# Anmälan mot Länsstyrelsen i Gotlands län angående brister i utövandet av tillsyn enligt miljöbalken

JO 2003-06-30 dnr 1990-2002

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2003-06-30              1990-2002                1 (3)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Länsstyrelsen i Gotlands län angående brister i utövandet
                        av tillsyn enligt miljöbalken

## Anmälan

I en skrivelse till JO framförde AA klagomål mot Länsstyrelsen i Gotlands län. AA
                        var kritisk till hur länsstyrelsen utövade sina uppgifter som tillsynsmyndighet enligt
                        miljöbalken. AA fäste i en skrivelse, den 29 juni 2001, länsstyrelsens upp-
                        märksamhet på att en grillplats hade uppförts inom ett naturvårdsområde längs
                        stranden utanför Visby. Anmälan resulterade i att länsstyrelsen gjorde en anmälan
                        till åklagarmyndigheten som beslutade att förundersökning skulle inledas. Utöver
                        anmälan till åklagarmyndigheten vidtog länsstyrelsen inga åtgärder i avvaktan på
                        ett domstolsavgörande. AA hemställde att JO skulle granska hur länsstyrelsen
                        utövar sin tillsynsplikt enligt miljöbalken.

## Utredning

Muntliga upplysningar inhämtades i augusti 2002 från länsstyrelsen varvid frakom
                        att länsstyrelsen inte hade vidtagit några andra åtgärder med anledning av AA:s
                        skrivelse än att anmäla uppförandet av anläggningen till polisen. Länsstyrelsen
                        avsåg avvakta till dess en domstol avgjort om uppförandet av anläggningen var
                        brottsligt eller inte. Anmälan remitterades därefter till Länsstyrelsen i Gotlands län
                        för utredning och yttrande. I remissvaret anfördes följande (bilagan utelämnad här).

                                  Enligt 26 kap. 2 § miljöbalken (MB) skall länsstyrelsen vid misstanke om brott mot
                                  MB anmäla ärendet till åklagarmyndigheten.
                                  Den aktuella lagstiftningen i ärendet utgörs bl. a. av 7 kap 16 § MB, som stadgar att
                                  inom strandskyddsområde får inte andra anläggningar eller anordningar utföras som
                                  hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle
                                  ha fått färdas fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växt-
                                  arter (4.).
                                  Enligt 26 kap 9 § MB får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och
                                  förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och
                                  andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt andra
                                  stycket får mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet inte
                                  tillgripas.
                                  Länsstyrelsen har i anmälan till åklagarmyndigheten den 1 augusti 2001 angett
                                  ärendet till åtalsprövning (se bilagor) och därvid anfört följande, – 4 st. ”På sidan 86
                                  i Regeringens proposition 1997/98:45 – ”Miljöbalk. Författningskommentarer och



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 1990-2002     Sid 2 (3)



