# Intagnas deltagande i eftergymnasiala studier; fråga bl.a. om utlämnande av uppgifter om intagna till Centrala studiestödsnämnden

JO 2009-11-19 dnr 2200-2008

BESLUT
                                                                        Datum               Dnr                     Sid
                                                                        2009-11-19          2200-2008             1 (11)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Intagnas deltagande i eftergymnasiala studier; fråga bl.a. om
                        utlämnande av uppgifter om intagna till Centrala studiestödsnämnden

## Anmälningar

I en anmälan, som kom in till JO den 15 april 2008, framförde Förtroenderådens
                        riksorganisation (FRIO) kritik mot anstalten Hall. Enligt FRIO försökte man i
                        anstalten tvinga intagna att söka studiebidrag och att se till att bidraget sändes till
                        anstalten för insättning på den intagnes konto för egna medel, som inte kan
                        disponeras fritt av den intagne. FRIO uppgav också att de intagna under hot om
                        avbrutna studier anmodades att häva den sekretess som gäller för dem.

                        FRIO bifogade ett ”Avtal om upphävande av sekretess”, genom vilket en intagen
                        kunde medge att en anstalt fick bryta sekretessen gentemot Centrala
                        studiestödsnämnden (CSN) och studieanordnaren.

                        FRIO inkom den 29 april 2008 med en skrift innehållande likartade klagomål mot
                        anstalterna Kirseberg och Beateberg. I en skrift som kom in till JO den 20 maj
                        2008 framfördes likartade klagomål mot anstalten Norrtälje. FRIO uppgav
                        dessutom att flera intagna i anstalten Norrtälje, som blivit tvingade att avbryta sina
                        studier, hade förvägrats skriftliga beslut om detta.

                        Vid ett telefonsamtal med två intagna i anstalten Hall uppgav en av dessa, AA, att
                        studiebidraget betalades ut via Swedbank och att det förhållandet att Swedbank
                        kunde se att studenten var intagen i anstalt kunde leda till framtida problem i den
                        intagnes kontakt med banken.

## Utredning

Muntliga uppgifter inhämtades från anstalten Hall. Kriminalvården anmodades
                        därefter att yttra sig över vad FRIO hade framfört.

                        I sitt remissvar anförde Kriminalvården (huvudkontoret), genom generaldirektören
                        BB, följande.

                                  –––




 Riksdagens ombudsmän                        E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4              Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                   Dnr 2200-2008     Sid 2 (11)




Allmänt om studier för intagna i anstalt
Under de senaste åren har Kriminalvårdens klientutbildning utvecklats och
genomgått stora förändringar. En helt ny organisation har skapats. Positiva effekter
vad gäller måluppfyllelse har redan kunnat märkas genom att fler av de intagna som
deltar i utbildning inom Kriminalvården genomför utbildningen och får betyg. Av
förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i anstalt framgår att
Kriminalvården för intagna i anstalt numera i egen regi får anordna utbildningar
motsvarande kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och
svenskundervisning för invandrare (sfi). Klientutbildningen står under Skolverkets
tillsyn och följer relevanta nationella styrdokument. Verksamheten ska inte vara
kriminalvårdspecifik utan liknar så långt möjligt den vuxenutbildning som i övrigt
erbjuds i samhället.
Intagna i anstalt kan också under vissa förutsättningar få tillgång till utbildning som
andra än Kriminalvården anordnar, framför allt yrkes- och högskoleutbildning.
Utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, liksom sfi, hanteras numera helt
inom de s.k. Lärcentra vid anstalterna. För denna verksamhet finns lärare anställda,
vilka leds av en rektor i varje region inom Kriminalvården. Lärcentra är skapade
som en direkt parallell till kommunala Lärcentra och är en studiemiljö med tillgång
till lärare, läromedel och datorer. Genom Lärcentrummodellen säkras likvärdighet
och kontinuitet inte bara vad gäller studier inom Kriminalvården utan även när det
gäller övrig vuxenutbildning. Modellen möjliggör att studier som påbörjats vid en
viss anstalt kan fortsättas även om klienten flyttas till en annan anstalt samt att
studier påbörjade inom Kriminalvården kan fortsättas utanför Kriminalvården.
Generellt gäller att även en intagen som studerar vid högskola på programtid (dvs.
inom ramen för sysselsättning enligt 10 § KvaL) ska bedriva studierna i Lärcentrums
lokaler. Högskolestudier bedrivs vanligtvis på distans vid den högskola eller
universitet som anordnar utbildningen.
Den som är intagen i anstalt ansöker själv hos Kriminalvården om att få bedriva
studier som en form av sysselsättning. Kriminalvården bedömer hur studier kan
passa in i verkställigheten på programtid och från klientutbildningen görs en behovs-
och prioriteringsbedömning. Jämfört med tidigare ställs högre krav för att få studera.
Bara den som är motiverad och villig att sköta sina studier antas att studera som ett
led i verkställighetsinnehållet. Fokus på betyg är en förutsättning för att upprätthålla
hög kvalitet på utbildningen. Efterfrågan på platser är större än tillgången och platser
kan inte uppehållas av den som väljer att studera för att få slippa arbeta. I linje med
förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning gäller att den som har
kort tidigare utbildning prioriteras om det finns fler sökande än det finns platser eller
resurser. Detta innebär att den som saknar kunskap på grundläggande
vuxenutbildningsnivå har företräde medan den som redan har utbildning på
gymnasial nivå, eller har studerat på högskolenivå, inte är en prioriterad grupp.
Kriminalvården prioriterar alltså oerhört medvetet den grupp intagna som har behov
av mer grundläggande studier.
Utöver ordnings- och säkerhetsskäl finns inte något inom Kriminalvården som
hindrar att intagna själva bedriver högskolestudier på sin fritid. Sådana självstudier
under fritid ses dock inte som del i verkställighetsinnehållet utan som en ren
fritidssysselsättning och sker inte inom ramen för Lärcentrum.
I Kriminalvårdens riktlinjer för klientutbildning (Kriminalvårdens riktlinjer 2007:4)
behandlas frågor om intagnas studier på programtid. Av dessa framgår
sammanfattningsvis följande i fråga om högskolestudier. Högskolestudier ingår i
Kriminalvårdens klientutbildning. Huvudman för utbildningen är respektive
högskola eller universitet. De intagna som studerar på högskola gör det oftast på
distans. Normalt är det endast praktiskt genomförbart med fristående kurser,
eftersom deltagande i reguljära utbildningsprogram med få undantag kräver att
studenten är fysiskt närvarande. Det förekommer dock i viss utsträckning studier
under frigång eller i samband med vårdvistelse. Deltagande i studier är en frivillig
                                                                        Dnr 2200-2008    Sid 3 (11)




