# Initiativärende mot Centrala studiestödsnämnden (CSN) angående vissa frågor med anknytning till principen om allmänna handlingars offentlighet, m.m.

JO 2002-11-27 dnr 2151-2000

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                     Sid
                                                                      2002-11-27       2151-2000             1 (17)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Initiativärende mot Centrala studiestödsnämnden (CSN) angående vissa
                        frågor med anknytning till principen om allmänna handlingars
                        offentlighet, m.m.

## Bakgrund

Vid en inspektion av CSN i Stockholm den 21–24 februari 2000 granskades
                        slumpmässigt utvalda ärenden som hade handlagts av kontorets studiemedelsgrupp,
                        vuxenstudiestödsgrupp och återbetalningsgrupp. Iakttagelserna och vad som i
                        övrigt hade förekommit redovisades i ett protokoll (aktbilaga 1 i JO:s ärende med
                        dnr 701-2000).

                        Inspektionen följdes upp med en inspektion av CSN:s huvudkontor i Sundsvall den
                        10–12 april och den 22–23 maj 2000.

                        Under inspektionen av huvudkontoret granskades slumpmässigt utvalda ärenden
                        inom ärendegrupperna (dossier) 2321 (omprövning av beslut om studiemedel),
                        2322 (omprövning av omprövningsbeslut om studiemedel), 2325 (omprövning av
                        beslut om extra studiemedel), 2331 (omprövning av beslut om särskilt
                        vuxenstudiestöd) samt 2361 (omprövning av beslut om särskilt utbildningsbidrag).
                        Vidare granskades de elva äldsta ärendena inom ärendegruppen 2321 som ännu
                        inte hade lottats på en studiestödsutredare och de tio äldsta ärendena inom
                        ärendegrupperna 2321, 2331 och 2361. I samband med inspektionen av
                        huvudkontoret redovisades och diskuterades även de iakttagelser som JO hade gjort
                        vid CSN i Stockholm.

                        Iakttagelserna som gjordes i samband med inspektionen av CSN:s huvudkontor och
                        vissa uttalanden från JO:s sida i anledning av vad som framkommit vid
                        granskningen, redovisades i ett protokoll (aktbilaga 1 i JO:s ärende med dnr 1280-
                        2000 och aktbilaga 2 i JO:s ärende med dnr 701-2000).

## Initiativet

Vissa av de frågor som uppkom på grund av iakttagelser vid inspektionerna
                        avhandlades slutligt genom JO:s uttalanden i protokollet. Andra frågor var sådana
                        att JO beslutade att inhämta CSN:s yttrande över vad som hade framkommit. Detta
                        initiativ från JO:s sida rörde främst frågor med anknytning till



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                          www.jo.se
                                                                 Dnr 2151-2000   Sid 2 (17)




offentlighetsprincipen, bl.a. registrering av allmänna handlingar och
dokumentation. Initiativet rörde även frågor angående tidpunkten för när ett beslut
skall anses meddelat, formerna för underrättelse om beslut,
överklagandehänvisningar och handläggningen vid frivillig återbetalning.
Initiativet har handlagts inom ramen för detta ärende (dnr 2151-2000).

Utredning
CSN, genom generaldirektören AA, avgav ett remissvar.

I remissvaret hänvisades till ett nytt ADB-system som var under utveckling för att
användas som stöd vid handläggning av studiemedelsärenden efter de förändringar
av studiestödssystemet som skulle komma att äga rum den 1 juli 2001. Efter att
CSN under ett läsår hade handlagt studiemedelsärenden enligt den nya
studiestödslagen (1999:1395) fann JO att granskningen vid inspektionerna och
utredningen i ärendet skulle följas upp genom inhämtande av ytterligare
information. Med anledning härav beslutades att byråchefen BB samt
föredragandena CC och DD skulle besöka CSN:s huvudkontor. Syftet med besöket
var huvudsakligen att inhämta upplysningar om och att erhålla en demonstration av
den handläggning och dokumentation som skedde med stöd av det nya
handläggningssystemet för studiemedelsärenden.

De nämnda tjänstemännen besökte CSN:s huvudkontor den 5 och 6 september
2002 (protokoll, aktbilaga 6 i detta ärende). Under besöket redogjordes för
hanteringen av ansökningar om och utbetalningar av studiemedel i det nya
studiestödssystemet och CSN:s rutiner när ett överklagande av studiemedelsbeslut
inkom. Vidare demonstrerades handläggningssystemet i berörda hänseenden och
diskuterades vissa allmänna frågor. Under besöket fick JO:s tjänstemän möjlighet
att på egen hand granska vissa slumpmässigt utvalda ärenden rörande s.k.
beviljning av studiemedel inklusive ärenden där ett studiemedelsbeslut hade
överklagats till Överklagandenämnden för studiestöd. Granskningen var inriktad på
hur handlingar och andra åtgärder hade registrerats i handläggningssystemet.

I beslut den 27 november 2002 anförde JO André följande.

Bedömning
Inledning
Som framgår av det ovan anförda har min granskning huvudsakligen avsett
handläggningen av ett antal slumpmässigt utvalda ärenden. Med anledning av vad
som framkom vid den granskningen lämnar jag i det följande vissa synpunkter vad
gäller de datasystem som används vid ärendehandläggningen. Jag vill här framhålla
att dessa synpunkter skall ses mot bakgrunden av att det är ärendehandläggningen
som varit föremål för granskningen och inte datasystemen som sådana.

Offentlighetsprincipen, registrering av allmänna handlingar, dokumentation,
m.m.
För att medborgarna skall ha möjlighet att kontrollera den offentliga verksamheten
är det viktigt att verksamheten bedrivs i så öppna former som möjligt och under
insyn av allmänheten och massmedierna. En väsentlig del i denna
                                                                     Dnr 2151-2000    Sid 3 (17)




offentlighetsprincip är grundsatsen om allmänna handlingars offentlighet, den s.k.
handlingsoffentligheten. Handlingsoffentlighetens syften är bl.a. att garantera
rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen.

Bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Som handling i TF:s mening avses även en
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel. I 15 kap. sekretesslagen (1980:100) finns regler om
registrering av allmänna handlingar m.m. Där finns också särskilda bestämmelser i
9–14 §§ om upptagning för automatisk databehandling (ADB). Därutöver finns det
förvaltningsrättsliga bestämmelser och principer till skydd för den enskildes
rättssäkerhet när denne är part i ett ärende vid en myndighet.

Vid granskningen under inspektionerna framkom att det förhållandevis ofta var
förenat med avsevärda svårigheter att följa ärendehandläggningen. Som exempel
kan nämnas att det i vissa fall inte var möjligt att utläsa vilka handlingar som hade
getts in eller upprättats i ärendet. Det var inte heller alltid möjligt att se vilka
uppgifter som hade inhämtats eller vilka andra handläggningsåtgärder som hade
vidtagits.

Påfallande ofta hade inkomna eller upprättade handlingar registrerats under den i
sammanhanget vilseledande beteckningen ”tjänsteanteckning”. Som exempel på
handlingar som hade registrerats på sådant sätt kan nämnas av studiestödstagaren
inlämnade kompletteringar, uppgift från en skola om studieavbrott och
förfrågningar från den enskilde. Det uppmärksammades även att ett beslut som
CSN hade meddelat i ett återkravsärende hade registrerats under beteckningen
”tjänsteanteckning”.

