# Allvarlig kritik mot Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård för hanteringen av ett ärende om disciplinpåföljd

JO 2023-10-18 dnr 2045-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2023-10-18             2045-2021              1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård
                        för hanteringen av ett ärende om disciplinpåföljd


                          Beslutet i korthet: I ett ärende om disciplinpåföljd kritiserade Ansvarsnämnden för
                          djurens hälso- och sjukvård en veterinär som deltog i eftervården av en nyopererad
                          häst. Någon disciplinpåföljd tilldelades hon dock inte.
                          JO bedömer att ansvarsnämndens beslutsmotivering inte uppfyller de krav som ställs
                          enligt förvaltningslagen, bl.a. eftersom den är så svepande att det inte går att förstå
                          vilka brister som nämnden har kommit fram till att veterinären ska lastats för och på
                          vilket sätt dessa inneburit fel i veterinärmedicinskt hänseende. Dessutom kritiserar JO
                          nämnden för att ha grundat sin bedömning på omständigheter som inte uttryckligen
                          lyfts av anmälaren eller av nämnden. I beslutet uttalar sig JO även om nämndens
                          bedömning i förhållande till det beviskrav som gäller i disciplinärenden.
                          Avslutningsvis konstaterar JO att handläggningen av ärendet inte varit förenlig med
                          det grundlagsfästa kravet att den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta
                          saklighet i sin verksamhet och finner att ansvarsnämnden sammantaget förtjänar
                          allvarlig kritik.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Ansvarsnämnden för djurens
                        hälso- och sjukvård angående hanteringen av ett ärende om disciplinpåföljd och
                        uppgav i huvudsak följande.

                        Ärendet hos ansvarsnämnden gällde ett behandlingsförlopp avseende en häst
                        som hade opererats av en specialistkirurg. Hon var en av flera veterinärer som
                        skött eftervården. Nämnden hade hållit henne ansvarig för hela eftervården trots
                        att den fått journaler där det framkommit att hon ansvarat varken för behandling
                        eller remittering efter det att hästen utvecklat komplikationer. Det hade hon
                        också framfört skriftligen till nämnden.

                        AA bifogade bl.a. nämndens beslut. Beträffande klagomålen mot henne uttalade
                        nämnden följande:




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 2045-2021         Sid 2 (6)




      Nämnden anser dock att eftervården inte har varit optimal. Denna vård har AA
      varit ansvarig för. Hon borde bl.a. ha remitterat hästen vidare för åtgärd i ett
      tidigare skede när komplikationer uppkom, eftersom man inte hade kompetens
      att hantera komplikationerna på kliniken. Försummelsen för hennes del är dock
      inte tillräckligt allvarlig för att hon ska tilldelas en disciplinpåföljd.

Utredning
JO begärde att ansvarsnämnden skulle lämna upplysningar om handläggningen
och yttra sig över det som kommit fram i anmälan. Av yttrandet skulle särskilt
framgå hur nämnden såg på omfattningen av sin prövning i förhållande till
hästägarens klagomål avseende AA och även hur frågorna om kvaliteten på
eftervården, ansvar och kompetens – dvs. de frågor som nämnden grundat sin
bedömning på – hade lyfts under handläggningen och om AA hade fått
möjlighet att yttra sig över dem. Det skulle också framgå av yttrandet hur
handläggningen förhållit sig till nämndens utredningsansvar.