programverksamhet och är något som tas upp i samband med
verkställighetsplaneringen. För att den intagne ska få studera på högskola under
programtid krävs att studieplaneringen skett i samråd med Kriminalvården och att
studierna utgör en del av verkställighetsplanen.
Av riktlinjerna framgår också bl.a. följande. Under rubriken ”Brytande av sekretess
gentemot universitet, högskola och Centrala studiestödsnämnden(CSN)” framgår att
den intagne ska ge sitt medgivande till att sekretess upphävs mellan Kriminalvården,
högskolan och CSN, och att detta enklast görs genom en blankett/avtal (Anm: den
blankett som bifogats till JO-anmälan). Vid högskolestudier från anstalt krävs
särskilda arrangemang för t.ex. e-post, registrering och extra handledning och
eventuellt behov av särskilt stöd. För att informera antagningsenhet och
kursanordnare eller institution om detta ska i ansökan bifogas ett brev där det tydligt
framgår att den sökande är intagen i anstalt. I brevet anges bl.a. vem på anstalten
som är kontaktperson. En förutsättning för högskolestudier är vidare att berörd
kriminalvårdspersonal hartillgång till den intagnes personliga inloggningskoder och
mailadresser på studentportaler. Den intagne ska alltid redan vid planeringsstadiet
informeras om dessa studieförutsättningar.
Av riktlinjerna framgår slutligen även följande. Alla högskolestuderande som är
intagna i anstalt ska söka studiebidrag men inte studielån. Utbetalningar av bidrag
förmedlas av Swedbank. Den studerande anger i studiebidragsansökan under
punkten ”övrigt” att han eller hon är intagen i anstalt. Om den intagne ej vill föra
över medlen från sitt bankkonto till ”egna medel” är han skyldig att se till att medel
finns tillgängligt om läromedelsbeställningen gått via anstalten. Kostnadsansvaret
för läromedel och övriga kostnader åvilar helt och hållet den intagne.
Kriminalvården har även utfärdat Riktlinjer rörande intagnas användande av
Internet (Kriminalvårdens riktlinjer 2007:1). Generellt har intagna av säkerhetsskäl
inte tillgång till Internet. Av riktlinjerna framgår dock, såvitt nu är aktuellt, följande.
Intagna kan beviljas tillstånd att använda öppet Internet i samband med högre studier
eller annan verksamhet som är kopplad till verkställighetsplanen. Verksamheten ska
vara godkänd av Kriminalvården och vid studier följa den studieplanering som
upprättats i samarbete med Lärcentrum. Kriminalvårdschef eller
kriminalvårdsinspektör beslutar om tillstånd att använda öppet Internet. Tillståndet
ska avse en specifik uppgift och ska tidsbegränsas. Användningen av öppet Internet
ska alltid direktövervakas av personal. Misskötsamhet kan leda till att den intagnes
tillstånd att använda öppet Internet dras in.