När det gällde ärenden rörande vuxenstudiestöd konstaterades att det inte var
möjligt att följa ärendena ”historiskt” eftersom ett gammalt beslut försvann i
samma stund som ett nytt beslut fattades. Beslut och förelägganden var registrerade
med ett omfattande kodsystem, och det var inte alltid möjligt att rekonstruera hela
texten på handlingar som CSN hade skickat till studiestödstagaren.

Vidare uppmärksammades att handläggningssystemet för ”beviljning” av
studiemedel enligt den då gällande studiestödslagen (1973:349) innehöll flera olika
”bilder”. För att få en överblick över handläggningen måste information hämtas
från olika ställen i systemet, vilket föranledde att det för en utomstående betraktare
i vissa fall var svårt att följa ärendehandläggningen. Med undantag för det nyare
återbetalningssystemet var det inte heller möjligt att se eller rekonstruera hela
texten på kompletteringsförelägganden och beslut.

Såvitt avser de nu nämnda frågorna anförde CSN huvudsakligen följande.

      Den tekniska utvecklingen inom CSN
      CSN började redan under senare delen av 1970-talet använda ADB som hjälpmedel
      vid handläggningen av studiemedel. Vid denna tidpunkt fanns redan ett ADB-
      system i drift för handläggningen av återbetalningsärenden. Dessförinnan var alltså
      handläggningen av beviljningsärenden helt manuell, och alla uppgifter i ett
                                                                    Dnr 2151-2000     Sid 4 (17)



studiestödsärende fanns alltså i pappersakter. Då CSN konstruerade det första ADB-
systemet för handläggning av studiemedelsärenden skedde detta på sätt att för
ärendets handläggning – då främst det kommande beslutet – relevanta uppgifter kom
att registreras beträffande enskild sökande. Syftet med ADB-systemet var alltså att
registrera uppgifter för beviljning och utbetalning av studiemedel för att därigenom
öka snabbheten i handläggningen. De uppgifter/handlingar som CSN fått från
sökande och de uppgifter CSN tillfört ärendet under handläggningen antecknades
manuellt på själva studiemedelsansökan. Registreringar på själva
ansökningshandlingen utvisade allt som skett i ärendet.
Det första ADB-systemet var till sin konstruktion således ett hjälpmedel vid
handläggningen av studiemedelsärenden för främst kompletteringar, expedieringar
och utbetalningar av studiemedel. CSN antecknade därutöver på
studiemedelsansökan vad som gjorts i ärendet, t.ex. vilket beslut som fattats och om
t.ex. beslut ändrats. Eventuella tillkommande inkomna eller upprättade handlingar
sorterades in i studiemedelsansökan som alltså var själva akten i ett
studiemedelsärende. Det första ADB-systemet för studiemedelshandläggning
ersattes efter cirka tjugo år av ett nytt system som konstruerats med beaktande av
särskild analys av de – såväl direkta som indirekta – krav som bestämmelser i
tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och förvaltningslagen ställer på en
myndighet som CSN för att en god offentlighetsstruktur i myndighetens
ärendehantering skall anses föreligga. En orsak till att implementeringen av vad som
anförts i analysen inte i dag leder till önskat resultat är att CSN efter det att analysen
gjorts införde elektronisk dokumenthantering (EDH). De handläggningsrutiner som
gällde då det första ADB-systemet togs i drift måste sägas ha uppfyllt kravet på god
offentlighetsstruktur eftersom själva studiemedelsansökan innehöll samtliga
allmänna handlingar och genom manuella påtecknanden också utvisade allt vad som
hänt i ärendet.
Då det senaste ADB-systemet för studiemedelshandläggning togs i bruk hade
således en väsentlig förändring skett inom CSN vad avser hanteringen av
studiemedelsärenden. CSN hade alltså börjat tillämpa EDH varför
studiemedelsansökningarna scannades in. Det fanns alltså inte längre någon ansökan
att göra anteckningar på. Då EDH-tekniken infördes befann sig CSN i slutfasen av
konstruktionen av det ADB-system som nu används för handläggning av
studiemedelsansökningar. Detta ADB-system konstruerades som fullständigt
handläggningssystem i vilket det skulle vara möjligt att följa ett ärendes
handläggning. Systemet har för detta ändamål en händelselista, en dokumentlista
och en lista över ”studiekontroller”. Händelselistan är tänkt att utgöra diariet i
ärendet och dokumentlistan är tänkt att utvisa samtliga handlingar i ärendet. Av
listan över studiekontroller framgår att CSN t.ex. inhämtat uppgifter från Ladok
avseende registreringar på utbildning som lett till utbetalning.
Omkring år 1985 utvecklade CSN ett datasystem för handläggningen av särskilt
vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Detta system var i
grunden konstruerat på samma sätt som CSN:s första ADB-system för
studiemedelshandläggning dvs. som ett hjälpmedel vid handläggningen men
förutsatte sådana manuella rutiner som anteckningar på ansökningshandlingen för att
en komplett dokumentation i ärendet skulle ske. 1997 tog CSN, efter endast ett par
månaders konstruktions- och förberedelsearbete, i bruk ett särskilt ADB-system för
handläggningen av särskilt utbildningsbidrag. Detta system är också konstruerat för
att i första hand i huvudsak registrera beslut och utbetalningar och är ett komplement
till de manuella rutinerna vid handläggningen. Utöver den ytterst korta
förberedelsetiden kom antalet ansökningar om särskilt utbildningsbidrag under
hösten 1997 att bli ungefär dubbelt så många som förutsatts från både regeringens
och CSN:s sida.
Från och med hösten 1995 använder CSN som tidigare nämnts vid
ärendehandläggningen på lokalkontoren EDH för dokumenthantering. /– – – /
Sammanfattningsvis kan konstateras att CSN under de senaste 25 åren tagit
omfattande teknik till hjälp för att försöka förkorta handläggningstiderna och öka
tillgängligheten etc. Denna tekniska utveckling har med hänsyn till de stora
                                                                  Dnr 2151-2000     Sid 5 (17)



