# Kritik mot Uppsala tingsrätt för hanteringen av uppgifter om ett vittne med skyddad folkbokföring

JO 2025-10-17 dnr 2072-2025

[B]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                  2025-10-17               2072-2025               1 (7)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Uppsala tingsrätt för hanteringen av uppgifter om ett vittne
                   med skyddad folkbokföring


                    Beslutet i korthet: Ett vittne i ett brottmål underrättade tingsrätten om att hon hade
                    skyddade personuppgifter. Klagomålet till JO handlar om att vittnets namn och
                    arbetsplats trots det angavs i domen.
                    Uppgiften om att vittnet hade skyddade personuppgifter dokumenterades inte av
                    tingsrätten och fördes inte vidare till målets ansvariga domare. Detta ledde till att
                    vittnets arbetsplats kom att anges i domen utan att några överväganden gjordes om
                    huruvida uppgiften omfattades av sekretess. Tingsrätten kritiseras för detta. Det fanns
                    däremot inte någon tillämplig sekretessbestämmelse avseende namnet.
                    Enligt chefsJO måste en domstol ha rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när det
                    framkommer information om att ett vittne, en part eller någon annan har skyddade
                    personuppgifter. Sådana rutiner ska säkerställa att informationen dokumenteras och
                    når fram till den som behöver den.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Uppsala tingsrätt beträffande
                   tingsrättens hantering av hennes skyddade personuppgifter. Av anmälan
                   framgick följande. Hon var vittne i ett brottmål. Några dagar före hennes förhör
                   upplyste hon tingsrätten om att hon hade skyddade personuppgifter. Detta
                   bekräftades även av tingsrätten när hon kopplades upp på videolänk dagen för
                   förhöret. Trots att tingsrätten kände till att hon hade skyddade personuppgifter
                   framgick både hennes namn och arbetsplatsadress i tingsrättens dom.

## Utredning

JO tog del av dagboksbladet, domen, anteckningarna från huvudförhandlingen,
                   en tjänsteanteckning samt en bevisuppgift där AA åberopades som vittne i det
                   aktuella målet.

                   Uppsala tingsrätt yttrade sig över anmälan. Till yttrandet fanns redogörelser från
                   den ansvariga rådmannen respektive chefsrådmannen för aktuell avdelning
                   bifogade.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                       Dnr 2072-2025        Sid 2 (7)




Den ansvariga rådmannen yttrade sig enligt följande.