Ansvarsnämnden lämnade i huvudsak följande yttrande (bilagorna utelämnas
här):

      Upplysningar och yttrande
      Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård (i fortsättningen nämnden)
      bilägger akt med innehållsförteckning. Av dessa handlingar framgår hur
      nämnden har handlagt ärendet.
      Nämnden har i det aktuella fallet prövat en anmälan från en privatperson och
      ärendet gällde ett sto. Anmälaren riktades mot två veterinärer varav en var AA.
      Anmälan föranledde inte någon disciplinpåföljd. Nämnden konstaterade dock att
      eftervården inte hade varit optimal och kritiserade AA i denna del. Bakom denna
      bedömning låg tillgängliga journaler, vad parterna anfört i sina skrifter, hur
      uppgifterna bemötts i skrifter samt ljudfiler. Samtliga dessa handlingar har AA
      haft tillgång till och fått möjlighet att bemöta. Utifrån dessa handlingar
      konstaterade nämnden att det förelåg brister i den eftervård som AA varit
      ansvarig för. Hon har inte lastats för andra veterinärers eventuella brister.
      Nämnden identifierade följande brister.
      − Hästen opererades den 18 december 2018 av en annan veterinär. AA skrev
        efter denna operation en plan för fortsatt vård. Här rekommenderade hon
        frekvent uttagning av plugg för spolning (3 gånger de första 22 dagarna). Den
        initiala pluggen borde dock enligt nämnden ha lämnats kvar flera veckor
        eftersom den satt bra. Detta för att inte riskera bakterier i sårhålan, vilket är
        en infektionsrisk. AA gjorde således en suboptimal plan. De två första
        urtagningarna av tre gjorde inte AA, men det var alltså hon som lade planen
        för vården.
      − Den 18 januari 2019 hade AA hästen på återbesök. Då togs pluggen bort.
        Ägaren beskrev en hel del komplikationer som hästen hade. I detta läge gick
        inte AA vidare med t.ex. röntgen trots att hon var medveten om att
        komplikationer kunde uppkomma fyra till sex veckor efter operationen.
      − Av ett inspelat samtal med djurägaren framgår att AA den 28 februari 2019
        rådde sina kollegor att avvakta med remitteringen av hästen till Strömsholm.
      − Den 6 mars 2019 följde AA inte den ansvarige kirurgens
        eftervårdsinstruktioner. Vid hemgång den 10 mars fanns ett hemgångsråd där
        det står att pluggen ska kontrolleras fyra gånger de kommande två veckorna.
        De tre första gångerna skulle den inte tas ut, först den fjärde gången ska den
        bytas ut. Redan vid första kontrollen den 12 mars tog AA ut pluggen trots att
        den satt bra. Hon spolade och satte i en ny plugg.
                                                                      Dnr 2045-2021        Sid 3 (6)




      I detta fall valde nämnden att inte i detalj redovisa den kritik som nämnden ansåg
      fanns av AA:s hantering av eftervården. Nämnden skrev istället att eftervården
      inte var optimal och att hästen borde ha remitterats vidare i ett tidigare skede.
      Nämnden anser att omfattningen har varit anpassad till anmälarens klagomål och
      att nämnden uppfyllt sitt utredningsansvar. Som redovisats ovan har nämnden
      grundat sin bedömning på handlingar som finns i ärendet, handlingar som AA
      har fått möjlighet att yttra sig över.
AA kommenterade nämndens svar och framhöll bl.a. att nämndens kritik av
behandlingsmetoden saknade vetenskaplig förankring och att det inte var hon
utan kirurgen som utformade planen för hästens eftervård. Hon skickade också
in ett yttrande från kirurgen till stöd för det.

Bedömning
Inledning
Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård ska ta upp och pröva ärenden
om disciplinpåföljd efter anmälan från bl.a. en djurägare (se 7 kap. 1 och 6 §§
lagen [2009:302] om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård). Nämnden
har ingen rätt att ta upp ärenden på eget initiativ.

Disciplinpåföljd, dvs. erinran eller varning, får meddelas den som tillhör
djurhälsopersonalen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina
skyldigheter vid verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, t.ex. i
förhållande till skyldigheten att fullgöra sina arbetsuppgifter i överens-
stämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Om felet med hänsyn till
samtliga omständigheter är ringa eller om det framstår som ursäktligt får
disciplinpåföljd underlåtas. (Se 2 kap. 1 § och 6 kap. 1 § samma lag.) I
nämndens uppdrag ligger alltså att veterinärmedicinskt bedöma den behandling
som djurhälsopersonalen utfört.

