# Kritik mot Svea hovrätt för handläggningstiden i ett brottmål

JO 2008-02-27 dnr 2092-2007

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2008-02-27             2092-2007             1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Svea hovrätt för handläggningstiden i ett brottmål

## Anmälan

AA framförde i en anmälan jämte kompletteringar klagomål mot Svea hovrätt,
                        Polismyndigheten Gotland och Länsstyrelsen i Stockholms län m.fl. Han var miss-
                        nöjd bl.a. med handläggningstiden i ett brottmål och uppgav att hovrätten vid två
                        tillfällen ställt in huvudförhandlingen i ett mål om grovt rattfylleri för att ge förtur
                        till mål i vilka den tilltalade var häktad.

## Utredning

Dagboksblad i hovrättens mål B 2719-06 infordrades och muntliga upplysningar
                        inhämtades från hovrättsrådet BB och dåvarande beredningsassessorn CC, varvid
                        sammanfattningsvis följande framkom. Ett överklagande av en dom om grovt
                        rattfylleri kom in till hovrätten den 3 april 2006. Målet sattes den 8 september ut till
                        huvudförhandling att äga rum den 14 december. Den 23 november beslutade
                        hovrättslagmannen DD att ställa in huvudförhandlingen ”p.g.a. häktade mål”.
                        Målet sattes därefter på nytt ut till huvudförhandling, att äga rum den 23 mars
                        2007. Den 16 mars underrättades parter och vittnen om att huvudförhandlingen
                        ställts in. Vem som fattade beslut om detta eller orsaken till att förhandlingen
                        ställdes in framgick inte av akten. Den 13 april sattes målet på nytt ut till
                        huvudförhandling att äga rum den 3 oktober.

                        Ärendet remitterades till hovrätten för upplysningar och yttrande om hand-
                        läggningen av det aktuella målet.

                        Svea hovrätt (dåvarande hovrättspresidenten EE) kom in med ett remissvar till
                        vilket fogades upplysningar från DD samt kopia av hovrättens arbetsordning och
                        verksamhetsplan för år 2007 (här utelämnade).

                        DD upplyste följande.

                                  Under flera år har personalstyrkan i hovrätten minskat medan antalet mål inte
                                  har minskat och målen inte heller har blivit mindre omfattande eller mindre
                                  komplicerade. Följden har blivit ökade balanser. För att i den rådande situationen
                                  utnyttja befintliga resurser så effektivt som möjligt sätter avdelningen ut mål på
                                  följande sätt.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                             Dnr 2092-2007      Sid 2 (4)



