# Anmälan mot Försäkringskassan angående bristande beslutsunderlag i ett ärende om arbetsskadelivränta

JO 2009-05-29 dnr 1992-2008

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                      Sid
                                                                            2009-05-29             1992-2008               1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Försäkringskassan angående bristande beslutsunderlag i
                        ett ärende om arbetsskadelivränta

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA, som ombud för BB, klagomål mot
                        Försäkringskassans handläggning av ett arbetsskadeärende. Hon anförde att när
                        Försäkringskassans socialförsäkringsnämnd den 6 november 2007 beslutade att
                        avslå BB:s ansökan om livränta ingick inte ett för henne positivt yttrande från en
                        försäkringsläkare i kassans utredning. Socialförsäkringsnämnden fick därför inte
                        möjlighet att beakta underlag i ärendet som talade till hennes fördel.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades yttra sig över det som
                        anförts i anmälan till JO.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan, genom försäkringsdirektören CC,
                        följande.

## Utredning

AA uppger att Försäkringskassan inför beslut om livränta i social-försäkringsnämnd
                                  den 6 november 2007 undanhållit ett för hennes klient BB fördelaktigt yttrande från
                                  försäkringsläkare.
                                  Det aktuella yttrandet avgavs den 21 februari 2007 av försäkringsläkare DD.
                                  Handläggaren har i förfrågan till försäkringsläkaren inte explicit angett vilka
                                  arbetsförhållanden som rådde mellan år 1992 - 2005, utan försäkringsläkaren har
                                  inhämtat uppgifter om arbetsförhållanden ur föredragningspromemoria 2005-03-09
                                  gällande sjukersättning. Försäkringsläkare DD har i sitt yttrande angett att det efter
                                  år 1992 förelegat en varierande sysselsättningsgrad och också varierande
                                  svårighetsgrad på arbetsuppgifter:
                                  ”BB har haft arbetsförmåga i olika sysselsättningar upp till 4-6 timmar från 1992
                                  och fram till den hela sjukersättningen beviljades och så sent som i början på 2000-
                                  talet arbetade hon 4 timmar/dag.”
                                  Den handläggare som övertog ärendet i september 2007 bedömde försäkringsläkare
                                  DD slutsatser som grundade på ett missförstånd avseende sak-omständigheter i
                                  ärendet eftersom BB från och med 1992 huvudsakligen var arbetslös fram till och
                                  med november 2000 och därefter innehade en lönebidrags-anställning om 4
                                  timmar/dag med utfyllnad av a-kassa upp till heltid. Eftersom innehållet i yttrandet




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 1992-2008     Sid 2 (3)



      bedömdes som oriktigt rekvirerades ytterligare medicinskt underlag samt gjordes en
      förnyad bedömning av försäkringsläkare.
      Då tidigare konsulterad försäkringsläkare ej längre arbetade åt Försäkringskassan
      lämnades ärendet för bedömning till försäkringsläkare EE. Hon avgav sitt yttrande
      och bedömning den 15 oktober 2007 vilket även utgjorde besluts-underlag vid
      socialförsäkringsnämndens sammanträde den 6 november 2007.

## Försäkringskassans slutsatser

Av utredningen framgår att orsaken till varför försäkringsläkaren DD yttrande inte
      fanns med i underlaget inför beslut i socialförsäkringsnämnden var att det av
      handläggaren bedömdes vara grundat på ett missförstånd avseende sak-
      omständigheterna i ärendet och därför saknade relevans. Oavsett innehållet i
      yttrandet borde det dock ha funnits med i beslutsunderlaget. Inför beslut måste
      socialförsäkringsnämnden ha tillgång till allt utredningsmaterial som är av betydelse
      i ärendet och följaktligen ges tillfälle att bedöma om visst material är av betydelse
      eller inte. Handläggningen i ärendet var därför felaktig.
      I och med utgången av år 2007 upphörde socialförsäkringsnämnderna. Ärenden om
      livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring beslutas numera av
      tjänstemän hos Försäkringskassan. Beslut fattas av en särskilt utsedd beslutsfattare
      efter föredragning. Såväl föredraganden som beslutsfattaren har tillgång till akten i
      ett ärende. Det förekommer alltså inte längre att den som är beslutsfattare inte har
      tillgång till hela underlaget i ett ärende.
      Försäkringskassan beklagar att försäkringsläkarens yttrande från februari 2007 inte
      kompletterades förrän i oktober 2007 och att handläggningen dragit ut på tiden i
      detta ärende.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Enligt Försäkringskassans remissvar var anledningen till att försäkringsläkare DD
yttrande inte bifogades utredningen om BB:s rätt till arbetsskadelivränta att
handläggaren ansåg att DD slutsatser grundades på ett missförstånd om
sakomständigheterna i ärendet, och att yttrandet därför saknade relevans. Då DD
hade slutat sin anställning hos kassan inhämtades ett nytt yttrande från en annan
försäkringsläkare.

Jag vill inledningsvis framhålla att det är viktigt att de uppgifter som försäkrings-
läkaren (numera den försäkringsmedicinske rådgivaren) får ta del av inför sin
bedömning är fullständiga och korrekta.

Jag har tidigare påtalat (se t.ex. mitt beslut den 8 november 2007, dnr 775-2007) att
ett beslut ska grundas på det utredningsmaterial och de omständigheter som har
förekommit i ärendet och att det inte ankommer på den enskilde tjänstemannen hos
Försäkringskassan att sortera bort utredningsmaterial som inte talar för hans eller
hennes enskilda uppfattning om ärendet. Om utredningen innehåller motstridiga
uppgifter, t.ex. försäkringsläkaryttranden med olika slutsatser, är det naturligtvis
viktigt att detta läggs fram för beslutsfattaren, i detta fall socialförsäkrings-
nämnden.

Jag instämmer i Försäkringskassans uppfattning att försäkringsläkare DD yttrande
borde ha bifogats utredningen när den lämnades till socialförsäkrings-nämnden.
                                                                 Dnr 1992-2008     Sid 3 (3)



Yttrandet borde också ha bifogats den utredning som kommunicerades med BB
före beslutet om livränta.

Jag konstaterar även att handläggningstiden i BB:s ärende har varit alldeles för
lång.

Försäkringskassan förtjänar allvarlig kritik för handläggningen av BB:s
arbetsskadeärende.

Ärendet avslutas.
