# Initiativärende mot Polismyndigheten i Västmanlands län med anledning av kroppsvisitationer enligt 19 § andra stycket polislagen

JO 2007-09-11 dnr 2054-2006

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2007-09-11              2054-2006               1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Initiativärende mot Polismyndigheten i Västmanlands län med anledning
                        av kroppsvisitationer enligt 19 § andra stycket polislagen

## Initiativet

I samband med en inspektion vid Polismyndigheten i Västmanlands län i februari
                        2006 granskades bl.a. protokoll över kroppsvisitationer enligt 19 § andra stycket
                        polislagen (1984:387). I det protokoll som fördes vid inspektionen noterades i
                        denna del bl.a. följande.

                                  3.8 Dnr saknas: Enligt protokollet företogs en kroppsvisitation enligt 19 § andra
                                  stycket polislagen den 4 februari 2005 kl. 14.00. En yngling född 1987 befann sig
                                  utanför Punkts entré 3 på Stora gatan i Västerås. I protokollet var antecknat att
                                  ynglingen ”bar på en ryggsäck som var fullklottrad med text från en spritpenna”.
                                  Vid kroppsvisitationen påträffades en mindre tuschpenna i ryggsäcken. Tuschpennan
                                  togs i beslag.
                                  3.9 Dnr saknas: Enligt protokollet företogs en kroppsvisitation enligt 19 § andra
                                  stycket polislagen den 4 februari 2005 kl. 14.10. En yngling född 1991 befann sig
                                  tillsammans med en jämnårig kamrat i centrum. I protokollet var antecknat att de
                                  ”var klädda i HipHop kläder och gick runt i Punkt utan att se ut att ha något ärende.
                                  De observerades även under gårdagen i Prisma med ett liknande beteende”. Vid
                                  kroppsvisitationen av ynglingen påträffades inte några pennor/burkar som kunde
                                  användas som hjälpmedel vid klotter.
                                  3.10 Dnr saknas: Enligt protokollet företogs en kroppsvisitation enligt 19 § andra
                                  stycket polislagen den 2 februari 2005 kl. 16.40. En yngling född 1991 befann sig
                                  tillsammans med vänner i en miljö där man haft stora bekymmer med klotter den
                                  senaste tiden. Han kunde därför misstänkas för att bära på sig föremål som var
                                  ägnade att användas vid klotter. Vid kroppsvisitationen påträffades en tuschpenna.
                                  3.11 Dnr saknas: Enligt protokollet företogs en kroppsvisitation enligt 19 § andra
                                  stycket polislagen den 2 februari 2005 kl. 16.40. En yngling född 1989 befann sig
                                  tillsammans med vänner i en miljö där man haft stora bekymmer med klotter den
                                  senaste tiden. Han kunde därför misstänkas för att bära på sig föremål som var
                                  ägnade att användas vid klotter. Vid kroppsvisitationen påträffades en fällkniv som
                                  togs i beslag.
                                  3.12 Dnr saknas: Enligt protokollet företogs en kroppsvisitation enligt 19 § andra
                                  stycket polislagen den 2 februari 2005 kl. 16.40. En yngling född 1991 befann sig
                                  tillsammans med vänner i en miljö där man haft stora bekymmer med klotter den
                                  senaste tiden. Han kunde därför misstänkas för att bära på sig föremål som var
                                  ägnade att användas vid klotter. Vid kroppsvisitationen påträffades en Softair pistol.
                                  3.13 Dnr saknas: Enligt protokollet företogs en kroppsvisitation enligt 19 § andra
                                  stycket polislagen den 4 februari 2005 kl. 14.10. En yngling född 1988 befann sig



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 2054-2006     Sid 2 (5)



      tillsammans med vänner i en miljö där man haft stora bekymmer med klotter den
      senaste tiden. Han kunde därför misstänkas för att bära på sig föremål som var
      ägnade att användas vid klotter. Vid kroppsvisitationen påträffades inga sprayburkar
      eller spritpennor.
Jag beslutade att ta upp polismyndighetens handlande i dessa fall till utredning i ett
särskilt ärende.

Utredning
Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över de
aktuella ingripandena.

Polismyndigheten (länspolismästaren AA) kom in med ett remissvar jämte yttrande
från inspektören BB.

BB uppgav följande.