Förhållanden vid de angivna anstalterna
Yttrande i ärendet har hämtats in från Kriminalvården, Regionerna Stockholm och
Syd. Av dessa framgår följande.

Frågan om intagna högskolestuderande måste ansöka om studiebidrag
Inte vid någon av anstalterna Hall, Beateberg, Norrtälje eller Kirseberg krävs att de
intagna söker studiebidrag. De intagna kan själva välja om de vill göra detta eller
inte. Det krav som ställs från Kriminalvårdens sida är att den intagne själv – och inte
Kriminalvården – ska betala studiematerialet. Det förekommer dock att intagna
klarar detta genom stöd från anhöriga eller på annat sätt.

Frågan om eventuellt studiebidrag måste sättas in på de intagnas konto för egna medel
Inte vid någon av anstalterna Hall, Beateberg eller Norrtälje förekommer skyldighet
för intagna att se till att studiebidraget skickas till anstalten för att sättas in på kontot
för egna medel. Enligt anstalten Hall är det vanligt att intagna högskolestuderande
skickar räkningen för t.ex. kurslitteratur till någon utanför anstalten som betalar den.
I vissa fall har intagna fått använda omhändertagna medel eller medel som avsatts
för permission eller frigivning för att t.ex. köpa kurslitteratur. Studiebidrag betalas
inte ut via anstalten.
                                                                            Dnr 2200-2008     Sid 4 (11)




Kriminalvården, Region Syd, har uppgett: När utbetalning av studiebidrag sker till
en intagen vid anstalten Kirseberg har anstalten att, med stöd av bestämmelsen i 83 §
femte stycket KvaL ta ställning till om pengarna ska omhändertas eller inte. Om så
sker fattas ett skriftligt, överklagbart, beslut. Omhändertagna pengar sätts in på den
intagnes konto för egna medel.

Frågan om hävande av sekretess gentemot högskola eller universitet som ett villkor för studier på
programtid
Inom Region Stockholm har Kriminalvårdens riktlinjer för klientutbildning (utgivna
augusti 2007), såvitt avser de nu aktuella frågorna, fram till våren 2008 av olika skäl
inte följts. I den nytillträdde rektorns vid Region Stockholm uppdrag låg emellertid
att se till att dessa riktlinjer implementerades. Detta ledde till en konflikt med
intagna som vägrade efterge sekretessen. Kriminalvården, Region Stockholm,
bedömde då att lärarna inte längre kunde kontakta högskolan. Konsekvensen för de
intagna vid anstalterna Hall och Beateberg blev rent praktiskt att de inte längre
kunde fortsätta sina studier, eftersom lärarna vid Lärcentrum inte kunde ha kontakt
med respektive högskola i praktiska frågor. Ingen har dock blivit avstängd från sina
studier. För att lösa konfliktsituationen medgav intagna vid anstalten Hall temporärt
upphävande av sekretessen gentemot högskolan och återfick därefter möjligheten till
lärarledda studier. Kriminalvården Region Stockholms avsikt är att föreslå de
intagna vid anstalten Norrtälje att även de temporärt medger att sekretessen hävs och
att studierna även där ska kunna återupptas. Tills vidare bedrivs högskolestudierna
vid anstalten Norrtälje utan lärarstöd och utanför Lärcentrums lokaler.
För att en rimlig studieplan ska kunna läggas upp och följas och för att examina ska
kunna genomföras på anstalten ligger det, enligt Region Stockholm, i sakens natur
att det måste finnas en öppenhet mellan Kriminalvårdens lärare och högskola eller
universitet. Region Stockholm har inte uppfattat att det finns någon motsättning
mellan Kriminalvården och de intagna i det avseendet.
Kriminalvården, Region Syd, har uppgett att, även om den intagne själv skickar
ansökan till högskolan, kontaktar anstalten efter antagning kursansvarig vid
högskolan för överenskommelse om samverkans- och kommunikationsformer.
Högskolans kursansvarige kan sedan förmedla informationen vidare till
institutionens prefekt, studievägledare eller högskolans säkerhetsansvarige om så
bedöms lämpligt.

Frågan om hävande av sekretess gentemot CSN som ett villkor för studier på programtid
Enligt Region Stockholms bedömning innebär en ansökan om studiebidrag från en
intagen samtidigt att den intagne också häver sekretessen mellan Kriminalvården
och CSN, eftersom den sökande ska fylla i om han eller hon är intagen i anstalt.
Kriminalvården har därmed möjlighet att via kontakt med CSN försäkra sig om att
bidragsutbetalningar sker enligt plan och att den intagne inte i strid med gällande
regelverk ansöker om studielån.
I de fall den intagne finansierar sina studier på annat sätt än genom studiebidrag är
utgångsläget annorlunda. Eftersom Kriminalvården har ett berättigat intresse av att
försäkra sig om att den intagne inte ansöker om studielån i strid med gällande
regelverk krävs i praktiken att den intagne efterger sekretessen gentemot CSN. En
intagen som inte har tagit något lån torde inte lida något men av detta.
Kriminalvården, Region Syd, har anfört att Kriminalvården, utan röjande av
sekretess, kan inhämta offentliga uppgifter hos CSN om en viss person uppbär
studielån eller inte.

