# Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (asylärenden)

JO 2021-01-21 dnr 2079-2019

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                    Sid
                                                                          2021-01-21                2079-2019             1 (7)
Justitieombudsmannen                                                                                2878-2019
Per Lennerbrant




                        Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (asylärenden)


                          Besluten i korthet: Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål
                          på långsam handläggning hos Migrationsverket.
                          Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa
                          handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav
                          två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen
                          redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
                          JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de
                          granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under
                          andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa
                          handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och
                          riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
                          Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga
                          ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att
                          anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan
                          finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta
                          långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som
                          uppstod 2015.
                          JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade
                          ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
                          JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i
                          ärenden som remitterats från Migrationsverket.
                          Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om
                          bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för
                          kännedom.


                        Anmälningarna och bakgrund
                        I en anmälan till JO i mars 2019 förde makarna AA och BB fram klagomål mot
                        Migrationsverket bl.a. för att handläggningen av deras asylärenden tagit lång tid
                        (JO:s dnr 2079-2019).

                        AA och BB, som är statslösa palestinier, ansökte om asyl den 8 januari 2016.
                        Den 29 maj 2019 beslutade Migrationsverket att avslå deras ansökningar.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                  Dnr 2079-2019   Sid 2 (7)
                                                                      2878-2019


CC förde i en anmälan till JO i april 2019 fram klagomål mot Migrationsverket
bl.a. för att handläggningen av hans asylärende tagit lång tid (JO:s dnr 2878-
2019).

CC, som är statslös från Kuwait, ansökte om asyl den 9 februari 2016 efter att
ett tidigare beslut att utvisa honom hade upphört att gälla. Den 29 maj 2019
beslutade Migrationsverket att avslå CC:s ansökan.

## Utredning

Utredning
Migrationsverket uppmanades att yttra sig över anmälningarna. Yttrandet skulle
också avse bl.a. följande:

• en beskrivning av Migrationsverkets organisation vad avser handläggningen
  av asylärenden
• prioriteringsordningen mellan olika typer av asylärenden
• hur asylärenden prioriteras i förhållande till andra ärendekategorier hos
  Migrationsverket
• Migrationsverkets plan för hur asylärenden ska hanteras framöver.

Migrationsverket (generaldirektören DD) yttrade sig till JO den 12 september
2019.

Migrationsverket uppgav bl.a. att prövningen av asylansökningar från statslösa
personer med ursprung i bl.a. Gulfstaterna under de senaste åren har varit mer
komplicerad än för övriga ärenden i skyddsprocessen mot bakgrund av ny
praxis från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen, ny landinformation
och därtill kommande frågor om verkställighetshinder. Migrationsverket
uppgav vidare att asylansökningar från personer vars utvisningsbeslut har
preskriberats oftast är mycket komplexa, kräver extra utredningsresurser och
sällan kan tas med förtur.

Migrationsverket angav komplexiteten i prövningen av statslösas skyddsbehov,
ny praxis, ny landinformation, en personalomställning på verket med anledning
av kraftiga budgetneddragningar och höga balanser som huvudsakliga
anledningar till att de ärenden som omfattas av JO:s granskning haft långa
handläggningstider.

Migrationsverket uppgav vidare att verket under de senaste åren har varit
tvunget att flera gånger anpassa sin organisation efter förutsättningarna och
budgetneddragningarna. Den nuvarande skyddsprocessen har arbetats fram för
att ge förutsättningar för en högre effektivitet med hög rättssäkerhet.

Migrationsverket hänvisade i sitt yttrande till ett flertal dokument som inte
redovisas här.

JO har hämtat in handlingar från Migrationsverket. JO har också tagit del av
Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos från oktober 2020.
                                                                     Dnr 2079-2019      Sid 3 (7)
                                                                         2878-2019


Tidigare granskningar av handläggningstider hos Migrationsverket
JO har under flera år hanterat ett mycket stort antal klagomål mot
Migrationsverket om långa handläggningstider. Med anledning av antalet
klagomål under 2013 gjorde JO en granskning av Migrationsverkets
handläggningstider under perioden 2011–2013. Klagomålen gällde framför allt
ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning men även bl.a. ärenden
om uppehållstillstånd på grund av arbete och ärenden om uppehållskort. Av
granskningen framgick att handläggningstiderna i dessa ärendeslag i många fall
var orimligt långa och inte sällan kraftigt överskred tidsfrister som finns i
utlänningsförordningen. Migrationsverket kritiserades för de långa
handläggningstiderna och för att författningsreglerade tidsfrister regelmässigt
överskreds. (Se JO 2015/16 s. 326.)

