# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Umeå, för hanteringen av en handling med uppgift om att en viss intagen har "skyddad id"

JO 2015-04-13 dnr 1993-2014

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2015-04-13              1993-2014               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                         1994-2014
Elisabet Fura




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Umeå, för hanteringen av en
                        handling med uppgift om att en viss intagen har ”skyddad id”


                          Beslutet i korthet: Anmälaren har en s.k. sekretessmarkering. Enligt anmälaren har
                          handlingar med hans namn och uppgiften om att han har ”skyddad id” hanterats på ett
                          sådant sätt att intagna kunnat ta del av dem. När det gäller anstalten Borås har det inte
                          gått att klarlägga vilken typ av handling det rört sig om. JO konstaterar i beslutet att det
                          inte finns anledning att kritisera anstalten Borås. Däremot kritiseras anstalten Umeå för
                          att en närvarolista som använts vid medicinutdelning har hanterats på ett sådant sätt att
                          det funnits risk för att andra intagna kunde se uppgiften att anmälaren har ”skyddad id”.
                          JO uttalar i beslutet att Kriminalvården i valet mellan att skriva ut ”skyddad id” eller inte
                          måste göra en avvägning mellan olika intressen. Det ena är myndighetens behov av att i
                          olika sammanhang använda noteringen som en varningssignal till den egna personalen.
                          Det andra är den intagnes intresse av att uppgiften om att han eller hon har skyddad
                          identitet inte riskerar att röjas. Om Kriminalvården väljer att skriva ut noteringen ”skyddad
                          id” i en handling måste den – enligt JO – hanteras på ett sätt som gör att uppgiften om att
                          den intagne har skyddad identitet inte röjs.

## Anmälningar

I två anmälningar som kom in till JO den 3 april 2014 klagade AA på hur anstal-
                        terna Umeå och Borås hanterat hans personuppgifter. Han anförde i huvudsak föl-
                        jande:

                        Han lever sedan ett par år tillbaka med en s.k. sekretessmarkering. Handlingar med
                        uppgifter om hans personnummer och noteringen ”skyddad id” har vid två tillfällen
                        lämnats framme så att andra intagna har kunnat ta del av dem.

                        Anstalten Borås
                        Den 6 september 2013 upptäckte han att någon i anstalten Borås personal lämnat
                        ett beslut som gällde honom obevakat på vårdarnas kontor. I beslutet fanns hans
                        namn och intill stod det ”(skyddad id)”. Kontorsrummet har stora fönster vilket gör
                        att alla intagna kan se in. Anstaltspersonalens agerande ledde till att han utsattes för
                        hot och utpressning av en medintagen. Han placerades också i avskildhet den 8–19
                        september 2013 i avvaktan på förflyttning till en annan anstalt. Han har även tving-
                        ats att byta efternamn.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 1993-2014     Sid 2 (6)
                                                                            1994-2014




Anstalten Umeå
Den 11 november 2013 upptäckte han att någon i anstalten Umeås personal hade
lämnat en medicinpärm helt öppen i matsalen så att de intagna kunde se hans per-
sonnummer. Bredvid hans namn och personnummer stod det ”(skyddad id)”.
Anstaltspersonalens agerande ledde till att han utsattes för hot av en medintagen.
Han placerades också i avskildhet den 11–14 november 2013 i väntan på förflytt-
ning till en annan anstalt.

