervjuer efteråt. Tillkommer gör också många svar via mejl från
våra experter och medverkan i olika medier på annat sätt.

6 Slutsatser och ytterligare åtgärder
Covid-19-pandemin har krävt enorma arbetsinsatser av myndigheten över nästan
hela linjen och gör så alltjämt trots den minskande smittspridningen under
inledningen av sommaren. Epidemiologer, läkare, mikrobiologer, jurister med
mera har slitit med hela bredden i myndighetens smittskyddsansvar under ett och
ett halvt år.
Pandemin har periodvis trängt undan andra centrala arbetsuppgifter. När
myndigheten har behövt välja har sakverksamheten – som ytterst handlar om att
skydda liv och hälsa – prioriterats.
                                                                    Dnr 1965-2021       Sid 15 (22)




Myndigheten anser sig i dagsläget ha hittat en struktur för att hantera en stor
mängd omfattande och/eller komplexa begäranden av allmänna handlingar. Alla
ärenden ska hållas igång och inte ligga utan åtgärd. Stora beställningar ska
levereras i olika delar. Mindre ärenden kan hanteras parallellt med större.
Nedan sammanfattas de skäl som myndigheten funnit har lett till brister som
framkommit i anmälan men också svårigheter av mer generell karaktär. Vi anger
också de ytterligare åtgärder som planeras eller redan har inletts utöver de som
anges i avsnitt 3.

Det generellt höga trycket
Som angetts ovan beror de dröjsmål som framkommit i 4.3 och 4.4 på att
ärenden legat utan åtgärd längre eller kortare tid. Myndigheten har inte kunnat
hitta några andra orsaker till detta än att den kraftiga arbetsbelastningen lett till
att ärendena inte har hanterats så snabbt som grundlagen kräver, antingen på
grund av tidsbrist, prioritering av andra arbetsuppgifter eller av misstag.
Skyndsamhetskravet kräver i praktiken att allt annat läggs åt sidan för att arbeta
med begäran. Så har uppenbarligen inte alltid skett under pandemin. Detta
framstår dock som försvarligt när det ställs mot alternativet att inkräkta på
sakverksamheten. Under högt tryck ökar också risken för misstag.
Mot detta kan naturligtvis invändas att en myndighet ska ha en plan för hur hela
verksamheten, inklusive obligatoriska arbetsuppgifter som utlämnande av
allmänna handlingar, ska fungera under en omfattande och utdragen kris. Det
kan dock konstateras att omfattningen av den kris som Sverige och övriga
världen kastades in igenom pandemin är historisk.

Nyckelpersoners belastning
Ofta är det endast den enskilda tjänstemannen som har detaljkunskaper om vilka
uppgifter i en handling som kan omfattas av sekretess. Detta gäller särskilt när
det är information som är ställd till en tjänsteman i kraft av dennes befattning.
Myndighetens nyckelpersoner har därför – trots inrättandet av en särskild arbets-
grupp för att hantera deras begärda handlingar – lagt avsevärd tid på att svara på
frågor om handlingarna från utredarna i denna arbetsgrupp. Nyckelpersonernas
tid har uppenbart blivit en flaskhals, där arbete med att sekretessgranska
handlingar har ställts mot andra akuta arbetsuppgifter som gällt pandemin.
AA:s anmälan omfattar inte nyckelpersoners mejlväxlingar annat än i punkt 4.1.
Det är ändå relevant i detta yttrande eftersom de stora volymerna av dessa
begäranden i sin tur har ökat belastningen på bl.a. jurister, registratur och it.

Rekrytering
Folkhälsomyndigheten är en expertmyndighet vilket kan medföra att det är svårt
att med kort varsel hitta rätt kompetens. I pandemin har det därtill varit mer
krävande än normalt att introducera nyanställda. Det är därför inte självklart att
en snabbare eller större förstärkning utöver den drygt 20-procentiga ökning av
bemanningen som skett skulle ha varit motiverad i förhållande till den effekt den
skulle gett på sakverksamhet och förvaltning. Dessutom har inflödet av
begäranden periodvis gått i vågor och skapat arbetstoppar.
Vidare är kvalificerade sekretessbedömningar komplicerade och kräver en
kombination av juridisk kompetens och ingående kännedom om myndighetens
verksamhet. På motsvarande sätt kräver registrators administration av
utlämnandeärenden stor erfarenhet och kunskap om myndigheten och kännedom
om vilka medarbetare som hanterar vilka frågor.

