# Kritik mot Kriminalvården för att vissa formuleringar i beslut inte uppfyllt kraven på saklighet och opartiskhet

JO 2023-11-21 dnr 2084-2023

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2023-11-21             2084-2023              1 (4)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården för att vissa formuleringar i beslut inte
                        uppfyllt kraven på saklighet och opartiskhet


                          Beslutet i korthet: JO är kritisk till vissa formuleringar i beslut om besöks- och
                          telefontillstånd eftersom de kan ge intryck av att beslutsfattaren har en negativ
                          uppfattning om en viss folkgrupp och att det kan ha påverkat utgången i ärendena.
                          Hon framhåller att redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet
                          inte iakttas är tillräcklig för att ett handlande ska kunna anses strida mot de grundlags-
                          stadgade kraven på detta i 1 kap. 9 § regeringsformen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 8 mars 2023 framförde AA bl.a. följande
                        klagomål mot Kriminalvården och tjänstemannen BB vid anstalten Hall.

                        BB har avslagit hans ansökningar om besöks- och telefontillstånd och har inte
                        varit objektiv och saklig. I de två besluten hänvisar BB till hans etniska
                        tillhörighet som resande, vilket är diskriminerande och kränkande.

                        Tillsammans med anmälan lämnade AA in de aktuella besluten, daterade den
                        28 februari 2023, från anstalten Hall (dnr KV-BT-15983-23 och
                        KV-BT-15982-23). I dessa står bl.a. följande under rubriken ”Utredningen”:

                                Av tidigare upprättad verkställighetsplan, skapad 2020-06-04, framgår under
                                insatskategori prokriminella attityder och värderingar att AA utgår väldigt
                                mycket från den kultur (resande) han tillhör. Han har svårt och se att brottsoffer
                                kan fara illa av de brott som de kan utsättas för. I viss mån finns dock förståelse.
                                Han skulle ”aldrig” be en polis om hjälp oavsett orsak. Han har svårt och sätta
                                sig in i en kvinnas vilja till ett eget liv i ett partnerskap, han återvänder många
                                ggr till att hans kvinna skall lyda honom enl. den traditionen hans familj har. Han
                                vill gärna förtydliga att människor bemöts som de bemöter honom. Våld finns i
                                hans närmiljö på ett väldigt påtagligt sätt när man pratar med honom. Han
                                uppger att han aldrig skulle kunna gå ifrån en situation där någon utmanar
                                honom, oavsett hur utgången kan sluta i. Vissa saker är värda ett ”livstidsstraff”.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 2084-2023        Sid 2 (4)




Utredning
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över klagomålen. Yttrandet skulle
särskilt beröra frågan om beslutsmotiveringarna är förenliga med 1 kap. 9 §
regeringsformen.

I sitt remissvar anförde myndigheten, genom regionchefen vid Region
Stockholm, följande:

      Uppgifter har inhämtats från anstaltsledningen vid Hall. Även personal på
      anstalten Tidaholm har lämnat uppgifter.
      Uppgifterna om anmälarens etniska/kulturella tillhörighet kommer från
      anmälarens tidigare verkställighetsplanering och är upprättade under 2020.
      Uppgifterna har framkommit under ett utredningssamtal och framförts av
      anmälaren själv. Tjänstemannen som genomförde utredningssamtalet uppger att
      anmälaren vid tillfället ville betona sin etniska/kulturella tillhörighet och att det
      var viktigt för anmälaren att detta skulle omnämnas i hans journal.
      De aktuella besluten avser ansökan om besöks- och telefontillstånd till
      anmälarens flickvän. Dessa typer av beslut föregås alltid av en riskbedömning
      vari relevanta omständigheter ska framgå. Beslutsfattaren i ärendet har använt
      sig utav uppgifter från Kriminalvårdens systemstöd (KVR).