volymökningar som CSN samtidigt under dessa år fått vidkännas fått tas i
produktion utan tillräcklig testverksamhet och kanske främst för kort upplärningstid
för CSN:s personal. Av vad ovan sagts framgår att de tidigare tekniska datasystemen
till sin grund konstruerats som hjälpmedel vid den manuella handläggningen. CSN:s
olika tekniska system för handläggning av studiestödsärenden utvisar också
skillnader avseende konstruktion och användningssätt och detta i förening med korta
inlärningsperioder för personalen kan naturligtvis leda till brister i överskådligheten
avseende handlingar och uppgifter som registreras i enskilda ärenden på sätt som
inte var tänkt. Ett exempel på detta kan vara vad som påtalas i rapporten angående
brev som registreras under tjänsteanteckning. Ett sådant förfarande leder inte till
någon registrering i händelselistan, dvs. diariet, inom datasystemet. För att detta
skall ske krävs att brevet scannas in som dokument. Ett inkommet brev i ett
studiestödsärende är en allmän handling som naturligtvis skall hanteras som ett
inkommet dokument.
Med hänsyn till de ärendevolymer CSN har att hantera har det varit absolut
nödvändigt att utveckla tekniska hjälpmedel för handläggningen. Denna tekniska
utveckling har också varit nödvändig för att CSN skall kunna göra prognoser och
uppföljning av verksamheten på sätt statsmakterna begär av myndigheten. Tyvärr
kan konstateras att i den hårda prioritering CSN varit tvungen att göra både av
tidsskäl men även ekonomiska skäl har utvecklingen av ADB-systemen i praktiken
medfört att offentlighetsstrukturen vid hanteringen av ärenden inte nått önskvärd
kvalitet. En numera uppenbar orsak härtill är att CSN inför införandet av EDH vid
handläggningen inte analyserade vilka konsekvenser en sådan väsentlig förändring
skulle få i förhållande till hur CSN:s ADB-system konstruerats och används.
Ovannämnda exempel på hur inkomna brev i studiestödsärenden felaktigt kan
hanteras visar på behovet av personalutbildning men även större anpassningar inom
ADB-systemen med hänsyn till CSN:s användning av EDH i ärendehandläggningen.
Vid en närmare analys av hur CSN registrerar allmänna handlingar i anledning av
vad som anförs i rapporten kan således konstateras att de nya tekniska datasystemen
som numera används inom CSN medger möjligheter vad avser sättet för registrering
av handlingar och uppgifter så att större överskådlighet nås. Orsaken till brister i
överskådligheten i ärenden torde då snarast stå att finna i brister vid personalens
användning av datasystemen i det dagliga arbetet. CSN har under många år, som
redan tidigare nämnts, arbetat under stor tidspress och härtill kommer att
verksamheten under de senaste åren varit underfinansierad. Då nya datasystem
därför snabbt måste ge effektivitetsvinster – såväl tidsmässiga som ekonomiska – i
verksamheten finns betydande risker dels att systemen tas i bruk alltför tidigt utan
erforderliga tester, dels för att personalens utbildning och träning inför införandet av
nya datasystem eftersättes. Att så varit fallet beträffande CSN:s personal är
uppenbart för CSN:s ledning. Även uppföljning vid personalens användning av
nykonstruerade datasystemen har varit bristfällig vilket är särskilt olyckligt då de
tekniska förändringarna varit så många och genomgripande under de senaste åren.

Utvecklingen av ett nytt datasystem inom CSN samt CSN:s ekonomiska ramar
För närvarande pågår ett intensivt arbete inom CSN att utveckla ett nytt datasystem
för studiemedel och detta system skall tas i drift under senare delen av våren 2001 i
anledning av den nya studiestödslag som träder i kraft den 1 juli 2001. Återigen har
CSN haft en mycket kort förberedelsetid för detta nya datasystem. Så sent som
under mitten av juni månad 2000 meddelade regeringen de bestämmelser som skall
verkställas av CSN genom användande av ett nytt datasystem. I praktiken får CSN
alltså en förberedelsetid på ungefär tre kvartal för konstruktion av ett nytt
datasystem samt utbildning av personalen som till den första juli 2001 skall behärska
dels ett nytt regelverk, dels ett nytt ADB-system.
Vid det senaste årsskiftet (1999/2000, JO:s anm.) tog CSN i drift ett nytt datasystem
för återbetalning. Vid konstruktionen av det nya återbetalningssystemet har särskilt
beaktats frågor om dokumentation av uppgifter och överskådlighet i
återbetalningsärenden. Klara förbättringar har också gjorts för att åstadkomma bättre
registreringar och överskådlighet.
                                                                      Dnr 2151-2000     Sid 6 (17)



      Även vid arbetet med återbetalningssystemet fanns en stor tidspress, främst påkallad
      av det förestående millennieskiftet. Tidspressen medförde även där att utbildning av
      personalen i det nya återbetalningssystemets användning skedde redan innan
      datasystemet var helt färdigutvecklat. Denna situation har under tidigare år tyvärr
      varit vanlig och naturligtvis resulterat i att personalen inte utbildas i att använda
      systemet fullt ut. Bristfällig utbildning kan också medföra att personalen på egen
      hand söker nya användningsvägar och arbetsmetoder i ett nytt datasystem.

## Sammanfattning

Inför arbetet med uppbyggnaden av det nya datasystemet för
      studiemedelshandläggning har CSN beaktat de synpunkter som lämnats i protokollet
      från inspektionen för att därigenom i görligaste mån nå önskade förbättringar. En
      omfattande utbildningsplanering finns för all personal inför den nya
      studiestödslagens ikraftträdande. Utbildningsinsatserna påbörjas redan under hösten
      2000.
      De diskussioner om och analyser av hur verksamheten handläggningsmässigt
      bedrivs, som CSN haft i anledning av de påpekanden som görs i protokollet över
      inspektionen, visar främst på brister avseende personalutbildning och uppföljning av
      hur personalen använder ADB-systemen för registreringar och dokumentation av
      uppgifter i ärenden. CSN söker vid uppbyggnaden av det nya datasystemet mer
      systematiskt behandla frågor rörande dokumentation och överskådlighet så att en
      bättre offentlighetsstruktur vinns. Den omständigheten att CSN ännu under flera år
      kommer att arbeta med att registrera uppgifter och handlingar i olika äldre
      datasystem medför även att
      CSN får ägna extra uppmärksamhet åt dessa frågor för att söka skapa ett enhetligt
      sätt att registrera uppgifter och handlingar för att överskådligheten därigenom kan
      bli så enhetlig som möjligt. CSN kan dock inte prioritera – av såväl tidsmässiga som
      ekonomiska skäl – att förändringar görs i gamla datasystem som inom ett par år inte
      längre skall användas även om sådana förändringar kan vara önskvärda. En
      uppstyrning av handläggningsrutiner bör dock kunna leda till betydande
      förbättringar i berört hänseende.
      Avslutningsvis kan konstateras att CSN:s ekonomiska ramar har stor betydelse när
      det gäller att upprätthålla en hög kvalitet. Med nuvarande ramar inför
      verksamhetsåret 2001 och med det tryck på nyutveckling av datasystem för att
      tillgodose bland annat det nya regelverkets absoluta behov av förändringar, är
      möjligheterna begränsade för CSN att nu avsätta ytterligare resurser för utveckling
      av högre kvalitativa lösningar.
CSN har omkring 1 100 anställda och omkring två miljoner kunder. Under vissa
veckor av året har CSN cirka 100 000 kundkontakter som skall tas om hand av
cirka 700 anställda (enligt CSN:s budgetunderlag den 20 februari 2002, sid. 12).
Det är en självklarhet att CSN:s ärendehantering måste ske med stöd av
datorbaserade handläggningssystem och en hög grad av maskinell handläggning.
Såvitt jag kan bedöma synes det även vara rationellt att myndigheten använder
EDH-teknik, dvs. elektronisk dokumenthantering. Tekniken innebär att
handlingarna i ett ärende scannas och kan läsas av handläggare inom hela
myndigheten (om det inte kan antas att en handling innehåller uppgifter som
omfattas av sekretess; se vidare nedan).

Allmänhetens och parters möjlighet till insyn i en myndighets verksamhet får inte
vara beroende av vilket medel myndigheten använder för sin ärendehantering.
Användningen av datorbaserade handläggningssystem får varken innebära något
intrång i den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen eller den enskildes
                                                                       Dnr 2151-2000     Sid 7 (17)




rättssäkerhet. De system som utvecklas måste därför vara anpassade så att
offentlighetsprincipen och den enskildes rättssäkerhet inte äventyras.

Enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § sekretesslagen skall allmänna handlingar som
inkommit till eller upprättats hos en myndighet registreras (diarieföras) utan
dröjsmål. Registrering får emellertid underlåtas i fråga om allmänna handlingar för
vilka sekretess inte gäller, dock under förutsättning att handlingarna i stället hålls
ordnade på sådant sätt att det utan svårighet kan fastställas om en handling har
inkommit eller upprättats.

