# Kritik mot Migrationsverket angående ifrågasatt brott mot tystnadsplikt m.m.

JO 2007-07-06 dnr 2037-2006

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                       Sid
                                                                           2007-07-06              2037-2006                1 (3)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Kritik mot Migrationsverket angående ifrågasatt brott mot tystnadsplikt
                        m.m.

## Anmälan

I en skrivelse den 24 april 2006 anmälde AA, som ombud för BB, Migrations-
                        verket. Han uppgav att Migrationsverket hade besvarat brev från en man som
                        hotade BB och därigenom avslöjat att hon befann sig hos verket i Sverige. AA
                        ansåg att verket brutit mot sin tystnadsplikt. Han uppgav också att hotet från
                        mannen hade föranlett Migrationsverket att flytta henne till en annan flykting-
                        förläggning.

                        AA klagade också på Migrationsverkets beslut i BB:s ärende om uppehållstillstånd.

## Utredning

Migrationsverkets handlingar i BB:s asylärende m.m. hämtades in.

                        Migrationsverket anmodades därefter att göra en utredning och yttra sig
                        beträffande vad som hade anförts i anmälan om att verket brutit mot
                        tystnadsplikten.

                        I yttrande den 28 augusti 2006 anförde verket, generaldirektören CC, följande.

## Bakgrund

Med anledning av inkommande e-brev från en privatperson som ville ha och lämna
                                  uppgifter om en asylsökande kvinna lämnade Migrationsverket vid skilda tillfällen
                                  ut uppgift dels om vilken enhet som fått e-brevet för besvarande, dels adressen till
                                  ifrågavarande enhet.

## Kommentar

Uppgift om vilken enhet som har att besvara ett enskilt brev till Migrationsverket
                                  omfattas inte av sekretess. Inte heller gäller sekretess för uppgifter om adresser till
                                  våra enheter. Den som vänder sig till Migrationsverket med frågor måste kunna få
                                  besked om vilken enhet eller tjänsteman som har att besvara frågan. Däremot lämnar
                                  Migrationsverket inte ut uppgifter om bl.a. enskilda utlänningars adresser, eftersom
                                  sådana uppgifter omfattas av sekretess enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretess-
                                  lagen (1980:100).
                                  Det anförda innebär att uppgifter i Migrationsverkets diarium om att någon har
                                  lämnat in en ansökan eller skrivit ett brev till verket inte omfattas av någon



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 2037-2006     Sid 2 (3)




      sekretessregel. Innehållet i en ansökan eller en annan handling kan naturligtvis
      omfattas av sekretess enligt den nämnda bestämmelsen.
      Av offentlighetsprincipen följer att en uppgift om att en person har skrivit, t.ex. en
      ansökan, till en svensk myndighet inte kan hållas hemlig. Den ordningen är en
      förutsättning för att en sekretessprövning skall kunna göras; den som ställer frågan
      måste kunna få besked om vart han eller hon skall vända sig för att få svar på frågan
      om handlingen eller uppgiften kan lämnas ut (jfr 2 kap. 12 § tryckfrihetsförord-
      ningen).
AA lämnades tillfälle att kommentera remissvaret, men hördes inte av.

I ett beslut den 6 juli 2007 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
Bestämmelser om sekretess till skydd för utlänningar finns i 7 kap. 14 §
sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller enligt första stycket för uppgift som rör
utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att
någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet
mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av
utlänningar. Enligt paragrafens andra stycke gäller sekretess i verksamhet för
kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. I verksamhet för
kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan utsaga av
enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan
eller avgett utsagan eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld
eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som avses
i detta stycke gäller sekretessen dock endast för uppgifter i skälen.

Av handlingarna i ärendet framgår att en man som uppgav sig vara BB:s make i
flera likalydande brev till olika enheter inom Migrationsverket begärde att
myndigheten skulle vidta åtgärder i avsikt att återsända BB till Nigeria för att hon
där skulle straffas för bigami. Innehållet i brevet hade en hotfull underton. I ett e-
brev den 18 oktober 2005, som enligt vad som framgår av handlingarna kom in till
”Upplysningen” hos Migrationsverket, hänvisade mannen till de brev som han
tidigare hade skickat. En tjänsteman hos ”Upplysningen” svarade honom i ett e-
brev samma dag att verket hade tagit emot brevet och att kvinnans ärende
handlades vid myndighetens enhet i Hedemora samt att brevet skulle skickas vidare
dit. Mannen gjorde därefter via e-brev en förfrågan angående adressen varefter
samma tjänsteman lämnade uppgifter om adressen till enheten i Hedemora.

Som verket har anfört omfattas adressuppgifter rörande asylsökande normalt av
sekretess enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen (se RÅ 1987 not. 74 och
RÅ 1992 not. 49).

Uppgifter om i vilken ort ett asylärende handläggs ger naturligen en tydlig
indikation om i vilken ort den asylsökande vistas. I detta fall hade den
brevskrivande mannen inte gjort någon förfrågan om var BB:s asylärende
                                                                 Dnr 2037-2006     Sid 3 (3)




handlades. Med hänsyn härtill och med utgångspunkt från att asylsökandes
adressuppgifter omfattas av sekretess finner jag det för min del anmärkningsvärt att
tjänstemannen lämnade upplysningar om handläggningsorten. Även om jag inte
bestämt kan hävda att dessa uppgifter omfattades av sekretess är jag således kritisk
till handläggningen.

Vad verket har anfört i övrigt rörande offentlighetsprincipen föranleder i detta
sammanhang inte något uttalande av mig.

Jag har noterat att BB och hennes son genom ett beslut den 13 juni 2006 beviljades
permanent uppehållstillstånd.

AA:s klagomål i övrigt föranleder inte någon åtgärd av mig.

Ärendet avslutas.