      Jag var ordförande och ansvarig domare i det aktuella brottmålet som avsåg ett
      åtal för misshandel. En tid innan huvudförhandlingen i målet åberopade försvaret
      vittnesförhör med bl.a. AA. Av bevisuppgiften framgick att AA var hörd under
      förundersökningen och ett förhör med AA fanns redovisat i
      förundersökningsprotokollet. Varken av bevisuppgiften eller
      förundersökningsprotokollet framgick något som tydde på att AA:s namn eller
      kontaktuppgifter omfattas av sekretess.
      Jag beslutade senare att AA skulle kallas till huvudförhandlingen. Dagen innan
      förhandlingen hörde AA av sig till tingsrätten och önskade enligt den
      tjänsteanteckning som då upprättades delta vid förhandlingen via video på grund
      av sjukdom, vilket jag beviljade. Inte heller av tjänsteanteckningen framgick att
      AA:s namn eller kontaktuppgifter omfattades av sekretess.
      Tjänsteanteckningen hade emellertid en sekretessmarkering i tingsrättens
      målhanteringssystem. I vilket skede jag såg detta minns jag inte. Såvitt jag
      kunnat se i min e-postinkorg ställdes frågan om medverkan via video till mig per
      e-post som jag besvarade med vändande svar, varför jag inte tror att jag såg det
      redan då. I något skede har jag i vart fall sett markeringen då det framgår att jag
      tog bort markeringen efter huvudförhandlingen, några dagar innan domen
      meddelades. Såvitt jag kan minnas skedde detta för att jag utgick ifrån att
      markeringen avsåg uppgiften om AA:s sjukdom som jag bedömde som harmlös.
      Om jag uppmärksammat markeringen innan förhandlingen torde jag ha utgått
      ifrån detta. Jag torde i vart fall inte utifrån det ha föreställt mig att AA:s namn
      kunde omfattas av sekretess, eftersom namnet finns utskrivet på flera ställen i
      dagboksbladet, bl.a. händelseanteckningarna närmast före och efter
      tjänsteanteckningen.
      Inför förhandlingen hade jag således såvitt jag kan minnas inte tagit del av någon
      uppgift som talade för att AA:s namn eller kontaktuppgifter omfattas av
      sekretess. Förhandlingen var offentlig. Under sakframställningarna nämndes
      AA:s namn, var AA arbetade och vilken relation AA hade till tilltalad. Dessa
      uppgifter framkom även under förhöret med AA. Inte någon gång under
      förhandlingen fick jag till mig att någon av dessa uppgifter kunde omfattas av
      sekretess. Således gjordes i det avseendet inga närmare överväganden vid
      utformningen av domen, varför dessa uppgifter som hade viss betydelse för
      bedömningen av AA:s uppgifter, återgavs i domen.
      Efter att domen meddelats tillskrev AA tingsrätten och påtalade att hen hade
      skyddade personuppgifter och skyddat namn samt att hens namn framgick av
      domen. Eftersom de uppgifter som står i domen hade lagts fram vid en offentlig
      förhandling upphörde eventuell sekretess att gälla för dessa redan vid
      förhandlingen, enligt 43 kap. 8 § [offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)]
      och något lagligt utrymme att efter att domen meddelats ta bort eller ändra
      uppgifterna fanns inte. I svar till AA informerade jag om detta och beklagade om
      någon uppgift som omfattas av sekretess hade blivit röjd.
      I efterhand har jag kunnat konstatera att det vid en närmare kontroll av AA:s
      aktörsuppgifter i domstolens målhanteringssystem framgår att AA har skyddad
      folkbokföring. Sådana uppgifter är ingenting som jag rutinmässigt kontrollerar
      innan en förhandling, om jag inte har fått till mig något som gett särskild
      anledning att kontrollera detta, vilket jag i detta fall inte hade fått.
      Hade jag innan förhandlingen fått till mig att AA har skyddad folkbokföring
      kunde det ha funnits anledning att i samråd med AA samt eventuellt försvararen
      och åklagaren, överväga vilka åtgärder som kunde vidtas för att skydda de
      uppgifter som omfattades av sekretess. Det hade då kunnat bli aktuellt att hålla
      delar av förhandlingen bakom stängda dörrar, ta in ett sekretessförordnande i
      domen och noggrannare överväga vad beträffande AA som var nödvändigt att
      där redovisa. Huruvida det med stöd av 21 kap. 3 a § [offentlighets- och
                                                                       Dnr 2072-2025      Sid 3 (7)




      sekretesslagen] hade varit möjligt att besluta att AA:s namn skulle omfattas av
      sekretess i målet, i likhet med vad jag uppfattat att AA hade önskat, framstår
      dock för mig som oklart (jfr prop. 2017/18:145 s. 92 f.).
Avdelningens chefsrådman anförde följande.

