# Fråga om Skatteverkets dokumentation av medgivande från åklagare att använda uppgifter ur en förundersökning

JO 2007-11-15 dnr 1982-2006

## Beslut

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2007-11-15        1982-2006              1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Fråga om Skatteverkets dokumentation av medgivande från åklagare att
                        använda uppgifter ur en förundersökning


                        Skatteverket beslutade den 21 juni 2005, med tillägg den 1 september 2005, om
                        revision av IFK Göteborg (IFK), som sedan tidigare var underställd utredning av
                        Ekobrottsmyndigheten (EBM). Revisionen mynnade ut i ett beslut den 19
                        december 2005 som för IFK medförde höjda arbetsgivaravgifter, ansvar för ej
                        innehållen preliminär skatt jämte skattetillägg. IFK överklagade skattebeslutet och
                        ansökte samtidigt, den 22 februari 2006, om anstånd med inbetalning av skatten.

                        I en anmälan, som kom in till JO den 24 april 2006, klagade AA, som var
                        ordförande i IFK Göteborg – genom ombudet BB – på Skatteverket. Av anmälan
                        framgick i huvudsak följande. Skatteverket hade i två fall lämnat ut onödiga
                        uppgifter i beslut om anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter och innehållen
                        inte utbetald preliminär skatt. Uppgifterna har inte behövts för verkets bedömning
                        av anståndsfrågan. Uppgifterna är dessutom skevt utvalda. Han ifrågasatte om inte
                        den som undertecknade Skatteverkets beslut gjorde sig skyldig till förtal och
                        tjänstefel. Han ifrågasatte även om inte Skatteverket bröt mot
                        förundersökningssekretessen genom att ta med uppgifter ur en förundersökning i
                        beslutet.

                        Skatteverket yttrade sig över det AA hade framfört gällande det förhållandet att
                        Skatteverket i ett anståndsbeslut återgett uppgifter ur en pågående förundersökning.
                        I yttrandet anfördes bl.a. följande. Länsrätten i Göteborg avslog i dom den 25 april
                        2006 det av IFK överklagade anståndsbeslutet. Skatteverket har löpande inhämtat
                        godkännande av åklagarna vid Ekobrottsmyndigheten att det som framkommit vid
                        förundersökningen får användas i verkets utredningar angående IFK:s nu aktuella
                        transaktioner. Med detta stöd har uppgifter från förundersökningen tillförts
                        Skatteverkets verksamhet, vilka uppgifter därmed omfattas av sekretessen enligt 9
                        kap. 1 § sekretesslagen. Vissa av dessa uppgifter har sedan använts i motiveringen i
                        det aktuella beslutet och det har då angetts att uppgifterna kommer från polisförhör.
                        Övriga uppgifter i beslutet har kommit från Skatteverkets egen utredning. Alla
                        uppgifter som använts i beslutsmotiveringen har vid beslutstidpunkten varit
                        uppgifter som ingår i skatteverksamheten. Utlämnandet har skett därifrån. Genom
                        att skattekontoret inhämtat nu aktuella uppgifter ur förundersökningen med



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                      Dnr 1982-2006      Sid 2 (3)




inblandade åklagares tillstånd har sekretessen för uppgifterna inte automatiskt
överförts till skatteverksamheten utan dessa omfattas därefter av skattesekretessen
enligt 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen. Utlämnandet av uppgifterna har således
skett från skatteverksamheten. Sekretessreglerna hindrar inte att uppgifter som
omfattas av sekretess tas med i skälen till ett beslut. Det är en förvaltningsrättslig
grundregel att ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska innehålla de
skäl som har bestämt utgången. Med hänsyn till att beslutet och skälen blir
offentliga är det givetvis av vikt att motiveringen inte innehåller mer hemliga
uppgifter än vad som är nödvändigt för att uppfylla kraven i förvaltningslagen.

AA yttrade sig över remissvaret.

Skatteverket anmodades därefter att redogöra för verkets dokumentation i samband
med åklagarnas tillstånd att i skatteutredningen använda sig av uppgifter ur
förundersökningen.

I ett nytt remissvar den 22 januari 2007 hänvisade Skatteverket till en redogörelse
av skatterevisorerna CC och DD den 17 januari 2007. I den redogörelsen angavs
bl.a. följande (de i redogörelsen angivna handlingarna har utelämnats här).

