# Försäkringskassan kritiseras inte för att ha lämnat ut en uppgift om bosättningsland beträffande en person med skyddade personuppgifter men däremot för att bl.a. ha lämnat felaktig information i en kommuniceringsskrivelse och i ett beslut

JO 2013-08-22 dnr 2203-2012

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2013-08-22              2203-2012                1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Försäkringskassan kritiseras inte för att ha lämnat ut en uppgift om
                        bosättningsland beträffande en person med skyddade personuppgifter
                        men däremot för att bl.a. ha lämnat felaktig information i en
                        kommuniceringsskrivelse och i ett beslut


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan har, inom ramen för ett pågående ärende om
                          underhållsstöd, röjt uppgiften om bosättningsland beträffande en försäkrad som har
                          skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering. I beslutet uttalas att det är svårt
                          att ange när en uppgift om ett geografiskt område som en person befinner sig i kan vara
                          skyddsvärd och att det får avgöras från verksamhet till verksamhet bl.a. utifrån storleken
                          på området. I förevarande fall finner JO att det kan diskuteras om uppgiften om den
                          försäkrades bosättningsland över huvud taget omfattas av sekretess men att
                          Försäkringskassan, oavsett hur det må förhålla sig med den saken, varit oförhindrad att
                          lämna ut uppgiften ifråga med stöd av den sekretessbrytande regeln i 10 kap. 2 §
                          offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Utlämnandet av uppgiften föranleder
                          således inte någon kritik från JO:s sida.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA, som har skyddade personuppgifter, på
                        Försäkringskassan och anförde att myndigheten hade lämnat ut sekretesskyddade
                        uppgifter om honom och hans familj. Eftersom myndigheten har avslöjat vilket
                        som är deras nya bosättningsland blir de nu tvungna att flytta. AA anförde vidare
                        att Försäkringskassan har hanterat hans ärende om underhållsstöd på ett bristfälligt
                        sätt bl.a. genom att plötsligt och utan förvarning flytta över ärendet till hans nya
                        bosättningsland där han nu dels krävs på återbetalning av ett stort belopp, dels på
                        ett högt underhållsbidrag varje månad.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA anfört. I ett remissvar den 9 juli 2012 anförde Försäkringskassan följande.

## Bakgrund



## Inledning

Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn (7 kap. föräldrabalken, FB). Det
                                  vanligaste förhållandet är att båda föräldrarna bor i Sverige och att de själva reglerar
                                  underhållsskyldigheten sinsemellan. Betalar den underhållsskyldiga föräldern inte



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                  Dnr 2203-2012      Sid 2 (8)




fastställt underhållsbidrag kan barnet ha rätt till underhållsstöd från Försäkrings-
kassan. Underhållsstödet kan som mest vara 1 273 SEK/månad och barn. Den
underhållsskyldige ska betala ett fastställt belopp till Försäkringskassan och
benämns då bidragsskyldig. För att barnet ska ha rätt till underhållsstöd så behöver
den förälder som bor med barnet lämna in en ansökan till Försäkringskassan.
Föräldern som bor med barnet benämns boförälder.

När bidragsskyldig förälder bor i Sverige
Bor den bidragsskyldige föräldern i Sverige och/eller har inkomst från Sverige
fastställer Försäkringskassan en betalningsskyldighet i form av ett betalningsbelopp.
Betalningsbeloppet beräknas utifrån den bidragsskyldige förälderns taxerade
inkomst. Betalningsbeloppet kan vara som mest 1 273 SEK/månad och barn och
gäller från februari till och med januari nästkommande år. Om den bidragsskyldige
föräldern inte betalar det fastställda betalningsbeloppet skickar Försäkringskassan
skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