En välavvägd servicenivå
Under arbetet med detta yttrande har det framkommit att myndighetens
servicenivå ibland närmast varit för hög, i den meningen att journalister fått ut
                                                                          Dnr 1965-2021     Sid 16 (22)




      mer material än vad de skulle haft rätt till, eller i vart fall fortare än vad som
      borde skett (avsnitt 4.5).
      Datauttag av den typ som avses i 4.5 har i sin tur genererat många timmars
      arbete som bestått i att svara på följdfrågor och hjälpa journalister att tolka
      utlämnad data. En alltför generös tolkning av offentlighetsprincipen har alltså
      genererat extraarbete inom ramen för serviceskyldigheten.
      Motsatsvis har journalister ibland fått förhastade eller dåligt motiverade besked i
      enlighet med vad som framgår av avsnitt 4.3. och 4.5 ovan. Ansvaret för detta
      faller enbart på myndigheten.
      Myndigheten avser därför att ytterligare justera gällande rutiner, standardsvar
      m.m. för att säkerställa att begäranden om potentiella handlingar hanteras korrekt
      och för att hitta en korrekt servicenivå. Detta arbete har redan inletts.

      Ytterligare stärkt förvaltning
      Den nyligen genomförda organisationsjusteringen syftade bl.a. till att stärka
      förvaltningen. Ambitionen är att fortsätta detta arbete. Pandemin har fått
      Folkhälsomyndigheten att jobba effektivare och anpassa sina arbetssätt. Flera
      justeringar nämns under avsnitt 3. Efterdyningarna av pandemin kommer
      myndigheten att arbeta med i flera år. I det arbetet kommer det att ingå
      ytterligare fokus på förvaltningsfrågorna och en generellt höjd kompetens på
      myndigheten när det gäller handlingsoffentligheten.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

Rättsliga utgångspunkter
Tryckfrihetsförordningen m.m.
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen, TF. Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att
ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess
(offentlighetsprincipen).

Med handling avses inte bara konventionella handlingar utan också
upptagningar som man bara kan ta del av om man använder ett tekniskt
hjälpmedel. En handling i den formen anses förvarad hos myndigheten om den
är tillgänglig för myndigheten med teknik som myndigheten själv använder
(2 kap. 3 § och 6 § första stycket TF).

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad
behandling anses förvarad hos myndigheten om denna kan tas fram med
rutinbetonade åtgärder (2 kap. 6 § andra stycket TF). En sådan s.k. potentiell
handling omfattas också av offentlighetsprincipen. Regler om rätten att få ut
allmänna handlingar gäller däremot inte sammanställningar av mer komplicerat
slag. En myndighet är alltså inte, enligt dessa regler, skyldig att sammanställa
uppgifter som finns i dess databaser annat än om detta kan ske med en
begränsad arbetsinsats och till en ringa kostnad.

Högsta förvaltningsdomstolen har i det sammanhanget slagit fast att en
sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad data-
                                                                    Dnr 1965-2021       Sid 17 (22)




behandling som kräver en arbetsinsats på 4–6 timmar inte anses vara tillgänglig
med rutinbetonade åtgärder (se HFD 2015 ref. 25).

För sammanställningar av personuppgifter gäller även särskilda begränsningar.
En enskild kan t.ex. inte med stöd av offentlighetsprincipen kräva att få ta del
av sammanställningar av uppgifter ur upptagningar som myndigheten saknar
rättslig befogenhet att ta fram (2 kap. 7 § TF).

Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart
det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället (2 kap. 15 § TF).
Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd
avgift få en kopia av handlingen (2 kap. 16 § TF). En sådan begäran ska
behandlas skyndsamt.

JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen gjordes. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material.

Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av
särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han
eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den
anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt
dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om den
anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som
inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över
handlingen, och den enskilde begär myndighetens prövning. För det fall en
begäran om att få ta del av en handling helt eller delvis inte kan tillmötesgås ska
den som har gjort framställningen underrättas om detta. Den enskilde ska då
också informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det
krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas
Detta framgår av 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

JO har i tidigare beslut påpekat att den enskilde har rätt att få ett sådant formellt
beslut oavsett vad som är grunden för att avslå begäran (se bl.a.
JO 2015/16 s. 628). Myndighetens avslagsbeslut får överklagas till
kammarrätten (2 kap. 19 § första stycket TF och 6 kap. 7 och 8 §§ OSL). Ett
beslut ska vara motiverat och försett med anvisning om hur det kan överklagas
(32 och 33 §§ förvaltningslagen [2017:900], FL).