En ovillkorlig registreringsskyldighet gäller sålunda bara för allmänna handlingar
som omfattas av sekretess. När det gäller allmänna handlingar som inte omfattas av
sekretess kan myndigheterna välja mellan att antingen registrera dem eller hålla
dem så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handlingarna inkommit
eller upprättats. Det är t.ex. inget som hindrar att den handling som initierar ett
ärende registreras medan övriga handlingar i ärendet, om de inte innehåller
uppgifter som kan vara föremål för sekretess, ordnas så att deras existens utan
omgång kan fastställas. När myndigheten har bestämt sig för ett visst system –
registrering eller ”bara” ordnad förvaring – är det nödvändigt att systemet tillämpas
på ett konsekvent sätt.

I 15 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen anges att regeringen får föreskriva
undantag från registreringsskyldigheten i fråga om handlingar av visst slag hos en
myndighet som förekommer i betydande omfattning. Regeringen har meddelat
sådana undantag från registreringsskyldigheten genom föreskrifter i 5 §
sekretessförordningen (1980:657). Handlingar som hör till ärenden hos CSN
omfattas inte av dessa föreskrifter.

När det gäller myndigheter som använder datasystem för sin handläggning finns
det som tidigare nämnts, utöver de grundläggande reglerna om allmänna
handlingar, viktiga bestämmelser i sekretesslagen. Bland dessa bör särskilt nämnas
15 kap. 9 § sekretesslagen som har följande lydelse.

      Myndighet som i sin verksamhet använder automatisk databehandling skall ordna
      denna med beaktande av den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av
      allmänna handlingar. Därvid skall myndigheten särskilt beakta
      1.  att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar,
      2.  att skyddet av sekretessbelagda uppgifter i upptagningar som är allmänna
         handlingar bör vara sådant att insynen enligt tryckfrihetsförordningen inte
         försvåras,
      3. att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör innehålla
         förkortningar, koder och liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av
         handlingen,
      4. att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning som är allmän handling
         och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett.
      Myndigheten skall vidare ordna databehandlingen med beaktande av det intresse
      som enskilda kan ha att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos
      myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
Av det refererade lagrummet framgår att en myndighet som använder datasystem
för sin handläggning skall ordna dessa med beaktande av offentlighetsintressena. I
                                                                     Dnr 2151-2000    Sid 8 (17)




förarbetena till bestämmelserna talar man om en god offentlighetsstruktur (se prop.
1981/82:37 s. 18 f. och 1990/91:60 s. 32 f., jfr även Offentlighets- och
sekretesskommitténs delbetänkande SOU 2002:97 ”Ordning och reda bland
allmänna handlingar”). Med en god offentlighetsstruktur avses att myndigheterna
skall arbeta under öppenhet men samtidigt ge skydd åt sekretessbelagda uppgifter.
Verksamhetssystemen måste givetvis byggas upp och anpassas efter den praktiska
verksamhet som de skall fungera i. En myndighets överväganden vid utvecklingen
av IT-verksamheten får emellertid inte enbart styras av tekniska, ekonomiska och
administrativa överväganden. Intresset av en rättssäker handläggning och av insyn i
verksamheten måste också väga tungt, inte minst när det gäller möjligheten att få
vetskap om vilka handlingar som finns hos en myndighet. Detta ställer särskilda
krav på diarium, sökhjälpmedel och annan information som kan ge en överblick.

I sammanhanget bör påpekas att en införd uppgift i en allmän handling i princip
aldrig får raderas. Om en uppgift rättas, måste den felaktiga uppgiften fortfarande
vara klart avläsbar.

Den muntliga information som inhämtas samt de kontakter och övriga åtgärder
som förekommer under ett ärendes handläggning, och som kan ha betydelse för
utgången i ärendet, måste enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223) dokumenteras.
Något formellt hinder mot att anteckningen görs i ett diarium eller liknande finns
inte. Är det fråga om mera omfattande anteckningar får det dock anses lämpligare
att sådana förs i en särskild handling.

Även uppgifter som inte direkt tillför ett ärende några sakuppgifter men som rör
ärendets yttre gång måste i stor utsträckning dokumenteras. Sådana uppgifter kan
gälla att kontakt förekommit med parter, andra personer eller myndigheter.

Om en myndighet använder sig av ADB har vidare bestämmelserna i 15 kap. 14 §
sekretesslagen betydelse. Lagrummet har följande lydelse.
      Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en
      upptagning för automatisk databehandling, skall upptagningen tillföras handlingarna
      i målet eller ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Bestämmelsen har tillkommit för att säkerställa att den som granskar ett mål eller
ärende i efterhand skall kunna göra klart för sig vilka uppgifter som påverkat
beslutet i målet eller ärendet. Att upptagningarna överförs till läsbar form är, enligt
förarbetena, dessutom en förutsättning för att myndigheten skall kunna ge en part
insyn i utredningsmaterialet i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser (se
prop. 1973:33 s. 141 f. angående motsvarande bestämmelse som tidigare fanns i
den numera upphävda datalagen [1973:289]). Som ett särskilt skäl att underlåta en
överföring bör kunna räknas att upptagningen finns lätt tillgänglig, t.ex. via en
bildskärm.

Det är från rättssäkerhetssynpunkt av största vikt att en redovisning görs i ärendet
av uppgifter som ligger till grund för beslutsfattandet och som belyser
handläggningen i övrigt. En sådan redovisning är en förutsättning för insyn i och
kontroll av verksamheten både från myndighetens ledning och från utomstående
tillsynsorgan. Givetvis är dokumentationen även viktig för att beslutet skall fattas
                                                                   Dnr 2151-2000    Sid 9 (17)




på ett fullgott underlag. Vidare är den en förutsättning för parters och allmänhetens
insyn i myndighetens verksamhet och för att ärendet skall kunna handläggas även i
den ordinarie handläggarens utevaro.

Att vikt läggs vid vad som sagts ovan och att noggrannhet råder är också av
betydelse för att myndigheterna skall kunna efterfölja bestämmelsen i 17 §
förvaltningslagen. Lagrummet föreskriver som huvudregel att ett ärende, som avser
myndighetsutövning mot någon enskild, inte får avgöras utan att den som är
sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts
ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig
över den.

                              _________________

CSN tillämpar den rutinen att allmänna handlingar i ett ärende registreras
(diarieförs) enligt bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen. Som framgått
uppmärksammades vid inspektionerna brister när det gällde registreringen. Jag vill
här särskilt peka på att allmänna handlingar felaktigt hade registrerats i
händelselistan under beteckningen ”tjänsteanteckning”. Förfarandet
uppmärksammades även vid granskningen av ärenden som handlagts i de nyare
datasystemen för återbetalning av studielån enligt studiestödslagen (1973:349) och
för ”beviljning” av studiemedel enligt den nya studiestödslagen.

Som framgår av CSN:s remissvar var de datasystem som användes för
handläggningen av ärenden om särskilt vuxenstudiestöd (SVUX/SVUXA) och
särskilt utbildningsbidrag (UBS) från början avsedda att utgöra ett komplement till
de manuella rutinerna. I och med införandet av EDH-tekniken kom systemen att
användas på ett sätt som inte var planerat när de konstruerades. Iakttagelserna vid
inspektionerna har gett vid handen att denna utvidgning av användningsområdet
innebar att möjligheten till insyn i ärendehandläggningen fick stå tillbaka på ett sätt
som inte kan accepteras. Bristerna i vissa ärenden var sådana att en granskning av
handläggningen var helt omöjlig att genomföra. Min bedömning är att de aktuella
handläggningssystemen, såsom de kom att användas av CSN, inte alltid tillgodsåg
lagstiftningens krav på en god offentlighetsstruktur.