När bidragsskyldig förälder bor utomlands
Eftersom det inte går att begära indrivning av betalningsbelopp utomlands är
huvudprincipen att Försäkringskassan ska upphäva betalningsskyldigheten när den
bidragsskyldige föräldern bor utomlands eller har inkomst i eller från utlandet. Det
innebär att Försäkringskassan kan välja att upphäva betalningsskyldigheten för en
viss period eller helt och hållet. Om det finns ett underhållsbidrag fastställt träder
Försäkringskassan in i barnets rätt till underhållsbidrag när betalningsskyldigheten
är upphävd (19 kap. 37 § socialförsäkringsbalken [2010:110], SFB).
Är en bidragsskyldig förälder bosatt utomlands och det finns ett fastställt
underhållsbidrag träder Försäkringskassan in i barnets rätt till underhållsbidrag till
den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd (19 kap. 29 § SFB). Det innebär att
Försäkringskassan kan begära verkställighet utomlands av domen eller avtalet om
underhållsbidrag med stöd av de konventioner om erkännande och verkställighet av
avgöranden om underhållsbidrag som finns (prop.2004/05:116, Ett reformerat
underhållsstöd, s. 67).
Om Försäkringskassan räknar med att den bidragsskyldige föräldern frivilligt
kommer att betala i enlighet med ett beslut om betalningsskyldighet finns det inget
som hindrar att Försäkringskassan beslutar om betalningsskyldighet trots att den
bidragsskyldige föräldern bor utomlands (prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn
till särlevande föräldrar, m.m., s. 44). Försäkringskassan avgör i det enskilda fallet
om en betalningsskyldighet eller ett underhållsbidrag ska fastställa (se ovan nämnda
prop. 2004/05:116 s. 85).
Om det inte har fastställts något underhållsbidrag kan Försäkringskassan, när det
finns en känd adress till bidragsskyldig förälder, förelägga boföräldern att vidta eller
medverka till åtgärder för att få underhållsbidraget fastställt (19 kap. 30 § SFB).

Underhållsbidragets fastställande
Underhållsbidrag kan fastställas genom ett avtal mellan föräldrarna, genom svensk
tingsrätt eller via utländsk myndighet. Boföräldern väljer själv på vilket sätt ett
underhållsbidrag fastställs. Om boföräldern till exempel väljer att en ansökan om
fastställelse ska skickas till en utländsk myndighet framgår det i vilket land som
fastställelse kommer att ske. Genom fastställelse via utländsk myndighet tillämpas
det landets lagstiftning vilket påverkar underhållsbidragets storlek och för vilken
period underhållsbidraget fastställs.
Ett underhållsbidrag kan fastställas till 0 kronor och uppåt baserat på barnets behov
och båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar. Det betyder att ett underhålls-
bidrag kan fastställas till ett belopp högre än 1 273 kronor. Om underhållsbidraget
blir högre än det utbetalade underhållsstödet och när den bidragsskyldige bor
utomlands bör Försäkringskassan ge boföräldern möjlighet att i samband med
Försäkringskassans krav på betalning av underhållsbidrag kräva ut den del av
obetalade underhållsbidrag som överstiger utbetalat underhållsstöd (19 kap. 33 §
                                                                      Dnr 2203-2012      Sid 3 (8)




SFB). Om en boförälder vill använda denna möjlighet begär Försäkringskassan in
en fullmakt från henne eller honom.
Enligt huvudregeln i 7 kap. 7 § FB ska underhållsbidrag betalas i förskott för
kalendermånad. Om betalning uteblir ska Försäkringskassan utan dröjsmål vidta
åtgärder för att driva in fodringen (19 kap. 49 § SFB). När bidragsskyldig förälder
bor utomlands eller har inkomster från annat land än Sverige kan Försäkringskassan
begära indrivning av underhållsbidraget via utländsk myndighet.

