# Anmälan mot Fosie stadsdelsfullmäktige i Malmö kommun; fråga bl.a. om skyldigheten att dokumentera uppgifter i en muntlig anmälan

JO 2011-10-31 dnr 2180-2010

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                    Sid
                                                                           2011-10-31            2180-2010             1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Anmälan mot Fosie stadsdelsfullmäktige i Malmö kommun; fråga bl.a.
                        om skyldigheten att dokumentera uppgifter i en muntlig anmälan


                          Beslutet i korthet: I beslutet bedöms det, vid en strikt tillämpning av 11 kap. 5 §
                          socialtjänstlagen (2001:453), SoL, inte föreligga någon skyldighet att dokumentera
                          uppgifter i en muntlig anmälan. Det får dock anses ligga i sakens natur att den som tar
                          emot en sådan anmälan, som innehåller uppgifter av den karaktären att de kan komma
                          att ligga till grund för åtgärder från socialnämndens sida, ska dokumentera uppgifterna.
                          I beslutet uttalas vidare att det av en anmälan enligt 14 kap. 1 § andra stycket SoL bör
                          framgå vilka uppgifter som föranlett anmälan. Fosie stadsdelsfullmäktige i Malmö
                          kommun kritiseras för brister i en sådan anmälan till en annan kommun.

## Bakgrund

AA och BB var på uppdrag av socialnämnder i olika kommuner familjehem för
                        barn. Även en granne, familjen CC och DD, var familjehem. Fosie
                        stadsdelsfullmäktige i Malmö kommun hade hos den familjen placerat en pojke,
                        EE, född 1998.

                        Två tjänstemän från Fosie stadsdelsförvaltning besökte AA den 19 maj 2009,
                        varvid hennes kontakter med bl.a. EE diskuterades. Vid besöket uppgav AA att hon
                        ville göra en anmälan angående EE. En skriftlig anmälan kom in till
                        stadsdelsförvaltningen en tid senare.

                        Stadsdelsförvaltningen skickade en skrivelse, som är daterad den 26 juni 2009, till
                        socialtjänsten i de kommuner som hade placerat barn hos makarna AA och BB. I
                        skrivelsen anförde förvaltningen följande.

                                  Information avseende familjehemmet [AA och BB]
                                  SDF Fosie har en pojke placerad i en familj i grannskapet.
                                  Genom SDF Fosies familjehem och övriga personer i familjehemmets omgivning
                                  som känner till familjen [AA och BB] har undertecknade erhållit information
                                  gällande de barn som är placerade hos familjen [FF och GG]. Denna information
                                  föranledde en kraftig oro från vår sida om hur dessa barn har det.
                                  [AA] har ringt till skola, assistenter, kontaktfamilj samt modern gällande vår
                                  placerade pojke. Hon har baktalat familjehemsföräldrarna inför pojken och sagt att
                                  han skall bo hos henne. Detta skapade oro hos pojken vilket inte på något sätt
                                  gagnade honom. I samband med detta beslöt SDF Fosie att besöka [AA och BB].



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                          Dnr 2180-2010      Sid 2 (6)




      Under besöket uppfattade undertecknade [AA] som mycket instabil. Mot bakgrund
      av besöket samt all den information vi erhållit vill vi härmed göra er uppmärksamma
      på att missförhållande kan råda.
      Vi har tidigare informerat er via telefonen och har även kontaktat de övriga
      kommunerna som har placeringar hos familjen.
      Vi återger ej den information vi fått då detta blir andrahandsuppgifter för er.
      Personerna själva är beredda att berätta det de vet. Vi har fått tillåtelse att ge er dessa
      personers namn och telefonnummer för ytterligare information. (Se bilaga)

Anmälan m.m.
I en anmälan till JO framförde jur kand HH, som ombud för AA, klagomål mot
tjänstemän vid Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö kommun. Han anförde bl.a.
följande.