JO ägnade därefter fortsatt uppmärksamhet åt dessa frågor och genomförde
2016 en särskild uppföljning av de åtgärder som Migrationsverket vidtagit för
att komma till rätta med handläggningstiderna. Uppföljningen avsåg
handläggningstiderna under 2015 och en del av 2016. Migrationsverket uppgav
i det sammanhanget att den kraftigt ökade migrationen under andra hälften av
2015 inneburit betydande utmaningar för myndigheten. JO presenterade
resultatet av uppföljningen i ett beslut i juni 2016, där JO uttalade att
Migrationsverkets möjlighet att förkorta handläggningstiderna påverkades av
den omfördelning av resurser till mottagningssystemet som myndigheten varit
tvungen att genomföra under hösten 2015. JO bedömde att de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016 till stor del berodde på
omständigheter utanför Migrationsverkets kontroll och konstaterade att det
yttersta ansvaret för att Migrationsverket kan fatta beslut inom rimlig tid och
inom författningsreglerade tidsfrister ligger hos regering och riksdag. Någon
kritik mot Migrationsverket uttalades därför inte för de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016. (Se JO 2016/17 s. 646.)

JO fortsatte att följa utvecklingen av Migrationsverkets handläggningstider
huvudsakligen i de ärendeslag som rör rätten att vistas i Sverige och
medborgarskap. Fem klagomål om långsam handläggning blev föremål för en
utredning. Klagomålen avsåg fyra ärenden om uppehållstillstånd på grund av
anknytning och ett ärende om uppehållstillstånd på grund av arbete.
Utredningen ledde fram till ett beslut i september 2017, i vilket JO upprepade
att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket
har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid och inom gällande tidsfrister. (Se
JO 2018/19 s. 629.)

I november 2017 träffade JO Migrationsverkets ledning för att bl.a. följa upp
verkets åtgärder för att komma till rätta med långa handläggningstider.
Migrationsverket uppgav då att man under 2018 skulle anpassa verksamheten
till ett minskat asylmottagande men att neddragningen inte skulle påverka
prognoserna för ärendebalanserna och handläggningstiderna om
ärendetillströmningen låg kvar på förväntade nivåer. (Se protokoll den
29 januari 2018 i JO:s ärende 6857-2017.)
                                                                    Dnr 2079-2019       Sid 4 (7)
                                                                        2878-2019


I ett beslut i januari 2018, som rörde handläggningstiden i ett asylärende,
upprepade JO på nytt att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till
att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid. JO uttalade
också en avsikt att fortsatt följa utvecklingen mot bakgrund av att de åtgärder
som Migrationsverket vidtagit ännu inte hade fått fullt genomslag och att
Migrationsverket ännu inte kommit tillrätta med handläggningstiderna.
(Se JO 2018/19 s. 634.)

JO har alltså flera gånger granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I
de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som
inleddes under andra halvåret 2015 har JO inte uttalat någon kritik mot verket,
trots att handläggningstiderna inte varit acceptabla, utan istället betonat att det
ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har
resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.

Även Justitiekanslern (JK) har under senare år vid flera tillfällen uttalat sig om
Migrationsverkets handläggningstider (se bl.a. JK:s beslut den 16 juli 2019, dnr
4036-18-2.1).

## Bedömning

Bedömning
Utgångspunkter för den aktuella granskningen
Under mötet med JO i november 2017 förklarade Migrationsverket att verket
fr.o.m. 2018 skulle anpassa verksamheten till ett minskat asylmottagande.
Antalet klagomål till JO om långsam handläggning hos Migrationsverket har
dock fortsatt att vara högt. JO har inte utrett alla dessa ärenden men har sedan
hösten 2018 i de fall det varit motiverat erinrat verket om de krav som ställs på
en skyndsam handläggning enligt förvaltningslagen. JO har även, i
förekommande fall, erinrat om författningsreglerade tidsfrister.

Den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har
klingat av och Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de
nya förhållandena. Under första halvåret 2019 beslutade JO därför att utreda ett
antal ärenden som rörde långa handläggningstider hos Migrationsverket och
begärde att verket skulle yttra sig. Bland dessa ärenden finns de två ärenden
som är föremål för JO:s bedömning i detta beslut. De övriga ärendena där
Migrationsverket skulle yttra sig rörde handläggningstiderna i ärenden om
medborgarskap och uppehållstillstånd på grund av anknytning samt ärenden om
asyl där Säkerhetspolisen var remissinstans, se nedan under Övergripande
synpunkter.

