# Försäkringskassan får kritik för att ha begärt in uppgifter i en utredning om bostadsbidrag och underhållsstöd utan att ha haft stöd för det

JO 2021-10-29 dnr 1974-2020

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2021-10-29             1974-2020              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan får kritik för att ha begärt in uppgifter i en
                        utredning om bostadsbidrag och underhållsstöd utan att ha haft stöd
                        för det


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan har i en utredning om rätt till underhållsstöd
                          och bostadsbidrag begärt in uppgifter från bl.a. en förskola och en barnavårdscentral
                          med hänvisning till bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i 110 kap. 31 §
                          socialförsäkringsbalken (SFB).
                          Den begäran som Försäkringskassan skickade till förskolan gällde kontaktuppgifter till
                          den person som utredningen avsåg och hennes före detta make samt uppgifter om
                          vem eller vilka som hämtade och lämnade barnen. Försäkringskassan hade dock
                          enbart befogenhet att begära in uppgifter om den som utredningen avsåg med stöd
                          av 110 kap. 31 § SFB. I fråga om den före detta maken hade myndigheten i stället
                          kunnat skicka en förfrågan med stöd av 110 kap. 14 och 20 §§ SFB. JO ser allvarligt
                          på att Försäkringskassan har begärt in uppgifter om kvinnans före detta make utan att
                          ha haft lagstöd för det.
                          JO är även kritisk till hur begäran utformades och framhåller att det är lämpligt att utgå
                          från de malldokument som myndigheten tillhandahåller för att innehåll och
                          formuleringar ska bli korrekta i så stor utsträckning som möjligt.
                          När det gäller den begäran som Försäkringskassan skickade till barnavårdscentralen
                          uttalar JO att det borde ha framgått tydligare av begäran att den avsåg uppgifter om
                          familjesituationen för den person som utredningen avsåg i stället för barnets
                          familjesituation. Med den formulering begäran hade fanns det risk för att uppgifter om
                          kvinnans före detta make kunde ha lämnats ut utan lagstöd. Försäkringskassan
                          förtjänar kritik för hur begäran utformades.
                          JO konstaterar även att bestämmelsen i 110 kap. 31 § SFB ger Försäkringskassan
                          långtgående befogenheter att begära in uppgifter. Försäkringskassan måste noga
                          överväga vilka uppgifter som är nödvändiga och inte begära in fler uppgifter än så. JO
                          är kritisk till att Försäkringskassan inte avgränsade sin begäran utan hämtade in
                          barnets hela journal i ärendet.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Försäkringskassan. Hon förde bl.a. fram att
                        Försäkringskassan hade begärt in sekretessbelagda uppgifter om henne, hennes




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 1974-2020        Sid 2 (6)




före detta make och deras barn från kommunen, en barnavårdscentral, en
förskola och en bank i ett ärende om underhållsstöd. Detta medförde bl.a. att
hennes dotters fullständiga journal skickades till Försäkringskassan.

Till anmälan fogade AA den begäran som hade skickats till förskolan. Av
begäran framgår att Försäkringskassan efterfrågar de kontaktuppgifter som
föräldrarna har lämnat till förskolan. Myndigheten begär också uppgifter om
vem som hämtar och lämnar barnen på förskolan.

Utredning
JO begärde att Försäkringskassan skulle yttra sig över AA:s anmälan.

I sitt remissvar uppgav Försäkringskassan följande.

## Relevanta regler och handläggningsrutiner

I Försäkringskassans uppdrag ingår att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte
      görs och motverka bidragsbrott (2 § 3 förordningen [2009:1174] med instruktion
      för Försäkringskassan).
      En kontrollutredning innebär att en utredning av rätten till ersättning med ett
      avdelnings- och förmånsövergripande perspektiv. Det ingår även att polisanmäla
      alla misstänkta brott. För att kontrollutredningsarbetet ska vara effektivt och leda
      till ett resultat behöver kontrollutredarna ofta använda utredningsvägar som
      normalt sett inte används inom ordinarie handläggning.
      Vad som gäller Försäkringskassans verksamhet för kontrollutredning finns
      beskrivet i vägledningen Kontrollutredning (2004:1).