Frågan om Kriminalvårdens skyldighet att meddela skriftliga avslagsbeslut
En intagen vid anstalten Beateberg som bedriver självstudier under sin fritid, har
skrivit till rektor och begärt ett beslut om förutsättningarna för studiernas
bedrivande. Denne intagne har skriftligen informerats om att Internetanvändning är
till för de studenter som bedriver studier vid Lärcentrum och att han har möjlighet
att ansöka om att få studera där.
                                                                   Dnr 2200-2008     Sid 5 (11)




Den 18 januari 2008 fattade anstalten Beateberg beslut angående två andra
studerande intagnas Internetanvändning. Besluten innebar att var och en av dem fick
använda öppet Internet högst femton (15) minuter tre (3) gånger per vecka i
samband med högskolestudierna. De två intagna skrev därefter till rektor och
klagade på att de inte tilläts att använda Internet på det sätt de önskade. Rektorn
besvarade deras skrivelser skriftligt och informerade dem om att de fick vända sig
till anstalten Beateberg om de hade synpunkter på beslutet.
Kriminalvården, Region Stockholm, har anfört att Kriminalvårdens
ställningstagande till en intagens möjligheter att få använda Internet vid studier inte
är ett beslut som kan överklagas och att det därför inte finns krav på att fatta
formella skriftliga beslut med besvärshänvisning i frågan.
Vid anstalten Kirseberg meddelas, om den intagne har begärt det, skriftliga beslut
om avslag på ansökan om att få studera. Enligt Kriminalvården, Region Syd, är det
inte tillräckligt med en anteckning i det klientadministrativa systemet eller i
verkställighetsplanen.

Utbetalning av studiebidrag via Swedbank
Ett sätt att motverka att Swedbank vid utbetalningar av studiebidrag får kännedom
om att en viss person är intagen i anstalt skulle vara att studiebidraget betalas ut på
ett annat sätt än till anstaltens adress. Enligt Kriminalvården Region Stockholms
bedömning torde detta vara möjligt. En förutsättning är dock att den intagne ser till
att det finns medel tillgängliga att betala sådana läromedel som har beställts via
anstalten. Utifrån Kriminalvårdens perspektiv finns inte någon anledning att
informera Swedbank om att en viss person verkställer fängelsestraff. Problemet är
dock kopplat till de samverkansformer som CSN har med Swedbank.

Aktuella författningsbestämmelser
Av 10 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) framgår att en intagen
under arbetstid ska ges möjlighet till arbete, undervisning, utbildning, arbetsträning,
särskilt anordnad verksamhet som syftar till att motverka brott eller missbruk eller
någon annan lämplig sysselsättning som såvitt möjligt främjar utsikterna för honom
att efter frigivningen inordna sig i samhället.
Av 12 § KvaL framgår att en intagen är skyldig att delta i den verksamhet och ha
den sysselsättning i övrigt som anvisas honom eller henne. Den som får
ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen
(1998:702) om garantipension får dock inte åläggas att ha någon sysselsättning, och
den som har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring får åläggas att ha sysselsättning bara av den art och omfattning
som kan anses lämplig för honom eller henne.
Av 3 kap. 5 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i
anstalt (KVFS 2008:3, numera 2009:4, JO:s anm.) (anstaltsföreskrifterna) följer att
om en intagen har fått tillstånd att studera på egen hand, ska han eller hon följa den
studieplan som anstalten har fastställt.
Av 83 § femte stycket KvaL följer att pengar, som påträffas hos eller ankommer till
en intagen i strid med vad som är särskilt föreskrivet om intagnas rätt att inneha
pengar, ska omhändertas, om det inte är uppenbart oskäligt. Omhändertagna pengar
ska genom Kriminalvårdens försorg göras räntebärande men får inte disponeras av
den intagne förrän vid anstaltsvistelsens slut, om det inte finns särskilda skäl.
I 7 kap. 9–10 §§ anstaltsföreskrifterna reglerar intagnas möjligheter att disponera
medel i anstalt. I bestämmelsernas första stycke anges de belopp per vecka av
ersättning för sysselsättning som en intagen i anstalt får disponera i anstalten. I
bestämmelsernas andra stycke anges att pengar som ankommer till eller anträffas
hos en intagen och som inte utgör ersättning för sysselsättning ska omhändertas, om
det inte är uppenbart oskäligt.
                                                                       Dnr 2200-2008   Sid 6 (11)




