# Kritik mot Vård- och omsorgsnämnden i Mölndals kommun för att nämnden tillämpar rutiner för drogtest av anställda som står i strid med 2 kap. 6 § regeringsformen

JO 2018-02-27 dnr 2089-2016

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2018-02-27               2089-2016              1 (6)
Stf justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot Vård- och omsorgsnämnden i Mölndals kommun för att
                        nämnden tillämpar rutiner för drogtest av anställda som står i strid
                        med 2 kap. 6 § regeringsformen


                          Beslutet i korthet: Misstanke uppstod om att en anställd fritidsassistent inom vård-
                          och omsorgsnämnden var påverkad av droger. Arbetsgivaren bad därför den
                          anställde att lämna ett drogtest. Testet var negativt. Frågan som JO tar ställning till är
                          om drogtestet genomfördes i strid med 2 kap. 6 § regeringsformen.
                          Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga
                          ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). Skyddet får enligt vissa förutsättningar
                          begränsas genom lag. Ett ingrepp är bl.a. påtvingat om det genomförs efter hot om
                          någon sanktion eller andra former av påtryckningar.
                          JO konstaterar inledningsvis att 2 kap. 6 § regeringsformen var tillämplig i förhållandet
                          mellan nämnden och den anställde. Något lagstöd som är av intresse i detta fall för att
                          kräva att en anställd ska genomföra ett drogtest finns inte. Det innebär att den
                          anställde måste ge sitt samtycke till att lämna ett drogtest för att det ska få
                          genomföras. Nämnden uppgav att testet hade genomförts på frivillig grund, och JO
                          anser att det som har kommit fram inte ger tillräckligt underlag för att kritisera
                          nämnden för genomförandet av drogtestet i det här fallet.
                          På kommunens intranät informeras medarbetarna dock bl.a. om att en vägran att
                          utföra ett drogtest likställs med ett positivt test. En anställd som tar del av den
                          informationen torde inte uppfatta möjligheten att avstå från att lämna ett drogtest som
                          ett verkligt alternativ. Nämndens riktlinjer och rutiner för drogtest i den delen utgör en
                          form av påtryckning som står i strid med 2 kap. 6 § regeringsformen. JO kritiserar
                          nämnden för utformningen av rutinerna i denna del.

## Bakgrund

A.A. är anställd som fritidsassistent inom Vård- och omsorgsnämnden i
                        Mölndals kommun. Inför ett arbetspass i mars 2016 uppstod misstanke om att
                        A.A. var påverkad av droger. Arbetsgivaren bad honom därför att göra ett
                        drogtest. Drogtestet, som genomfördes av Aleforsstiftelsen, var negativt.

## Anmälan

I en anmälan till JO ifrågasatte A.A. arbetsgivarens agerande i saken. Han
                        anförde bl.a. att anonyma tips inte borde vara tillräckligt för att drogtesta honom
                        och att han kände sig kränkt och förnedrad.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 2089-2016         Sid 2 (6)




Utredning
JO begärde att vård- och omsorgsnämnden skulle yttra sig över det som A.A.
hade anfört i sin anmälan.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande (de omnämnda bilagorna har
utelämnats):