      Jag är chefsrådman på den avdelning som har handlagt det mål som omfattas av
      anmälan. Utöver vad [den ansvariga] rådmannen … har skrivit i sitt yttrande kan
      jag för egen del tillägga följande.
      Försvarets bevisuppgift kom in till tingsrätten den 29 januari 2025, och en
      kallelse skickades per post till AA den 31 januari. Jag kan konstatera att det i
      kallelsen anges ”Sekretess på adress”, och att tingsrätten alltså vid den
      tidpunkten hade kännedom [om] detta förhållande. Däremot anges AA:s namn i
      kallelsen.
      Jag har diskuterat ärendet med min handläggarchef, som i sin tur har pratat med
      handläggarna på avdelningen. Ingen säger sig komma ihåg att AA i samtal
      uppgett att hon har skyddade personuppgifter – än mindre vilka åtgärder man i
      sådant fall vidtog med anledning av detta. Inte heller är det någon som minns hur
      man hade fått veta att AA:s adressuppgifter omfattades av sekretess.
      Jag ifrågasätter i och för sig inte att de uppgifter som AA har lämnat i sin
      anmälan stämmer, och jag kan inte annat än djupt beklaga om brister i
      tingsrättens hantering har lett till att AA:s skyddade personuppgifter har röjts.
      Tingsrätten kommer att se över sina rutiner och för samtliga handläggare påtala
      vikten av att informera ansvarig domare om det under handläggningen
      framkommer att någon har skyddade personuppgifter.
Tingsrätten, genom tf. lagmannen BB, redovisade följande bedömning.

      Av [yttrandena från den ansvariga rådmannen och avdelningens chefsrådman]
      sammantagna framgår tingsrättens handläggning och relevant lagstiftning. Det
      finns inte mycket för mig att tillägga.
      Utöver vad som framgår av [yttrandena från de angivna befattningshavarna] har
      jag vid min genomgång av aktuellt mål noterat en delgivningsbekräftelse från
      AA, som enligt rutin har placerats under Arbetsyta i målhanteringssystemet
      Vera. Det handlar om ett e-postmeddelande, genom vilket AA har bekräftat att
      hen har tagit del av kallelsen till huvudförhandling. Meddelandet har skickats
      den 6 februari 2025 kl. 00:38. Av meddelandet framgår även att hen behöver
      delta via länk eller telefon från viss ort, dvs. delvis samma information som har
      antecknats i den tjänsteanteckning som nämns i [den ansvariga rådmannens
      yttrande], när AA senare samma dag hört av sig på telefon till tingsrätten.
      Delgivningsbekräftelsen har sekretessmarkerats med en hänvisning till 22 kap.
      1 § offentlighets- och sekretesslagen.
      Jag konstaterar att delgivningsbekräftelsen, liksom tjänsteanteckningen, inte
      innehåller någon information om att AA har skyddade personuppgifter. Jag
      ifrågasätter dock inte att AA i något skede har informerat tingsrätten om det
      förhållandet. Det synes då ha varit brister i dokumentationen och den interna
      kommunikationen som har medfört att den för målet ansvariga domaren inte har
      nåtts av informationen. Jag beklagar den uppkomna situationen för AA.
      Frågor om sekretess är ofta förekommande vid tingsrätten och de måste i princip
      alltid hanteras mycket snabbt och konsekvent. Detta ställer särskilda krav på
      samtliga medarbetare men givetvis också på tingsrättens rutiner och allas
      kännedom om vad dessa innebär. Tingsrätten har en särskilt utsedd domare som
      är ansvarig för sekretessfrågor. Det finns ett rutindokument som den domaren är
      ansvarig för att uppdatera. Rutindokumentet utgör ett gott stöd i
      sekretesshanteringen. För närvarande pågår också intern utbildning av
      handläggare i sekretessfrågor.
                                                                       Dnr 2072-2025    Sid 4 (7)




      Med anledning av anmälan kommer tingsrätten att genom information på nytt
      säkerställa att tingsrättens sekretessrutiner tillämpas och att ansvarig domare
      alltid nås av eventuell information om skyddade personuppgifter.

Rättslig reglering
Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp inom folkbokföringen för de
olika skyddsåtgärder kring personuppgifter som finns. Beroende på arten av hot
finns det tre grader av skydd för en enskilds personuppgifter:
sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. I det
följande berörs endast skyddad folkbokföring och sekretessmarkering.

En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller
allvarliga trakasserier på annat sätt, får efter egen ansökan medges att vara
folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt (skyddad
folkbokföring) om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga
förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd (se 16 § första stycket
folkbokföringslagen [1991:481]).