EE sökte upp AA i maj 2009 och berättade att han hade blivit misshandlad i sitt
familjehem. AA, som redan tidigare hade anat att ”allt inte stod rätt till i pojkens
familjehem”, gjorde en anmälan till stadsdelsförvaltningen. Anmälan fick en helt
annan effekt än vad som kunde förväntas. Förvaltningen misstänkliggjorde
familjehemmet AA genom att muntligt och skriftligt lämna felaktiga samt vaga och
grundlösa påståenden om AA till de kommuner som hade barn placerade hos
henne. Agerandet har orsakat AA stort obehag och ekonomisk skada.

HH kompletterade därefter anmälan och anförde bl.a. följande. En av de personer
som angavs i bilagan till stadsdelsförvaltningens skrivelse kände inte till att hon var
upptagen på listan. När personen kontaktade förvaltningen och begärde att hennes
namn skulle tas bort fick hon till svar att ”Det är synd att du inte vill vara med på
listan”.

Utredning
Inledningsvis inhämtades vissa handlingar från stadsdelsförvaltningen.

Fosie stadsdelsfullmäktige i Malmö kommun anmodades därefter att inkomma med
utredning och yttrande över om ”den information” som förvaltningen erhållit
rörande de barn som var placerade hos familjen FF och GG hade dokumenterats.
Om förvaltningen hade underlåtit att dokumentera ”informationen” skulle det av
remissvaret framgå vilka överväganden som hade gjorts i saken.

I sitt remissvar anförde stadsdelsfullmäktige (socialutskottet) bl.a. följande
(åberopade bilagor har här utelämnats).

      Besöket hos [AA och BB] föranleddes av att [AA] på flera sätt påverkat vården av
      [EE], en av Individ och familjeomsorgen (IoF) i Fosie SDF, familjehemsplacerad
      pojke.
      Vid flera tillfällen, under maj månad 2009, kontaktade [EE:s] familjehem
      familjehemssekreterare JJ och berättade att [AA] ringt till [EE:s] assistenter (bilaga
      nr l) samt hans kontaktfamilj (bilaga nr 2). Familjehemmet uppgav också att [EE]
      berättat att [AA] inför [EE] talat illa om familjehemmet samt att [AA] sagt att han
      skulle få det bättre i hennes hem och att hon hade pratat med [EE] om allt roligt de
      skulle göra om han flyttade dit. [EE] är en pojke med mycket stora känslomässiga
                                                                  Dnr 2180-2010        Sid 3 (6)