      Det finns två grundläggande måltyper, fria mål och fristmål. De senare är mål som
      enligt lag eller eljest i princip skall företas till huvudförhandling inom viss tid efter
      det att de kom in till domstolen. Det rör sig framför allt om mål i vilka den tilltalade
      är häktad. De fria målen är övriga mål. Typiskt sett kommer fristmålen in till hov-
      rätten 4 - 8 veckor innan de måste sättas ut. Det är då av praktiska skäl för sent att
      sätta ut (åtminstone huvuddelen) av fria mål. Detta beror framför allt på ombuds
      (advokater och åklagares) andra engagemang etc. Utsättning måste därför ske i två
      steg. Först och med rätt god framförhållning, kanske några månader, sätts fria mål
      ut. Målen sätts ut efter ålder, eventuell förtur m.m. När de fria målen sätts ut vet man
      inte hur många fristmål som kommer att behöva sättas ut varje enskild förhandlings-
      dag. Utsättningen av fria mål får därför ske upp till en viss nivå av förhandlings-
      kapaciteten, uppskattad utifrån tidigare erfarenhet m.m. Någon mera exakt planering
      är inte möjlig. När sedan fristmålen kommer in är utgångspunkten att dessa skall
      sättas ut på dagar och tider som inte bokats in för fria mål. Men det händer att detta
      inte är möjligt, exempelvis därför att det har kommit in fler fristmål än förutsatt, att
      det har kommit in flera längre fristmål som måste sättas ut ungefär samtidigt eller att
      det med hänsyn till inblandade parters kalendrar etc. inte är möjligt att få ut frist-
      målen på dagar och tider som inte redan är upptagna av fria mål. Det senare gäller
      särskilt i mål med många häktade och därmed många advokater inblandade. Av och
      till måste det då bli så att någon advokat får frånträda och en annan träda in för att
      målet över huvud taget skall kunna sättas ut inom rimlig tid. Men det inträffar ändå
      att fler mål är utsatta en given dag eller vecka än avdelningens ledamöter kan
      hantera. Rutinen är då att med biträde av hovrättens administrativa fiskaler försöka
      få hjälp av någon extern kraft, i praktiken en pensionerad domare. Under exempelvis
      maj månad anlitades pensionerade domare av avdelningen vid ca tio förhandlings-
      dagar och under juni månad fram till midsommar vid sex förhandlingsdagar. Men
      inte ens med hjälp av pensionerade domare är det alltid möjligt att fylla sitsarna
      och det återstår då inte annat än att ställa in ett, eller flera, fria mål. Vilket eller vilka
      mål som då skall ställas in bestäms utifrån samma kriterier som vid utsättning men
      det beaktas även om ett visst mål tidigare varit inställt. För att detta skall fungera
      i praktiken görs i huvudförhandlingslistan i förekommande fall en anteckning i
      anslutning till respektive mål om eventuell förturskaraktär samt om målet tidigare
      varit utsatt och inställt. Det händer dock ändå, som i förekommande fall, att ett mål
      måste ställas in trots att det tidigare fått ställas in. Frånsett fall där någon ledamot
      drabbats av plötslig sjukdom eller liknande är i princip det enda skälet till att mål
      ställs in på initiativ av hovrätten att förhandlingsutrymmet måste tas i anspråk för
      fristmål. Det är naturligtvis ytterst beklagligt såväl för den enskilde som för rätts-
      samhället i stort att utsatta mål ställs in eller över huvud taget att tiden från det att ett
      mål kom in till dess att det avgörs ibland kan bli lång. Det är emellertid ofrånkomligt
      i det rådande arbetsläget.
EE upplyste följande.
      Av dagboksbladet i mål nr B 2719-06 framgår att målet inkom till hovrätten den 3
      april 2006 och att målet sattes ut till huvudförhandling att hållas den 14 december
      2006. Den 23 november 2006 fattade chefen för avdelning 10, hovrättslagmannen
      DD, beslut om att förhandlingen skulle ställas in på grund av häktade mål. Målet
      sattes därefter åter ut till förhandling att hållas den 23 mars 2007. Av en anteckning i
      dagboksbladet den 16 mars 2007 framgår att parterna denna dag underrättats om att
      även förhandlingen den 23 mars 2007 ställts in. Orsaken till den inställda
      förhandlingen framgår inte av handlingarna i akten. Det saknas emellertid skäl att
      anta att förhandlingen ställdes in av annan anledning än att det inte fanns tillräckligt
      med ledamöter för denna förhandling och att beslutet fattats av DD. Förhandling är
      nu planerad att äga rum i Visby den 3 oktober 2007.
      Enligt bestämmelser i hovrättens arbetsordning, bilaga 2 (avsnitt 5.3) (här utelämnad
      – JO:s anmärkning), är ansvarig domare för varje mål referenten. Rotelinnehavaren
      är referent i målen på roteln, om inte annat beslutats. Beslut om att annan än rotel-
      innehavaren är referent skall framgå av akten eller, om beslutet är av generell natur,
      av hovrättens administrativa protokoll. Det ifrågavarande målet handläggs på avd.
      10, som arbetar i s.k. beredningsorganisation. Majoriteten av målen på en avdelning
                                                                        Dnr 2092-2007    Sid 3 (4)