Handläggningssystemet för ärenden rörande studiemedel enligt den då gällande
studiestödslagen (1973:349) var betydligt förbättrat i förhållande till de system som
användes för handläggning av de nämnda vuxenstudiestöden. Systemet var
emellertid, som nämnts tidigare, konstruerat på ett sådant sätt att det för en
utomstående betraktare var svårt att få en överblick över hur ett ärende hade
handlagts.

Inspektionerna och utredningen i övrigt visade att de handläggningssystem som
användes för återbetalning av studielån enligt studiestödslagen (1973:349) och
för handläggning av ärenden om ”beviljning” av studiemedel enligt den nya
studiestödslagen hade förbättrats ytterligare vid en jämförelse med de äldre
granskade systemen. Det var okomplicerat att följa ett ärendes handläggning vid en
granskning av ärendets s.k. händelselista. Vidare kunde de diarieförda och
                                                                        Dnr 2151-2000     Sid 10 (17)




scannade handlingarna enkelt hämtas ur systemet. Man var emellertid fortfarande
tvungen att ta fram flera olika ”bilder” för att få en helhetssyn över vad som fanns i
ärendet. Såvitt granskningen utvisade var dock systemet för registrering av
allmänna handlingar och dokumentation av andra åtgärder i ärendena
tillfredsställande från ett offentlighets- och förvaltningsrättsligt perspektiv. Som jag
redan har nämnt förekom det emellertid även i dessa system att handlingar felaktigt
registrerades under beteckningen tjänsteanteckning trots att systemen medgav
registrering under mer adekvata beteckningar.

I och med den studiestödsreform som trädde i kraft den 1 juli 2001 avvecklades
särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som en särskild
form av stöd. Vuxenstudiestöd utgår i stället som studiemedel enligt
bestämmelserna i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen
(2000:655). Under en övergångstid kan de särskilda stödformerna beviljas till de
studerande som före den 1 juli 2001 hade påbörjat en utbildning med dessa stöd,
dock längst t.o.m. den 30 juni 2003. Avsikten är vidare att det särskilda
utbildningsbidraget skall upphöra den 31 december 2002 i samband med införandet
av det nya rekryteringsbidraget till vuxenstuderande (se prop. 2001/02:161 s. 50
och lagen [2002:624] om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande). Med hänsyn till
att de ifrågavarande stödformerna är under avveckling finner jag inte skäl att vidta
någon ytterligare åtgärd i anledning av vad som har framkommit i dessa delar.

Sammanfattningsvis visar utredningen att CSN i övrigt, såvitt avser de granskade
ärendena, har fungerande ärendehandläggningssystem för registrering av allmänna
handlingar (diarieföring) och dokumentation av andra åtgärder. Det är emellertid
uppenbart att de utbildningsinsatser som har vidtagits inte har varit tillräckliga när
det gäller de anställdas användning av ADB-systemen för registrering och
dokumentation. Jag förutsätter att CSN fortsätter sina utbildningsinsatser och även
följer upp dessa.

Särskilt om sekretessbelagda handlingar, m.m.
Trots att det fanns tekniska möjligheter att registrera allmänna handlingar i den s.k.
händelselistan uppmärksammades under inspektionerna flera ärenden där ingivna
läkarintyg inte hade registrerats. Intygen innehöll sådana uppgifter om sökandens
personliga förhållanden att det med fog kunde antas att uppgifterna omfattades av
sekretess enligt 9 kap. 5 § sekretesslagen.

I den delen anförde CSN följande i remissvaret.

      Som tidigare nämnts använder CSN numera EDH för dokumenthantering. Inkomna
      handlingar scannas in i EDH-systemet och alla handlingar som kommer in vid ett
      och samma tillfälle scannas under ett dokument. Någon genomläsning av
      handlingarna sker inte vid inscanningen utan detta sker först då handläggare tar upp
      ett dokument för handläggning. Inom EDH-tekniken finns möjlighet att
      åtkomstskydda ett dokument vilket då medför att dokumentet inte kan läsas på
      skärmen och endast ett fåtal handläggare på kontoret har särskild behörighet att ta
      fram ett åtkomstskyddat dokument. Vad en handläggare som t.ex. i en ansökan
      finner ett känsligt läkarintyg då skall göra är att först kopiera dokumentet därefter ta
      bort det tidigare inscannade dokumentet för att sedan scanna in ärendet på nytt
      varvid läkarintyget scannas som ett separat dokument och åtkomstskyddas. I ärendet
                                                                       Dnr 2151-2000     Sid 11 (17)



      finns då två dokument och detta framgår av dokumentlistan och händelselistan
      utvisar att ärendet scannats in på nytt.
      En sådan rutin får anses ersätta den rutin som gäller då handlingar inte scannats in
      nämligen att motsvarande läkarintyg läggs i ett igenklistrat kuvert i akten och att
      påteckning sker med uppgiften om att det är ett läkarintyg och ordet hemlig skrivs
      på kuvertet alternativt att uppgift finns i akten om inkommet läkarintyg och att detta
      förvaras särskilt i låst dokument- /kassaskåp.
      Mot bakgrund av vad som anförs i protokollet finner CSN skäl att ånyo informera
      personalen om vilka handläggningsrutiner som gäller i berörd fråga. Det är då viktigt
      att också uppmärksamma personalen på att rutinen naturligtvis skall tillämpas inte
      bara då fråga är om känsliga läkarintyg utan även på t.ex. personliga uppgifter som
      lämnas i ärenden där t.ex. en skälsprövning aktualiseras, om uppgifterna är av den
      art att de vid en sekretessprövning kan antas komma att inte lämnas ut av CSN.
      Utbildning i reglerna om offentlighet och sekretess sker fortlöpande inom CSN:s
      organisation men rättsområdet som sådant är inte lättillgängligt.
Av utredningen framgår vidare följande.

Inkomna handlingar scannas av ett företag i Strömsund. Handlingarnas närmare
innehåll granskas först efter det att en studiestödsutredare har tagit fram den
scannade handlingen. Den mellanliggande tiden skall i normalfallet inte överstiga
en vecka.

En inkommen handling, som innehåller uppgift för vilken sekretess kan antas gälla,
registreras i händelselistan/diariet som vanligt, t.ex. som ”komplettering
inkommen”. Om någon försöker att ta fram den scannade handlingen anges
”Dokumentet är åtkomstskyddat – kontakta behörig handläggare”. Själva
dokumentet är inte möjligt att ta fram. Bedömningen om handlingen skall
åtkomstskyddas eller inte görs först när en studiestödsutredare tar fram och
granskar den inkomna handlingen.

Den i remissvaret beskrivna rutinen för åtkomstskydd är densamma vid
handläggning av ”beviljningsärenden” enligt den nya studiestödslagen.

Min granskning har inte varit inriktad på frågan hur uppgifter som kan antas
omfattade av sekretess åtkomstskyddas inom myndigheten. Jag har inte heller
granskat IT-säkerheten i övrigt. Vad CSN har anfört föranleder ändå följande
synpunkter.