      Undertecknad arbetar i yttre tjänst på ungdomsroteln i Västerås. I januari och
      februari månad 2005 uppmärksammade vår rotel att antalet anmälda klotterbrott
      hastigt steg i anslutning till några gallerior i centrala Västerås. Galleriorna har adress
      Stora gatan och Kopparbergsvägen. Vi tog kontakt med två av de väktare som
      arbetar i och runt dessa gallerior for att få till ett samarbete. Väktarna heter CC och
      DD. Väktarna kunde precis som vi konstatera att klotterbrotten hade ökat och att det
      upptäcktes nya ”tags” eller signaturer i trapphus och parkeringsgarage så gott som
      dagligen. Väktarna försökte hålla trapphusen rena från klotter och därför sanerades
      klottret dagligen av en firma. Väktarna såg också genom sina rundor i trapphusen att
      klottret kom till på eftermiddagar mot tidig kväll. Under denna tid på
      eftermiddagarna sökte sig samtidigt många lediga ungdomar till dessa platser för att
      umgås med varandra. Man kunde därför anta att några av dessa ungdomar var de
      som klottrade i trapphusen. Mot bakgrund av detta bestämde sig ungdomsroteln för
      att göra en insats mot problemet. Vi bedrev både civil fast spaning från strategiska
      platser samt fotpatrullerade civilt under eftermiddagarna i samarbete med väktarna.
      Vi ingrep mot de som var kända i klottersammanhang, deras bekanta och de som
      hade en sådan klädsel att vi kunde anta att de hade ett intresse för klotter.
      Punkt 3:8, Ingripande med stöd av PL 19 §, 2 st. mot EE, född 1987. EE obser-
      verades på Stora gatan utanför gallerian Punkt. I anslutning till gallerian Punkt hade
      vi genom anmälningssystemet ett stort antal anmälda klotterbrott. Dessa inträffade
      på eftermiddagar/tidig kväll. EE befann sig utanför trapphusen vid Punkt och bar en
      ryggsäck som var helt nerklottrad med text. Av den anledningen genomfördes en PL
      19 § visitation av civilklädda poliser i trapphuset. I ryggsäcken anträffades en sprit-
      penna som togs i beslag.
      Punkt 3:9, Ingripande med stöd av PL 19 §, 2 st. mot FF, född 1991. FF befann
      sig även han i Punkts galleria där vi hade ett stort antal dokumenterade klotterbrott.
      FF var tillsammans med en jämnårig kamrat och båda var klädda i Hip Hop kläder.
      FF och kamraten gick planlöst omkring i gallerian Punkt och de kunde antas vara
      intresserade av att klottra dels på grund av klädsel men även deras beteende samt
      att de befann sig på en plats där klotter var väldokumenterat. I samband med
      visitationen som utfördes av civilklädda poliser på en avskild plats i Punkt, an-
      träffades dock inga klotterhjälpmedel.
      Punkt 3:10, 3:11, 3:12 och 3:13 Ingripande med stöd av PL 19 §, 2 st. mot GG, HH,
      JJ och KK på Stora gatan i Västerås klockan 16.40 den 2 februari 2005. Dessa fyra
      pojkar var tillsammans i Västerås centrum aktuell dag. HH var för polisen välbekant
      i klottersammanhang och hans kamrater kunde misstänkas dela detta intresse.
      Pojkarna befann sig på en sådan plats, Stora gatan, där klotter anmälts flitigt den
      senaste tiden samt vid den tidpunkt då vi visste att klottret uppstod. Vi bestämde oss
      därför för att genomföra en PL 19 § 45visitation på samtliga fyra ungdomar. Detta
      utfördes av civilklädda poliser på en undanskymd plats vid Stora gatan. Vid
                                                                          Dnr 2054-2006     Sid 3 (5)



      visitationen anträffades en spritpenna, en soft air gun, samt en fällkniv. En av
      ungdomarna hade inget föremål som togs i beslag.
Polismyndigheten anförde i huvudsak följande.

## Polismyndighetens bedömning

Av inspektören BB:s promemoria framgår det att polismännen genomfört en
      probleminventering avseende tid, plats samt personer som kunde tänkas begå
      skadegörelse. Mot bakgrund härav konstaterar polismyndigheten att kropps-
      visitationerna enligt 19 § andra stycket polislagen har skett i fall där det har funnits
      särskild anledning att anta att den person som kroppsvisiterats haft ett sådant före-
      mål som kunde komma att användas för skadegörelse och att det med hänsyn till
      omständigheterna kunde antas förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken.
      Mot bakgrund härav finner polismyndigheten att kroppsvisitationerna haft lagligt
      stöd.