Utredning
Vid ett telefonsamtal med AA hämtade JO in kompletterande upplysningar. Vid
samtalet framkom bl.a. följande:
      Det är hans adress som är skyddsvärd. Hans namn är inte en känslig uppgift. Han har
      nyligen lämnat in ett ersättningsanspråk till anstalten Borås med anledning av att han
      tvingades byta efternamn. Han är kritisk till att anstalterna skriver ”skyddad id” i
      sina handlingar eftersom andra intagna då uppmärksammas på att han har skyddade
      personuppgifter.
Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA anfört i
sina anmälningar. I remissvaret anförde Kriminalvårdens huvudkontor, genom
enhetschefen BB, följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Väst, som i sin tur hämtat
      in uppgifter från anstalten Borås. Yttrande har även inhämtats från region Nord, som
      i sin tur hämtat in uppgifter från anstalten Umeå. Vidare har uppgifter inhämtats från
      Kriminalvårdens klientadministrativa system för anstalt (KLAS-A) och kriminal-
      vårdsregistret (KVR). Genom utredningen har sammanfattningsvis följande kommit
      fram.
      AA ankom till anstalten Borås den 19 juli 2013. Den 8 september beslutade anstal-
      ten Borås att AA på egen begäran skulle placeras i avskildhet enligt 6 kap. 4 § första
      stycket fängelselagen (2010:610) (FäL). AA förflyttades till anstalten Umeå den 19
      september. Den 11 november beslutade anstalten Umeå att AA skulle placeras i
      avskildhet enligt 6 kap. 7 § första stycket 2 FäL efter att han utsatts för hot om våld
      från medintagna på avdelningen. Den 13 november beslutade anstalten att AA inte
      längre skulle vara placerad i avskildhet med anledning av att han fått ny
      anstaltsplacering, varefter han förflyttades samma dag.
      I detta fall är det uppgiften om AA:s adress som är skyddsvärd. I KLAS-A och i
      KVR framgår det att AA har ”skyddad identitet”. Uppgifter om AA:s adress är inte
      tillgängliga i KLAS-A eller KVR utan en särskild behörighet, vilken endast innehas
      av ett fåtal personer på Kriminalvårdens huvudkontor. Någon uppgift om klientens
      adress framgår inte av beslut som skrivs ut från KLAS-A eller KVR. När ett beslut
      skrivs ut framgår inte heller att klienten har skyddade identitetsuppgifter.
      Anstalten Borås har uppgett att det är oklart om det var ett beslut eller någon annan
      typ av handling som legat synlig på kontoret. AA har aldrig hemlighållit sitt namn
      för övriga intagna på anstalten. Det finns inget i utredningen som pekar på ett sam-
      band mellan hanteringen av handlingen och de hot och den utpressning som AA
      påstår att han utsatts för på anstalten Borås. AA har begärt ersättning för ansök-
      ningsavgiften för en ny identitetshandling. Anstalten Borås är av uppfattningen att
      den skyddsvärda uppgiften, klientens adress, inte hanterats på ett felaktigt sätt.
      Något beslut i ersättningsärendet har emellertid inte fattats.
                                                                   Dnr 1993-2014      Sid 3 (6)
                                                                        1994-2014




På anstalten Umeå hade man tidigare en lista för att föra närvarokontrollen vid lunch
och middag som skrevs ut från KLAS-A. Listan hette ”närvarolista”. På denna lista
följde notering om ”skyddad identitet” med. Först stod namnet och därefter ”skyd-
dad identitet”. Två kriminalvårdare ansvarar för att lämna ut medicinen vid måltider
och sitter med listan i matsalen. Enligt uppgift från regionens sjukvårdssamordnare
tillhandahålls läkemedel regelmässigt vid måltider, vanligtvis tre gånger om dagen
samt till natten. En identitetskontroll ska ske för att säkerställa att rätt medicin över-
lämnas till rätt klient och vid rätt tillfälle. Identitetskontrollen är kopplad mellan
namn och personnummer på den intagne och namn och personnummer på ApoDos
(medicin förpackad i dospåsar, JO:s anm.) eller dosett. Det går inte att utesluta att
det funnits viss risk för att intagna kunnat se namn och noteringen om skyddad iden-
titet. Listan lämnades däremot aldrig obevakad. Anstalten Umeå har sedan en tid
bytt till en annan lista, beläggningslistan. Av den framgår inte om en intagen har
skyddad identitet.

Författningsbestämmelser
Av 35 kap. 15 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), (OSL) framgår bl.a.
att sekretess gäller inom Kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga för-
hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården eller en
övervakningsnämnd.
Enligt 21 kap. 3 § första stycket OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds
bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den
enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-
postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt
med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan
komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften
röjs.
Av Skatteverkets vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i
offentlig förvaltning, publicerad i november 2004, framgår att ”Uppgifterna som
registreras i folkbokföringen är som huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock
skada en person att uppgifter om denne lämnas ut. Det kan t.ex. gälla någon som är
hotad eller förföljd. Skatteverket kan då föra in en markering för särskild sekretess-
prövning, en s.k. sekretessmarkering, i folkbokföringsdatabasen för den personen.
Den legala innebörden av sekretessmarkeringen är att uppgifter om personen enligt
folkbokföringens bedömning inte bör lämnas ut utan en särskild sekretessprövning.
Det är med andra ord ingen absolut sekretess.(---) Mottagande myndighet väljer
själv hur den ska hantera sekretessmarkerade personuppgifter i sina system. (---) En
sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess för skyddade uppgifter. Vid
en begäran om utlämnande av personuppgifter ska varje myndighet själv göra en
sekretessbedömning.”
Av 6 kap. 4 § första stycket (FäL, JO:s anm.) framgår att en intagen får, om det är
lämpligt, medges att på egen begäran hållas avskild från andra intagna.
Av 6 kap. 7 § första stycket 2 FäL framgår att en intagen får hållas avskild från
andra intagna om det är nödvändigt med hänsyn till att det finns risk för den intagnes
säkerhet till liv och hälsa. Ett beslut om avskildhet ska omprövas så ofta det finns
anledning till det.