Av de allmänna råd som hör till 7 kap. 10 § anstaltsföreskrifterna framgår, såvitt nu
är aktuellt, följande. Särskilda skäl för att få disponera omhändertagna medel kan
vara att den intagne visar att pengarna ska användas för en legitim betalning som är
angelägen. En legitim betalning kan avse exempelvis hyra, underhåll, avbetalningar
på skatte- eller underhållsskulder, skulder tilltandläkare eller andra skulder till det
allmänna, avbetalningar inom ramen fören skuldsanering, avbetalning på lån eller
annat liknande ändamål. En intagen som följer sin verkställighetsplanering kan ges
möjlighet att disponera omhändertagna medel för inköp som bedöms vara
motiverade med hänsyn till ändamålet med verkställigheten. Sådana inköp kan avse
exempelvis böcker, kurslitteratur eller utrustning för fritidsaktiviteter som den
intagne får inneha.
Enligt 7 kap. 21 § första stycket första meningen sekretesslagen(1980:100) gäller
sekretess inom Kriminalvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det kan antas att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men
om uppgiften röjs.
Av 11 kap. 2 § Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS
2001:1) om beviljning av studiemedel framgår följande. Studiemedel får beviljas till
en studerande som är föremål för kriminalvård men som inte omfattas av KvaL.
Detta gäller även för en studerande som verkställer ett fängelsestraff utanför
anstalten enligt 58 § nämnda lag eller lagen (1994:451)om intensivövervakning med
elektronisk kontroll. För en studerande som är inskriven på anstalt enligt KvaL men
som inte omfattas av första stycket gäller följande: 1. En studerande på en
eftergymnasial utbildning får beviljas studiebidrag men inte studielån. 2. En
studerande på en annan utbildning får inte beviljas studiemedel.
Av 2 § bidragsbrottslagen (2007:612) framgår att den som lämnar oriktiga uppgifter
eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla
enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån
felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, döms för bidragsbrott till
fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa, tillfängelse högst sex månader.

Kriminalvårdens bedömning

Frågan om intagna högskolestuderande måste ansöka om studiebidrag
När det inledningsvis gäller frågan om Kriminalvården kan tvinga
högskolestuderande intagna att söka studiebidrag är svaret givetvis nej.
Studiebidrag är ett frivilligt bidrag som beslutas och administreras av CSN. Det
finns således inte någon skyldighet för intagna att ansöka om studiebidrag.
Kriminalvården har inte heller, som ett villkor för högskolestudier under programtid,
krävt att den intagne ansöker om studiebidrag. Med formuleringen i riktlinjerna har
endast avsetts de intagna som valt att ansöka om studiemedel. Kriminalvårdens
riktlinjer för klientutbildning är för närvarande under omarbetning och
formuleringen i denna del om att intagna ”ska” ansöka om studiebidrag kommer att
ändras så att det tydligare framgår att det inte finns något krav på att den intagne ska
ansöka om studiemedel.

Frågan om studiebidrag måste sättas in på de intagnas konto för egna medel
Av bestämmelserna i KvaL och anstaltsföreskrifterna följer att medel, t.ex.
studiebidrag, som skickas till en intagen i en anstalt normalt sett ska omhändertas.
Av de citerade allmänna råden i anstaltsföreskrifterna följer dock att inköp av
kurslitteratur eller liknande inom ramen för verkställighetsplaneringen normalt sett
utgör ett särskilt skäl att få disponera omhändertagna medel. Det finns dock inte
något som hindrar att en intagen hanterar studiebidraget och inköp av studiemedel
utan Kriminalvårdens inblandning, och anger en adress för utbetalning av
studiebidraget som inte är Kriminalvårdens.
                                                                          Dnr 2200-2008       Sid 7 (11)