Det kan naturligtvis fortfarande finnas vissa kvardröjande effekter, men enligt
min mening går det inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos
Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015. Det är
med denna utgångspunkt som jag granskar de nu aktuella ärendena om långa
handläggningstider.
                                                                  Dnr 2079-2019       Sid 5 (7)
                                                                      2878-2019


Krav på skyndsam och effektiv handläggning
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § första stycket förvaltningslagen
[2017:900], FL). En motsvarande bestämmelse fanns i 7 § förvaltningslagen
(1986:223) som gällde till den 1 juli 2018.

I 8 kap. 10 § första stycket utlänningsförordningen finns en särskild tidsfrist för
handläggningen av asylärenden på 6 månader eller, om det finns särskilda skäl,
15 månader. Denna frist gäller dock endast för ansökningar som lämnats in efter
den 19 juli 2018.

Migrationsverkets beslut i asylärenden har stor betydelse för dem som berörs.
Om ett uppehållstillstånd beviljas med anledning av asylansökan innebär det att
sökanden får stanna i Sverige, medan ett avslag som regel innebär att han eller
hon måste lämna landet. Under den tid som det tar att handlägga ansökningar
om asyl lever de som berörs i ovisshet om utgången. Det kan orsaka otrygghet
och lidande att under lång tid vänta på ett beslut som har avgörande betydelse
för framtiden. Jag vill därför framhålla det som JO har understrukit flera gånger
tidigare, nämligen vikten av att ärenden som har stor inverkan på enskildas liv
avgörs inom rimlig tid (se bl.a. JO 2018/19 s. 634). Detta framhålls också i
förarbetena till den nya förvaltningslagen (se prop. 2016/17:180 s. 106).

Det kan behöva accepteras att en myndighet, exempelvis till följd av händelser i
omvärlden, gör en prioritering mellan olika ärendeslag. Det kan också vara
godtagbart att prioriteringar görs inom ett ärendeslag. Vad som däremot inte
kan accepteras är att vissa ärendeslag under en längre tid i praktiken prioriteras
ned eller att enkla och lättutredda ärenden i alltför stor utsträckning blir
avgjorda på bekostnad av att handläggningen av mer omfattande eller
komplicerade ärenden avstannar. En myndighet kan inte heller organisera sin
verksamhet så att nedprioriterade ärenden får en oacceptabelt lång
handläggningstid, även om den totala mängden ärenden minskar.

Den tid det tar att handlägga ett ärende är beroende av bl.a. ärendets karaktär
och behovet av utredningsinsatser. Det går därför inte att generellt uttala vad
som är en godtagbar handläggningstid. En fullständig passivitet från
myndighetens sida är i princip aldrig acceptabelt. Det är inte heller en längre
tids frånvaro av åtgärder som på ett effektivt sätt driver handläggningen framåt.

För att åstadkomma ett effektivt flöde är det viktigt att myndigheten i ett tidigt
skede av handläggningen uppmärksammar behovet av eventuella
kompletteringar och gör en bedömning av ärendets fortsatta handläggning. Det
kan vara lämpligt att redan då upprätta en plan för ärendets avgörande.
Myndigheten bör också regelbundet gå igenom äldre ärenden och följa upp
gjorda tidsplaner för att kunna vidta åtgärder om handläggningen riskerar att dra
ut på tiden. Detta är särskilt viktigt i pressade lägen när prioriteringar behöver
göras. Ansvaret för att detta blir utfört ligger hos cheferna inom myndigheten
och ytterst hos dess ledning.
                                                                  Dnr 2079-2019      Sid 6 (7)
                                                                      2878-2019


Handläggningen av AA:s, BB:s respektive CC:s ärende
Av utredningen framgår bl.a. följande om handläggningen av de aktuella
ärendena.

AA och BB ansökte om asyl i Sverige den 8 januari 2016. Migrationsverket
ansåg inledningsvis att ärendena skulle handläggas enligt den s.k.
Dublinförordningen men de lottades under våren 2016 över till en
asylprövningsenhet. Migrationsverket prövade ansökningarna slutligt den
29 maj 2019.

CC ansökte, efter att hans tidigare utvisningsbeslut hade preskriberats, på nytt
om asyl den 9 februari 2016. Migrationsverket prövade ansökan slutligt den 29
maj 2019.

Samtliga ansökningar om asyl gavs in före den 20 juli 2018 och tidsfristen i
8 kap. 10 § första stycket utlänningsförordningen var därför inte tillämplig i
något av ärendena.