Kriminalvårdens bedömning
Personuppgifter, oavsett om de är s.k. skyddade personuppgifter eller inte, ska alltid
hanteras med försiktighet. Vid Kriminalvården gäller sekretess för uppgift om en
enskilds personliga förhållanden bl.a. om det kan antas att den enskilde lider men
                                                                         Dnr 1993-2014      Sid 4 (6)
                                                                              1994-2014




      eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld om uppgiften röjs. Kriminal-
      vården har, vilket påtalats i tidigare yttrande (se JO:s dnr 5590-2013), emellertid
      mycket begränsade möjligheter att sekretessbelägga uppgifter om enskildas person-
      liga förhållanden som förekommer i beslut (35 kap. 15 § andra stycket OSL). Även
      om man skulle kunna överväga att endast skriva ut personnummer, vilket kräver en
      ombyggnad av KLAS-A och KVR, kvarstår detta faktum. Ett eventuellt utlämnande
      av en personuppgift ska alltid föregås av en sekretessprövning. Kriminalvårdens
      kännedom om att en person har en sekretessmarkering i folkbokföringen är en indi-
      kation på att särskild försiktighet bör iakttas vid hantering av en sådan uppgift. Note-
      ring om ”skyddad ID” fungerar som en varningssignal till användaren om att det
      finns sekretessmarkerade uppgifter om klienten och därmed även som ett skydd för
      klienten att sekretessmarkerade personuppgifter behandlas med särskild försiktighet.
      I förevarande ärende är det uppgiften om AA:s adress som sekretessmarkerats och
      därmed ansetts vara särskilt skyddsvärd.
      Kriminalvårdens hantering av den sekretessmarkerade uppgiften, i förevarande
      ärende klientens adress, innebär att det i fältet för klientens adress istället har regi-
      strerats ”skyddad identitet”. Uppgift om klientens adress visas således i varken
      KLAS-A eller i KVR. Någon risk för att uppgiften om adressen skulle kunna finnas
      med på någon utskrift från systemen har därmed heller inte funnits. Kriminalvården
      anser därför inte att det förelegat någon risk för att den skyddsvärda uppgiften, via
      beslut eller andra handlingar, skulle kunna röjas.
      Det är givetvis beklagligt att handlingar innehållande notering om ”skyddad ID”
      förvarats på ett sådant sätt att det funnits risk för att medintagna skulle kunna se
      uppgiften. Anstalten Umeå har även vidtagit åtgärder för att ytterligare begränsa ris-
      ken för att medintagna ska kunna se notering om ”skyddad ID” genom att byta till en
      annan lista för närvarokontroll av vilken det inte framgår någon notering. Eftersom
      den skyddsvärda uppgiften, klientens adress, inte röjts, anser Kriminalvården emel-
      lertid inte att personuppgifterna hanterats i strid med bestämmelserna i OSL.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för de bestämmelser som har bety-
delse i ärendet.

Allmänna utgångspunkter
Som Kriminalvården anfört ska personuppgifter alltid hanteras med försiktighet,
oavsett om de är s.k. skyddade personuppgifter eller inte.

Kriminalvården har anfört att noteringen ”skyddad id” fungerar som en varnings-
signal till den egna personalen om att det finns sekretessmarkerade uppgifter om
den intagne. Noteringen fungerar därmed också, enligt Kriminalvården, som ett
skydd för den intagne i och med att hans eller hennes personuppgifter behandlas
med särskild försiktighet. AA har dock uttryckt sitt missnöje med att Kriminal-
vården i sina handlingar anger att en intagen har ”skyddad id” eftersom andra
intagna då uppmärksammas på att den intagne har skyddade personuppgifter. Det
är inte otänkbart att vissa intagna använder den informationen för att utpressa eller
på annat sätt skada den intagne som har skyddade personuppgifter.
                                                                  Dnr 1993-2014    Sid 5 (6)
                                                                       1994-2014




I ett beslut den 19 december 2005 uttalade dåvarande justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt kritik mot att en anstalt röjt uppgiften att en viss intagen hade
skyddad identitet för andra intagna (dnr 2103-2005). Uppgiften om att den intagne
hade skyddad identitet framgick av en lista med namnen på de intagna. Alla
intagna hade möjlighet att se uppgifterna i listan i och med att den användes för
kvittens vid utdelning av telefonkort. Den intagne i nyss nämnda ärende vände sig
därefter till Justitiekanslern med ett ersättningsanspråk som grundades på samma
omständigheter som JO-anmälan. I sitt yttrande till Justitiekanslern i det ärendet
(dnr 1438-06-40) konstaterade Kriminalvården att sekretess gällde för uppgiften att
den intagne hade skyddad identitet. Vidare konstaterades att den tjänsteman som
skrev ut listan gjorde sig skyldig till brott mot tystnadsplikten.