      med sådan organisation är initialt fördelade på beredningschefens eller berednings-
      assessorns rotlar. Enligt beslut i hovrättens administrativa protokoll övergår ansvaret
      för mål på avd. 10 som företas till förhandling till den för förhandlingen utsedda
      referenten en vecka före förhandlingen. Av arbetsordningen följer vidare (avsnitt
      5.2.1) att det är chefen för varje avdelning som leder arbetet på avdelningen och har
      ansvaret för att efter samråd inom avdelningen planera och fördela detta arbete. I
      avdelningschefens ansvar ingår att indela ledamöter till förhandling. Beslut om att
      en förhandling skall ställas in på grund av hög arbetsbelastning fattas därmed av
      chefen för avdelningen, Ett sådant beslut skall dokumenteras i akten (5 och 25 §§
      förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol). Även skälen härför
      bör framgå. Tyvärr kom det inte att ske någon dokumentation av beslutet att ställa in
      den planerade huvudförhandlingen den 23 mars 2007 utan detta framgår endast
      indirekt av en anteckning om handläggningen på dagboksbladet.
      Avdelningarna har möjlighet att framställa begäran om förstärkning av ledamöter
      till den administrativa enheten, som då i möjligaste mån försöker att ordna extern
      hjälp. Vanligtvis är det pensionerade domare som förordnas för att delta i avgörandet
      av enskilda mål. Med hänsyn till det ansträngda arbetsläget vid hovrätten har an-
      vändningen av externa ledamöter ökat markant de senaste åren. Under det första
      halvåret år 2007 uppgick behovet av externa ledamöter till drygt 500 förhandlings-
      dagar jämfört med drygt 100 förhandlingsdagar under det första halvåret år 2004.
      Under vecka 12 år 2007 (19-23 mars) hade avdelning 10 förstärkning under fyra och
      en halv förhandlingsdagar med fyra pensionerade domare.
      Svea hovrätt har i budgetdialogen med Domstolsverket, som har att fördela de av
      statsmakterna beslutade anslagen för domstolarna, under tio års tid påtalat att resurs-
      tilldelningen till domstolen är otillräcklig och även innebär att Svea hovrätt – sett
      till antalet inkomna mål – tilldelas proportionellt mindre medel än andra hovrätter.
      Under år 2006 har emellertid ett beslut om en ändrad resursfördelningsmodell för
      överrätterna fattats av Domstolsverket att tillämpas från och med år 2007. Detta
       har för åren 2007-2009 inneburit en betydande anslagsökning för Svea hovrätt.
      Hovrätten har på grund härav nu fått utrymme att besluta att omvandla en liten
      tillfällig avverkningsenhet till en ny nionde avdelning, som blir hovrättens sjunde
      storavdelning. Denna avdelning byggs nu successivt upp och hovrätten får därmed
      en större kapacitet. Många års framställningar om förstärkningar har därmed nu nått
      ett viktigt resultat.
      Hovrätten har uppställt sina verksamhetsmål för år 2007. Ett av dem är att 75
      procent av brottmålen (exkl. förtursmål) skall vara avgjorda inom tio månader.
      Detta verksamhetsmål har bedömts vara realistiskt att söka uppnå (jfr om detta och
      även de av regeringen uppställda generella och långsiktiga verksamhetsmålen bi-
      fogade verksamhetsplan för år 2007, bilaga 3) (här utelämnad – JO:s anmärkning).
      Utfallet i slutet av augusti 2007 är beträffande det här aktuella verksamhetsmålet
      11,2 månader i hovrätten och 10,7 månader för avdelning 10.
      Det aktuella målet är nu tyvärr mer än ett år gammalt i hovrätten. Det tillhör därmed
      de äldsta brottmålen som faller utanför förturskategorin. Det är hovrättens för-
      hoppning att resursförstärkningen för åren 2007-2009 kommer medföra förbättrade
      möjligheter att snabbare avgöra fler mål i hovrätten.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret. Han kom in med en skrift i
vilken han framhöll att han begärde att JO skulle granska polisens agerande samt
framförde ytterligare synpunkter när det gäller länsstyrelsens handläggning.

