# En kursföreståndare vid institutionen för idéhistoria vid Umeå universitet har efterforskat vem som lämnat vissa uppgifter i en kursutvärdering. Fråga om lagligheten respektive lämpligheten av den vidtagna åtgärden

JO 2000-05-30 dnr 216-1999

BESLUT
                                                                      Datum              Dnr                     Sid
                                                                      2000-05-30         216-1999               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        En kursföreståndare vid institutionen för idéhistoria vid Umeå universit-
                        et har efterforskat vem som lämnat vissa uppgifter i en kursutvärdering.
                        Fråga om lagligheten respektive lämpligheten av den vidtagna åtgärden

## Bakgrund

I november 1998 gjordes en utvärdering av en kurs på institutionen för idéhistoria
                        vid Umeå universitet. Vid utvärderingen ombads studenterna bl.a. att gradera
                        lärarnas insatser på en femgradig skala, där betyget 1 stod för ”inte alls tillfreds-
                        ställande” och betyget 5 stod för ”mycket tillfredsställande”. Vid genomgången
                        av de ingivna svaren kunde konstateras att en av lärarna erhållit betyget 1 med
                        kommentaren ”verkar inte kunna något om de områden hon pratat om, onödig
                        lärare”. På de blanketter som tillhandahölls för utvärderingen fanns inte något ut-
                        rymme för angivande av personuppgifter. Sådana uppgifter hade inte heller lämnats
                        av den student som haft anmärkningar på läraren. Däremot fanns på blanketten en
                        begäran om att ange ålder och kön samt tidigare vid universitetet avlagda poäng.
                        Några dagar efter det att kursutvärderingen genomförts kontaktades två studenter
                        av kursföreståndaren och examinatorn AA som ville få reda på vem som hade
                        skrivit de negativa omdömena om läraren.

## Anmälan

BB begärde i en anmälan till JO att JO skulle granska om universitetets hantering
                        av kursutvärderingen varit i överensstämmelse med gällande regler. BB ifrågasatte
                        därvid såväl lagligheten som lämpligheten i att universitetet efterforskat vem som
                        lämnat uppgifter i kursutvärderingen, vilken hade genomförts på ett sådant sätt att
                        studenterna med fog ingetts uppfattningen att uppgifterna lämnades anonymt.

## Utredning

Anmälan remitterades till rektor för Umeå universitet för utredning och yttrande.
                        Universitetet anförde i ett yttrande, beslutat av tf. rektor CC, följande.

                        Rektor för Umeå universitet har anmodats att inkomma med utredning och yttrande
                        över vad som framförs i BB:s anmälan till JO. Med bifogande av redogörelse
                        990125 från universitetslektorn AA (här utelämnad) får universitetsledningen
                        härmed anföra följande.



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                    Dnr 216-1999     Sid 2 (5)



Allmänt om kursvärderingar vid Umeå universitet
Kursutvärdering för kvalitetsutveckling och verksamhetsuppföljning skall göras av
alla kurser vid Umeå universitet enligt ett beslut av universitetsstyrelsen 1991-06-03
(dnr 500-2146-90). Av beslutet framgår bl.a. att ”utvärderingar skall göras av alla
fristående kurser, linjekurser och linjeutbildningar inom grundutbildningen vid
Umeå universitet från och med läsåret 1991/92”. Vidare sägs att ”kursutvärderingar-
na skall vara ett av flera underlag vid institutionernas och linjenämndernas planering
och utveckling av utbildningar”. (Anm. Terminologin är sedermera ändrad. Enligt 6
kap. 1 § högskoleförordningen (1993:100) skall all grundläggande utbildning be-
drivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram.)
Intentionen är att studenterna skall motiveras och uppmuntras att delta i kurs-
utvärderingsarbetet. Kursgivande institution är ansvarig för att utvärderingar av
kurser planeras, genomförs och följs upp i samarbete med studenterna. Resultaten
av kursutvärderingarna skall sparas i lämplig form och finnas tillgängliga. Fakultets-
nämnderna har det övergripande ansvaret för att lämpliga kursutvärderingsprogram
utarbetas och genomförs, var och en inom sitt ansvarsområde. De har också att följa
upp och stimulera utvecklingen av dessa kursutvärderingsprogram.
Det finns dock inga generella föreskrifter om hur kursutvärderingarna skall genom-
föras, och praxis varierar följaktligen mycket mellan olika institutioner och ämnes-
områden. Den vanligaste formen torde vara enkäter riktade till studenterna efter av-
slutad kurs eller genomgånget program. Det bedrivs också på försök kursutvärdering
som gruppintervjuer med studenter.
Det skall framhållas att det pågår ett omfattande, kontinuerligt arbete för att förbättra
kvaliteten på undervisningen vid universitetet, och i detta arbete ingår också utveck-
ling av olika former för utvärdering av utbildningen. Så till exempel har den av
universitetsstyrelsen tillsatta kommittén för kvalitetsfrågor vid Umeå universitet som
en av uppgifterna i sitt handlingsprogram för 1999 satt upp att, i samarbete med
studentkårerna och PU-enheten, utarbeta en policyskrift om kurs- och program-
utvärdering. Skriften skall fungera som underlag för diskussioner om hur systemet
med kursutvärderingar kan och bör utvecklas i framtiden.