## Bakgrund

A.A. är anställd som fritidsassistent inom Mölndals stads vård- och
      omsorgsförvaltning. [– – –]
      Händelseförlopp tisdag 2016-03-29
      Under eftermiddagen 2016-03-29 uppvisade A.A. ett beteende som skapade
      frågor hos två oberoende av varandra anmälare.
      Det var under eftermiddagen B.B. [enhetschef; JO:s anm.] blev kontaktad vid
      två tillfällen av två personer som oberoende av varandra tog kontakt. Där man
      uttryckte stor oro för att A.A. gav ett starkt intryck av att vara påverkad av
      droger på något sätt utifrån hans beteende. Dels att han enligt anmälaren betedde
      sig underligt samt dels att en av anmälarna genom erfarenhet kände igen
      beteendet från en drogpåverkad person. Som anmälaren menade tydligt
      signalerade att A.A. skulle ha tagit droger i någon form.
      Händelseförlopp onsdag 2016-03-30
      Enhetschef B.B. konsulterade HR-avdelningen i Mölndals stad och gick igenom
      Mölndals stads rutin gällande droger, alkohol och andra hälsofarliga ämnen,
      som finns tillgänglig för alla medarbetare genom stadens intranät (se bilaga 1). I
      den finns anvisningar om hur en chef ska agera vid misstanke om drogpåverkan.
      B.B. tog även kontakt med Aleforsstiftelsen för rådgivning. Mölndals stad är
      medlem i Aleforsrådet och använder konsekvent Aleforsstiftelsens tjänster i
      frågor som rör alkohol, droger och andra berusningsmedel, som ett komplement
      till företagshälsovården. Denna information finns tillgänglig för alla medarbetare
      på stadens intranät (se bilaga 2). Aleforsstiftelsen medverkar även regelbundet på
      de utbildningar om alkohol och droger som staden anordnar för sina chefer.
      I enlighet med stadens rutin, rådde Aleforsstiftelsen B.B. att be A.A. utföra ett
      drogtest, vilket är i enlighet med stadens riktlinjer. B.B. valde just
      Aleforsstiftelsen för att deras tester skulle ge ett snabbare svar än de som utförs
      av företagshälsovården, vilket var av betydelse då A.A. hade ett arbetspass under
      eftermiddagen samma dag.
      Samtycke
      Enhetschef B.B. kontaktade A.A. per telefon 2016-03-30 och förklarade att
      misstanke om drogpåverkan inkommit och att hon därför ville att han lät testa sig
      för drogpåverkan. Hon hänvisade i detta samtal till sitt arbetsmiljö- och
      verksamhetsansvar. A.A. gav sitt samtycke och varken nekade till eller
      ifrågasatte att låta testa sig. B.B. försökte inte övertala eller tvinga A.A. på något
      sätt, utan ställde frågan muntligt. A.A. anmärkte inte vid tillfället på det faktum
      att testet skulle utföras hos Aleforsrådet.
      A.A. gav även samtycke till utandningsprov då frågan ställdes på plats av
      Aleforsstiftelsens medarbetare som utförde testet. Detta test gjordes alltså
      inte på arbetsgivarens begäran.
      Provtagning (ej övervakat urinprov) skedde 14:30 i Aleforsstiftelsens lokaler
      för öppenvård på Första Långgatan i Göteborg. Testet var negativt. A.A. arbetade
      samma kväll.
                                                                         Dnr 2089-2016         Sid 3 (6)




      Tydliggörande samtal onsdag 2016-04-06
      Med anledning av A.A:s agerande 2016-03-29 kallade arbetsgivaren till ett möte
      med A.A. och facklig företrädare. I detta möte fördes även dialog kring
      drogtestet. Det förtydligades att A.A. hade gett sitt samtycke till att låta testa sig
      för droger och att han inte var tvungen att göra detta. Detta bestreds inte av A.A.
      under mötet. Arbetsgivaren hänvisade vid detta tillfälle till stadens rutin gällande
      droger, alkohol och andra hälsofarliga ämnen.
      Övriga synpunkter från enhetschef B.B.
      Målgruppen på enheten där A.A. arbetar är barn med psykisk- och
      neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Dessa barn är i en mycket utsatt situation.
      Det får under inga omständigheter förekomma att personal arbetar under
      drogpåverkan.
      Det arbetspass som A.A. skulle genomföra 2016-03-30 bestod även av sovande
      jour. Under sovande jour finns ingen annan vaken personal i huset, vilket gjorde
      att B.B. så fort som möjligt ville säkerställa att A.A. inte var drogpåverkad
      utifrån såväl arbetsmiljösynpunkt som brukarperspektiv.
      Synpunkter från berörd områdeschef
      Enhetschef B.B. har agerat helt enligt de rutiner som görs gällande för Mölndals
      stads rutiner och riktlinjer kring droger på arbetsplatsen. B.B. ringde
      undertecknad i egenskap av sin närmaste chef och informerade om situationen
      och om hur hon tänkte agera.
      Analys/bedömning
      [– – –] Arbetsgivaren måste agera enligt gällande riktlinjer för att säkerställa sitt
      lagstadgade arbetsmiljöansvar och verksamhetsansvar. Enhetschef B.B. har
      utfört sitt arbete som tjänsteman helt enligt de riktlinjer som gäller och skulle ha
      begått tjänstefel om hon inte agerat och vidtagit åtgärder på inkomna
      anmälningar. Hon hade också då särbehandlat A.A. i förhållande till övriga
      medarbetare inom Mölndals stad. Att chef uppmärksammas på A.A:s beteende
      från flera personer oberoende av varandra, gör att handlande är än mer angeläget.
      Provtagning syftar till att ge medarbetare möjlighet att fria sig från misstanke om
      påverkan genom en objektiv mätmetod, och arbetsgivarens uppfattning är att
      A.A. frivilligt valde att utnyttja denna möjlighet
I remissvaret har nämnden hänvisat till information som lämnas till
medarbetarna på kommunens intranät om stadens rutiner när det gäller alkohol,
droger och andra hälsofarliga ämnen. Informationstexten har i aktuella delar
följande lydelse:
      Misstänkt påverkan av alkohol, droger eller andra hälsofarliga ämnen:
              Arbetet avbryts omedelbart av ansvarig chef
              Säkerställande genom objektiva mätmetoder, alternativt erkännande
              Vägran att utföra test likställs med positivt test
              Ansvarig chef dokumenterar händelseförloppet (när – vad – hur)
A.A. fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Ett anställningsförhållande mellan en arbetstagare och en offentlig arbetsgivare
vilar på civilrättslig grund. Parter kan därför genom t.ex. kollektivavtal eller
anställningsavtal komma överens om en rätt för en arbetsgivare att genomföra
drogtester av en anställd.
                                                                  Dnr 2089-2016       Sid 4 (6)