Avgiftsförordningen
En myndighet ska efter en särskild begäran om att lämna ut en kopia av allmän
handling enligt huvudregeln i 15 § avgiftsförordningen (1992:91) ta ut en avgift
om beställningen omfattar tio sidor eller mer. Avgiften för en beställning av tio
sidor är 50 kronor, och för varje sida därutöver är den 2 kronor (16 § avgiftsför-
ordningen).
                                                                  Dnr 1965-2021       Sid 18 (22)




Enligt 4 § första stycket 8 avgiftsförordningen får en myndighet, om det är
förenligt med myndighetens uppgift enligt lag, instruktion eller annan
förordning, mot avgift tillhandahålla automatisk databehandlingsinformation i
annan form än utskrift. En sådan tjänst får enligt bestämmelsens andra stycke
tillhandahållas bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre
omfattning.

För avgifter som tas ut enligt den nyss nämnda bestämmelsen får myndigheten
själv, upp till full kostnadstäckning, besluta om storleken på avgifterna om inte
regeringen har föreskrivit något annat (5 § tredje stycket avgiftsförordningen).

Den som anser att den avgift som en myndighet har tagit ut av honom eller
henne enligt avgiftsförordningen är oriktig, får inom 30 dagar efter den dag då
avgiften betalades hos myndigheten begära ett särskilt skriftligt beslut om
avgiften. Beslutet får överklagas hos Skatteverket. Detta framgår av 23 och
24 §§ avgiftsförordningen.

Förvaltningslagen
Enligt 6 § förvaltningslagen (2017:900), FL, ska en myndighet se till att
kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den
enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska
ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes
behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt
dröjsmål.

I kommentaren till bestämmelsen anges att det vida tillämpningsområdet
medför bl.a. att inte bara den som är part i ett ärende utan medborgare i
allmänhet eller företrädare för massmedierna kan vända sig till myndigheten
och få den hjälp och service som följer av bestämmelsen i paragrafen (se
Lundmark m.fl., Förvaltningslagen [version 1, Juno], kommentaren till 6 §).
Vidare anges att hänvisningen till myndighetens verksamhet innebär bl.a. att
omfattningen av den hjälp som en myndighet måste lämna i ett visst fall kan
komma att påverkas av faktorer som hänger samman med myndighetens
aktuella arbets- och resursförhållanden (jfr även prop. 1985/86:80 s. 20 och
60 samt prop. 2016/17:180 s. 67). Om arbetssituationen är ansträngd eller
myndigheten annars har brist på tillgängliga resurser, kan detta påverka hjälpen
så att den begränsas mer än vad som i ett för myndigheten annat och mera
gynnsamt läge kanske vore normalt. Om myndigheten i ett enskilt fall gör
bedömningen att den inte kan eller bör stå till tjänst med t.ex. en begärd
upplysning ingår det i serviceskyldigheten att upplysa om detta förhållande.

Av 7 § andra stycket FL framgår att en myndighet ska vidta de åtgärder i fråga
om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter
gentemot allmänheten enligt 2 kap. TF om rätten att ta del av allmänna
handlingar.
                                                                  Dnr 1965-2021       Sid 19 (22)




I 9 § första stycket FL anges att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och
kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Bedömning
Inledning
Pandemin har lett till att Fohm har fått ta emot ett ökat antal framställningar
från bl.a. journalister om att lämna ut allmänna handlingar. Av utredningen i det
här ärendet framgår att myndigheten under pandemin i vissa fall har brustit i sin
handläggning av journalisters framställningar om allmänna handlingar. I det
följande redogör jag för sådana brister.

Jag vill emellertid först framhålla att jag har förståelse för att pandemin har
krävt omfattande arbetsinsatser av Fohm inom myndighetens sakområde
samtidigt som antalet framställningar till myndigheten om allmänna handlingar
har ökat markant i såväl antal som komplexitet till en för myndigheten historiskt
hög nivå. Offentlighetsprincipen är emellertid central i den svenska
rättsordningen och ett fundament i vår demokrati. Den innebär att bl.a.
företrädare för medier har rätt till insyn i och tillgång till information om det
allmännas verksamhet. Det är därför av stor vikt att en myndighet kan se till att
principen får genomslag, inte minst under en så allvarlig samhällskris som
covid-19-pandemin har inneburit.