      2005-06-09. Muntligt medgivande av åklagare EE att få använda uppgifter ur
      förundersökningen i IFK-ärendet i vår kommande skatteutredning. Notering i
      kalender om möte på EBM.
      Vi minns att frågan ställts denna dag eftersom det var första gången vi båda
      skatterevisorer tillsammans träffade åklagaren och brottsutredarna.
      Beslut om skatterevision har fattats den 21 juni 2005.
      2005-06-27. I telefonsamtal mellan skatterevisor CC och åklagare EE har ånyo
      muntligt medgivande erhållits att få använda uppgifter ur förundersökningen. Kopia
      av tjänsteanteckning som gjorts i samband med telefonsamtalet har intagits som
      bilaga 1 till denna skrivelse.
      2005-11-23. Muntlig bekräftelse av överåklagare FF (som övertagit ärendet) att
      tidigare medgivande, att få använda uppgifter ur förundersökningen, fortfarande
      gällde. Notering i kalender om möte på EBM med bl.a.FF.
      Vi minns att frågan ställts denna dag eftersom det var första gången vi träffadeFF på
      EBM.
      Löpande under utredningen har vi efter begäran erhållit kopior av samtliga
      förhörsutskrifter i ärendet, ca 30 st. Dessa har samlats i särskild pärm hos
      Skatteverket. Notering när respektive kopia erhållits har inte gjorts.
Skatteverket anmodades därefter i förnyad remiss att redogöra för verkets
eventuella rutiner för dokumentation i samband med åklagares tillstånd att i en
skatteutredning använda uppgifter ur förundersökning och – i sådana fall – verkets
uppfattning om rutinerna följts i det aktuella fallet.
      I ett remissvar den 2 mars 2007 anförde Skatteverket bl.a. följande.
      Skatteverket har (…) inte några särskilda föreskrifter eller i annan ordning beslutade
      rutiner som gäller för dokumentation av åklagarens bedömning angående
      skadeprövningen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen. Det finns inte heller något krav på
      att sådana rutiner ska finnas. Enligt verkets mening är det tillfyllest att
      dokumentationen skett genom tjänsteanteckning.
                                                                 Dnr 1982-2006       Sid 3 (3)




       AA yttrade sig över remissvaren.
I sitt beslut den 15 november 2007 anförde JO Nordenfelt i bedömningsdelen
följande.

Skatteverket har anfört att verket löpande inhämtat medgivande av åklagare att det
som framkommit vid förundersökningen fick användas i Skatteverkets utredning
och att dokumentation på vanligt sätt hade bort ske genom tjänsteanteckning i
ärendet.

Enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223) skall uppgifter som en myndighet får på
annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet
antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild. Det får dock i praxis anses belagt att också uppgifter som rör ärendets
gång t.ex. kontakt med parter, andra personer eller myndigheter, bör antecknas (se
t.ex. JO:s beslut den 3 mars 2005, dnr 4922-2003).

Kravet på dokumentation har betydelse på flera sätt. Dokumentationen underlättar
bl.a. för en överordnad instans att vid överklagande skaffa sig en självständig
inblick i beslutsunderlaget och är också viktig vid JO:s granskning av hur
myndigheterna handlägger sina ärenden. Den möjliggör över huvud taget en
kontroll i efterhand av vad som hänt i ett ärende. (Se härom bl.a. Trygve Hellners
och Bo Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 2007, s. 167.)

Jag håller med Skatteverket om att det får anses tillräckligt att dokumentation av
åklagarnas medgivande sker i form av tjänsteanteckningar.

I den dokumentation som ingetts finns bl.a. en tjänsteanteckning daterad den 27
juni 2005. Av tjänsteanteckningen framgår att godkännande åter erhållits att
använda vad som framkommit vid förundersökningen. Tjänsteanteckningen är
emellertid inte undertecknad och det framgår inte av anteckningen vem som skrivit
den. Skatteverket har därutöver i skrivelser daterade den 17 augusti 2006 och den
17 januari 2007 redogjort för kontakter med åklagare år 2005. Skrivelserna är
således avfattade lång tid efter de beskrivna kontakterna 2005. Jag anser
sammanfattningsvis att dokumentationen av åklagarnas medgivande får anses ha
varit bristfällig.

Avslutningsvis vill jag något beröra Skatteverkets motivering av sitt beslut i
anståndsfrågan. Ett sådant beslut kan i vissa avseenden sägas vara en preliminär

## Bedömning

bedömning av utgången i själva skatteärendet, se 17 kap. 2 § skattebetalningslagen
(1997:483). Skatteverket måste även i ett sådant ärende ha möjlighet att uppfylla de
krav på motivering av ställningstagandet som ställs i 20 § förvaltningslagen. Jag
ser mot den bakgrunden ingen anledning att kritisera verket i denna del. – I övrigt
har inget framkommit som motiverar ett uttalande från min sida.

–––