I valet mellan att skriva ut ”skyddad id” eller inte måste Kriminalvården, enligt min
mening, göra en avvägning mellan olika intressen. Det ena är myndighetens behov
av att i olika sammanhang använda noteringen som en varningssignal till den egna
personalen. Det andra är den intagnes intresse av att uppgiften om att han eller hon
har skyddad identitet inte riskerar att röjas. Om Kriminalvården väljer att skriva ut
noteringen ”skyddad id” i en handling måste den hanteras på ett sätt som gör att
uppgiften om att en intagen har skyddad identitet inte röjs.

Anstalten Borås – handling med personuppgifter synlig på kontoret
När det gäller anstalten Borås konstaterar jag att det inte har gått att klarlägga vil-
ken typ av handling det var som låg framme på vårdarnas kontor. Enligt Kriminal-
vården framgår dock inte uppgifter om en intagens adress av utskrifter av beslut
från de klientadministrativa systemen KLAS-A eller KVR. När ett beslut skrivs ut
framgår inte heller att den intagne har skyddade identitetsuppgifter. Enligt Krimi-
nalvården finns det inget i utredningen som pekar på ett samband mellan hante-
ringen av handlingen och de hot eller den utpressning som AA påstår att han utsatts
för. Anstalten Borås är av uppfattningen att den skyddsvärda uppgiften, dvs. AA:s
adress, inte har hanterats på ett felaktigt sätt.

Min slutsats blir att av det som framkommit genom utredningen finns det ingen
anledning för mig att rikta någon kritik mot anstalten. Jag vill dock i detta sam-
manhang påminna om att handlingar med personuppgifter alltid ska hanteras med
försiktighet. Det gäller som jag framhållit tidigare även en uppgift om att en inta-
gen har ”skyddad id”.

Anstalten Umeå – närvarolista med uppgift om ”skyddad id” synlig i matsa-
len
När det gäller hur anstalten Umeå hanterat AA:s personuppgifter i samband med
medicinutdelning framgår följande. Vid den tidpunkt som är aktuell i ärendet
använde anstaltspersonalen en lista som kallades ”Närvarolista” för att kontrollera
de intagnas identitet vid medicinutdelningen. I den listan fanns uppgift om de
intagnas namn och – i förekommande fall – en notering om att den intagne har
”skyddad id”. Enligt Kriminalvården lämnades listan aldrig obevakad men det går
                                                                    Dnr 1993-2014    Sid 6 (6)
                                                                         1994-2014




inte att utesluta att andra intagna kan ha sett namnen och noteringen ”skyddad id”.
Anstalten Umeå har sedan en tid bytt till en annan lista, kallad ”Beläggningslistan”.
Av den listan framgår det inte att en intagen har skyddad identitet.

Av det som framkommit genom utredningen finns det ingenting som tyder på att
anstalten hanterat AA:s adressuppgifter på ett sådant sätt att det funnits risk för att
uppgifterna skulle kunna röjas. AA har dock uttryckt sitt missnöje med att anstalten
i sina handlingar anger att en intagen har ”skyddad id” eftersom andra intagna då
uppmärksammas på att den intagne har skyddade personuppgifter. Som jag anfört
ovan under rubriken Allmänna utgångspunkter måste en handling med noteringen
”skyddad id” hanteras på ett sätt som gör att uppgiften om att en viss intagen har
skyddad identitet inte röjs. Jag är kritisk till att anstalten Umeå hanterat en
närvarolista med uppgift om att AA har skyddad identitet på ett sådant sätt att det
funnits risk för att andra intagna kunde se uppgiften.

Som jag anfört ovan måste det göras en avvägning mellan Kriminalvårdens behov
av att i olika sammanhang ange ”skyddad identitet” som en varningssignal för per-
sonalen och risken för att uppgiften röjs. När det gäller listor för medicinutdelning
verkar det rimligt att den intresseavvägningen resulterar i att man inte tar med upp-
giften om skyddad identitet. Jag ser positivt på att anstalten Umeå bytt till en annan
lista. Jag vill också förtydliga att jag har förståelse för att resultatet av intresseav-
vägningen i andra fall kan bli att anmärkningen ”skyddad id” ska finnas med. Valet
att skriva ut noteringen om ”skyddad id” i en handling måste då med nödvändighet
påverka hur handlingen hanteras.

Övrigt
Det har tidigare kommit fram uppgifter om att Kriminalvården anser att de nuva-
rande sekretessreglerna i 35 kap. 15 § offentlighets- och sekretesslagen inte ger
myndigheten tillräckliga möjligheter att skydda enskildas personliga förhållanden.
Av den anledningen finner jag skäl att skicka över en kopia av detta beslut till
Justitiedepartementet och riksdagens justitieutskott för kännedom.

Ärendet avslutas.