Frågan om hävande av sekretess gentemot högskola eller universitet som ett villkor för studier på
programtid
Av Kriminalvårdens riktlinjer om klientutbildning framgår att den studerande i
förväg generellt måste medge att sekretess bryts i förhållande till högskolan eller
universitetet, för att Kriminalvården ska låta den intagne studera inom ramen för
sysselsättning enligt 10 § KvaL. Det framgår också av Region Stockholms
beskrivning att de intagna rent faktiskt inte kunde fortsätta sinastudier när de
vägrade att underteckna ett sådant medgivande, eftersom personal vid Lärcentrum
inte kunde ha kontakt med respektive högskola i praktiska frågor.
Kriminalvårdens erfarenhet är att det finns en rad praktiska svårigheter med att
genomföra högskolestudier under ett frihetsberövande. I de allra flesta fall behöver
studieupplägget anpassas till den intagnes förhållanden i anstalten. Det kan gälla
t.ex. att hitta praktiska alternativa lösningar i samband med tentamen,
gruppuppgifter, närvaro vid campus, e-postkorrespondens eller tillgång till digitalt
material. Enligt Kriminalvården löses frågor av detta slag enklast i öppet samråd
mellan den studerande, berörd personal vid Lärcentrum och berörd personal vid
högskolan eller universitetet. Om det är känt för universitetet eller högskolan att den
studerande är intagen i anstalt, brukar det finnas goda förutsättningar att lösa de
problem som uppstår. Det underlättar också betydligt om personal vid Lärcentrum
kan ha direktkontakt med personal vid högskolan eller universitetet. Om den intagne
inte informerar högskolan eller universitetet om att han eller hon är intagen i anstalt,
kan detta väsentligen försvåra möjligheterna att genomföra studierna. I många fall
kan det leda till att studierna inte kan fullföljas, t.ex. på grund av att tentamen inte
kan genomföras.
Kriminalvården förordar därför att den intagne själv informerar högskolan eller
universitetet om sin situation, så att studierna och kontakterna med lärosätet
underlättas. Om så har skett, är uppgiften känd för lärosätet och sekretess råder då
inte längre.
Det finns i och för sig inte några hinder mot att ett samtycke till ett hävande av
sekretess i stället ges. Inget hindrar heller att samtycket ges i förväg. Det är
emellertid väsentligt att samtycket är tillräckligt preciserat så att den enskilde kan
överblicka innebörden och följderna av detsamma. Därtill kommer frågan om ett i
förväg lämnat samtycke bör vara ett absolut villkor för högskolestudier. Till följd av
den situation som uppstått, kommer Kriminalvården att se över utformningen av den
aktuella blanketten så att det tydligare preciseras vad ett eventuellt samtycke
omfattar. Vidare kommer Kriminalvården inte längre generellt ange att ett i förväg
lämnat samtycke är ett absolutvillkor för studier. Den intagne kommer att kunna
välja att inte häva sekretessen i förväg. Om sekretessen inte hävs i förväg, kommer
Kriminalvården att, utifrån kurs- och tentamensupplägg, göra en bedömning av om
den aktuella kursen kommer att kunna slutföras eller inte. Om Kriminalvården har
bedömt att studier under programtid kan påbörjas utan att sekretessen har hävts, kan
dock inte uteslutas att det under studiernas gång ändå uppstår situationer där frågan
om studiernas slutförande utan att sekretessen bryts ställs på sin spets. Den intagne
bör då ges möjlighet att ompröva sitt ställningstagande ifråga om sekretess.
Beroende på utfallet av detta kan även Kriminalvården, utifrån förutsättningarna i
det enskilda fallet, behöva pröva om sitt ställningstagandetill det lämpliga i att
studierna bedrivs under programtid.

Frågan om hävande av sekretess gentemot CSN som ett villkor för studier på programtid
Kriminalvården ska enligt 2 § förordningen (2007:1172) med instruktion för
Kriminalvården bl.a. verka för att återfall i brott förebyggs och särskilt vidta
åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras. Det kan
därför sägas vara Kriminalvårdens uppgift att i rimlig utsträckning förhindra att
intagna, till följd av oriktiga eller ofullständiga uppgifter, beviljas studielån utan att
ha rätt till det.
                                                                           Dnr 2200-2008    Sid 8 (11)




      Av Kriminalvårdens riktlinjer för klientutbildning framgår att en intagen som
      ansöker om studiebidrag, som en förutsättning för studier, måste ge sittmedgivande
      till att sekretess upphävs mellan Kriminalvården och CSN. Orsaken till detta är att
      alltså att Kriminalvården vill kunna kontrollera med CSN om en intagen studerande
      uppbär studielån utan att ha rätt till det. Det kan här betonas att de som i sin ansökan
      hos CSN uppgett att de är intagna i anstalt härigenom redan har hävt sekretessen. I
      praktiken blir alltså frågan om hävande av sekretessen aktuell endast för de som inte
      lämnat korrekta uppgifter i sin ansökan. Det kan emellertid ifrågasättas om det är
      rimligt att som villkor för högskolestudier kräva att den intagne medger att
      sekretessen gentemot CSN hävs. Ett samtycke i en sådan situation, där reell
      valmöjlighet saknas, framstår som illusoriskt. Kriminalvården avser att se över
      riktlinjerna för klientutbildning i denna del. Kriminalvården överväger vidare att, i
      samråd med CSN, begära att en författningsreglerad uppgiftsskyldighet i stället
      införs.
      En uppgift hos CSN om att en viss person uppbär studielån är offentlig. En förfrågan
      från Kriminalvården om en viss person uppbär studielån torde dock indirekt
      innebära ett röjande av att den aktuella personen är inskriven i anstalt. I avvaktan på
      eventuell författningsreglering avser Kriminalvården emellertid att via telefon – utan
      att ange att samtalet kommer från Kriminalvården – göra stickprovsvisa kontroller
      hos CSN om en viss intagen uppbärstudielån eller inte. Om brottsmisstanke
      uppkommer, bedömer Kriminalvården att sekretessen kan brytas med stöd av 14
      kap. 3 § sekretesslagen.