JO brukar som regel inte uttala sig om bedömningar i sak. Utgångspunkten för
min granskning är följaktligen hur ansvarsnämnden förhållit sig till de formella
krav som ställs på handläggningen av ärenden om disciplinpåföljd. Inom ramen
för det kommer jag emellertid att i någon mån bedöma nämndens hantering och
ställningstaganden utifrån det underlag den haft tillgång till.

Skyldigheten att motivera beslut
Generellt gäller att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte
obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är
uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka
föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande. (Se 32 § förvaltningslagen
[2017:900], FL.) Det är uppenbart att ett beslut i ett disciplinärende kan ha stor
betydelse för den anmälda yrkesutövaren. I rättspraxis understryks det också att
det är ett oeftergivligt krav att ett sådant beslut tydligt redovisar vilka faktiska
fel och brister som ett beslutsorgan ansett är styrkta och som ligger till grund för
en disciplinpåföljd (jfr t.ex. RÅ 1989 ref. 67). Enligt min mening måste detta
gälla även i fall som det nu aktuella, där nämnden uttalat att det funnits brister
                                                                    Dnr 2045-2021        Sid 4 (6)




som inte varit tillräckligt allvarliga för att tilldela en disciplinpåföljd. Jag anser
vidare att beslutsorganet är skyldigt att redogöra för hur det värderat anmälarens
påståenden i förhållande till utredningen i övrigt och kommit fram till slutsatsen
att ett fel förelegat.

Som redovisats inledningsvis anförde ansvarsnämnden i det aktuella beslutet i
princip bara att eftervården av hästen inte hade varit optimal och att AA
ansvarade för den vården. Hur nämnden kom fram till denna slutsats framgår
inte. Vilka fel som nämnden ansåg att det var frågan om preciserades inte heller
på något annat sätt än att AA borde ha remitterat hästen vidare för åtgärd i ett
tidigare skede när komplikationer uppkom. Denna motivering är så svepande att
det inte går att förstå vilka brister som nämnden har kommit fram till att AA ska
lastats för och på vilket sätt dessa inneburit fel i veterinärmedicinskt hänseende.
Det framgår inte heller hur nämnden förhållit sig till att AA vid flera tillfällen
uppgett att hon skött eftervården tillsammans med kollegor, att hästen
behandlades av andra veterinärer när den utvecklade komplikationer och att hon
själv då var på semester. Jag kan därmed konstatera att beslutsmotiveringen inte
uppfyller de krav som ställs enligt förvaltningslagen.

Jag kan i anslutning till detta konstatera att det i beslutet finns en notering om
att djurägaren har lämnat in ett intyg från en viss veterinär men att
ansvarsnämnden har utelämnat uppgiften att den fått veta att den namngivne
veterinären inte stått bakom vad som i själva verket är en skrift från anmälaren.
Låt vara att det är oklart hur nämnden har värderat det s.k. intyget, men
redogörelsen är klart ofullständig och bidrar till intrycket att beslutet inte
utformats med tillräcklig omsorg och noggrannhet.

Kraven på utredningen i disciplinärenden
Ansvarsnämnden ska se till att varje ärende blir tillräckligt utrett. Det framgår
av 7 kap. 11 § lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (se också
23 § FL). Det är alltså nämndens ansvar att se till att beslutsunderlaget, dvs.
utredningen i ärendet, belyser den anmälda situationen tillräckligt väl. Detta
innebär dock inte att all information som förekommer i utredningen fritt kan
läggas till grund för ett beslut att påföra en anmäld yrkesutövare en disciplin-
påföljd. Nämnden har att förhålla sig till prövningsramen, som följer av vad
som har anmälts. Vidare måste nämnden naturligtvis uppfylla kommunikations-
skyldigheten i 25 § FL, som ytterst ger uttryck för den grundläggande
rättsprincipen att ingen ska dömas ohörd (se prop. 2016/17:180 s. 154). JO har
understrukit att det inte är förenligt med grundläggande förvaltningsrättsliga
principer att ett beslutsorgan slår fast ett fel utan att den kritiserade fått
uttrycklig möjlighet att kommentera sitt handlande eller den utredning som
kommer att ligga till grund för en prövning (se bl.a. JO 2000/01 s. 425).