      bilaga 1”. Del 2 – ges ett antal exempel på anläggningar/anordningar som kan
      (kursiverat här) vara otillåtna att uppföra inom strandskyddsområde. Till de upp-
      räknande exemplen hör grillplats.”
      Som länsstyrelsen tolkar det kan det alltså vara otillåtet att uppföra t ex en grillplats
      inom strandskyddsområde. Det behöver dock inte vara det. Länsstyrelsen skall själv
      inte göra någon bedömning av om överträdelsen kan föranleda fällande dom eller
      om det är ett ringa brott utan anmäla de faktiska förhållandena så snart en straffbar
      överträdelse kan konstateras (se a.a. de 2, jfr också JO:s utlåtande i JO:s ämbets-
      berättelse 2001/02:101, s. 360).
      Länsstyrelsens naturvårdsenhet har överlämnat ärendet till åklagarmyndigheten.
      Länsstyrelsens normala handläggningsrutiner är följande. Efter en anmälan i dylika
      ärenden öppnar länsstyrelsen ett tillsynsärende. Därefter vidtages besiktning (syn) av
      platsen och eventuella foton ombesörjes. Sedan tar länsstyrelsen ställning till om
      misstanke om brott enligt ovan och överlämnar i så fall ärendet till åklagarmyndig-
      heten. När denna fas är avklarad skall en kontakt initieras med åklagaren om läns-
      styrelsen kan fortsätta handläggningen av tillsynsärendet med hänsyn till polisens
      arbete t ex med att säkra eventuell bevisning. Om åklagarmyndigheten ger klarteck-
      en att gå vidare infordras en redogörelse från innehavaren/ägaren om omständig-
      heterna vid anläggningens (anordningens) tillkomst och när väl redogörelsen har
      inkommit fattar länsstyrelsen ett beslut om tillstånd krävs eller inte. Om tillstånd inte
      krävs avskrivs ärendet och överlämnas för kännedom till åklagarmyndigheten.
      Ett mer korrekt förfarande torde således ha bestått i att länsstyrelsen efter AA:s
      anmälan öppnat ett tillsynsärende och fortsatt handlägga ärendet efter åtalsöver-
      lämnandet genom att ha en underhandskontakt med åklagarmyndigheten samt
      informerat och förelagt områdets innehavare att inkomma med redogörelse och
      därefter när redogörelse inkommit ta ställning till om tillstånd eller inte krävs enligt
      MB.
      Av vad länsstyrelsen nu kan konstatera har de ordinarie handläggningsrutinerna inte
      följts.
      –––
      Vid telefonkontakt med polisen i Visby den 30 september 2002, poliskommissarie
      BB, uppger denne att han i dagarna inväntar vidare instruktioner i ärendet från 9:e
      åklagarkammaren i Stockholm. Han har själv varit på en högre polischefskurs i sex
      månader och bl. a. därför har ärendet blivit liggande. Till bilden hör också att den
      eventuelle upphovsmannen till grillplatsen är aktuell i ytterligare utredning vars
      beskaffenhet är av större dignitet än det här ärendet.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Ärendet gäller en grillplats som uppförts på en plats som omfattas av strandskydd
enligt 7 kap. 13-14 §§ miljöbalken. Tillsyn över strandskyddsområden utövas en-
ligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken av länsstyrelsen. Regler
om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken. Av 26 kap. 1 § följer att tillsynen skall
säkerställa syftet med balken och föreskrifter som har meddelats med stöd av den.
Tillsynsmyndigheten skall för det ändamålet i nödvändig utsträckning kontrollera
efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har
meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkom-
ma rättelse. Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information
och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna
tillgodoses.
                                                                    Dnr 1990-2002   Sid 3 (3)



Enligt 26 kap. 2 § miljöbalken är tillsynsmyndigheten skyldig att vid misstanke om
brott anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller föreskrifter som med-
delats med stöd av den till polis- eller åklagarmyndigheten. Enligt förarbetena
(prop. 1997/98:45) skall tillsynsmyndigheten inte själv göra någon bedömning av
om överträdelsen kan föranleda en fällande dom eller om det är ett ringa brott utan
anmäla de faktiska förhållandena så snart en straffbar överträdelse kan konstateras.
Gärningens allvar, om vårdslöshet eller uppsåt förelegat, vem som är ansvarig för
överträdelsen i straffrättslig mening och liknande bedömningar skall ske i den
efterföljande brottsutredningen.

Enligt 26 kap. 9 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden
och förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken samt förskrifter, domar och
andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas.

I detta fall har länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet anmält överträdelsen
till åklagarmyndigheten enligt 26 kap. 2 § miljöbalken men därutöver inte vidtagit
några åtgärder. Tillsynsmyndigheternas skyldighet att utan egen bedömning an-
mäla misstänkta brott mot miljöbalken till åklagarmyndigheten innebär inte att
myndighetens åligganden för att säkerställa syftet och kontrollera efterlevnaden av
balken sätts ur spel i avvaktan på en dom eller ett beslut. Ett mer korrekt förfarande
hade, såsom länsstyrelsen angett i sitt remissvar, varit att länsstyrelsen hade öppnat
ett tillsynsärende och fortsatt handläggningen i detta efter åtalsöverlämnandet. En-
ligt vad som anges i remissvaret utgör ett sådant förfarande länsstyrelsens normal
handläggningsrutiner i fall som anmäls till polis eller åklagare. Givetvis borde des-
sa rutiner ha följts även i detta fall och jag utgår från att de fortsättningsvis kommer
att följas samt att länsstyrelsen numera har öppnat ett tillsynsärende och fortsatt
handläggningen i ärendet.

Vad som i övrigt anförts föranleder inga uttalanden eller åtgärder från min sida.

Med den kritik som ligger i det nyss sagda avslutar jag ärendet.