## Utredning

AA var beviljad bostadsbidrag som ensamstående med fyra hemmavarande barn.
      Hon var även beviljad underhållsstöd för de fyra barnen. Bidragsskyldig var
      AA:s dåvarande make BB. Den 22 augusti 2019 beslutade Försäkringskassan att
      dra in underhållsstödet, med anledning av att AA och BB inte fullföljt ansökan
      om äktenskapsskillnad.
      Den 26 augusti 2019 inkom AA med en ny ansökan om underhållsstöd för de
      fyra barnen. Hon inkom senare med handling från tingsrätten som visade att AA
      och BB ånyo ansökt om äktenskapsskillnad.
      I september 2019 inledde Försäkringskassan, efter en anonym anmälan om att
      AA och BB var sammanboende, en kontrollutredning avseende AA.
      Kontrollutredningen handlade om AA:s rätt till bostadsbidrag och underhållsstöd
      både framåt i tiden och för förfluten tid.
      Med anledning av att paret inte hade fullföljt ansökan om äktenskapsskillnad
      fattade kontrollutredaren CC den 3 september 2019 ett interimistiskt beslut om
      att inte längre betala ut bostadsbidrag till AA.
      Den 12 september 2019 inkom AA med en ny ansökan om bostadsbidrag som
      ensamstående med fyra hemmavarande barn.
      AA lämnade inte några synpunkter på det interimistiska beslutet om att inte
      längre betala ut bostadsbidrag och CC fattade den 25 september 2019 ett slutligt
      beslut om att rätten till bostadsbidrag hade upphört från och med september
      2019.
      Den 11 oktober 2019 beslutade förmånshandläggare DD om AA:s ansökan om
      bostadsbidrag som inkom den 12 september. AA beviljades bostadsbidrag som
                                                                Dnr 1974-2020      Sid 3 (6)




ensamstående med fyra hemmavarande barn för perioden september 2019 till
augusti 2020.
Kontrollutredaren, CC, bedömde att det fanns behov av att inhämta extern
information. CC inhämtade uppgifter från Stockholms stad, en
barnavårdscentral, en förskola, Nordea (AA:s bank) och Svenska Handelsbanken
(BB:s bank).
Inhämtande av uppgifter från barnavårdscentral och förskola avsåg
kontaktuppgifter samt uppgifter om vem eller vilka som lämnade och hämtade
barnen. Uppgifter från Stockholms stad avsåg kontaktuppgifter. Dessa erhålls av
Kontaktcenter Stockholm. Den barnavårdscentral uppgifter skulle inhämtas från
drivs i regi av region Stockholm. Den förskola uppgifter skulle inhämtas från
drivs i regi av Stockholms stad. Samtliga inrättningar är sådana som omfattas av
110 kap. 31 § SFB.
Den 18 oktober 2019 kontaktade CC Kontaktcenter Stockholm för att få uppgift
om vilken förskola AA:s och BB:s gemensamma barn gick på. Samma dag
ringde CC rektorn på den aktuella förskolan och frågade om vilka
kontaktuppgifter och telefonnummer barnens föräldrar lämnat. Rektorn önskade
att få frågorna mejlade till sig. CC skickade samma dag ett mejl med frågorna
om vilka kontaktuppgifter, telefonnummer och adresser som AA och BB lämnat
till förskolan, samt vem som hämtade och lämnade de två gemensamma barnen
på förskolan. Uppgifterna begärdes med stöd av 110 kap. 31 § SFB.
Den 23 oktober 2019 begärde CC kontoutdrag från Nordea. Begäran avsåg
kontoutdrag för AA, för perioden maj 2018 till september 2019. Uppgifterna
begärdes med stöd av 110 kap. 31 och 33 §§ SFB.
Samma dag efterfrågade CC uppgifter från Svenska Handelsbanken. Begäran
avsåg kontoutdrag för BB, för perioden maj 2018 till september 2019.
Uppgifterna efterfrågades med stöd av 110 kap. 14 § SFB.
CC begärde även journalen från den barnavårdscentral där det yngsta barnet
gick. Begäran avsåg vilka uppgifter barnavårdscentralen hade om barnets
familjesituation. Uppgifterna begärdes med stöd av 110 kap. 31 § SFB.
Den 6 december 2019 fattade CC beslut om att dra in det beviljade
bostadsbidraget. CC fattade då även beslut om att avslå AA:s ansökan om
underhållsstöd.