Sekretess gäller i mål eller ärende vid domstol eller annan myndighet där en
part har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen för uppgift som
lämnar upplysning om var den parten bor stadigvarande eller tillfälligt, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat
allvarligt men. Detsamma gäller om uppgiften tillsammans med annan uppgift i
målet eller ärendet bidrar till sådan upplysning. (Se 21 kap. 3 a § offentlighets-
och sekretesslagen.) Sekretessen gäller med ett omvänt skaderekvisit, vilket
innebär att det gäller en presumtion för att uppgifterna omfattas av sekretess.

För uppgifter som förekommer i verksamhet som avser folkbokföring gäller
sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men
om uppgiften röjs (se 22 kap. 1 § första stycket offentlighets- och
sekretesslagen). Skatteverket kan efter ansökan av en enskild göra en
sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen avseende den personens
uppgifter. Förfarandet är inte närmare reglerat utan grundar sig på 2 kap. 20 §
tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. En
sekretessmarkering innebär inte något bindande avgörande av sekretessfrågan
utan tjänar endast som en påminnelse om behovet av en noggrann
sekretessprövning om den handling där uppgifterna förekommer begärs ut.

Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en
sekretessreglerad uppgift från en domstol eller en annan myndighet blir
sekretessbestämmelsen som huvudregel tillämplig på uppgiften även hos den
mottagande domstolen (se 43 kap. 2 § första stycket offentlighets- och
sekretesslagen). Detta gäller när en domstol t.ex. får uppgifter om en persons
adress från Skatteverket och det finns en sekretessmarkering för uppgifterna hos
Skatteverket. Skatteverket aviserar då den registrerade sekretessmarkeringen
                                                                   Dnr 2072-2025       Sid 5 (7)




tillsammans med övriga uppgifter om personen till domstolen varefter
domstolen självständigt har att avgöra om sekretess föreligger för uppgifterna.

I domstol gäller även 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt den
bestämmelsens första stycke gäller sekretess för uppgift om en enskilds
bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var
den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer,
e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i
kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga,
om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående
till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men
om uppgiften röjs. Sekretessen gäller med ett s.k. kvalificerat rakt skaderekvisit,
vilket betyder att det gäller en extra stark presumtion för att uppgifterna är
offentliga.

Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram en uppgift
som är sekretessbelagd hos domstolen, får rätten i vissa fall besluta att
förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar (se
5 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken).

En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål upphör att vara
tillämplig om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål.
Om en sådan uppgift läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar
fortsätter sekretessbestämmelsen att vara tillämplig under den fortsatta
handläggningen av målet, om inte domstolen beslutar annat. Sedan domstolen
har avslutat målet fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig
endast i den utsträckning domstolen i sitt avgörande har beslutat om det. (Se
43 kap. 5 § första och andra stycket offentlighets- och sekretesslagen.)

Bedömning
AA har skyddade personuppgifter. Klagomålet till JO handlar om att hennes
namn och arbetsplats trots detta har angetts i tingsrättens dom i ett brottmål där
hon var vittne. Det framgår av tingsrättens dom att en del av händelseförloppet
som målet handlade om utspelade sig på AA:s arbetsplats, att AA arbetade där
och att hon var bekant med parterna i målet.

Det har inte blivit klarlagt i ärendet om AA har skyddad folkbokföring eller en
sekretessmarkering i folkbokföringsregistret. Enligt vad den ansvariga
rådmannen har angett hade hon skyddad folkbokföring. Jag kommer därför utgå
ifrån att så var fallet.