Nämnden har förklarat att den har grundat sin bedömning på handlingarna i
ärendet och att AA haft tillgång till och fått möjlighet att bemöta dem. Det är
dock inte tillräckligt. I den mån nämnden bedömer att vissa frågor ligger inom
                                                                   Dnr 2045-2021       Sid 5 (6)




prövningsramen för ett ärende måste den också förmedla det till den anmälda
yrkesutövaren (se t.ex. JO 2009/10 s. 335 samt RÅ 1989 ref. 67 och RÅ 1990
ref. 108). Av remissvaret framgår att nämnden har lagt ansvaret för eftervården
på AA för att hon bedömts ha planerat den. Jag kan dock konstatera att
djurägaren inte uttryckligen har utpekat henne som ansvarig för eftervårdens
utformning och att nämnden inte har lyft några direkta frågor kring det. AA kan
därmed inte anses ha haft anledning att kommentera det påstådda förhållandet
under handläggningen. Jag noterar vidare att den ljudinspelning som nämnden
säger sig ha lagt till grund för bedömningen av ärendet inte skickades till AA,
utan endast har funnits tillgänglig vid förfrågan. Inte heller ett sådant
tillvägagångssätt är förenligt med kraven på kommunikation i 25 § FL och de
principer som bestämmelsen ger uttryck för. Nämndens hantering har inte varit
acceptabel i denna del.

För att det ska bli aktuellt att påföra en disciplinpåföljd krävs inte enbart att
påståendena är så preciserade att den anmälda yrkesutövaren har anledning att
kommentera dem utan också att det som görs gällande otvetydigt kan slås fast i
utredningen. Beviskravet i dessa ärenden innebär att det ska föreligga i princip
full bevisning. (Se bl.a. RÅ 1990 ref. 64 och RÅ 1993 ref. 26.) Det finns enligt
min mening inte någon anledning för en ansvarsnämnd att efterge dessa krav
när den bedömer att en anmäld yrkesutövare visserligen har begått fel men det
inte finns tillräckliga skäl att meddela disciplinpåföljd. Tvärtom gäller det i lika
hög grad då, eftersom den kritiserade i ett sådant fall inte kan överklaga
beslutet. Jag ställer mig därför frågande till att nämnden kritiserat AA för att
inte ha remitterat hästen vidare för åtgärd i ett tidigare skede när komplikationer
uppkom. Som jag tidigare varit inne på framgår det inte heller av beslutet hur
nämnden dragit sina slutsatser och jag har för egen del svårt att se att det finns
stöd för bedömningen i nämndens utredning.

Avslutande synpunkter
Ansvarsnämnden har i yttrandet till JO preciserat ett antal brister som den ska
ha funnit i AA:s behandling. Först här har alltså nämnden framfört
konkretiserad kritik, vilken inte anges i dess beslut. En sådan hantering är
mycket uppseendeväckande.

Handläggningen av det aktuella ärendet har inte varit förenlig med det
grundlagsfästa kravet i 1 kap. 9 § regeringsformen att den som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska iaktta saklighet i sin verksamhet. Sammantaget
förtjänar ansvarsnämnden allvarlig kritik.

Ärendet avslutas.



Katarina Påhlsson
                                                              Dnr 2045-2021   Sid 6 (6)




Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter. Byråchefen
Charlotte Håkansson har deltagit i beredningen.