Försäkringskassans slutsatser och åtgärder
Av 110 kap. 13 § första stycket SFB följer att Försäkringskassan ska se till att
ärenden blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver. Detta
innebär bland annat att det är Försäkringskassan som leder utredningen och som
avgör vilket underlag som behövs för att ta ställning i ett ärende.
När det behövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för
tillämpningen av SFB får den handläggande myndigheten enligt 110 kap. 14 § l
SFB göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare, läkare, anordnare av
personlig assistans eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga
uppgifter. Vid tillämpning av den bestämmelsen likställs betalningsskyldiga för
underhållsstöd med försäkrade, enligt 110 kap. 20 § SFB.
Av 110 kap. 31 § första stycket SFB framgår att bland annat myndigheter på
begäran ska lämna Försäkringskassan uppgifter som avser en namngiven person
när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna balk.
I ärenden om bostadsbidrag ska även banker och andra penninginrättningar
lämna sådana uppgifter till Försäkringskassan, enligt 110 kap. 33 och 31 §§ SFB.

Bedömning av handläggningen
Av utredningen framgår att kontrollutredningen handlade om AA:s rätt till
bostadsbidrag och underhållsstöd både framåt i tiden och för förfluten tid.
                                                                      Dnr 1974-2020         Sid 4 (6)




      Bestämmelserna i 110 kap. 33 och 31 §§ SFB var därmed tillämpliga. Med stöd
      av 110 kap. 20 § och 14 § första punkten fanns det även stöd för att efterfråga
      uppgifter om BB.
      De typer av uppgifter som inhämtades är sådana som ofta har betydelse för
      bedömningen av rätten till såväl bostadsbidrag som underhållsstöd.
      Kontaktuppgifter och uppgifter och vem eller vilka som lämnar och hämtar barn
      vid förskola är ofta av vikt i den här typen av utredningar, eftersom de kan visa
      på familjeförhållandena eller på om föräldrarna bor ihop. Uppgifter som finns i
      kontoutdrag har betydelse för att utreda eventuella ekonomiska samband mellan
      personer. De uppgifter som inhämtades i utredningen avseende AA var sådana
      att de påverkade bedömningen av rätten till bostadsbidrag och underhållsstöd för
      förfluten tid samt handläggningen av pågående ansökningar.
      Som framgår av utredningen omfattades Stockholms stad, barnavårdscentralen
      och förskolan av uppgiftsskyldigheten för myndigheter i 110 kap. 31 § SFB.
      Försäkringskassan hade därför rätt att hänvisa till den bestämmelsen i fråga om
      de kontaktuppgifter AA lämnat och om hon hade lämnat respektive hämtat
      barnen. Samma uppgifter avseende BB skulle däremot ha inhämtats med stöd av
      110 kap. 14 § första punkten och 20 § SFB. Uppgifterna begärdes in med stöd av
      110 kap. 31 SFB vilket gav förskolan uppfattningen att det fanns en skyldighet
      att lämna ut uppgifter om vilka kontaktuppgifter förskolan hade avseende BB
      och om han lämnat eller hämtat barnen. Försäkringskassan konstaterar också att
      begäran om journal från barnavårdscentralen skulle ha avsett uppgifter om AA:s
      familjesituation och inte barnets familjesituation.
      AA var beviljad bostadsbidrag för den period för vilken kontoutdrag inhämtades.
      Försäkringskassan hade därför rätt att inhämta kontoutdrag från Nordea med stöd
      av 110 kap. 31 och 33 §§ SFB.
      AA hade varit beviljad underhållsstöd och det fanns ett pågående ärende
      avseende en ny ansökan. BB var bidragsskyldig och likställs enligt
      110 kap. 20 § SFB med en försäkrad vid tillämpningen av 110 kap. 14 § SFB.
      Försäkringskassan hade därför rätt att inhämta BB:s kontoutdrag med stöd av
      110 kap. 14 § l och 20 § SFB.
      Försäkringskassan konstaterar att det finns brister i inhämtandet av uppgifter från
      förskolan och barnavårdscentralen. Försäkringskassan beklagar detta.