      Frågan om Kriminalvårdens skyldighet att meddela skriftliga beslut
      Inom ramen för planering av verkställigheten i anstalt görs även en planering av den
      intagnes sysselsättning. Den planerade sysselsättningen skrivs in i verkställighets-
      planen, som efter fastställande kan ändras vid behov. Något formellt beslut om
      vilken sysselsättning som anvisas fattas dock inte, utan anvisningen av
      sysselsättning sker genom faktiskt handlande. Kriminalvården menar att skyldighet
      att meddela skriftliga beslut om anvisad sysselsättning saknas. Även frågan om
      tillhandahållande av Internet till intagna får anses utgöra en form av faktiskt
      handlande, där skyldighet att fatta skriftliga beslut saknas.

      Utbetalning av studiebidrag via Swedbank
      CSN använder Swedbank för utbetalning av studiebidrag. Detta är inte något som
      Kriminalvården kan råda över. Det finns emellertid inte något som säger att
      studiebidraget måste betalas ut till den intagne på anstaltens adress. En person som
      inte vill röja för Swedbank att han eller hon är intagen i anstalt får därför ordna så att
      medlen betalas ut på annat sätt än till anstalten.
FRIO yttrade sig över remissvaret.

I beslut den 19 november 2009 anförde JO Nordenfelt bl.a. följande.

Bedömning
Inledning
Enligt 10 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (kriminalvårdslagen) ska en
intagen under arbetstid ges möjlighet till arbete, undervisning, utbildning,
arbetsträning, särskilt anordnad verksamhet som syftar till att motverka brott eller
missbruk eller någon annan lämplig sysselsättning som såvitt möjligt främjar
utsikterna för honom att efter frigivningen inordna sig i samhället.

Det är ett välkänt faktum att utbildningsnivån bland intagna i anstalt är låg vid en
jämförelse med befolkningen i övrigt. Brist på utbildning kan i många fall antas
utgöra en bidragande orsak till en levnadssituation som innefattar kriminalitet. Det
                                                                   Dnr 2200-2008   Sid 9 (11)




är mot den bakgrunden positivt att Kriminalvården numera har möjlighet att själv
anordna utbildningar motsvarande kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning
för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare (sfi).

Även om behovet av utbildning är störst för intagna som saknar svensk grundskola
eller gymnasieskola eller annars endast har en kort utbildning, är det naturligtvis
önskvärt att det också finns möjligheter för intagna att bedriva studier på
högskolenivå. Sådana studier förutsätter emellertid kontakter med personer utanför
anstalten, t.ex. studieanordnare och CSN, vilket kan vara svårt att förena med
kriminalvårdssekretessen, som numera regleras i 35 kap. 15 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). En motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 7 kap. 21
§ i den numera upphävda sekretesslagen (1980:100). Hänsynen till ordning och
säkerhet gör också att det kan vara svårt för en intagen i anstalt att bedriva högre
studier. FRIO har i sin anmälan tagit upp fyra frågor som aktualiserats i samband
med intagnas högskolestudier.

Frågan om intagna högskolestuderande måste ansöka om studiebidrag
FRIO har uppgett att intagna i vissa anstalter ”tvingas” att söka studiebidrag vid
studier på högskolenivå. Kriminalvården har i remissvaret tillbakavisat detta
påstående, men indirekt medgett att formuleringen ”Alla högskolestuderande som
är intagna i anstalt ska söka studiebidrag men inte studielån” i aktuella riktlinjer är
missvisande. Jag är av samma uppfattning. Det bör av riktlinjerna tydligt framgå att
intagna kan ha rätt till studiebidrag men inte studielån och hur den intagne ska gå
till väga om han vill ansöka om studiebidrag. Kriminalvården har också uppgett att
man avser att formulera om texten i det aktuella avseendet.

Frågan om studiebidrag måste sättas in på de intagnas konto för egna
medel
FRIO har klagat på att beviljade studiemedel inte kan disponeras fritt av intagna.

Pengar som skickas till en intagen ska normalt tas om hand. En intagen får alltså i
princip inte inneha och fritt disponera pengar i anstalten. Enligt vad
Kriminalvården har anfört i remissvaret utgör emellertid inköp av kurslitteratur
normalt skäl till att låta en intagen disponera omhändertagna medel. Jag kan mot
denna bakgrund inte se att reglerna om intagnas innehav av pengar skulle utgöra
något hinder för intagna som vill bedriva studier och är beroende av studiebidrag.
Som Kriminalvården påpekat finns det inte heller något som hindrar att
studiebidraget sätts in på ett konto som någon utomstående kan disponera över för
den intagnes räkning.

