# Återrapportering från Försäkringskassan avseende hanteringen av ärenden där den enskilde har ombud

JO 2025-01-17 dnr 2177-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2025-01-17               2177-2024               1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                         Återrapportering från Försäkringskassan avseende hanteringen av
                         ärenden där den enskilde har ombud


                          Beslutet i korthet: Efter att Försäkringskassan under flera år återkommande har fått
                          kritik från JO för bristande hantering i ärenden där enskilda har haft ombud, har JO
                          följt upp myndighetens arbete med detta. Bristerna har bl.a. handlat om att
                          Försäkringskassan har skickat beslut och kommuniceringsbrev direkt till enskilda trots
                          att de har haft ombud.
                          JO konstaterar att det inte har skett någon stabil och påtaglig förbättring av
                          hanteringen, vilket är bekymmersamt. Han framhåller att Försäkringskassan har en
                          skyldighet att komma till rätta med de identifierade problemen.
                          JO ser positivt på att Försäkringskassan har vidtagit vissa åtgärder, men ställer sig
                          frågande till hur omfattande arbetet har varit. Hans uppfattning är att myndigheten
                          fortfarande inte har tagit ett helhetsgrepp om frågan och inte heller tagit den på
                          tillräckligt stort allvar.
                          Enligt Försäkringskassan saknar myndigheten för närvarande ekonomiska
                          förutsättningar för att utveckla sina ärendehanteringssystem på det sätt som skulle
                          behövas. JO konstaterar dock att resursbrist utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv inte
                          kan tjäna som en förmildrande omständighet vid den rättsliga granskning som JO har
                          att utföra och uttalar att det är av stor vikt att Försäkringskassan kommer till rätta med
                          problemen inom överskådlig tid.
                          JO är mycket kritisk till det som har kommit fram i ärendet och finner skäl att skicka
                          beslutet för kännedom till regeringen.

## Bakgrund

Försäkringskassan har under flera år återkommande fått kritik för bristande
                         hantering i ärenden där enskilda har haft ombud. Myndigheten har bl.a.
                         kritiserats för att ha skickat beslut och kommuniceringsbrev direkt till enskilda
                         trots att dessa har haft ombud. Sådana brister har iakttagits såväl vid
                         inspektioner som efter anmälningar från enskilda (se t.ex. JO:s protokoll den 16
                         maj 2016, dnr 1962-2016, och JO:s beslut den 15 september 2021, dnr 1254-
                         2020).




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:          08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                   Dnr 2177-2024       Sid 2 (6)




Den 28 februari 2024 fick Försäkringskassan allvarlig kritik för att inte ha
skickat beslut till parternas ombud i fyra ärenden om återkrav av
assistansersättning (dnr 1091-2023). Samma dag fick myndigheten även mycket
allvarlig kritik för att ha brustit i handläggningen på flera sätt i ett ärende om
sjukpenning, bl.a. genom att vid upprepade tillfällen ha underlåtit att skicka
handlingar till den enskildes ombud (dnr 2117-2023). Av båda besluten
framgick att JO skulle följa upp myndighetens arbete avseende hanteringen av
ärenden där enskilda har ombud.

Begäran om återrapportering
I en begäran om återrapportering uppmanade JO Försäkringskassan att redogöra
för myndighetens arbete och de åtgärder som hade vidtagits för att säkerställa
att ärenden där den enskilde har ett ombud hanteras korrekt. Rapporten skulle
bl.a. besvara följande frågor:

    •   Vilka åtgärder har genomförts inom Försäkringskassan från år 2022 och
        framåt för att komma till rätta med brister avseende hanteringen av
        ombud och fullmakter? Planerar myndigheten att genomföra ytterligare
        åtgärder?
    •   Har de åtgärder Försäkringskassan hittills vidtagit avseende hanteringen
        av ombud och fullmakter haft tillräcklig effekt? Följer myndigheten upp
        effekten och i så fall på vilket sätt? Om åtgärderna inte har varit
        tillräckliga ska myndigheten även redogöra för sin bedömning av vilka
        ytterligare åtgärder som krävs och vid vilken tidpunkt de kan bedömas
        ge eftersträvad effekt.
    •   Hur hanteras ombudsrollen i Försäkringskassans ärendehanterings-
        system ÄHS (Ärendehanteringssystem) respektive Hapo
        (Handläggningsportalen)? I vilken utsträckning hanteras ombudsrollen
        samt fullmakter automatiskt i systemen och i vilken utsträckning måste
        detta i stället hanteras manuellt? Har myndigheten identifierat några
        brister avseende hur ombud hanteras i systemen och vilka åtgärder har i
        så fall vidtagits för att komma till rätta med bristerna? Om brister har
        identifierats ska Försäkringskassan även redogöra för hur prioriterat
        utvecklingsarbetet är och vid vilken tidpunkt bristerna planeras vara
        åtgärdade.

Försäkringskassans rapport
I sin rapport uppgav Försäkringskassan att myndigheten hade vidtagit en mängd
olika åtgärder, både på myndighetsövergripande nivå och inom olika
avdelningar, för att hanteringen av ombud och fullmakter ska ske på ett korrekt
och lagenligt sätt. Åtgärderna motsvarar enligt Försäkringskassan det som
myndigheten i tidigare yttranden till JO angett skulle göras och har bl.a. bestått i
informationsinsatser, förtydligad information i produktionsprocesser,
handledningar och rutiner samt vissa utbildningsinsatser. Bland annat
                                                                      Dnr 2177-2024        Sid 3 (6)




publicerades ett informationsmeddelande på intranätet i oktober 2023 och
innehållet i en intern kurs arbetades om under hösten 2023.

Försäkringskassan redogjorde vidare för hur ombudsrollen hanteras i
myndighetens ärendehanteringssystem och uppgav bl.a. att i vissa fall måste
ombudets namn och adress fyllas i manuellt. Det saknas också
handläggningsstöd för att kunna registrera ombud för organisationer och
juridiska personer. Sedan 2023 pågår ett arbete för att skapa förutsättningar för
ett förbättrat stöd i handläggningen. Det innefattar bl.a. möjligheten att hämta
adresser automatiskt samt att upprätta automatiska journalanteckningar där det
framgår vad som har skickats, till vem och när.

Försäkringskassan redovisade därefter följande slutsatser.

      Vi bedömer att myndigheten har en fungerande uppföljning i de specifika delar
      av verksamheten som brustit i hanteringen av ombud. Det är dock svårt att följa
      upp effekterna av vidtagna åtgärder. Försäkringskassan behöver se över arbetet
      med uppföljning av åtgärder och effekter på en myndighetsövergripande nivå.
      Även om det är svårt att följa upp effekterna av vidtagna åtgärder är det tydligt
      att Försäkringskassans åtgärder hittills inte har gett tillräcklig effekt.
      Myndighetens bedömning är att informations- och utbildningsåtgärder inte har
      varit tillräckliga. Ytterligare sådana åtgärder bedöms därför ha begränsad verkan.
      Det som istället bedöms ha avgörande betydelse för att hanteringen av ärenden
      där enskilda/försäkrade har ombud ska skötas helt korrekt i framtiden är att
      myndigheten utvecklar effektivare IT-stöd i ärendehandläggningen. Endast
      lösningar som minskar risken för felaktig, manuell hantering av fullmakter och
      ombud kan minska de identifierade felen i ärendehandläggningen. Ett sådant
      utvecklingsarbete kräver dock resurser. Sedan sommaren 2023 saknas det
      ekonomiska förutsättningar för att utveckla de olika handläggningssystemen på
      det sätt som skulle behövas för att komma tillrätta med de identifierade
      problemen.

Rättsliga utgångspunkter
Den som är part i ett ärende får, enligt 14 § första stycket förvaltningslagen
(2017:900), FL, som ombud eller biträde anlita någon som är lämplig för
uppdraget.

I de fall den enskilde har anlitat ombud för att företräda honom eller henne ska
myndigheten skicka handlingar i ärendet, t.ex. kommuniceringsbrev och beslut,
till ombudet och inte till den enskilde. Myndigheten ska också i första hand ha
kontakt med ombudet. JO har även uttalat att myndigheter som huvudregel bör
välja ombudet som delgivningsmottagare. (Se bl.a. JO 2017/18 s. 473, dnr
7218-2015, samt JO:s två beslut den 17 januari 2020, dnr 5701-2018 och 6658-
2018.)

