# Initiativärende mot Polismyndigheten i Västmanlands län med anledning av handläggningen av vissa kriminalärenden

JO 2007-08-21 dnr 2055-2006

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                       Sid
                                                                           2007-08-21            2055-2006                1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Initiativärende mot Polismyndigheten i Västmanlands län med anledning
                        av handläggningen av vissa kriminalärenden

                        Initiativet m.m.
                        I samband med en inspektion vid Polismyndigheten i Västmanlands län i februari
                        2006 granskades bl.a. kriminalärenden vid länskriminalavdelningen. Vid denna
                        granskning uppmärksammades 41 ärenden (ärenden utan frister) i vilka hand-
                        läggningstiden kunde ifrågasättas. I dessa ärenden hade inga synbara utrednings-
                        åtgärder vidtagits under minst ett års tid, se punkten 6.2.1 i JO:s protokoll fört vid
                        inspektionen i ärende dnr 775-2006.

                        Under inspektionen inhämtades upplysningar från chefen för länskriminal-
                        avdelningen, kommissarien AA, som uppgav bl.a. följande.
                                  Länskriminalavdelningen har totalt sjutton förundersökningsledare. Generellt sett
                                  har bemanningen på utredningssidan varit god. Det har emellertid varit svårt att
                                  rekrytera personal till ekoroteln, utredningsgruppen i Köping och till den grupp
                                  inom våldsroteln som utreder brott riktade mot barn, den s.k. barngruppen. Detta har
                                  lett till långa handläggningstider. I Köping kvarstår problemet med underbemanning.
                                  För närvarande finns det 6-7 utredare i Köping och 2-3 vakanser. Även ekoroteln har
                                  en kvarvarande svårighet att rekrytera handläggare. När det gäller ”barngruppen” har
                                  det varit problem med långa handläggningstider och den i 2 a § förundersöknings-
                                  kungörelsen (1947:948) FUK stadgade fristen om tre månader har ofta överskridits.
                                  Först nu har gruppen full bemanning med en förundersökningsledare, fyra utredare
                                  och en civilanställd psykolog. Tidigare fanns det ingen chef särskilt för barngruppen
                                  men för några veckor sedan tillsattes en sådan. Gruppens balansläge är idag 69
                                  ärenden mot tidigare 120-130. Även de två åklagare som arbetat med dessa ärenden
                                  har haft en hög arbetsbelastning. Avsikten är att alla gamla ärenden nu skall gås
                                  igenom och nödvändiga åtgärder vidtas. BB tror att de problem som funnits när det
                                  gäller handläggningen av ärenden med unga målsägande kommer att lösas genom att
                                  gruppen nu har full bemanning och en särskild förundersökningsledare har tillsatts.
                                  Jourroteln arbetar kl. 08.00-24.00 måndag till lördag och kl. 08.00-17.00 på
                                  söndagar. Den består av tre grupper med vardera en förundersökningsledare, fem
                                  poliser och en administratör. Jourroteln påbörjar handläggningen av alla nya ärenden
                                  i vilka tvångsåtgärder vidtagits och även anmälningar om grova brott. Ambitionen är
                                  att jourroteln i möjligaste mån skall slutföra ärendena. Vissa ärenden överförs dock
                                  till de andra rotlarna. Verksamheten vid jourroteln fungerar mycket bra. Varje
                                  morgon hålls ett möte med jourroteln och de övriga rotelcheferna där dygnets nya
                                  ärenden gås igenom. Därefter hålls ett möte med åklagargruppen – chefsåklagaren
                                  och ytterligare en åklagare – där alla nya ärenden gås igenom. Åklagaren lämnar då
                                  utredningsdirektiv i ärendena. Samarbetet med åklagarna fungerar mycket bra.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                              Dnr 2055-2006   Sid 2 (3)



        När det gäller bevakningen av ärenden så tas balansrapporter fram för varje rotel en
        gång per månad. I ärenden med polisledda förundersökningar går rotelcheferna
        igenom ärendena en gång i veckan med handläggarna.
Jag beslutade att ta upp polismyndighetens handläggning av de aktuella ärendena
till utredning i ett särskilt ärende.

Utredning
Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över

         orsaken till att ett stort antal ärenden vid länskriminalavdelningen hade
          legat lång tid utan att några åtgärder vidtagits i dem,

         vilka åtgärder polismyndigheten hade vidtagit och/eller kommer att vidta
          för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna.

Polismyndigheten (länspolismästaren CC) kom in med ett remissvar enligt
följande.