## Avslutande synpunkter

Mot bakgrund av vad som framkommit av JO:s inspektion kommer polismyndig-
      heten att poängtera vikten av att erforderlig dokumentation sker vid tvångsmedels-
      användning. Härvid kommer polismyndigheten bl.a. att utveckla den s.k. egen-
      kontrollen främst avseende kvaliteten i arbetet.

Rättslig reglering
Av 19 § andra stycket andra punkten polislagen framgår att en polisman får
kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter föremål som är
ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom,
om det finns särskild anledning anta att den som avses med åtgärden bär ett sådant
föremål med sig och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant
föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken. Med kropps-
visitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt
av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28 kap. 11 § tredje
stycket rättegångsbalken). I förarbetena till den nämnda bestämmelsen i polislagen
uttalas bl.a. följande (prop. 2002/03:138 s. 17 ff.).
      Av integritetsskäl bör det för dessa fall uppställas krav på att det på konkreta
      grunder skall finnas anledning anta att den som avses med åtgärden bär med sig
      exempelvis klotterutrustning. Någon rutinmässig kontroll, liknande den som kan
      göras avseende vapen och andra farliga föremål till förebyggande av våldsbrott,
      bör således inte få förekomma i dessa fall. – – – Att begränsa möjligheten till
      kroppsvisitation till fall där en polisman faktiskt sett föremålet i fråga skulle enligt
      regeringens bedömning leda till att bestämmelsens tillämpningsområde blev alltför
      begränsat. Det är dock av integritetshänsyn nödvändigt att begränsa visitations-
      möjligheten så långt möjligt i detta avseende. En utgångspunkt kan därför givetvis
      vara att visitation kan ske när en polisman faktiskt ser att en person bär med sig
      föremål som kan användas som hjälpmedel vid klotter eller annat skadegörelsebrott.
      Det är vidare rimligt att visitation kan göras när polisen kan se att någon bär föremål
      i kläderna som gemene man normalt inte bär där och det samtidigt kan antas att
      föremålen är av det nämnda slaget. Det bör dessutom kunna komma i fråga att
      visitera en person som bär väska eller liknande under omständigheter och i ett
      sammanhang där det starkt kan misstänkas att skadegörelsebrott kan komma att
      begås. I det sistnämnda fallet bör normalt större försiktighet vara påkallad vid
      prövningen av om kroppsvisitation skall ske än i de förra situationerna. Regeringen
      har uppfattat att det finns farhågor att en bestämmelse om kroppsvisitation skulle
      kunna komma att tillämpas så att den ger en utbredd rätt för polisen att kropps-
      visitera ungdomar som vistas i kollektivtrafiksystemet, gäng som samlas i ett
      centrumområde, narkomaner, berusade personer eller personer klädda på ett sär
                                                                        Dnr 2054-2006     Sid 4 (5)



      skilt sätt. Farhågor har också uttryckts att bestämmelsen skulle kunna komma att
      tillämpas urskillningslöst i relativt vanliga situationer som vid demonstrationer eller
      då en person kommer ut ur en affär som säljer sprayburkar. Detta är naturligtvis inte
      fallet. Enbart det förhållandet att en eller flera personer samlas eller vistas i ett
      område där skadegörelse kan förekomma, bär viss klädsel eller kommer ut ur en
      affär som säljer sprayburkar kan aldrig i sig utgöra grund för kroppsvisitation.
I författningskommentaren sägs vidare att bedömningen av om det finns tillräcklig
grund för att ingripa skall ske med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det
enskilda fallet och skall grunda sig på den kunskap och erfarenhet som polisen har
om personer som tidigare gjort sig skyldiga till t.ex. klotter och i vilken miljö sådan
brottslighet normalt begås (prop. 2002/03:138 s. 31 ff.).

Förverkande enligt 36 kap. 3 § brottsbalken får bl.a. beslutas i fråga om föremål
som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på
egendom och att det påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning
att befara att det skulle komma till sådan användning (tredje punkten).

Enligt 27 § polislagen skall protokoll föras bl.a. vid omhändertagande av före
mål. Av ett sådant protokoll skall det framgå vem som har fattat beslutet om in-
gripandet, grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats, vem eller vilka
som har deltagit i ingripandet samt vad som i övrigt har förekommit vid detta.
Ansvaret för att ett protokoll upprättas vilar i fråga om uppgifterna om beslutet på
beslutsfattaren och i övrigt på den som är att anse som förman vid ingripandet. I
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation enligt 27 och
28 §§ polislagen (FAP 100-2) ges som ett allmänt råd att kroppsvisitation enligt 19
§ andra stycket polislagen bör dokumenteras.