      Åtgärder för att det inträffade inte ska ske igen
      Bristerna i utredningen i det här ärendet beror på att styrningen inte varit
      tillräckligt tydlig. Mot bakgrund av de brister som finns i ärendet har
      Försäkringskassan konstaterat att de skrivningar om tillämpningen av 110 kap.
      14 och 31 §§ SFB som fanns i vägledningen (2004:1) Kontrollutredning behövde
      utvecklas och förtydligas. Skrivningarna har uppdaterats och en
      informationsinsats har genomförts inom kontrollutredningsverksamheten.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

JO hämtade därefter in den begäran som Försäkringskassan hade skickat till
barnavårdscentralen. Av begäran framgår att Försäkringskassan efterfrågar den
kompletta journalen för ett av AA:s barn.

Bedömning
Allmänna utgångspunkter
Av utredningen framgår att Försäkringskassan har utrett AA:s rätt till
underhållsstöd och bostadsbidrag. Inom ramen för dessa utredningar har
Försäkringskassan hämtat in uppgifter från kommunen, en förskola, en
                                                                 Dnr 1974-2020       Sid 5 (6)




barnavårdscentral samt AA:s respektive hennes före detta makes bank. Jag har
valt att avgränsa mina uttalanden till den begäran som skickades till förskolan
och den begäran som skickades till barnavårdscentralen.

Försäkringskassan ska säkerställa att det inte görs felaktiga utbetalningar inom
socialförsäkringen. I denna uppgift ingår att kontrollera och utreda ärenden där
Försäkringskassan av olika skäl misstänker att en försäkrad har fått eller försökt
få ersättning utan att ha rätt till den. För att allmänhetens förtroende för
myndighetens objektivitet inte ska rubbas är det viktigt att Försäkringskassans
utredningar bedrivs på ett opartiskt och sakligt sätt och under ordnade former.

Av 110 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken (SFB) framgår att
Försäkringskassan ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning som
deras beskaffenhet kräver. Det innebär bl.a. att det är Försäkringskassan som
leder utredningen och som bestämmer vilket underlag som behövs för att kunna
göra en korrekt bedömning i det enskilda fallet. De befogenheter som
Försäkringskassan har för att kunna uppfylla denna utredningsskyldighet
regleras i 110 kap. 14 § 1 SFB där det anges att myndigheten, när det behövs för
bedömningen av ersättningen eller i övrigt för tillämpningen av SFB, får göra
förfrågningar hos t.ex. den försäkrades arbetsgivare eller annan som kan antas
kunna lämna behövliga uppgifter. Enligt 110 kap. 20 § SFB likställs
betalningsskyldiga för underhållsstöd med försäkrade vid tillämpningen av 110
kap. 14 § 1 SFB.

Genom 110 kap. 31 § SFB ges Försäkringskassan dessutom befogenhet att
begära uppgifter som avser en namngiven person från bl.a. myndigheter som i
ett sådant fall har en skyldighet att lämna den begärda uppgiften. Med
namngiven person avses endast den försäkrade själv, alltså den person som
utredningen avser (se JO 2008/09 s. 345).