Anonymt eller inte
Det råder delade meningar bland såväl lärare som studenter om huruvida kurs-
utvärderingar skall göras anonymt eller inte. De som förordar anonymitet hävdar att
det är nödvändigt för att studenterna skall våga uttrycka sin ärliga mening och inte
hålla inne med eventuellt kritiska synpunkter av rädsla för repressalier från lärarnas
sida i form av sämre betyg, etc.
Lärare som anser att värderingarna inte skall vara anonyma menar att dessa däri-
genom förlorar i värde. Syftet med en kursutvärdering är att inhämta studenternas
erfarenheter och uppfattning av uppläggning och genomförande av en kurs för att
med utgångspunkt därifrån eventuellt kunna förändra och förbättra utbildningen
under kommande kurser. Tonvikten skall alltså läggas på bedömning av kursen inte
av lärarna som personer. Av erfarenhet vet lärarna att studenter lägger sig mera vinn
om att formulera och motivera sina synpunkter, om de också förväntas uppge sina
namn. – Under skydd av anonymitet händer det ibland att enstaka studenter avger
onyanserade, kränkande eller plumpa kommentarer mot lärare i utvärderings-
formulären, vilket inte gagnar någon.
Studenter som anser att värderingarna inte skall vara anonyma framhåller bl.a. att de
är vuxna personer, som måste våga att öppet stå för sin uppfattning även när den är
kritisk. – Det förtjänar att påpekas att studenter inte så sällan frivilligt undertecknar
ifyllda enkätformulär med sina namn.
I den praxis som utvecklats vid universitetet är det vanligast att de förtryckta fråge-
formulären saknar anvisning om underskrift. Detta innebär naturligen att studenterna
uppfattar sig som anonyma, om de lämnar in kursvärderingarna utan att underteckna
dem, och det respekteras som regel också från institutionernas sida. Men det är inte
något i lag reglerat anonymitetsskydd jämförbart med tryckfrihetsförordningens
                                                                          Dnr 216-1999     Sid 3 (5)



     föreskrifter om s.k. meddelarskydd för den som lämnar uppgifter och underrättelser
     för offentliggörande i tryckt skrift.

     JO-anmälan
     Händelseförloppet i det anmälda ärendet framgår av den till anmälan fogade
     dokumentationen. Såväl de berörda studenterna som AA har ingående redogjort dels
     för vad de själva sagt och gjort, dels för hur de uppfattat varandras åtgärder och
     inbördes samtal.
     BB:s framställning av problemet (s. 2) måste dock tillrättaläggas i ett avseende.
     Kursutvärdering innebär inte myndighetsutövning mot någon enskild, dvs. den
     innefattar inte beslut eller åtgärd, där en sak som angår någon enskild person avgörs
     ensidigt av universitetet som myndighet. Av den inledande redogörelsen ovan
     framgår att kursutvärderingar uteslutande är ett led i universitetets kvalitetsarbete.
     Det behöver således inte utredas ”huruvida myndighetsutövningen varit opartisk och
     saklig i detta ärende”.
     Däremot är det uppenbart att en lärare vid universitetet funnit sig föranlåten att, på
     grund av särskilda omständigheter, försöka utreda orsaken till att en viss kurs-
     utvärdering innefattat anmärkningsvärt negativa omdömen om en ung lärare. De fyra
     viktiga punkterna i BB:s skrivelse vill universitetsledningen kommentera på följande
     sätt.
     1. Det är säkert riktigt att studenterna av alla de skäl som anges i skrivelsen haft
     anledning att tro att deras kursutvärderingar var anonyma. Det finns därför fog för
     att ifrågasätta om man från institutionens sida över huvud taget skall försöka att i
     efterhand ta reda på vem som skrivit vad. – Förhoppningsvis kommer det arbete som
     bedrivs av kommittén för kvalitetsfrågor att utmynna i riktlinjer för utformningen av
     kursutvärderingar. Ett förslag som redan diskuterats är att formulären skall förses
     med plats för namnunderskrift jämte anmärkning om att det är en frivillig uppgift.
     2. AA är en erkänt skicklig och engagerad lärare, som själv till övervägande del fått
     mycket positiva omdömen i kursutvärderingar av studenter, som deltagit i hennes
     undervisning. Hon känner också stort ansvar för de doktorander som hon handleder.
     Som framgår av AA:s egen detaljerade redogörelse kände hon sig vid detta tillfälle
     särskilt oroad av den negativa kursutvärderingen, inte bara för den kritiserade
     doktorandens utan även för den kritiserande studentens skull. Hon övervägde olika
     alternativ för hantering av situationen. Efter samråd med flera av sina kolleger och i
     tron att hennes egen relation till studenterna på denna kurs var mycket god beslöt
     AA att under hand försöka utröna vad som föranlett de negativa omdömena om
     doktoranden genom att prata med de studenter som kunde antagas ha avgivit dem.
     I efterhand är det lätt att konstatera att AA missbedömt situationen. Hon uppger
     själv i sin redogörelse att hon inser att hon handlat olämpligt. Universitetsledningen
     vill inte heller försvara hennes handlingssätt men anser att de motiv hon anfört för
     att förklara sitt agerande utgör förmildrande omständigheter.
     3. Det förefaller av dokumentationen som om AA:s försök att förklara sig inför
     studenterna för att lugna dem snarast haft motsatt effekt, dvs. de har känt sig ännu
     mera oroliga. Detta tycks de dock inte på ett tillräckligt tydligt sätt ha visat vid
     hennes direkta kontakter med dem, och AA har felaktigt fått intrycket att saken var
     utagerad. De tycks inte heller ha litat på AA:s upprepade försäkringar att det in-
     träffade inte skulle påverka hennes betygssättning av dem. Universitetsledningen
     finner detta beklagligt men knappast möjligt att påverka.
     –––
     Sammanfattningsvis konstaterar universitetsledningen att AA själv medgivit att hon
     i detta ärende förfarit på ett olämpligt sätt och beklagar att berörda studenter tagit så
     illa vid sig. Det torde inte föreligga någon risk för att saken skall upprepas. Under
     hänvisning till det ovan anförda föreslår universitetsledningen därför att BB:s
     anmälan inte skall föranleda någon JO:s åtgärd.
BB kommenterade remissvaret.
                                                                     Dnr 216-1999     Sid 4 (5)