Jag kan konstatera att AA:s, BB:s respektive CC:s ansökan kom in vid en
tidpunkt då antalet asylansökningar fortfarande var mycket stort. Det är
ofrånkomligt att det har påverkat handläggningstiden i ärendena.
Migrationsverket har vidare framhållit att ärendena var komplicerade eftersom
de rörde statslösa personer från Gulfstaterna. Jag har förståelse för att
utredningskrävande och komplicerade ärenden tar längre tid än andra ärenden,
liksom att handläggningstiderna i de aktuella ärendena också påverkades av att
det kom ny praxis och ny landinformation under pågående handläggning.

Handläggningstiderna i AA:s, BB:s respektive CC:s ärende har dock överstigit
tre år. Enligt min mening var en så lång handläggningstid inte acceptabel även
om ärendena var komplicerade och inleddes vid en tidpunkt när
Migrationsverket hade en stor ärendeinströmning. Jag vill betona att ett
utredningskrävande eller komplicerat ärende ställer särskilt höga krav på en
tidig bedömning av vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta och en
regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder. Om ny praxis eller information
medför att ytterligare utredningsåtgärder måste vidtas i ett ärende som redan har
lång handläggningstid måste dessa åtgärder vidtas skyndsamt och
beslutsskrivandet därefter prioriteras. Det har förekommit oacceptabelt långa
perioder av passivitet i handläggningen i de aktuella ärendena, bl.a. en period på
cirka elva månader i AA:s och BB:s ärenden och en period på cirka ett år och
fyra månader i CC:s ärende. Jag kan dock konstatera att de aktuella perioderna
tog sin början under våren 2017 då effekterna av den kraftiga ökning av
migrationen som inleddes under hösten 2015 ännu inte helt klingat av.

Sammanfattningsvis har de långa handläggningstiderna stått i strid med
förvaltningslagens krav att ett ärende ska handläggas så snabbt och
kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Migrationsverket ska kritiseras för den långsamma handläggningen av AA:s,
BB:s respektive CC:s ärende.
                                                                 Dnr 2079-2019     Sid 7 (7)
                                                                     2878-2019


Övergripande synpunkter
Vid JO:s möte med Migrationsverkets ledning i november 2017 bedömde
verket att de äldre asylärendena skulle kunna ha avarbetats under andra halvåret
2018. Verket räknade med handläggningstider på tre till fyra månader för de
asylärenden som skulle komma in under andra halvåret 2018.

I sitt yttrande till JO inom ramen för de nu aktuella klagomålsärendena har
verket uppgett som skäl för de långa handläggningstiderna – förutom ärendenas
svårighetsgrad – en personalomställning på verket grundad på kraftiga
budgetneddragningar och höga balanser. Verket har under de senaste åren varit
tvunget att flera gånger anpassa sin organisation efter förutsättningarna och
budgetneddragningarna.

De långa handläggningstiderna i asylärenden har, som jag nämnt, under en lång
tid varit föremål för klagomål hos JO. Situationen verkar dock ha förbättrats
avsevärt jämfört med hur det såg ut för några år sedan. Av den verksamhets-
och utgiftsprognos som Migrationsverket gjorde i oktober 2020 framgick att
författningsreglerade handläggningstider beräknas nås under 2021 inom bl.a.
ärendeslaget asyl. Det är naturligtvis positivt. Jag kan dock konstatera att den
bedömning som Migrationsverket gjorde 2017, om att asylärendena redan
hösten 2018 skulle kunna avgöras inom författningsreglerade tidsfrister, inte
höll. Att Migrationsverket har problem med långa handläggningstider i flera
ärendeslag framgår tydligt av de anmälningar som kommer in till JO. Det kan
befaras att åtgärder för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna
inom ett ärendeslag får konsekvenser även för ärenden av ett annat slag. Jag
kommer därför att fortsätta att följa utvecklingen. Jag översänder en kopia av
detta beslut till Regeringskansliet för kännedom.

Jag kan avslutningsvis nämna att jag denna dag också fattat beslut i ärenden
som rör Migrationsverkets handläggningstider i ärenden om medborgarskap (se
JO:s ärenden med dnr 130-2019 och 554-2019), uppehållstillstånd på grund av
anknytning (se JO:s ärenden med dnr 8443-2018, 335-2019 och 447-2019) och
ärenden om asyl där Säkerhetspolisen varit remissinstans (se JO:s ärenden med
dnr 659-2019 och 790-2019).

Ärendena avslutas.