Av ett därefter inhämtat dagboksblad framgick att hovrätten den 17 oktober 2007
meddelade dom i det överklagade målet.

Bedömning
Enligt 51 kap. 15 § första stycket rättegångsbalken (RB) ska hovrätten, om ett
brottmål inte avgörs utan huvudförhandling, bestämma tid för sådan förhandling.
                                                                    Dnr 2092-2007    Sid 4 (4)



Av andra stycket följer att hovrätten i ett mål där den tilltalade är häktad som
huvudregel ska hålla huvudförhandling inom fyra veckor efter det att tiden för s.k.
anslutningsöverklagande av tingsrättens dom gått ut. Detta innebär att hovrätten i
mål där den tilltalade är häktad i normalfallet är skyldig att hålla huvudförhandling
inom åtta veckor från dagen för tingsrättens dom. I 20 § förordningen (1996:379)
med hovrättsinstruktion föreskrivs att ett mål eller ärende ska avgöras så snart det
kan ske.

I det mål som här är i fråga var den tilltalade inte häktad. Någon särskild tidsfrist
för när huvudförhandling skulle hållas har därför inte gällt. Målet kom in till hov-
rätten den 3 april 2006. Vid två tillfällen ställdes utsatta huvudförhandlingar in. Vid
det första tillfället var skälet att annat mål där den tilltalade var häktad skulle ges
förtur. Annat har inte framkommit än att det även vid det andra tillfället berodde på
att hovrätten behövde ta ledamöter i anspråk för huvudförhandling i mål med
häktade tilltalade.

För en tilltalad som överklagat tingsrättens dom är det givetvis av vikt att en utsatt
förhandling kommer till stånd. Jag har emellertid förståelse för att det kan vara
nödvändigt för en domstol att ställa in huvudförhandlingen i ett mål som inte har
förturskaraktär för att möjliggöra att ett mål i vilket den tilltalade är häktad ska
kunna sättas ut. Av DD:s upplysningar framgår också att den utvägen i princip
används endast om andra alternativ, som t.ex. att förordna pensionerade domare,
inte är möjliga. Om en huvudförhandling på grund av sådana omständigheter fått
ställas in, bör det emellertid så långt det över huvud taget är möjligt undvikas att
huvudförhandling i målet av samma skäl måste ställas in vid ytterligare ett tillfälle.
En bedömning av vilket eller vilka mål som ska ställas in måste göras med
beaktande av att varje mål ska avgöras så snart det kan ske. DD har också uppgett
att hovrätten, när den beslutar om ett visst mål ska ställas in, beaktar om detta
tidigare varit inställt.

I det nu aktuella målet kom det att dröja ett och ett halvt år från det att målet i
hovrätten var färdigberett för huvudförhandling till dess att huvudförhandlingen
ägde rum. En sådan handläggningstid i ett mål av det aktuella slaget är enligt min
mening – även med beaktande av vad som upplysts om arbetssituationen vid
hovrätten – inte godtagbar. Hovrätten kan därför inte undgå kritik.

I likhet med vad hovrätten anfört i sitt remissvar anser jag att beslutet att ställa in
huvudförhandlingen även vid det andra tillfället borde ha dokumenterats i akten (5
och 25 §§ förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol). Det ska
därvid framgå när beslutet fattades och av vem. Det förefaller också lämpligt att,
såsom skett vid det första tillfället när förhandlingen ställdes in, skälen för beslutet
anges om inte dessa framgår av andra handlingar eller uppgifter i akten.

Vad AA i övrigt har anfört ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.