Givetvis måste man ställa höga krav på skydd för den enskildes personliga
integritet när handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter, eller som kan
antas innehålla sådana uppgifter, scannas i datasystemet. Såvitt jag kan bedöma
synes den i remissvaret beskrivna rutinen i huvudsak tillgodose detta krav. Jag vill i
sammanhanget dock göra det påpekandet att förfarandet synes innebära att en
ingiven handling, som kan antas innehålla sekretesskyddade uppgifter, ligger
”öppen” ett antal dagar innan någon inom myndigheten tar ställning till frågan om
handlingen skall åtkomstskyddas eller inte.

Som nämnts tidigare uppmärksammades vid inspektionerna ingivna läkarintyg som
över huvud taget inte hade registrerats som inkomna handlingar.
                                                                        Dnr 2151-2000      Sid 12 (17)



Tidpunkt för när ett beslut skall anses meddelat
En myndighet som finner att ett beslut är uppenbart oriktigt kan under vissa i 27 §
förvaltningslagen angivna förutsättningar ompröva beslutet. En förutsättning för att
ompröva beslutet är att ändringen inte blir till nackdel för någon enskild part. En
myndighet har även vissa begränsade möjligheter att ändra för den enskilde
gynnande beslut. Innan ett beslut är meddelat har en myndighet möjlighet att
återkalla eller ändra detta. Frågan är då när ett beslut inte längre kan återkallas eller
ändras, dvs. vinner s.k. negativ rättskraft.

Enligt förvaltningsrättslig praxis vinner s.k. gynnande beslut, t.ex. ett beslut att
bevilja studiemedel, som regel negativ rättskraft senast vid den tidpunkt när
beslutet expedierats eller på annat sätt tillkännagetts för adressaterna. Skyldigheten
att expediera ett beslut anses emellertid föreligga endast i fall då det förekommer
en speciell författningsregel enligt vilken myndigheten är skyldig att på angivet sätt
meddela eller tillhandahålla beslutet (se JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 348 och
där gjorda hänvisningar). Sådana särskilda bestämmelser saknas när det gäller
beslut av CSN i studiemedelsärenden. Den allmänna bestämmelsen i 21 §
förvaltningslagen om att en part skall underrättas om innehållet i ett beslut utgör
inte en föreskrift om att beslutet skall expedieras.

Vid inspektionen av CSN i Stockholm upplystes att ett beslut var färdigt för
utskick så snart det var färdigskrivet av handläggaren och handläggaren genom en
tangenttryckning verifierade detta i datasystemet. Beslutet skickades sedan ut
centralt från CSN:s huvudkontor. Under inspektionen framfördes den
uppfattningen att ett beslut kunde ändras efter att det hade verifierats i datasystemet
fram till dess att det hade skickats ut av huvudkontoret.

Med anledning av vad som framkommit aktualiserades frågan om vid vilken
tidpunkt CSN:s beslut vann negativ rättskraft.

I den delen anförde CSN följande i remissvaret.

      CSN:s beslut är direktuppdaterade i CSN:s datasystem vilket medför att så fort en
      handläggare registrerat ett beslut i datasystemet är beslutet direkt möjligt att se inom
      hela organisationen. En expediering av beslutet kan då omedelbart ske vid
      telefonsamtal inom hela CSN och är också möjligt att ta del av genom Internet (av
      sökanden genom användning av en s.k. pinkod, JO:s anm.) redan innan beslutet
      lämnas för postbefordran. Den omständigheten att beslutet avsänds för
      postbefordran först efter arbetsdagens slut medför alltså ingen möjlighet för
      handläggare att under resten av dagen ändra ett bifallsbeslut eftersom beslutet är
      meddelat så fort det registrerats.
      CSN anser att det finns klara fördelar med att direktuppdatera besluten eftersom
      enskild då så fort som möjligt kan få uppgift om att CSN fattat beslut i deras ärende.
      Det är också mycket vanligt att sökande ringer och efterfrågar beslut i sitt ärende.
      Alla handläggare inom CSN bör därför vara väl medvetna om att många av CSN:s
      beslut i praktiken expedieras muntligt varefter det skriftliga beslutet bara rättsligt
      sett blir en bekräftelse på ett redan tidigare meddelat beslut. Det finns anledning att
      ånyo påminna CSN:s personal om hur expediering av beslut rent rättsligt kan ske.
Vid besöket i september 2002 upplystes om att även besluten i det nya
studiemedelssystemet är direktuppdaterade på det sätt som beskrivs i remissvaret.
                                                                       Dnr 2151-2000     Sid 13 (17)




Som framgår av remissvaret kan sökanden läsa beslutet med hjälp av en s.k. pinkod
direkt när handläggaren har registrerat sitt beslut i datasystemet. Myndigheten har
då vidtagit de nödvändiga tekniska åtgärderna för att en utomstående skall kunna ta
del av uppgifterna i läsbar form. Beslutet får därför anses vinna negativ rättskraft
vid denna tidpunkt. Därefter kan ändringar av ett gynnande beslut endast ske i
begränsad utsträckning i enlighet med förvaltningsrättsliga bestämmelser och
principer härom.

Jag förutsätter att CSN redan har vidtagit i remissvaret förutskickade åtgärder för
att påminna CSN:s personal om hur ”expediering” av beslut sker och under vilka
förutsättningar ett beslut kan ändras.

Underrättelse om beslut, m.m.
Enligt 21 § första stycket förvaltningslagen skall en sökande, klagande eller annan
part underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet,
om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock, enligt
samma lagrum, inte underrättas om det är uppenbart obehövligt.

Vid inspektionen av CSN i Stockholm uppmärksammades följande förhållande.
Om sökanden för samma tidsperiod skickat in flera ansökningar avseende olika
utbildningar och/eller olika stödformer fattades ett bifallsbeslut medan de övriga
ansökningarna avslogs med motiveringen att ”studierna ej påbörjats”.
Studiestödstagaren underrättades emellertid endast om bifallsbeslutet.

Vid inspektionen av CSN i Stockholm framkom vidare bl.a. att flera likalydande
beslut i studiemedelsärenden hade fattats och skickats till studiestödstagaren i
samma ärende utan synbar anledning. Såvitt framkom berodde detta på
begränsningar i ADB-systemet som ledde till att ett ärende som av något skäl
”öppnades” på nytt av handläggaren inte kunde ”stängas” på annat sätt än att ett
nytt ”beslut” fattades. ADB-systemet hade dock en funktion som innebar att ett
sådant ”beslut” inte skickades ut till den enskilde.