När en anställd inom den offentliga sektorn drogtestas måste dock arbetsgivaren
beakta det grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp som följer av
2 kap. 6 § regeringsformen, RF.

Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga
ingrepp. Begränsningar i skyddet får göras genom lag (2 kap. 20 § RF). Med
kroppsligt ingrepp avses, förutom direkt våld mot människokroppen,
läkarundersökningar, mindre ingrepp som vaccinering och blodprovstagning
samt liknande företeelser som brukar betecknas som kroppsbesiktning, t.ex.
utandningsprov eller liknande alkoholtest. Även urinprov omfattas av begreppet
(se t.ex. JO 2016/17 s. 497, dnr 749-2015, JO 2011/12 s. 471, dnr 6823-2009
och 2196-2010).

Skyddet mot kroppsliga ingrepp gäller endast om ingreppet är påtvingat. I
sådant fall krävs alltså lagstöd för att det ska få genomföras. Ett ingrepp är
påtvingat om det allmänna disponerar över maktmedel för att genomdriva
åtgärden. Det kan också vara påtvingat om den enskildes motstånd bryts genom
hot om någon sanktion. Regeln bör tolkas så att den ställer upp ett skydd också
mot att en befattningshavare uppträder på ett sätt som får till följd att den
enskilde med fog uppfattar sig vara tvingad att underkasta sig ingreppet. Det
kan vara fråga om underförstådda eller uttryckliga påtryckningar av olika slag
(se bl.a. JO 2010/11 s. 509, dnr 479-2010, JO 2011/12 s. 471, dnr 6823-2009
och 2196-2010 samt JO 2016/17 s. 497, dnr 749-2015).

Bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF skyddar den enskilde mot kroppsliga ingrepp från
det allmänna. Den fråga som jag först har att ta ställning till är därför om 2 kap.
6 § RF var tillämplig i anställningsförhållandet mellan nämnden och A.A.

När det gäller offentliga arbetsgivare har Arbetsdomstolen i ett avgörande
uttalat att 2 kap. 6 § RF kan vara tillämplig. I avgörandet konstaterade
Arbetsdomstolen att läkarundersökningar av en anställd inte främst var avsedda
att tillgodose det allmännas intresse som arbetsgivare, utan intresset av att
offentliga funktioner fullgjordes på ett riktigt sätt. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF
var därmed tillämplig (AD 1984 nr 94).