Kungörelsen (1958:522) angående tillämpning av konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av
underhållsbidrag i utlandet
För att underlätta och effektivisera indrivning av underhållsbidrag i gränsöver-
skridande ärenden finns det ett särskilt system för administrativt samarbete för
indrivning av underhållsbidrag i utlandet. Varje land ska utse en centralmyndighet
som ska ansvara för detta samarbete. Regeringen har bestämt att Försäkringskassan
ska vara centralmyndighet enligt underhållsförordningen (se 2 § 13 förordningen
[2009:1174] med instruktion för Försäkringskassan).
I de administrativa uppgifterna ingår att Försäkringskassan ska vara behjälplig med
ansökningar i samarbetet för indrivning av underhållsbidrag i utlandet. Vidare får
Försäkringskassan göra en framställan om särskilda åtgärder. En framställan är en
fråga om upplysningar eller begäran om hjälp med att skaffa fram skriftliga
dokument i ett ärende utan att en ansökan har blivit gjord. Vid behandling av en
ansökan kan Försäkringskassan också få ta reda på uppgifter om underhållsskyldiga
och underhållsberättigade för att underlätta handläggningen av ett ärende. Både den
underhållsberättigade och den underhållsskyldige har rätt att få hjälp av
Försäkringskassan och den andra centralmyndigheten för indrivning av
underhållsbidraget i utlandet.

Utredning
Försäkringskassans interna utredning med anledning av JO:s begäran om yttrande
visar följande.
Personen som det gäller benämns fortsättningsvis som AA, AA är bidragsskyldig.
AA är förälder till ett barn fött 2002. Försäkringskassan utbetalade underhållsstöd
för barnet från den 12 oktober 2006. AA var återbetalningsskyldig. Vid genomgång
av AA:s ärende 2009 noterades att AA blivit avregistrerad i sjukförsäkringsregistret
med anledning av att AA flyttat till ett nytt bosättningsland. Försäkringskassan valde
då att upphäva den svenska betalningsskyldigheten för underhållsstödet. AA:s
betalningsskyldighet upphävdes från och med februari 2010. Något beslut skickades
inte till AA eftersom det saknades en adress till AA.
I maj 2010 kontaktade AA Försäkringskassan. AA undrade hur mycket
underhållsbidraget höjts till för år 2010. Försäkringskassan meddelade AA att det
inte blev någon höjning. AA angav att han hade skyddade uppgifter och kunde nås
via Skatteverkets förmedling.
I september 2010 skickades ett brev till AA via Skatteverket. I brevet meddelades att
det för närvarande inte fanns något fastställt belopp som skulle betalas och att
Försäkringskassan önskade kontouppgifter eller adress för återbetalning av inbetalt
betalningsbelopp. AA ringde till Försäkringskassan den 19 januari 2011 och
bekräftade att han mottagit brevet. Vid telefonsamtalet ombads AA komma in med
kontouppgifter vilket han gjorde per e-mail. Ett belopp om 2 142 kr återbetalades till
AA den 31 januari 2011.
Med anledning av AA:s lämnade uppgifter översändes den 12 oktober 2011 ett brev
till boföräldern om fastställelse av underhållsbidraget där AA:s nya bosättningsland
framgick. I brevet framgick också att det ställdes krav på medverkan från
boföräldern för att få underhållsbidragets fastställt enligt 19 kap. 30 § SFB.
Försäkringskassans försäkringsutredare ringde samma dag till Skatteverket och fick
bekräftat att AA fortfarande hade skyddade personuppgifter och att AA kunde nås
                                                                 Dnr 2203-2012      Sid 4 (8)