JO hade tillgång till den redogörelse som lämnats av lektor AA som underlag till
universitetets remissvar och en kopia av den kursutvärdering som innehöll
anmärkningarna mot läraren i fråga.

I beslut den 30 maj 2000 anförde JO André följande.

Bedömning
Jag vill inledningsvis klargöra att uppgifter i s.k. kursutvärderingar inte omfattas av
något skydd enligt sekretesslagens (1980:100) bestämmelser. För det fall någon
undertecknat en kursutvärdering med sitt namn finns det alltså inte möjlighet att
sekretessbelägga vem som har lämnat uppgifterna i fråga. Den som utan angivande
av sitt namn lämnar uppgifter i en sådan utvärdering åtnjuter inte heller något lag-
stadgat skydd beträffande rätten att få vara anonym. Universitetets åtgärd att efter-
forska vem eller vilka som hade lämnat de aktuella uppgifterna i kursutvärderingen
har således inte stått i strid med bestämmelser i lag eller annan förordning.

Som universitetet har anfört i sitt remissvar innefattar en kursutvärdering inte
någon åtgärd som är att anse som myndighetsutövning mot enskild. En kurs-
utvärdering är uteslutande att anse som ett led i universitetets kvalitetsarbete.
Detta innebär att universitetet har frihet att bestämma formerna för hur utvärdering-
en skall ske. Det står alltså universitetet eller den befattningshavare som ansvarar
för utvärderingen fritt att avgöra om den skall ske med eller utan angivande av
personuppgifter. Det förtjänar emellertid att påpekas att en student inte mot sin
vilja kan tvingas att medverka i kursutvärderingar eller att på en sådan ange sina
personuppgifter.

Som universitetet har anfört i remissvaret finns det skäl som talar såväl för som
emot att kursutvärderingar sker utan angivande av vem som har lämnat uppgifterna
i fråga. Det finns inte anledning för mig att anlägga några synpunkter på vad som
är mest lämpligt eller ändamålsenligt i det avseendet. Enligt min mening bör det
emellertid från början göras klart för studenterna om uppgifterna skall lämnas
anonymt eller inte. Om man väljer att låta studenterna lämna uppgifterna anonymt
bör det inte komma i fråga att senare efterforska vem som har lämnat en viss
uppgift.

Jag kan av det material som jag har haft tillgång till kunnat konstatera att den kurs-
utvärdering som anmälan rör var utformad på ett sådant sätt att studenterna måste
ha fått uppfattningen att deras svar var anonyma. Mot bakgrund av vad jag nyss
anfört anser jag att AA:s åtgärder för att efterforska vem som hade lämnat de
negativa uppgifterna var mindre lämpliga. Detta visas också av den reaktion som
hennes åtgärder framkallade hos framför allt de berörda studenterna. Jag noterar
emellertid att hennes agerande uppenbart inte haft något repressivt syfte och jag
kan i och för sig hysa viss förståelse för de skäl som legat bakom efterforskningen.

Universitetet har anfört att en policyskrift om kurs- och programutvärdering, i
samråd med bl.a. studentkårerna, skall utarbetas av en av universitetsstyrelsen
tillsatt kommitté för kvalitetsfrågor. Jag förutsätter att de uttalanden jag nu har
gjort beaktas i detta arbete.
                                                            Dnr 216-1999   Sid 5 (5)



Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