Det är av stor vikt att myndigheter hanterar ärenden där enskilda har ombud
korrekt eftersom det är avgörande för den enskildes rättssäkerhet. Bristande
hantering kan få allvarliga konsekvenser genom missade omprövnings- och
överklagandefrister. När kommuniceringsbrev inte skickas till ombud innebär
det dessutom att myndighetens kommuniceringsskyldighet inte uppfylls och den
enskilde riskerar att gå miste om möjligheten att yttra sig inför ett ingripande
                                                                  Dnr 2177-2024       Sid 4 (6)




beslut. Ombud riskerar också att gå miste om viktig information i beslut och
andra handlingar, vilket t.ex. kan leda till att enskilda förlorar sin
sjukpenninggrundande inkomst. I de fall ingivna fullmakter inte kontrolleras
tillräckligt noggrant finns det även risk för att handlingar som innehåller
sekretessbelagda uppgifter skickas till fel person.

Kunskap om innebörden av att en enskild har ett ombud måste finnas hos alla
som handlägger ärenden inom Försäkringskassan. Det är därför inte tillräckligt
att informations- och utbildningsinsatser genomförs enbart på en specifik
avdelning eller enhet. Det är också av stor vikt att de system som används för
handläggningen ger handläggarna goda förutsättningar att hantera ärendena på
ett korrekt sätt. (Se bl.a. JO:s beslut den 15 september 2021, dnr 1254-2020.)

Bedömning
Det är tydligt att det under lång tid har funnits brister i Försäkringskassans
hantering av ärenden där enskilda har haft ombud. Enligt myndigheten
förekommer sådana brister fortfarande och de kommer inte att upphöra helt
förrän myndighetens IT-utveckling har minskat behovet av manuell hantering.
Det går alltså inte att slå fast att det har skett någon stabil och påtaglig
förbättring, även om jag noterar att antalet anmälningar till JO som rör frågor
om ombud och fullmakter har minskat den senaste tiden. Det är bekymmersamt
att bristerna kvarstår.

Försäkringskassan är en stor myndighet som fattar många beslut som rör
enskilda och det är inte ovanligt att besluten har stor betydelse för dessa
personer. Jag har förståelse för att Försäkringskassans hantering till viss del kan
vara komplex, men en myndighet måste ha kunskap och beredskap för att kunna
uppfylla de krav som ställs. Som jag tidigare har uttalat kan en myndighet inte
själv välja vilka av kraven i FL som den anser sig kunna uppfylla, utan det vilar
ett stort ansvar på myndigheten att organisera sin verksamhet på ett sådant sätt
att de förvaltningsrättsliga kraven uppfylls (se JO 2022/23 s. 351, dnr 5920-
2020). Försäkringskassan har alltså en skyldighet att komma till rätta med de
identifierade problemen vid hanteringen av ombud och fullmakter. Att
Försäkringskassan i stället har haft utbredda problem med den hanteringen
under flera år innebär att de enskilda har fått ta konsekvenserna av att
myndigheten inte har vidtagit tillräckligt verkningsfulla åtgärder. Det är inte en
rimlig ordning.

Jag ser givetvis positivt på att Försäkringskassan har vidtagit vissa åtgärder
avseende ombudshanteringen. Inför återrapporteringen hade JO dock fått
uppgifter om att myndigheten under 2022 skulle genomföra ett myndighets-
övergripande utvecklingsarbete i syfte att säkerställa rättssäkerheten för
enskilda som har ombud. Jag uppmanade därför Försäkringskassan att redogöra
för vidtagna åtgärder från 2022 och framåt, och förväntade mig att ett större
antal insatser inom hela myndigheten skulle ha genomförts. Dessa förväntningar
har inte infriats. Av Försäkringskassans rapport framgår inte under vilken
                                                                  Dnr 2177-2024      Sid 5 (6)




tidsperiod det aviserade utvecklingsarbetet har pågått och inte heller vilka
åtgärder som har vidtagits inom ramen för arbetet. Det framstår över huvud
taget som att det är relativt få insatser som faktiskt har genomförts under 2022,
t.ex. togs ett informationsmeddelande fram först under hösten 2023 och det var
också först då som innehållet i en intern kurs uppdaterades. Även i övrigt är
beskrivningen av flera åtgärder relativt vag och oprecis, det framgår inte alltid
vid vilken tidpunkt eller inom vilken del av myndigheten som åtgärden har
vidtagits. Jag ställer mig därför något frågande till hur omfattande
utvecklingsarbetet egentligen har varit.