via Skatteverket. Senare samma dag ringde försäkringsutredaren till central-
myndigheten i AA:s bosättningsland och fick bekräftat att AA hade skyddade
uppgifter i bosättningslandet.
Under tiden den 25 - 31 oktober 2011 kom det in handlingar från boföräldern.
Handlingarna utvisade att boföräldern valde att medverka till att ansöka om att
fastställa underhållsbidrag i AA:s bosättningsland.
Den 1 november 2011 skickades kommunicering om upphävd betalningsskyldighet
till AA via Skatteverket. Kommuniceringstiden förlängdes till 21 dagar för att AA
skulle få tillräcklig tid på sig att svara.
På Försäkringskassans begäran kom Skatteverket den 2 november 2011 in med
AA:s personbevis. Personbeviset, boförälderns ansökan om fastställelse och
Försäkringskassans begäran av indrivning av underhållsbidrag skickades samma dag
till centralmyndigheten i AA:s bosättningsland.
Den 1 december 2011 skickades beslutet om upphävd betalningsskyldighet till AA
via Skatteverket.
Den 11 januari 2012 skickade centralmyndigheten i AA:s bosättningsland en kopia
till Försäkringskassan av brevet som skickats till boföräldern. I brevet efterfrågades
vissa kompletteringar från boföräldern. Det framgick att uppgifter om AA
omfattades av sekretess i AA:s bosättningsland.
Den 17 januari 2012 kontaktade AA Försäkringskassan och lämnade sin e-
mailadress. Försäkringsutredaren bekräftade mottagandet samma dag. Senare under
dagen kontaktade AA Försäkringskassan igen och undrade varför han skulle betala
underhållsbidrag som fastställts av centralmyndigheten i AA:s bosättningsland. AA
hänvisade till att kommunen eller hjälpmedelscentralen borde hjälpa boföräldern
med detta. AA konstaterade att boföräldern fått information om AA:s
bosättningsland. AA ifrågasatte också varför han skulle betala för barnet.
Den 18 januari 2012 svarade Försäkringsutredaren AA per e-mail och förklarade
flera begrepp samt skillnaden mellan Försäkringskassans roll och
centralmyndighetens i AA:s bosättningsland.
Den 1 februari 2012 klagade AA per e-mail på att Försäkringskassans brev
den 1 december 2011 var otydligt. AA ifrågasatte även varför AA:s bosättningsland
kommit till boförälderns kännedom samt varför det fastställda underhållsbidraget
blir högre än det svenska underhållstödet. Försäkringsutredaren besvarade AA:s
frågor per e-mail den 6 februari.
Centralmyndighetens i AA:s bosättningsland beslut om underhållsbidrag kom in till
Försäkringskassan den 24 februari 2012. Av beslutet, daterat den 16 februari 2012,
framgick att AA skulle betala underhållsbidrag från och med den 1 november 2011.
Den 27 februari 2012 skickade AA ett e-mail till Försäkringskassan och ifrågasatte
varför Försäkringskassan röjt AA:s bosättningsland samt varför det ansökts om
indrivning i det nya bosättningslandet trots att AA tidigare betalat frivilligt till
Försäkringskassan. Försäkringskassans försäkringsspecialist svarade AA per e-mail
den 1 mars att frågan om felaktig hantering utreddes och bad att få återkomma med
svar. AA informerades även om hantering om fastställelse och indrivning i AA:s
bosättningsland.
Den 13 mars 2012 ringde AA till Försäkringskassan och klagade återigen på att
bosättningslandet hade röjts samt att ansökan om fastställelse och indrivning hade
skett till AA:s aktuella bosättningsland. Eftersom handläggande försäkringsspecialist
inte var anträffbar bad Försäkringskassan om få återkomma. Den 14 mars 2012
skickade försäkringsspecialisten ett brev till AA och förklarade problematiken och
att det förelåg motsatta intressen i ärendet.
Den 26 mars 2012 ringde AA till försäkringsspecialisten och undrade hur det skulle
bli om AA flyttade tillbaka till Sverige. Det redogjordes då för att betalnings-
skyldigheten i sådant fall skulle bli fastställd när AA blev inregistrerad i sjuk-
                                                                  Dnr 2203-2012      Sid 5 (8)




försäkringsregistret, men att underhållsbidraget fortsättningsvis skulle drivas in
avseende det överskjutande beloppet. AA fick även information om reglerna för hur
underhållsbidraget kan omprövas och jämkas.
Den 28 mars 2012 fick Försäkringskassan besked från centralmyndigheten att
beslutet om underhållsbidrag hade överklagats. Myndigheten skickade en kopia av
överklagandet samtidigt som man önskade få boförälderns uppdaterade inkomst-
uppgifter.
Den 29 mars 2012 eftersökte Försäkringskassans utredare boförälderns inkomst-
uppgifter. Samma dag hade utredaren och boföräldern kontakt i frågan om inkomst-
uppgifter.
Den 30 mars 2012 inkom uppgifter från boföräldern.
Den 10 april 2012 skickades de uppdaterade inkomstuppgifterna till central-
myndigheten i AA:s bosättningsland.