Bedömning
Jag vill inledningsvis framhålla att innehållet i de aktuella protokolls-
anteckningarna är sådant att det framstår som om polisen kroppsvisiterade
personerna enbart på grund av deras klädsel eller att de vistades i ett område
där skadegörelse var vanligt förekommande. Som framgått är dock inte det för-
hållandet att en eller flera personer samlas eller vistas i ett område där skadegörelse
kan förekomma eller bär viss klädsel tillräcklig grund för att kroppsvisitera en
person.

Utredningen av ärendet ger emellertid vid handen att kroppsvisiteringarna även
i viss mån grundade sig på andra omständigheter än de som de facto framgår av
protokollen, t.ex. har BB lämnat en redogörelse för bakgrunden till
de aktuella ingripandena. Vidare framgår av polismyndighetens remissvar att en
av pojkarna i gruppen om fyra var välbekant för polisen i klottersammanhang (se
punkterna 3.10-3.13). Som framgått är detta en omständighet som kan motivera
ett ingripande från polisens sida. De omständigheter som nu kommit fram om
grunden för kroppsvisiteringarna i dessa fall, punkterna 3.10-3.13, medför att jag
inte längre finner skäl att ifrågasätta ingripandena. Däremot kan jag konstatera att
dokumentationen varit bristfällig.

När det gäller de övriga två fallen av kroppsvisitation (punkt 3.8 och 3.9) framgår
av utredningen att skälen till dessa var i det ena fallet att ynglingen i fråga vistades
                                                                    Dnr 2054-2006   Sid 5 (5)



i ett område där skadegörelse förekom och bar en nedklottrad ryggsäck (3.8) och i
det andra att pojken i fråga vistades i ett område där skadegörelse förekom, bar viss
klädsel och betedde sig på visst sätt (3.9).

Frågan är då om dessa omständigheter sedda i ljuset av den bakgrund som BB
lämnat om ungdomsrotelns arbete mot klotter var tillräckliga för ett ingripande.

Som redogjorts för ovan konstateras i förarbetena till 19 § andra stycket andra
punkten polislagen å ena sidan att det av integritetshänsyn är nödvändigt att
begränsa visitationsmöjligheten så långt möjligt och att enbart det förhållandet att
någon vistas i ett område där skadegörelse kan förekomma, bär viss klädsel eller
kommer ut ur en affär som säljer sprayburkar aldrig i sig kan utgöra grund för
kroppsvisitation. Det får alltså inte förekomma någon rutinmässig kontroll. Å andra
sidan uttalas att det bör kunna komma i fråga att visitera en person som bär en
väska eller liknande under omständigheter och i ett sammanhang där det starkt kan
misstänkas att skadegörelsebrott kan komma att begås.

Jag inser självfallet att dessa uttalanden gör att det blir en högst grannlaga uppgift
för polisen att avgöra huruvida det föreligger grund för kroppsvisitation i det
enskilda fallet eller inte. En sådan bedömning riskerar också att innefatta ett
betydande inslag av godtycke. Det är därför av största vikt att polisen noga
vinnlägger sig om att det finns tillräcklig grund för ett ingripande och har i åtanke
att regeln är en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna varför den
skall tolkas restriktivt.

Mot bakgrund av vad som kommit fram i utredningen om grunderna för kropps-
visitationerna i fallen 3.8 och 3.9 saknades det, enligt min bedömning, tillräckliga
skäl för dessa ingripanden. Det finns anledning att här framhålla att det beteende
som noterades i fallet 3.9 var att pojken till synes planlöst gick omkring. Eftersom
pojken vistades i en galleria synes ett sådant beteende inte vara så ovanligt eller
uppseendeväckande att det skulle kunna utgöra skäl för en kroppsvisitation.

Utredningen ger också vid handen att dokumentationen av polisens ingripanden
inte var tillfyllest. Jag vill därför erinra om vikten av att de omständigheter som
föranlett en kroppsvisitation dokumenteras på ett fullständigt och korrekt sätt. Det
kan självfallet inte godtas att polismän av t.ex. glömska eller slarv underlåter att
dokumentera sådana omständigheter. Jag utgår från att polismyndigheten vidtar
åtgärder för att åstadkomma en bättre ordning i detta avseende.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i vad jag ovan har anfört.