Handläggningen av BB:s framställning
Den 14 maj 2020 begärde BB att få ta del av en förteckning över anmälda
bisysslor för bl.a. ett antal namngivna tjänstemän på Fohm. BB har i ett
e-postmeddelande till AA den 27 februari 2021 uppgett att han inte fick något
svar på sin framställning.

Fohm har anfört att BB fick ett standardsvar av myndighetens registratur den
15 maj 2020. I det meddelandet ska myndigheten ha upplyst om att utlämnandet
var förknippat med avgifter och uppmanat honom att återkomma med
fakturaadress om han fortfarande var intresserad av att ta del av handlingarna.
Enligt Fohm återkom inte BB, och därför utgick myndigheten från att han inte
längre var intresserad av handlingarna.

Jag saknar skäl att ifrågasätta Fohm:s uppgifter om att myndigheten svarade på
BB:s framställning. Vidare utgår jag från att Fohm dessförinnan bedömt att det
fanns förutsättningar att ta ut en avgift för att lämna ut handlingen. Mot den
bakgrunden finner jag inte skäl att kritisera myndigheten för handläggningen i
denna del.

Hanteringen av CC:s förfrågan
Under rubriken anmälan redogörs för CC:s kommunikation med Fohm.

Enligt Fohm bör CC:s meddelanden tolkas som en intervjuförfrågan. Jag gör
inte någon annan bedömning. Huruvida myndigheten avser att erbjuda CC en
sådan intervju eller inte, har ingått i serviceskyldigheten att upplysa henne om. I
                                                                 Dnr 1965-2021      Sid 20 (22)




övrigt finner jag inte skäl att göra några uttalanden med anledning av
handläggningen i denna del.

Handläggningen av AA:s framställning den 29 december 2020
Fohm har i remissvaret redogjort för handläggningen i denna del. Jag delar
myndighetens bedömning att AA:s begäran den 29 december 2020 om statistik
uppdelad på laboratorier, i förhållande till framställningen dagen innan, var en
ny begäran om allmän handling. I det sammanhanget utgår jag från att
framställningen avsåg en s.k. potentiell handling (2 kap. 6 § andra stycket TF).

Fohm har anfört att beskedet från funktionen Registerhantering den
29 december 2020, om att uppgifter per laboratorium inte fick lämnas ut, var en
generell upplysning snarare än ett s.k. tjänstemannabesked enligt 6 kap.
3 § OSL.

Jag har förståelse för att AA uppfattade beskedet som ett tjänstemannabesked.
Om den anställde på registerhanteringen inte ansvarade för vården av
handlingen borde hon ha vidarebefordrat framställningen till den tjänsteman
som gjorde det. Om den tjänstemannen i sin tur bedömde att handlingen inte
kunde lämnas ut borde AA ha fått ett tjänstemannabesked med information om
möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt
beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.

Om AA därefter hade begärt myndighetens prövning borde Fohm ha prövat om
handlingen kunde lämnas ut och meddelat ett formellt beslut. Utifrån AA:s
upprepade framställningar är det tydligt att hon önskade ett sådant beslut. I det
sammanhanget vill jag framhålla att formuleringarna i meddelandet från
registratorn den 15 februari 2021 ger sken av att myndigheten redan hade prövat
frågan. I meddelandet anges bl.a. att myndigheten hade bedömt att uppgifter om
antal tester när det gäller vissa angivna laboratorier inte kunde lämnas ut
eftersom uppgifterna omfattas av sekretess och att myndigheten vid sekretess-
prövning beaktat de privata laboratoriernas begäran om sekretess.

När det gäller handläggningstiden framgår att AA fick en första delleverans den
5 februari 2021, dvs. mer än en månad efter att framställningen gjordes. Fohm
har redogjort för vid vilka tidpunkter åtgärder vidtogs med anledning av
framställningen. Vidare har myndigheten anfört att AA inte hördes av mellan
den 29 december 2020 och den 8 januari 2021, och därför kan dessa dagar inte
läggas myndigheten till last. Jag delar inte den bedömningen eftersom AA:s
framställan om allmänna handlingar den 29 december 2020 kvarstod, även om
diskussionen kom att röra AA:s önskan om ett överklagbart beslut. Fohm har
redogjort för vid vilka tidpunkter åtgärder vidtogs med anledning av
framställningen. Jag får konstatera att framställningen inte har hanterats med
den skyndsamhet som krävs enligt TF.