I den delen anförde CSN följande i remissvaret.
      CSN har i ett par yttranden till JO i anledning av klagomål från enskild under det
      senaste året funnit anledning att framföra det olyckliga i att enskild studerande måste
      till CSN lämna in flera ansökningar om olika ekonomiska stöd för en och samma
      utbildning under viss bestämd tid. Med hänsyn till bl.a. att dels reglerna för de olika
      stöden är olika, dels ersättningsnivåerna varierar mycket är detta förfarande tyvärr
      nödvändigt om enskild sökande skall kunna beviljas det mest fördelaktiga stödet
      under utbildningen och i undantagsfall över huvud taget kunna beviljas något
      ekonomiskt stöd under den planerade utbildningstiden. I dessa ärenden söker CSN
      så snabbt som möjligt handlägga ansökningarna och bedöma vilket av de sökta
      stöden som är möjligt att bevilja och mest fördelaktigt för enskild och sedan
      meddela ett beviljningsbeslut till sökande. Antalet ärenden då sökande ansökt om
      mer än ett stöd under utbildningstiden har stadigt ökat under senare år, särskilt efter
      år 1997 då särskilt utbildningsbidrag infördes.
      Ur förvaltningsrättsligt perspektiv skall varje ärende som anhängiggörs hos en
      myndighet resultera i beslut som delges sökande. CSN har också tekniska lösningar
      för detta och öppna ärenden bevakas. Så fort det i CSN:s datasystem registrerats ett
      bifallsbeslut sänds automatiskt ut avslagsbeslut på övriga ansökningar.
      Avslagsmotiveringen är då att sökanden t.ex. beviljats särskilt utbildningsbidrag.
                                                                       Dnr 2151-2000    Sid 14 (17)



      Denna rutin gäller alltså då sökanden lämnat en ansökan avseende SVUX, SVUXA
      och UBS. Någon teknisk lösning för att hantera situationer då sökanden för samma
      utbildning och samma tid lämnat två ansökningar avseende t.ex. både SVUX,
      SVUXA och UBS finns inte. I dessa situationer krävs alltså stor uppmärksamhet
      från handläggarens sida då det i datasystemet finns mer än en ansökan om samma
      stöd under samma tid. Naturligtvis vore det önskvärt att en sådan registrering
      uppmärksammades rent tekniskt redan vid registreringen av ansökan nummer två så
      att två ansökningar om t.ex. SVUX sammanfördes till ett ärende om ansökningarna
      avser samma utbildning och samma studietid. Det kan dock förekomma att
      ansökningarna inte är helt identiska utan innehåller smärre avvikelser. I sådana fall
      krävs alltså att handläggarna manuellt bevakar vad som sker rent maskinellt och
      därefter kompletterar handläggningen med övriga beslut på sätt att enskild nås av
      besluten.
      Många sökande upplever att de endast har en ansökan om ekonomiskt stöd hos CSN
      trots att de skickat in ansökningar om två eller tre olika stöd för samma utbildning
      och samma tid. Att så är fallet framgår ofta vid telefonkontakter CSN har med
      berörda sökande. CSN har tidigare diskuterat möjligheten att skapa en gemensam
      blankett för alla former av studiestöd på gymnasial nivå. Försöksverksamhet med en
      sådan blankett har på 80-talet bedrivits vid ett par kontor under viss tid men
      försöksverksamheten avslutades då rationella vinster eller andra fördelar inte vid
      denna tidpunkt kunde påvisas. Möjligtvis skulle en sådan försöksverksamhet ge
      annat resultat i dag då enskild kan ansöka om fler olika ekonomiska ersättningar än
      vad som fanns vid försökstidpunkten. En gemensam ansökan skulle rent
      förvaltningsrättsligt kunna ha den fördelen att ansökan behandlades som ett ärende
      och beslutet sedan får en sammanhållen utformning och redovisar vilka stöd som
      sökts och vad CSN:s prövning resulterat i.
Underrättelse om ett slutligt beslut får enligt 21 § första stycket förvaltningslagen
underlåtas om det är uppenbart obehövligt. Denna regel bör användas med stor
återhållsamhet. Undantaget torde kunna tillämpas t.ex. vid rutinbeslut i icke
kontroversiella ärenden, såsom beslut om folkbokföring i enlighet med de uppgifter
parten lämnat. Ett annat exempel utgör fall där parten på andra vägar, t.ex. genom
en utbetalning av begärt bidrag, får kännedom om beslutet och någon uppgift inte
behövs om vilken dag han eller hon fått del av beslutet (se Wennergren, Offentlig
förvaltning i arbete, 2000, s. 140, samt Hellners och Malmqvist, Nya
förvaltningslagen med kommentarer, 5:e uppl. s. 221).

I förevarande fall tar CSN ställning till vilken stödform som är mest förmånlig för
den enskilde, varvid den ansökan som avser den stödformen bifalls och övriga
ansökningar avslås. Sannolikt har sökanden normalt inte någon erinran mot det val
som CSN har gjort. Det är emellertid inte helt uteslutet att sökanden kan ha en
annan uppfattning än CSN och därför vill att beslutet skall omprövas (eller
överklagas enligt nu gällande bestämmelser). Mot bakgrund härav finner jag att
undantaget från underrättelseskyldigheten i 21 § första stycket förvaltningslagen
som huvudregel inte kan anses tillämpligt i de ärenden som avslutas genom ett
avslagsbeslut, trots att sökanden erhåller ett av de sökta stöden. CSN bör därför
försäkra sig om att det finns fungerande rutiner om underrättelse även i de fall där
det krävs en manuell bevakning. Sannolikt minskar risken för brister i berört
hänseende när de särskilda vuxenstudiestöden har avvecklats.

Givetvis skall ett handläggningssystem vara uppbyggt på ett sådant sätt att en
handläggare kan öppna och vidta en åtgärd i ett avslutat ärende utan att ett ”beslut”
med samma innehåll som tidigare meddelat beslut måste registreras. Självfallet är
                                                                      Dnr 2151-2000     Sid 15 (17)




det också förvirrande för en studiestödstagare för det fall flera beslut med samma
innehåll skickas ut till honom eller henne. Vad som uppmärksammades i den delen
avsåg ”beviljningsärenden” enligt den tidigare studiemedelslagen.

Med gjorda påpekanden lämnar jag de här behandlade frågorna.

Överklagandehänvisning
Enligt 6 kap. 10 § studiestödslagen (1999:1395) får CSN:s beslut i ärenden om
återbetalning av studielån överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Regleringen
var densamma i den tidigare studiestödslagen (8 kap. 25 § studiestödslagen
[1973:349]). Av 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar följer
att ett överklagande som regel skall ske till den länsrätt inom vars domkrets ärendet
först prövas. Om ett beslut går en part emot skall han, enligt 21 § andra stycket
förvaltningslagen, underrättas om hur han kan överklaga det. Underrättelsen bör
innehålla upplysning om var överklagandet skall ges in och vilken domstol (i
förevarande fall vilken länsrätt) som har att pröva överklagandet.

Vid inspektionen av CSN:s kontor i Stockholm uppmärksammades att CSN
lämnade följande underrättelse i beslut om återbetalning. Detta beslut kan
överklagas. Prövning görs av länsrätten
      Överklagandet skall skickas till CSN:s lokalkontor inom tre veckor från den dag då
      du fick del av beslutet. Du måste skriva vilket beslut du ville ha ändrat, datum för
      beslutet och vilken ändring du vill ha.
Av överklagandehänvisningen framgick följaktligen inte vilken länsrätt som skulle
komma att pröva överklagandet. Frågan är intressant eftersom CSN fördelar
ärenden inom hela myndigheten. Vid tidpunkten för inspektionerna tillämpades den
ordningen att ett av CSN:s kontor utsågs till ”ägarkontor”. På grund av
arbetsbelastningen vid detta kontor kunde ärendet komma att avgöras av ett kontor
som geografiskt befann sig inom en annan länsrätts domkrets än ”ägarkontoret”.
Vid inspektionerna framkom olika meningar om hur lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar skulle tillämpas i detta avseende.