och kommunikativa problem och [AA:s] handlande medförde stora konsekvenser för
[EE] vad gäller mående och beteende.
Syftet med besöket hos familjen [FF och GG] var att Fosies IoF bedömde det som
mycket viktigt att framföra till [AA] vilka konsekvenser hennes handlande fått för
[EE] Detta framgår tydligt i det brev som skrivits till de olika kommunerna.
När JJ (Fosie IoF) via telefonsamtal kontaktar [AA] för att boka en tid (bilaga nr 3)
frågar [AA] varför [EE:s] familjehem anmält henne. JJ uppger att ingen anmält
henne och att det i så fall inte skulle ske till Fosie SDF eftersom Fosie SDF inte har
något barn placerat hos henne.
I bakgrunden i anmälan från [AA], står att [EE] uppsökt [AA] för att han har blivit
misshandlad i sitt familjehem. [AA] nämnde detta först efter att Fosie IoF ifrågasatt
hennes handlande att kontakta [EE:s] kontaktfamilj och skolassistenter. Efter att
hon, i telefonsamtalet, fått veta att ingen anmält henne uppger [AA] att hon sett att
[EE] inte mår bra och att hon därför kontaktat hans assistenter, JJ uppmanar då [AA]
att inte göra egna utredningar gällande [EE:s] mående utan i stället ta kontakt med
Fosie IoF om hon tror att det förekommer missförhållanden.
Besök av familjehemssekreterare KK samt JJ hos familjen [G.] bokas in 090519.
Under besöket upplevde båda familjehemssekreterarna att det var svårt att få några
konkreta svar och att anklagelserna blev allt fler under den tid besöket varade (bilaga
nr 4 och 5) samt att samtalet blev allt rörigare. Familjehemssekreterarna uppmanade
[AA] att göra en formell anmälan eftersom hon misstänkte missförhållanden i [EE:s]
familjehem, vilket hon då gjorde.
Fosie IoF öppnade utredning i syfte att utreda om det fanns missförhållande i [EE:s]
familjehem. En omfattande utredning visade att det inte fanns något som styrkte de
påståenden som [AA] framfört varför det inte heller fanns någon anledning att
omplacera [EE] Detta beslut är ifrågasatt av jur.kand. HH. Flera av händelserna i
anmälan har visat sig ha naturliga förklaringar. Utredningen är granskad av
länsstyrelsen.
Under Fosie IoFs utredning kontaktades Fosie IoF av namngivna personer (bilaga nr
6) som uttryckte en oro för hur barnen hade det hos [AA]. Fosie IoF uppmanade
vederbörande att kontakta de kommuner som hade barn placerade hos [AA]. Utifrån
informationen samt [AA:s] underliga beteende vad gäller [EE] gjorde Fosie IoF
bedömningen att informera de kommuner som hade barn placerade hos [AA] om att
det fanns en oro beträffande hur barnen hade det i sitt familjehem. Det är inte Fosie
IoFs uppgift att kontrollera sanningshalten i den information som emottagits utan det
är de berörda kommunerna som måste hantera informationen och göra sina egna
bedömningar. Fosie IoF har inte gått ut med felaktiga uppgifter eller gjort några
vaga och grundlösa påståenden. Ett brev har skickats till de berörda kommunerna
vilka i sin tur omfattas av sträng sekretess varför det inte kan ses som att det har
”spridits” några felaktiga påståenden eller att någon har blivit misstänkliggjord
offentligt.
Den information som kom till Fosie IoFs kännedom kunde ej dokumenteras då
varken de placerade barnen eller [AA] är aktuell hos Fosie IoF. Fosie IoF har dock
en anmälningsplikt och är skyldiga att lämna uppgifter till berörda kommuner.
Den ”lista” som jur.kand. HH refererar till består av personer som kan lämna
information. Personerna står inte på någon ”hatlista” utan har själva erbjudit sig att
ge information till de kommuner som beslutar att utreda förhållandena. Det är upp
till personerna själva om de ångrat sig och inte längre vill lämna information. Det
brev Fosie IoF skrivit skickades endast till de berörda kommunernas handläggare.
I det telefonsamtal med [kvinnan], som jur.kand. HH i ”Tillägg till anmälan”
hänvisar till, försökte JJ tala med [kvinnan] om att detta inte var någon ”hatlista”
utan att hon själv kunde avgöra om hon ville informera, positivt eller negativt.
[Kvinnan] står nämnd i bilagan men endast med förnamn, ej med telefonnummer
eller efternamn.
                                                                          Dnr 2180-2010      Sid 4 (6)




