# Anmälan mot Polismyndigheten i Uppsala län för ett omhändertagande med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer m.m.

JO 2008-09-16 dnr 2027-2007

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                      Sid
                                                                            2008-09-16             2027-2007               1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Anmälan mot Polismyndigheten i Uppsala län för ett omhändertagande
                        med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer m.m.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot Polismyndigheten i Uppsala län med
                        anledning av ett omhändertagande med stöd av lagen (1976:511) om omhänder-
                        tagande av berusade personer m.m. (LOB). Han anförde sammanfattningsvis att
                        omhändertagandet saknat grund då han inte anträffats så berusad av alkoholdrycker
                        att han inte kunnat ta hand om sig själv eller annars utgjort en fara för sig själv eller
                        någon annan. Inte heller hade han varit inblandad i något bråk.

## Utredning

Från Polismyndigheten infordrades aktuellt omhändertagandeblad i vilket
                        antecknats att AA utgjort en fara för annan och händelsen beskrevs enligt följande.

                                  AA var inblandad i ett bråk på Stora torget och avvisades ett flertal gånger ifrån
                                  platsen. AA lydde ej polismans anvisningar och avlägsnades ifrån platsen. Då risk
                                  förelåg att AA istället skulle ställa till mer strul omhändertogs han enligt LOB
                                  istället. AA luktade alkohol vid tillfället.
                        Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över
                        omhändertagandet, varvid de inblandade polismännen anmodades att höras.

                        Polismyndigheten (länspolismästaren BB) kom in med ett remissvar jämte
                        yttranden från poliskommissarien CC och polisinspektören DD (här utelämnade).
                        Polismyndigheten yttrade sig enligt följande.

## Bakgrund

Vid 03.30-tiden den 21 april 2007 kallades flera patruller till Stora torget i Uppsala
                                  med anledning av att det förekommit bråk vid Max hamburgerrestaurang. Polis-
                                  inspektören DD arbetade i patrull med polisassistenten EE och de anlände sist av
                                  patrullerna.
                                  På platsen ser DD att en poliskollega avvisar AA från Stora torget. AA hade vid ett
                                  bråk inne på Max varit störande och provocerande mot de vakter som arbetade där
                                  och av den anledningen blev AA avvisad från platsen. AA avvisades cirka tio gånger
                                  från torget men gick endast iväg omkring fem meter varefter han stannade och
                                  vägrade gå längre. AA har själv uppgivit att han gick i riktning mot nattbussarna,
                                  dock fanns ingen möjlighet att lämna torget med nattbuss eftersom dessa slutar gå
                                  vid 02:30-tiden.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                  Dnr 2027-2007       Sid 2 (4)



Efter upprepade försök att avvisa AA tog DD beslut om avlägsnande enligt 13 §
polislagen (1984:387). DD och EE tog då med sig AA till polisbilen och påbörjade
avlägsnandet i riktning mot S:t Johannesgatan. I bilen försökte DD upprepade
gånger resonera med AA angående åtgärden, vilket inte var möjligt då AA endast
hånflinade åt åtgärden samt pratade om annat.
DD kände att AA luktade alkohol och hade ett sluddrande tal varpå DD, med hänsyn
till AA:s beteende på Stora torget och i bilen, fick uppfattningen om
att denne efter avlägsnandet skulle återvända till Stora torget eller bete sig
provocerande mot omgivningen vid avlägsnandet. Med stöd därav omhändertog DD
AA enligt 1 § lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. då
AA ansågs utgöra en fara för annan.
AA fördes till arresten och lades in i arrest.

Polismyndighetens bedömning
I enlighet med 13 § första stycket polislagen får en polisman avvisa eller avlägsna en
person från visst område eller utrymme, som genom sitt uppträdande stör den
allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, när det är nödvändigt
för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas.
AA har genom sitt uppträdande på Stora torget ansetts störa den allmänna ordningen
genom att vara inblandad i ett bråk inne på Max hamburgerrestaurang där han
uppträtt störande och provocerande mot de vakter som arbetade där.
Då upprepade avvisningsförsök varit resultatlösa avlägsnades AA i enlighet med
ovanstående bestämmelse och fördes bort från platsen. Under avlägsnandet gjordes
bedömningen att det inte i det aktuella fallet skulle vara tillräckligt att avlägsna AA
varför ett omhändertagande gjordes.
Om ett avvisande eller avlägsnande är otillräckligt får en person enligt 13 § andra
stycket polislagen tillfälligt omhändertas. Vidare föreskrivs i 18 § andra stycket
polislagen att omhändertaganden av berusade personer regleras i lagen om
omhändertagande av berusade personer m.m. I 9 § andra stycket samma lag
föreskrivs att lagen har företräde framför 13 § andra stycket polislagen gällande
omhändertaganden. Då AA vid det aktuella tillfället varit berusad gjordes
omhändertagandet därmed i enlighet med bestämmelserna i LOB.
I 1 § LOB föreskrivs att den som anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat
berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för
sig själv eller annan får omhändertas av en polisman. I förarbetena till den nämnda
bestämmelsen framgår att berusningen måste framgå på ett påtagligt sätt för att
personen skall kunna anses utgöra fara för annan (prop. 1975/76:113 s 123).
Polismyndigheten finner inte anledning att ifrågasätta DD:s bedömning av de
faktiska omständigheterna när denne i enlighet med 1 § LOB omhändertog AA Vid
den aktuella händelsen har AA luktat alkohol och haft ett sluddrande tal. Han har i
ett berusat tillstånd uppträtt störande på Stora torget genom att vara inblandad i ett
bråk inne på Max hamburgerrestaurang där han provocerat de vakter som arbetade
där. Med anledning därav blev AA avvisad utan resultat då denna vägrade att rätta
sig efter polismannens uppmaning att lämna Stora torget. Vidare har AA, under
DD:s försök i polisbilen att resonera om avlägsnandet, varit oförmögen
att ta till sig polisinspektörens tillsägelser. Därmed befarades att AA efter
avlägsnandet inte skulle upphöra med sitt störande och provocerande beteende
gentemot omgivningen och att det förelåg fara för att han skulle kunna starta bråk.
Med hänsyn härtill anses AA berusning, på ett påtagligt sätt, ha inverkat på dennes
uppträdande gentemot sin omgivning och kan i anledning därav anses utgöra en fara
för annan i enlighet med 1 § LOB. Därmed fanns grund för omhändertagande i
enlighet med nyss nämnda bestämmelse.
I 5 § LOB stadgas att omhändertagande enligt lagen så skyndsamt som möjligt skall
anmälas till förmannen. Förmannen skall då omedelbart pröva om åtgärden skall
bestå.
                                                                      Dnr 2027-2007    Sid 3 (4)