Försäkringskassans slutsatser

Utlämnande av uppgifter
AA har angett att Försäkringskassan inte hade rätt att lämna ut uppgifter om AA:s
bosättningsland till boföräldern eftersom AA hade skyddade personuppgifter.
Uppgiften var därmed belagd med sekretess.
Sekretesskydd för uppgifter om de enskildas hälsotillstånd och andra personliga
förhållanden som finns i Försäkringskassans ärenden regleras i 28 kap. 1 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Enligt denna bestämmelse gäller
sekretess för sådana uppgifter om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men om uppgifterna röjs. I 21 kap. 3 § samma lag finns
ett generellt skydd för adressuppgifter och andra jämförbara uppgifter hos alla
myndigheter. En sådan uppgift är bara sekretessbelagd om det av någon särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära
kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Försäkringskassan gör en särskilt noggrann prövning vid utlämnande av en handling
eller uppgift i ärenden där det finns skyddade personuppgifter. Att en person har
skyddade personuppgifter betyder emellertid inte att en handling eller uppgift om
personen automatiskt är sekretessbelagd, utan tjänar enbart som en varningssignal.
Andra omständigheter kan leda till att uppgifter om en person måste lämnas ut, även
uppgiften om att personen har skyddade personuppgifter.
Enligt 10 kap. 2 § OSL hindrar till exempel inte sekretessen att uppgift lämnas ut till
en enskild om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna
fullgöra sin verksamhet.
Försäkringskassan hade kännedom om att AA har skyddade personuppgifter, men
hade inte någon information om anledningen till detta. Försäkringskassan gör den
bedömningen att uppgiften kunde lämnas ut till boföräldern med stöd av 10 kap. 2 §
OSL. En bedömning måste givetvis göras i det enskilda fallet, men som
omständigheterna var i detta fall anser Försäkringskassan att intresset av att fastställa
underhållsbidraget hade företräde framför intresset av AA:s integritetsskydd.

Information från Försäkringskassan
Försäkringskassan har inte ”plötsligt och utan förvarning” flyttat ärendet till
AA:s nya bosättningsland i januari 2012. I kommuniceringen, som skickades
den 1 november 2011, och beslut om upphävande av betalningsskyldigheten, som
skickades den 1 december 2011, framgick att Försäkringskassan avsåg att begära att
underhållsbidraget fastställdes. Med den informationen gavs AA möjlighet att
eftersöka mer information om vad fastställelse av underhållsbidrag innebär om AA
så önskade.
                                                                       Dnr 2203-2012     Sid 6 (8)




      Försäkringskassan beklagar att beslutet om upphävande av betalningsskyldigheten
      inte kom till AA:s kännedom förrän i december 2011. Försäkringskassan beklagar
      också att i kommunicerings- och beslutsbrev felaktigt angetts att AA:s betalnings-
      skyldighet upphörde i oktober 2010 när det rätteligen skulle stå februari 2010.
      Felaktigheterna har inte medfört någon negativ konsekvens i ekonomiskt hänseende
      för AA eftersom det inte förelåg någon betalningsskyldighet för AA för tiden
      februari 2010 – november 2011.