I den delen anförde CSN följande i remissvaret.
      Under 90-talet har CSN genom olika tekniska lösningar skapat en större flexibilitet
      vid handläggningen så att CSN:s totala resurser kan utnyttjas i handläggningen och
      telefontrafiken. CSN är numera också en myndighet med huvudkontor och
      lokalkontor. Den fråga som väcks under ovanstående punkt är hur
      överklagandehänvisningar i ärenden rörande återbetalning av studielån utformas.
      Refererat stadgande i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar får enligt CSN:s
      tolkning förstås på sätt att överklagandet skall ske till den länsrätt inom vars
      domkrets det beslutande CSN-kontoret är beläget. CSN har för avsikt att se över de
      rutiner som gäller vid överklagandehänvisningar på sätt att rutinen är enhetlig och
      lämnar uppgift om vilken länsrätt som har att pröva ett överklagande.
Som CSN har funnit måste refererat stadgande i lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar tolkas på sådant sätt att ett överklagande skall prövas av den
länsrätt inom vars domkrets det beslutande kontoret är beläget (jfr prop.
1993/94:133 s. 36 f.). Det framkom under inspektionen av CSN i Stockholm att
myndigheten i varje enskilt fall underrättar den enskilde om att handlingarna i ett
                                                                       Dnr 2151-2000     Sid 16 (17)




överklagat ärende översänds till domstol. Av underrättelsen framgår också vilken
domstol som kommer att pröva överklagandet. För att undvika missförstånd bör
emellertid redan av överklagandehänvisningen framgå vilken länsrätt som har att
pröva ett eventuellt överklagande. Jag ser med tillfredsställelse på att CSN har
vidtagit åtgärder för att skapa en enhetlig rutin i berört hänseende.

CSN:s handläggning vid frivillig återbetalning
Om någon som har tagit emot studiestöd meddelar att han eller hon inte önskar
utnyttja detta, får det genast betalas tillbaka utan tillämpning av bestämmelserna i
övrigt om återbetalning och återkrav. I sådant fall skall CSN normalt meddelas
inom 30 dagar från det att den studerande erhöll studiemedlen. Beloppet skall vara
insatt på CSN:s konto senast inom samma tid eller senast två veckor efter att den
studerande lämnat meddelandet (6 kap. 2 § studiestödslagen [1999:1395] och i
anslutning därtill meddelade föreskrifter, jfr även 9 kap. 5 § studiestödslagen
[1973:349] och motsvarande föreskrifter). Vidare kan den återbetalningsskyldige
när som helst göra en återbetalning med valfritt belopp utöver årsbeloppet i syfte
att betala av skulden snabbare alternativt slutbetala den (jfr 4 kap. 20 §
studiestödslagen [1999:1395] och numera upphävda 8 kap. 13 § studiestödslagen
[1973:349]).

Vid granskningen av CSN i Stockholm uppmärksammades att sökanden i ett
ärende hade begärt en återbetalningsavi avseende det belopp som hon hade erhållit
i förskott för en viss tidsperiod. Sökanden erhöll inte några upplysningar i
anledning av sin begäran utan den första reaktionen från CSN utgjordes av ett
beslut om återkrav.

Ärendet väckte bl.a. frågan om CSN:s handläggning när någon på frivillig väg
önskade betala tillbaka för mycket utbetalat studiestöd.

I den delen anförde CSN följande i remissvaret.

      Om enskild studiestödstagare inom 30 dagar från utbetalningen av ett
      studiestödsbelopp önskar betala detta belopp finns en särskild ångerrutin. Enskild tar
      kontakt med CSN som registrerar in ett ångerbeslut och sänder ut en avi på
      beloppets kapitalbelopp utan tillägg för ränta. När enskild sedan inbetalat beloppet
      registreras ångerinbetalningen. Om någon efter det att nämnda tid förflutit önskar
      betala tillbaka ett av CSN utbetalat belopp och i anledning av detta tar kontakt
      upplyser CSN om det belopp ett då tänkt återkravsbeslut beräknas uppgå till med
      beaktande av skälig betalningstid. Det belopp som lämnas avser kapitalbelopp
      inklusive ränta till önskad betalningsdag. CSN upplyser vidare om att på
      inbetalningsavien uppgifter skall lämnas om vad inbetalningen avser så att CSN kan
      fatta ett återkravsbeslut där det inbetalade beloppet kan placeras.
      I de fall någon betalar tillbaka ett belopp till CSN utan att först ta kontakt med CSN
      eller på annat sätt anger vad inbetalningen avser kommer beloppet att placeras som
      betalning av återkravsskuld eller om sådan inte finns som en frivillig betalning av
      studielån. Om varken någon återkravsfordran eller studielåneskuld finns registreras
      inbetalningen på en lista över oplacerade inbetalningar.
      Det görs ganska många inbetalningar till CSN där avsändaren inte anger vad
      inbetalningen avser. Dessa ärenden bereder CSN mycket merarbete. För närvarande
      pågår ett arbete inom CSN att skapa ett särskilt system inom det nya
      återbetalningssystemet för just denna typ av ärenden så att CSN snabbare skall
                                                                     Dnr 2151-2000     Sid 17 (17)



      kunna hantera frivilliga återbetalningar av vad slag de vara må. Systemet beräknas
      kunna tas i drift under år 2001.
Det är givetvis viktigt att en begäran om frivillig återbetalning besvaras och att en
sådan betalning registreras så snart som möjligt. Annars riskerar den enskilde att
åsamkas räntekostnader och avgifter som denne inte annars skulle ha haft. Det är
min förhoppning att de i remissvaret nämnda förändringarna i
återbetalningssystemet skall minimera riskerna för att en återbetalning inte
registreras på rätt sätt.

Avslutning
JO har tidigare påtalat vikten av att de åtgärder som en myndighet vidtar i ett
ärende går att följa såväl under själva handläggningen som efter ett ärendes
avslutande (se t.ex. JO Wahlströms beslut den 10 november 1994 i anledning av
iakttagelser vid inspektion av CSN den 10 mars 1994, dnr 2257-1994).

Trots tidigare påpekanden har vid den nu genomförda granskningen
uppmärksammats brister i handläggningen som, främst vad avser granskade
ärenden rörande de särskilda vuxenstudiestöden, måste betraktas som allvarliga ur
ett offentlighets- och rättssäkerhetsperspektiv. CSN har i remissvaret pekat på olika
faktorer som medverkat till bristerna i offentlighetsstrukturen. Som nämnts tidigare
torde huvudorsaken vara att datasystemen av olika orsaker kom att användas på ett
sätt som inte var avsikten när de utvecklades.

Med anledning av de brister som uppmärksammades i de äldre datasystemen har
jag i förevarande ärende avvaktat införandet och erfarenheterna av
handläggningssystemet för ”beviljning” av studiemedel enligt den studiestödslag
som trädde i kraft den 1 juli 2001.

Det är med tillfredsställelse jag utifrån min granskning kan konstatera att det har
skett en positiv utveckling i och med de nya handläggningssystem som har tagits i
bruk. Den kritik som kan anföras i dessa delar är brister i den praktiska
tillämpningen av systemen. Jag får därför påtala vikten av att ytterligare resurser
avsätts för utbildning av handläggarna i handhavandet av de nya
verksamhetssystemen så att systemen används på ett sådant sätt att möjligheterna
till insyn och kontroll inte inskränks och att de förvaltningsrättsliga kraven på
handläggningen uppfylls.

Avslutningsvis utgår jag från att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta när
det gäller kommande datasystem för handläggning av återbetalning av studielån i
det nya studiestödssystemet och av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Ärendet avslutas med gjorda uttalanden.