      Poliskommissarien CC var vid det aktuella tillfället vakthavande befäl och förman.
      Han hade därmed enligt ovannämnd bestämmelse att pröva om omhändertagandet
      av AA skulle bestå när patrullen inkom till arresten. CC har lämnat upplysningar om
      att han endast har svaga minnesbilder av det aktuella omhändertagandet då han gör
      mängder av förmansprövningar och att den aktuella händelsen inte på något vis
      kunde anses vara särpräglad.
      Då han i efterhand har läst igenom den upprättade LOB-blanketten kan han
      konstatera att rekvisiten för ett omhändertagande varit uppfyllda och CC delar
      därmed DD:s uppfattning om att ett omhändertagande varit motiverat.
      Polismyndigheten anser med ledning av ovanstående att polisinspektören DD och
      poliskommissarien CC gjort ett korrekt omhändertagande i aktuellt fall. Det finns
      således enligt polismyndighetens bedömning inte anledning att rikta kritik mot
      omhändertagandet av AA.
AA kommenterade inte remissvaret.

Bedömning
Som framgår av anmälan har AA ifrågasatt ett omhändertagande enligt LOB. Av
omhändertagandebladet framgår bl.a. att AA hade varit inblandad i ett bråk och
”luktat alkohol vid tillfället”. Jag ansåg inte att grunderna för omhändertagandet
klart framgick av dokumentationen varför ärendet remitterades till polis-
myndigheten. I remissvaret har myndigheten något mer utförligt redogjort för de
omständigheter som låg till grund för omhändertagandet. Huvudsakligen berodde
detta på att polisinspektören DD – under verkställigheten av ett beslut om
avlägsnande enligt 13 § polislagen – fick uppfattningen att AA kunde komma att
återvända till den plats han avlägsnats ifrån eller annars ”bete sig provocerande mot
omgivningen” samt att AA luktade alkohol och hade ett sluddrande tal.

Jag vill först framhålla att jag inte har någon invändning mot beslutet att avlägsna
AA från platsen. Frågan är emellertid om det efter detta beslut tillkom sådana
omständigheter att det var godtagbart att, i stället för att fullfölja avlägsnandet,
omhänderta AA enligt LOB. Såvitt utredningen visar är den enda omständighet
som tillkom efter avlägsnandebeslutet den att AA, när DD under avlägsnandet
försökte att resonera med honom, ”endast hånflinade åt åtgärden samt pratade om
annat”. Enligt min mening är en sådan omständighet inte ensamt tillräcklig för att
anse att en person på grund av berusning kan utgöra en fara för annan. Det kan
därför diskuteras om inte DD borde ha fullföljt avlägsnandet i stället för att
omhänderta AA enligt LOB. Det är emellertid utom-ordentligt vanskligt att vid en
granskning i efterhand avgöra om ett omhändertagande enligt LOB var korrekt
eller inte. Jag kan givetvis inte utesluta att det redan vid beslutet om avlägsnande i
och för sig fanns förutsättningar för ett omhändertagande enligt LOB men att DD
av något skäl valde att vidta en mindre ingripande åtgärd. Det får också förutsättas
att, om ett omhändertagande enligt LOB inte hade varit befogat, i vart fall CC vid
den s.k. förmansprövningen hade omprövat beslutet. Jag finner bl.a. därför inte
tillräckliga skäl att kommentera händelsen ytterligare.

Jag vill dock erinra om vikten ur kontroll- och rättsäkerhetssynpunkt av att de
omständigheter som föranlett ett ingripande dokumenteras på ett fullständigt och
korrekt sätt.
                                                               Dnr 2027-2007   Sid 4 (4)



Vad som i övrigt kommit fram föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.