JO har i flera avgöranden ansett att bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF har varit
tillämplig i anställningsförhållanden mellan en enskild och en myndighet (se
bl.a. JO 2006/07 s. 97, dnr 2685-2004, JO 2003/04 s. 140, dnr 755-2003, och
JO:s beslut den 7 mars 2006 i ärendet med dnr 2461-2003).

Avgörande för om bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF var tillämplig i
anställningsförhållandet mellan nämnden och A.A. var alltså om arbetsgivaren
agerade i egenskap av det allmänna i förhållande till A.A. Nämnden har i
remissvaret anfört att ett drogtest var nödvändigt eftersom A.A. arbetade med
barn i en utsatt situation och att det inte under några omständigheter fick
förekomma att personal arbetade där under påverkan av någon drog samt att
drogtestet genomfördes utifrån såväl arbetsmiljösynpunkt som ett
                                                                   Dnr 2089-2016       Sid 5 (6)




brukarperspektiv. Beslutet om att A.A. skulle tillfrågas om att låta sig drogtestas
motiverades alltså inte enbart av arbetsgivarens intresse, utan även av hänsyn
till det allmännas intresse av att verksamheten fullgjordes på ett säkert sätt till
skydd för barnen. Utgångspunkten är därför enligt min mening att 2 kap. 6 § RF
var tillämplig.

I 30 § lagen (1994:260) om offentlig anställning finns det bestämmelser om när
en arbetstagare hos bl.a. kommuner och landsting är skyldig att underkasta sig
periodiska hälsoundersökningar. Bestämmelsen saknar betydelse i det här
ärendet och jag går därför inte närmare in på den. Något lagstöd som är av
intresse i detta fall för att kräva att en anställd ska genomföra ett drogtest finns
inte heller i övrigt.

När 2 kap. 6 § RF är tillämplig krävs det alltså, för att en arbetsgivare ska få
drogtesta en anställd, att den anställde ger sitt samtycke till att lämna ett
drogtest. Frivilligheten måste vara reell för att samtycket ska kunna ligga till
grund för ett sådant ingrepp. Det ligger i sakens natur att en anställd befinner sig
i ett visst underläge i förhållande till arbetsgivaren. I en sådan situation måste
det ställas höga krav på arbetsgivaren när det handlar om att försäkra sig om att
den anställdes medverkan till ett drogtest är frivillig. Ett drogtest av en anställd
får inte genomföras efter hot om någon sanktion eller andra former av
påtryckningar.

När det gäller drogtestet av A.A. finner jag anledning att uttala följande:

A.A. är anställd i kommunen. För att arbetsgivaren skulle få drogtesta A.A.
krävdes att han frivilligt gick med på det. I sitt remissvar har nämnden uppgett
att A.A. lämnade sitt samtycke till att låta sig drogtestas. Nämnden anser alltså
att testet genomfördes på frivillig grund. Som jag har anfört ställs det höga krav
på arbetsgivaren när det gäller att försäkra sig om att den anställdes medverkan
är frivillig. Av utredningen framgår att kommunen på intranätet informerar
medarbetarna om att en vägran att utföra ett drogtest likställs med ett positivt
test. En anställd som tar del av den informationen torde inte uppfatta
möjligheten att avstå från att lämna ett drogtest som ett verkligt alternativ.
Vilken information som A.A. fick i det avseendet framgår dock inte av
nämndens remissvar. A.A. har för egen del inte heller anfört något i frågan. Det
kan alltså ifrågasättas om A.A. på ett tillfredsställande sätt fick möjlighet att
fatta ett eget beslut och fritt bestämma om han ville lämna ett drogtest. Med
hänsyn till den osäkerhet som råder härvidlag anser jag dock att jag inte har
tillräckligt underlag för kritik i denna del.

Informationen på kommunens intranät om att en vägran att utföra ett drogtest
likställs med ett positivt test utgör dock i sig en form av påtryckning som gör att
kommunens riktlinjer och rutiner i fråga om drogtest generellt står i strid med
bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF. Jag är därför kritisk till utformningen av
rutinerna i den aktuella delen, och förutsätter att nämnden ser över rutinerna och
att man då beaktar det som jag har anfört.
                                                                 Dnr 2089-2016      Sid 6 (6)




Det som A.A. i övrigt har anfört ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