        Orsaken till de långa handläggningstiderna
        Internationella åklagarkammaren har varit involverad i två av ärendena vilket har
        resulterat i att polismyndigheten inte kunnat påverka handläggningstiden. Vidare
        utreds tre av ärendena av Skattebrottsenheten samt fyra ärenden av Rikskriminal-
        polisen vilket innebär att polismyndigheten inte kunnat påverka handläggningstiden.
        Under 2005-2006 har ekoroteln haft ett flertal samverkansärenden med bl.a. skatte-
        myndigheten vilket har resulterat i att polismyndighetens egna ärenden har fått
        prioriteras i andra hand.
        Polismyndigheten konstaterar att i ett flertal ärenden har åtgärder vidtagits men
        dokumentationen har inte skett på ett korrekt sätt.
        20 ärenden är numera redovisade till åklagarkammaren.

        Åtgärder för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna
        Polismyndigheten har påbörjat ett förändringsarbete av ärendehanteringen vid
        länskriminalavdelningen och bl.a. pågår ett projekt med en arbetsgrupp som
        handlägger snabba ärenden. Vidare har polismyndigheten anställt en miljötekniker
        samt inlett ett förfarande med att anställa cirka fyra handläggare.

## Avslutande synpunkter

Mot bakgrund av vad som framkommit av JO:s inspektion kommer polismyndig-
        heten att fortsätta arbeta med det förändringsarbete som påbörjades under 2006.
        Härvid kommer polismyndigheten bl.a. att utveckla den s.k. egenkontrollen främst
        avseende kvaliteten i arbetet. Vidare kommer polismyndigheten att poängtera vikten
        av att erforderlig dokumentation sker vid all ärendehantering.

Bedömning
En förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger.
Finns det inte längre skäl att fullfölja en förundersökning skall den läggas ned (23
kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken).

Under senare år har JO i ett stort antal ärenden kritiserat polisen för långa hand-
läggningstider i den brottsutredande verksamheten, framför allt i förundersökningar
som rör de s.k. vardagsbrotten. Till följd härav har JO i olika sammanhang haft
anledning att fästa statsmakternas uppmärksamhet på de brister i polisens arbete
                                                                   Dnr 2055-2006   Sid 3 (3)



som iakttagits vid inspektioner och i klagomålsärenden (se t.ex. JO 2002/03 s. 98
och JO 2004/05 s. 16).

I en skrivelse till Justitiedepartementet har JO också gjort vissa principiella
uttalanden om polisens brottsutredande verksamhet enligt följande. En väl
fungerande utredningsverksamhet har en betydande brottsförebyggande effekt
och den bidrar därmed till tryggheten i samhället. Att anmälda brott utreds på ett
kompetent sätt inom rimlig tid är vidare en förutsättning för att målsägandenas
intressen skall kunna tillvaratas och är också av grundläggande betydelse för
allmänhetens förtroende för polisen. Många människor får sin första kontakt med
polisen i samband med att de utsätts för brott, t.ex. en misshandel eller ett bostads-
eller bilinbrott, och det sätt på vilket en brottsanmälan handläggs blir ofta be-
stämmande för anmälarens fortsatta syn på polisen och rättssamhället. Det ligger
även i en för brott utpekad persons intresse att polisens handläggning inte drar ut
på tiden. Det är därför av största vikt att utredningsverksamheten ges tillräckliga
resurser och att de enheter inom polisväsendet som sysslar med brottsutredning är
organiserade på ett ändamålsenligt sätt. Av avgörande betydelse för möjligheterna
att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet är vidare att den personal som
arbetar med brottsutredning har den utbildning och kompetens i övrigt som upp-
giften kräver (JO 2002/03 s. 98).

Även vid den nu aktuella inspektionen vid länskriminalavdelningen framkom det,
som framgått, brister i utredningsverksamheten. En brist var att det i ett stort antal
kriminalärenden under lång tid synbarligen inte hade vidtagits några utrednings-
åtgärder. Enligt polismyndigheten har dock i ett flertal av de noterade ärendena
åtgärder vidtagits men dokumentationen varit bristfällig. Som förklaring till de
långa handläggningstiderna i övrigt har i huvudsak hänvisats till att några ärenden
handlagts vid andra myndigheter och till att andra ärenden har fått prioriteras. Även
med hänsyn tagen till dessa omständigheter kan konstateras att handläggningen av
kriminalärendena inte uppfyller det skyndsamhetskrav som framgår av 23 kap. 4 §
RB. Jag noterar att det vid polismyndigheten pågår ett förändringsarbete för att
förbättra ärendehanteringen vid länskriminalavdelningen och att myndigheten
kommer att erinra berörda befattningshavare om vikten av att dokumentera vid-
tagna åtgärder i ärendena.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i vad jag nu har anfört.