Enligt 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen sekretesskyddas vissa
uppgifter om parter som har skyddad folkbokföring (se även prop. 2017/18:145
s. 91 f.). AA var emellertid inte part, utan vittne, i tingsrättens mål.
Bestämmelsen var alltså inte tillämplig beträffande uppgifter om henne.
                                                                  Dnr 2072-2025      Sid 6 (7)




Jag kan dock konstatera att 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen var
tillämplig på uppgifter om AA. Genom den bestämmelsen kan sekretess gälla
bl.a. för uppgift om en enskilds bostadsadress, vissa kontaktuppgifter till den
enskilde eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i
kontakt med denne. Med formuleringen annan jämförbar uppgift som kan
användas för att komma i kontakt med den enskilde avses t.ex. uppgift om vem
som är den enskildes arbetsgivare (se prop. 2005/06:161 s. 98). En enskilds
namn skyddas däremot inte och kan därför inte sekretessbeläggas med stöd av
bestämmelsen (jfr prop. 2005/06:161 avsnitt 4.3.2, se även SOU 2015:69 s. 248
f. och prop. 2017/18:145 s. 92 f.).

AA har bl.a. angett att det förhållandet att hon har skyddade personuppgifter
berördes under huvudförhandlingen. Den ansvariga rådmannen har angett att
såvitt han kan minnas kom den frågan inte upp. Jag konstaterar att ord står mot
ord och att det som förekom på huvudförhandlingen därför inte föranleder några
uttalanden från min sida.

Det som däremot framgår av utredningen är att det vid tingsrätten, i vart fall vid
tidpunkten för när AA kallades till huvudförhandlingen, fanns kunskap om att
hon hade skyddade personuppgifter. Därefter kontaktade AA tingsrätten och
informerade om detta, men det dokumenterades inte och informationen om att
hon hade skyddad folkbokföring lämnades inte heller vidare till den ansvariga
rådmannen. Detta ledde till att rådmannen inte gjorde några överväganden av
om det fanns uppgifter i målet, i detta fall uppgifter om AA:s arbetsgivare, som
kunde omfattas av sekretess med anledning av att AA hade skyddad
folkbokföring. Därmed gjordes inte heller några överväganden om behovet av
stängda dörrar vid huvudförhandlingen. Eftersom förhandlingen var offentlig
fanns det inte i ett senare skede möjlighet att förordna om fortsatt sekretess för
uppgifter som hade kommit fram vid förhandlingen.

En domstol måste ha rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när det
framkommer information om att ett vittne, en part eller någon annan har
skyddade personuppgifter. Sådana rutiner ska säkerställa att informationen
dokumenteras och når fram till den som behöver den. Det är också tingsrättens
ansvar att se till att rutinerna följs.

Jag kan konstatera att tingsrätten inte hanterade informationen om att AA hade
skyddad folkbokföring på ett fullgott sätt, vilket resulterade i att AA:s
arbetsplats kom att anges i domen utan att några överväganden gjordes om
huruvida uppgiften omfattades av sekretess. Tingsrätten kritiseras för detta. Det
finns däremot inte grund att kritisera tingsrätten för att AA:s namn angavs i
domen, eftersom det inte fanns någon tillämplig sekretessbestämmelse avseende
namnet.

Med anledning av det som framförs i tingsrättens yttrande angående en
sekretessmarkering på en delgivningsbekräftelse från AA vill jag även säga
följande. Enligt tingsrätten hade som tillämplig sekretessbestämmelse
                                                                  Dnr 2072-2025      Sid 7 (7)




antecknats 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. En förutsättning för att
bestämmelsen ska vara tillämplig hos en domstol är att domstolen fått uppgiften
från Skatteverket (se vidare Heuman m.fl., Sekretess m.m. i allmän domstol –
En handbok, sjätte upplagan, s. 102 f.). Uppgiften i delgivningsbekräftelsen
kom i det här fallet från AA. Den angivna sekretessbestämmelsen var därför
inte tillämplig.

Det har i ärendet framkommit att Uppsala tingsrätt brustit i hanteringen av
uppgifter om en person med skyddade personuppgifter. Liknande frågor har
nyligen behandlats i ett annat ärende beträffande tingsrätten (se mitt beslut den
12 juni 2025, dnr 5387-2024). Jag noterar att tingsrätten nu avser att se över
sina rutiner i sekretessfrågor och säkerställa att rutinerna tillämpas.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Beatrice Norin har föredragit ärendet och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