Frågan om hävande av sekretess gentemot högskola eller universitet och
gentemot CSN som ett villkor för studier på programtid
FRIO har vidare klagat på att det ställs som villkor på den intagne som vill bedriva
högskolestudier att han medger att sekretessen som gäller för honom får brytas
gentemot studieanordnaren och gentemot CSN.
                                                                   Dnr 2200-2008      Sid 10 (11)




Bestämmelsen i 7 kap. 21 § sekretesslagen om kriminalvårdssekretess som gällde
vid tiden för anmälan hade följande lydelse. Sekretess gäller inom kriminalvården
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde
eller någon honom eller henne närstående lider men eller att fara uppkommer för
att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, en
övervakningsnämnd och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt
brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.

Att någon är dömd att avtjäna fängelsestraff får normalt anses vara en uppgift, vars
röjande kan antas medföra men för den enskilde. En sådan uppgift fick enligt
1 kap. 3 § sekretesslagen inte röjas för annan myndighet i andra fall än som angavs
i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisade. Av
14 kap. 3 § framgick att sekretessbelagd uppgift fick lämnas till myndighet, om det
var uppenbart att intresset av att uppgiften lämnades hade företräde framför det
intresse som sekretessen skulle skydda.

Sekretess till skydd för enskild kunde också, enligt 14 kap. 4 §, helt eller delvis
efterges av honom.

De nämnda bestämmelserna har i dag motsvarigheter i offentlighets- och
sekretesslagen.

När det gäller anstalters kontakter med studieanordnare (högskola eller universitet)
och CSN och därmed sammanhängande sekretessproblematik kan jag i princip
ansluta mig till de uttalanden som Kriminalvården har gjort i remissvaret. Jag vill
dock, i fråga om kontakter med CSN, utveckla min syn på saken enligt följande.

Kriminalvården ska enligt min mening i första hand tillgodose de intagnas behov
och intressen. En viktig del i det arbetet är att försöka, genom olika
påverkansprogram, få den intagne att avstå från fortsatt brottslighet. Därutöver ska
Kriminalvården givetvis om möjligt förhindra att den intagne begår brott under
straffverkställigheten. Jag ställer mig däremot tveksam till om det kan sägas ingå i
Kriminalvårdens uppdrag att kontrollera om en intagen har lämnat korrekt
information till CSN eller andra myndigheter.

Frågan om Kriminalvårdens skyldighet att meddela skriftliga beslut
FRIO har anfört att flera intagna i anstalten Norrtälje, som blivit tvingade att
avbryta sina studier, har förvägrats skriftliga beslut om detta. Enligt Kriminal-
vårdens uppfattning saknas dock skyldighet att meddela skriftliga beslut om
anvisad sysselsättning och om tillhandahållande av Internet till intagna.

Jag har i ett nyligen meddelat beslut gjort vissa uttalanden om Kriminalvårdens
skyldighet att meddela beslut i fråga om intagnas sysselsättning (dnr 6763-2008,
beslut den 21 september 2009). I beslutet anförde jag, sammanfattningsvis, att
myndigheten ytterst får ställa frågan om det från rättssäkerhetssynpunkt krävs att
förvaltningslagens regler ska tillämpas i det enskilda fallet (Hellners och
                                                                     Dnr 2200-2008       Sid 11 (11)




Malmqvist, Förvaltningslagen, 2 uppl. 2007, 36 f.). En viktig aspekt vid den
bedömningen är den enskildes intresse i sakfrågan. En sak som talar för att
Kriminalvården i tveksamma fall bör tillämpa förvaltningslagens regler om
skriftliga beslut är att det därigenom blir möjligt för den intagne att få till stånd
åtminstone en formell prövning; ytterst ankommer det på förvaltningsdomstol att ta
ställning till om ett beslut av ifrågavarande slag kan överklagas.

När det gäller de i ärendet aktuella fallen har jag inte tillräckligt underlag för att
kunna bedöma om handläggningen varit korrekt. Jag anser inte att det finns
anledning att utreda saken vidare.

Utbetalning av studiebidrag via Swedbank
I denna del har AA uppgett att studiebidraget betalas ut via Swedbank, och han har
uttryckt farhågor om att Swedbank kan se att den som uppbär bidraget är intagen i
anstalt och att detta skulle kunna leda till framtida problem i kontakterna med
banken. Kriminalvården har i remissvaret uppgett att det inte finns något som säger
att studiebidraget måste betalas ut till den intagne på anstaltens adress och att den
som inte vill röja för Swedbank att han eller hon är intagen i anstalt har möjlighet
att ordna så att bidraget betalas ut på annat sätt.

Jag ansluter mig till vad Kriminalvården anfört och finner det inte påkallat med
ytterligare uttalanden i denna del.