      [Kvinnan] förklarar för JJ att hon nyss fått barn och att någon sagt till henne att
      socialen kan ta barnet ifrån henne om hon står på ”listan”. Då JJ förklarar för
      [kvinnan] att ingen kan ta hennes barn ifrån henne med anledning av detta uttrycker
      [kvinnan] att hon är rädd och vill tas bort från ”listan”. JJ säger då att det är synd att
      hon känner så. Detta med tanke på att [kvinnan] kände stort obehag och var rädd.
      Om man tar meningar ur sitt sammanhang kan det bli missvisande.
      [En annan kvinna] uppgav att hon hade information och att hon var villig att tala
      med berörda kommuner, vilket alla på den s.k. ”listan” varit villiga till att göra.
      Anledningen till att Fosie IoF inte informerade kommunerna om vad respektive
      person sagt var att detta då skulle bli andrahandsinformation och de berörda
      kommunernas bedömningar måste utgå ifrån egna utredningar.
      Fosie IoF anser inte att felaktig information spridits utan har gjort som lagen kräver.
      Den information som erhölls, under utredningen gällande [EE], var den information
      som orsakade Fosie IoF:s oro för barnen. Fosie IoF anser att det var viktig att göra
      de kommuner som har barn placerade hos [AA] uppmärksamma.
      Den information som kommit fram gäller ej Fosie IoF:s placerade pojke varför de
      uppgifter vi fått avseende [AA] inte kunnat journalföras. Detta samt för att undvika
      ytterligare eventuella tolkningar gjorde att Fosies IoF bedömde det som viktigt att de
      berörda kommunerna själva kontaktade de personer som var villiga att ge
      information.
      Jur.kand. HHs brev är daterat 100409. Han uppger att [AA] fortfarande inte fått
      någon placering för att kommunerna avvaktar att situationen skall bli utredd vilket
      orsakat [AA] stort obehag och ekonomisk skada. Detta är dock inget Fosie IoF kan
      ta ansvar för eller på något sätt påverka. De berörda kommunerna gör sina egna
      utredningar och bedömningar om de skall placera barn eller ej.
HH kommenterade remissvaret.

Bedömning
Genom telefonsamtal och en skrivelse den 26 juni 2009 uppmärksammade Fosie
stadsdelsförvaltning socialtjänsten i de kommuner som hade barn
familjehemsplacerade hos AA och BB på att det kunde råda missförhållanden i
familjehemmet. Informationen grundade sig på vad som hade kommit fram vid
stadsdelsförvaltningens besök hemma hos AA och BB den 19 maj 2009 samt på
uppgifter som förvaltningen hade fått från det familjehem där EE var placerad och
från personer som torde ha känt både familjen FF och GG och familjen CC och
DD.

Enligt 14 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL, är myndigheter
vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och
sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och
kriminalvården skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin
verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd. Jag har därför inte någon invändning mot att
stadsdelsförvaltningen kontaktade socialtjänsten i de berörda kommunerna i
anledning av vad som hade kommit till förvaltningens kännedom beträffande
familjehemmet AA och BB.

Av skrivelsen den 26 juni 2009 gick dock inte att utläsa vilka uppgifter som
stadsdelsförvaltningen hade fått rörande de barn som var placerade hos AA och
BB. Skälet till att uppgifterna inte återgavs angavs vara att ”detta blir
                                                                  Dnr 2180-2010   Sid 5 (6)




andrahandsuppgifter för er” men att personerna var beredda att berätta vad de
visste. I en bilaga till skrivelsen fanns bl.a. namn och telefonnummer till de
personer som hade lämnat uppgifter till förvaltningen. I remissvaret har anförts att
den information som kom till stadsdelsförvaltningens kännedom inte kunde
dokumenteras eftersom varken AA eller de barn som var placerade hos henne var
aktuella hos förvaltningen.

Dokumentation av en muntlig anmälan
Enligt 11 kap. 1 § SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad
som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Socialnämnden har således en
utredningsskyldighet beträffande sådant som tillhör nämndens verksamhetsområde.
Om det finns anledning att inleda en utredning får avgöras efter en bedömning från
fall till fall. En sådan s.k. förhandsbedömning grundas i första hand på innehållet i
anmälan och socialtjänstens kännedom om den eller de som berörs av anmälan.

När det gäller skyldigheten att göra en förhandsbedömning har det givetvis inte
någon betydelse om socialnämnden har fått kännedom om förhållandena genom en
skriftlig eller en muntlig anmälan. I båda fallen ska en bedömning göras av om de
sakförhållanden som har anmälts kan leda till någon åtgärd av nämnden. Först om
så bedöms vara fallet ska en utredning inledas. Då uppkommer ett ärende hos
nämnden.