Mitt intryck är vidare att Försäkringskassan främst har fokuserat på insatser
inom specifika delar av myndigheten, trots mina uttalanden om att tillräckliga
kunskaper måste finnas inom hela myndigheten. Försäkringskassan hänvisar i
sin rapport till att insatser som aviserats i tidigare yttranden till JO har
genomförts. Jag noterar dock att de senaste yttrandena som Försäkringskassan
har avgett framför allt fokuserar på insatser inom en avgränsad del av
myndigheten. Dessutom bedömer myndigheten att en fungerande uppföljning
enbart finns inom vissa specifika delar av verksamheten och att uppföljningen
fortfarande behöver ses över på en myndighetsövergripande nivå. Jag vill här
framhålla att JO i tidigare ärenden har uppmärksammat brister inom så vitt
skilda ärendetyper som sjukpenning, assistansersättning och omprövning. Det är
därför oroväckande att Försäkringskassan inte tycks ha fokuserat på att arbeta
myndighetsövergripande med frågan. Min uppfattning är att Försäkringskassan
fortfarande inte har tagit ett helhetsgrepp om ombudsfrågan och inte heller tagit
den på tillräckligt stort allvar, trots den omfattande och allvarliga kritiken som
myndigheten har fått.

Försäkringskassan bedömer att utveckling av effektivare IT-stöd i ärende-
handläggningen är avgörande för att ärenden där enskilda har ombud ska kunna
behandlas korrekt. Detta ligger i linje med JO:s tidigare uttalande om att det är
viktigt att ärendehanteringssystemen ger goda förutsättningar för en korrekt
hantering. Försäkringskassan har redogjort för hur ombudsrollen hanteras i
ärendehanteringssystemen ÄHS och Hapo. Det framgår att hanteringen till viss
del är manuell och myndigheten har även identifierat en del brister och
utvecklingsområden. Jag noterar att aviserade förbättringar främst tycks vara
aktuella i systemet Hapo, där endast vissa av de ärendetyper som
Försäkringskassan hanterar handläggs. Det framgår inte tydligt vad det finns för
planering avseende de ärendetyper som i dagsläget i stället handläggs i systemet
ÄHS. Det är givetvis viktigt, även i det här avseendet, att arbetet inte enbart
innefattar begränsade delar av myndigheten.

Försäkringskassan uppger att myndigheten för närvarande saknar ekonomiska
förutsättningar för att utveckla ärendehanteringssystemen på det sätt som
behövs. Det må vara en bidragande orsak till att myndigheten inte förmått
uppfylla de förvaltningsrättsliga krav som det nu är fråga om, men kan utifrån
ett rättssäkerhetsperspektiv inte tjäna som en förmildrande omständighet vid
                                                                  Dnr 2177-2024   Sid 6 (6)




den rättsliga granskning som JO har att utföra. Jag anser att det är mycket
bekymmersamt att den aktuella IT-utvecklingen inte synes ha varit tillräckligt
prioriterad och att det inte finns någon tydlig tidsplan för när en påtaglig
förbättring kan förväntas. Det är av stor vikt att Försäkringskassan inom
överskådlig tid kommer till rätta med problemen vid hanteringen av ärenden där
enskilda har ombud.

Jag är mycket kritisk till det som har kommit fram vid återrapporteringen och
kommer att fortsätta följa frågan. Jag finner också skäl att skicka en kopia av
detta beslut till regeringen för kännedom.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Sara Uhrbom har föredragit ärendet och byråchefen
Anneli Svensson har deltagit i beredningen.