Sammantaget förtjänar Fohm kritik för de brister som jag ha redogjort för i
denna del.
                                                                   Dnr 1965-2021       Sid 21 (22)




Handläggningen av AA:s framställning den 15 januari 2021
Av utredningen framgår att AA den 15 januari 2021 begärde att få ta del av
vissa handlingar. Fohm lämnade ut handlingarna den 19 februari 2021, efter
påminnelse från AA, och hade sekretessbelagt vissa uppgifter i handlingarna.
Samma dag begärde hon ett överklagbart beslut när det gäller ställningstagandet
att inte lämna ut vissa uppgifter. Enligt Fohm fick hon ett sådant beslut den
18 maj 2021.

Fohm har inte lämnat någon förklaring till varför det dröjde över en månad
innan vissa av de begärda handlingarna lämnades ut till AA. Det finns ingenting
som talar för att hennes framställning avsåg eller krävde genomgång av ett
omfattande material. Jag får därför konstatera att det tog alltför lång tid innan de
begärda handlingarna lämnades ut. Som Fohm har anfört hanterades inte heller
AA:s begäran om ett överklagbart beslut tillräckligt skyndsamt. För dessa
brister förtjänar myndigheten kritik.

Handläggningen av DD:s framställningar
Fohm har i remissvaret redogjort för handläggningen av DD:s framställningar
om statistikuppgifter.

När det gäller DD:s begäran den 26 november 2020 har det kommit fram att
hon fick statistikuppgifterna ungefär tre veckor senare och att Fohm slutligen
fakturerade 5 000 kronor för att ha tagit fram uppgifterna. Stödet för att ta ut en
sådan avgift finns i 4 § 8 avgiftsförordningen.

Jag delar myndighetens bedömning att den inledningsvis borde ha tagit ställning
till om framställningen avsåg en allmän handling och informerat DD om
möjligheten att begära myndighetens prövning av den frågan. Jag saknar i det
avseendet skäl att ifrågasätta myndighetens uppgifter om att de åtgärder som
krävdes för att ta fram de begärda uppgifterna tog åtta timmar i anspråk. DD:s
framställan den 26 november 2020 avsåg därför inte en allmän handling (jfr
HFD 2015 ref. 25). Fohm hade därmed inte någon skyldighet att ta fram
uppgifterna.

Enligt min uppfattning är det emellertid positivt, och i enlighet med service-
skyldigheten i FL, att en myndighet om möjligt bistår enskilda med att ta fram
sådana uppgifter som det nu är fråga om. Kraven i TF om skyndsam hand-
läggning gäller inte eftersom det är fråga om en framställning om handlingar
som inte är allmänna. Trots detta ska en myndighet – om den väljer att lämna ut
handlingarna – handlägga ett ärende så snabbt som möjligt (9 § FL).
Utredningen talar för att Fohm hade möjlighet att ta fram uppgifterna snabbare
än vad myndigheten gjorde. Mot bakgrund av att Fohm under den aktuella tiden
tog emot ett stort antal framställningar om handlingar finner jag emellertid inte
skäl att kritisera myndigheten för hanteringen.

När det gäller DD:s framställning den 11 januari 2021 framgår att Fohm kunde
ta fram statistikuppgifterna inom drygt en timme. Enligt Fohm var det möjligt
                                                                 Dnr 1965-2021       Sid 22 (22)




eftersom myndigheten kunde använda den kod som togs fram med anledning av
framställningen den 26 november 2020. Detta talar för att myndigheten vid
denna tidpunkt kunde göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade
åtgärder. Framställningen i januari bör därför anses ha avsett en allmän
handling. Jag finner inte skäl att kritisera myndigheten för hur den
framställningen handlades.

Avslutande kommentarer
Som framgått har JO under pandemin tagit emot ett relativt stort antal klagomål
mot Fohm om myndighetens handläggning av framställningar om att lämna ut
allmänna handlingar. Klagomålen har framställts av enskilda och företrädare för
massmedia. I det här beslutet kritiserar jag myndigheten för ett antal brister i
handläggningen av journalisters framställningar om allmänna handlingar.

Av remissvaret framgår att Fohm har vidtagit en mängd åtgärder för att kunna
hantera det ökade antalet framställningar om allmänna handlingar i enlighet
med TF och för att kunna fullgöra sin serviceskyldighet. Jag ser givetvis positivt
på detta och utgår från att myndigheten vid behov även i fortsättningen
skyndsamt vidtar nödvändiga åtgärder.

Vad som i övrigt har kommit fram ger inte skäl till några uttalanden från min
sida.

Ärendet avslutas.