Av 11 kap. 5 § första stycket SoL framgår att handläggning av ärenden som rör
enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska
dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i
ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Med
handläggning av ärenden avses alla åtgärder från det att ett ärende anhängiggörs till
dess att det avslutas genom beslut (prop. 1996/97:124 s. 181). I de fall en anmälan
inte föranleder socialnämnden att inleda en utredning uppkommer alltså inte något
ärende hos nämnden. Vid en strikt tillämpning av 11 kap. 5 § SoL kan det
följaktligen inte anses föreligga någon dokumentationsskyldighet enligt den
bestämmelsen för uppgifter i en muntlig anmälan som görs utanför ramen för ett
pågående ärende. Enligt min mening får det dock anses ligga i sakens natur att den
som tar emot en muntlig anmälan, som innehåller uppgifter av den karaktären att
de kan komma att ligga till grund för åtgärder från socialnämndens sida, ska
dokumentera uppgifterna. Det gäller exempelvis en muntlig anmälan som kan leda
till att socialförvaltningen tar kontakt med vårdnadshavarna till ett barn, att en
utredning inleds eller att uppgifter anmäls eller vidarebefordras till en annan
myndighet.

De uppgifter som Fosie stadsdelsförvaltning fick från EE:s familjehem och från
personer som torde ha känt både familjen FF och GG och familjen CC och DD
måste ses som anmälningar. Eftersom uppgifterna inte ledde till en utredning enligt
11 kap. 1 § SoL hos Fosie stadsdelsfullmäktige uppkom det inte något ärende hos
fullmäktige.
                                                                  Dnr 2180-2010   Sid 6 (6)




Uppgifterna från de utomstående personerna sammantagna med
stadsdelsförvaltningens egna iakttagelser i samband med hembesöket hos AA
föranledde emellertid förvaltningen att skicka skrivelsen med rubriken
”Information avseende familjehemmet AA och BB” till socialtjänsten i de
kommuner som hade placerat barn hos familjehemmet. Eftersom uppgifterna de
facto kom att föranleda en åtgärd från myndighetens sida får de antas ha varit av
den karaktären att de borde ha dokumenterats. Jag har dock inte grund för att rikta
någon kritik mot stadsdelsfullmäktige för att så inte skedde.

Stadsdelsförvaltningens anmälan till socialtjänsten i andra kommuner
Som jag uppfattar stadsdelsfullmäktiges remissvar har stadsdelsförvaltningen
ansett sig vara skyldig att göra en anmälan enligt 14 kap. 1 § andra stycket SoL till
socialtjänsten i de kommuner som hade barn placerade hos AA och BB.
Förvaltningens skrivelse får mot den bakgrunden ses som en anmälan enligt den
nyss nämnda bestämmelsen. En sådan anmälan bör göras skriftligt med hänsyn till
de ingripande åtgärder av socialnämnden som den kan medföra. För att tillförsäkra
de barn som berörs av en anmälan det skydd och stöd som de kan ha behov av är
det nödvändigt att socialnämnden i den kommun som har ansvar för barnen får
kännedom om vad som föranledde stadsdelsförvaltningen att göra anmälan. Detta
gäller oavsett om det rör sig om förvaltningens egna iakttagelser eller uppgifter
som lämnats av en utomstående anmälare. Att det i detta fall rörde sig om
andrahandsuppgifter medför enligt min mening inte att uppgifterna inte skulle ha
vidarebefordrats. Jag är därför kritisk till att uppgifterna, i den mån de var
relevanta, inte redovisades för berörda kommuner. Detta har otvivelaktigt medfört
att AA känt sig ”utpekad” utan att närmare kunna förstå varför. Vidare måste det
ha försvårat de mottagande socialtjänsternas bedömningar av om förhållandena var
sådana att de borde leda till någon åtgärd från deras sida.

____________________

Vad som i övrigt har kommit fram föranleder inte något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan anförda.