## Författningsbestämmelser

Av 1 kap. 9 § regeringsformen (1974:152), RF, framgår att domstolar samt
      förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter
      ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
      opartiskhet.
      Av 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), FäL, framgår att varje intagen ska
      bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
      svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
      Av 1 kap. 5 § FäL framgår att verkställigheten ska utformas så att den intagnes
      anpassning i samhället underlättas och så att negativa följder av frihetsberöv-
      andet motverkas.
      Av 32 § förvaltningslag (2017:900) framgår att ett beslut som kan antas påverka
      någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande moti-
      vering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla
      uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som
      har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

      Kriminalvården, region Stockholm, gör följande bedömning
      Anmälaren har uppvisat en nedvärderande kvinnosyn genom att bl.a. uttrycka att
      en kvinna ska lyda honom. Anmälaren har till kriminalvårdens personal sagt att
      detta synsätt följer av familjens tradition och att det är kopplat till den etniska/
      kulturella tillhörigheten hans familj tillhör. Anmälarens uppgifter har påverkat
      riskbedömning och varit en utav omständigheterna som har varit av betydelse för
      myndighetens ställningstagande. Det har därför varit nödvändigt att omnämna
      uppgifterna för att uppfylla de krav som ställs av förvaltningslagen rörande
      motiveringsskyldighet.
      Mot bakgrund av ovanstående anser Kriminalvården att man har iakttagit den
      saklighet och opartiskhet som erfordras av 1 kap. 9 § RF.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.
                                                                    Dnr 2084-2023       Sid 3 (4)




Bedömning
Som Kriminalvården har redogjort för följer det av 1 kap. 9 § regeringsformen,
RF, att myndigheten i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet.

Bestämmelsen ger uttryck för en allmängiltig objektivitetsprincip inom offentlig
verksamhet. Kravet på saklighet och opartiskhet omfattar inte bara hur en sak
rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut
eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan
uppfattas är av betydelse. Man talar ibland om en objektiv och en subjektiv sida
av grundlagsbestämmelsen. Den subjektiva är då hur de involverade myndig-
hetspersonerna själva anser sig ha agerat, medan den objektiva är hur deras
agerande har kunnat uppfattas utifrån. Det räcker med att det förekommer rent
objektiva invändningar mot en myndighets agerande för att grundlagsregeln ska
aktualiseras. Reglerna om saklighet och opartiskhet överlappar i viss mån
varandra. Kravet på saklighet innefattar dock annat och mer än vad kraven på
likabehandling och opartiskhet medför, t.ex. vad gäller bemötande, formu-
leringar och förmåga att hålla sig till den sakfråga som myndigheten vanligen
har att avgöra i förhållande till den enskilde. Redan risken för att andra kan
uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräcklig för att ett
handlande ska kunna anses strida mot kraven i bestämmelsen. (Jfr Bull och
Sterzel, Regeringsformen – en kommentar [2023, version 5, JUNO], s. 56 f. och
t.ex. JO:s beslut den 6 november 2019, dnr 5866-2018.)

Att en myndighet ska vara saklig och opartisk i sin verksamhet framgår också
av 5 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900).

Det är givetvis mycket angeläget att en beslutsfattare inom Kriminalvården
bemödar sig om att utforma beslut på ett korrekt och sakligt sätt. Det innebär
bl.a. att de omständigheter som är av betydelse för bedömningen ska redovisas,
och det bör framgå vilka uppgifter den enskilde själv har lämnat. Att beslut
utformas med noggrannhet är viktigt för att den intagne ska kunna både förstå
resonemanget i det enskilda fallet och angripa utgången genom ett över-
klagande. Det har även betydelse för allmänhetens förtroende för myndigheten.

Jag saknar skäl att ifrågasätta Kriminalvårdens uppgifter om att AA tidigare har
gett uttryck för det som framgår av de citerade delarna från besluten. Enligt min
mening kan dock formuleringarna, i synnerhet de inledande meningarna, ge
intryck av att beslutsfattaren själv har en negativ uppfattning om romsk kultur
och att det kan ha påverkat utgången. Jag kan alltså ha förståelse för hur AA
tolkade saken. Som jag har redogjort för är redan risken för att andra kan
uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas tillräcklig för att ett handlande
ska kunna anses strida mot 1 kap. 9 § RF. En sådan risk har funnits i detta fall,
och de grundlagsstadgade kraven på saklighet och opartiskhet är därmed inte
uppfyllda. Jag är kritisk till detta.
                                                             Dnr 2084-2023   Sid 4 (4)




Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson




Ärendet har föredragits av områdesansvariga rättssakkunniga Nathalie
Stenmark. Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