Begäran till förskolan
Den begäran som Försäkringskassan skickade till förskolan avsåg
kontaktuppgifter till AA och hennes före detta make samt uppgifter om vem
eller vilka som hämtade och lämnade barnen. I begäran fanns en hänvisning till
110 kap. 31 § SFB och ”myndigheters skyldigheter att lämna uppgifter till
Försäkringskassan om en namngiven person”. Eftersom utredningen endast
avsåg AA hade Försäkringskassan dock enbart befogenhet att begära in
uppgifter om henne med stöd av den bestämmelsen. När det gäller AA:s före
detta make hade Försäkringskassan i stället kunnat skicka en förfrågan med stöd
av 110 kap. 14 och 20 §§ SFB. En sådan förfrågan innebär, till skillnad från en
begäran enligt 110 kap. 31 § SFB, ingen skyldighet för den tillfrågade att lämna
uppgifterna. Jag ser allvarligt på att Försäkringskassan har begärt in uppgifter
om AA:s före detta make utan att ha haft lagstöd för det.

Jag är även kritisk till hur begäran utformades. Eftersom olika bestämmelser är
tillämpliga beroende på vilken person Försäkringskassan efterfrågar uppgifter
om måste myndigheten vara noga med hur en begäran eller förfrågan
                                                                Dnr 1974-2020       Sid 6 (6)




formuleras. Den aktuella begäran är skickad som ett e-postmeddelande, och i
ämnesraden anges att det är en förfrågan i stället för en begäran. Hänvisningen
till 110 kap. 31 § SFB är också bristfälligt formulerad. Utöver det saknas det
uppgifter om att Försäkringskassans utredning avsåg AA och att den rörde
bostadsbidrag och underhållsstöd, vilket medförde att det var svårt för förskolan
att göra någon egen bedömning av uppgiftsskyldigheten. Jag vill framhålla att
det är lämpligt att i sammanhang som dessa utgå från de malldokument som
myndigheten tillhandahåller för att innehåll och formuleringar ska bli korrekta i
så stor utsträckning som möjligt.

Begäran till barnavårdscentralen
I den begäran som Försäkringskassan skickade till barnavårdscentralen anges att
myndigheten behöver uppgifter som gäller AA för att kunna bedöma rätten till
ersättning. Det anges därefter att Försäkringskassan behöver
journalanteckningar för ett av AA:s barn och att det är den kompletta journalen
som avses. Eftersom utgångspunkten för Försäkringskassans utredning var
AA:s rätt till bidrag instämmer jag i Försäkringskassans bedömning att det
skulle ha framgått tydligare av begäran att den avsåg uppgifter om AA:s
familjesituation i stället för barnets familjesituation. Med den formuleringen
begäran hade fanns det en risk för att uppgifter om AA:s före detta make kunde
ha lämnats ut utan lagstöd. Försäkringskassan förtjänar kritik för hur begäran
formulerades.

Bestämmelsen i 110 kap. 31 § SFB ger Försäkringskassan långtgående
befogenheter att begära in uppgifter. Myndigheten måste därför i varje enskilt
fall göra en avvägning mellan den enskildes integritet och behovet av att få in
uppgiften. Försäkringskassan måste noga överväga vilka uppgifter som är
nödvändiga och inte begära in fler uppgifter än så (se JO 2020/21 s. 422). Jag
kan inte se att det varit nödvändigt för Försäkringskassan att ha tillgång till
barnets hela journal i det här ärendet. Jag är därför kritisk till att
Försäkringskassan inte avgränsade sin begäran utan hämtade in hela journalen.
Det är vidare oroande att Försäkringskassan inte uppmärksammat denna brist
ens efter att JO remitterat ärendet till myndigheten.

Jag ser ändå positivt på att Försäkringskassan har vidtagit åtgärder med
anledning av vad som framkommit, och jag utgår från att Försäkringskassan
genomför de vidare åtgärder som kan krävas för att liknande brister inte ska
uppkomma igen.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan sagda.