## Övrigt

AA skriver i sin anmälan att Försäkringskassan ”begärde utmätning och satte igång
      indrivning utan att informera AA”. Det är enligt Försäkringskassan inte helt riktigt.
      Försäkringskassan har lämnat ärendet för betalning till centralmyndigheten i AA:s
      bosättningsland i samband med fastställelse av underhållsbidrag. Det är riktigt att
      AA inte informeras om det förfarandet. Det är centralmyndigheten som har att
      kontakta bidragsskyldig för betalning av underhållsbidraget. Bidragsskyldig kan då
      välja att betala via centralmyndigheten utan att någon betalningsanmärkning uppstår.
      Detta är inte att jämföra med indrivning som görs via Kronofogdemyndigheten i
      Sverige.
      AA:s anger vidare att det är fel att kräva betalning retroaktivt av fastställt
      underhållsbidrag. Det stämmer inte eftersom Försäkringskassan har rätt att träda in i
      barnets rätt till underhållsbidraget från den tidpunkt som underhållsbidraget blir
      fastställt om underhållsstöd har utbetalats.
      AA anger även att han alltid skött sitt åtagande gentemot Försäkringskassan och
      ställer sig därför frågande till att Försäkringskassan bad AA att upphöra med
      betalningen av det betalningsbelopp som gällde när AA var bosatt i Sverige.
      Försäkringskassan menar att det var korrekt att upphäva betalningsskyldigheten när
      AA flyttade till annat bosättningsland. I och med upphävandet av betalnings-
      skyldigheten fanns det vid den tidpunkten inget belopp för AA att betala till
      Försäkringskassan.
      AA har även jämfört underhållsbidraget med svenskt underhållsstöd. Det är
      centralmyndigheten i AA:s bosättningsland som fastställer underhållsbidragets
      belopp för bidragsskyldig med inkomst i det landet. Det fastställda underhålls-
      bidragets storlek har inget samband med underhållsstödets storlek i Sverige. Det är
      därför inte relevant att jämföra underhållsbidrag med underhållsstöd.
      Försäkringskassans krav motsvarar underhållsstödets storlek varför AA:s synpunkt
      om att Försäkringskassan kräver ett högre belopp inte heller är riktigt. Om
      Försäkringskassan har en fullmakt från boföräldern kan Försäkringskassan även
      kräva in den överskjutande delen.
      Sammanfattningsvis beklagar Försäkringskassan att AA upplevt hanteringen
      besvärande och de olägenheter den inneburit för AA.
      AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att han aldrig, som Försäkrings-
      kassan påstår, har ifrågasatt varför han skulle betala till barnet. AA framförde även
      ett yrkande om skadestånd.
Bedömning
Jag vill inledningsvis upplysa om följande. Syftet med JO:s granskning är i första
hand att undersöka om myndigheter har agerat i enlighet med de handläggnings-
regler som gäller för dem, dvs. om myndigheterna har agerat korrekt i formellt
hänseende. Det är däremot inte JO:s uppgift att ta ställning i sådana sak- och
bedömningsfrågor som det ankommer på Försäkringskassan att avgöra. Jag
kommer därför inte att uttala mig i de frågor som rör AA:s betalningsskyldighet.
                                                                    Dnr 2203-2012    Sid 7 (8)




Enligt 28 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller
sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i bl.a. ärende
om underhållsstöd.

Det finns ett flertal sekretessbrytande regler i OSL och i andra lagar och
förordningar som OSL hänvisar till. Vissa av dessa regler medger utlämnande på
Försäkringskassans eget initiativ. Det gäller t.ex. bestämmelsen i 10 kap. 2 § OSL
som anger att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild eller till en
annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska
kunna fullgöra sin verksamhet.

AA har skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering. En sekretess-
markering innebär inte att det råder absolut sekretess utan fungerar som en
varningssignal om att en extra noggrann prövning måste ske innan uppgifter
lämnas ut.

Det framgår inte av själva sekretessmarkeringen vilken eller vilka uppgifter om
personen som kan vara skyddsvärda. Adress är i regel den uppgift som är mest
skyddsvärd men det finns även andra uppgifter inom folkbokföringen som kan
behöva skyddas. Det är svårt att generellt ange när en uppgift om ett geografiskt
område som en person befinner sig i kan vara skyddsvärd. Det får avgöras från
verksamhet till verksamhet bl.a. utifrån storleken på området (jfr Skatteverkets
vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i offentlig
förvaltning).

Av utredningen framgår att Försäkringskassan, inom ramen för ett pågående ärende
om underhållsstöd, röjt uppgiften om AA:s bosättningsland för boföräldern.

Det kan diskuteras huruvida uppgiften om AA:s bosättningsland över huvud taget
omfattas av sekretess. Hur det än må förhålla sig med den saken är det min
uppfattning att Försäkringskassan, med stöd av 10 kap. 2 § OSL, varit oförhindrad
att lämna ut uppgiften. Det som har framkommit i denna del föranleder således inte
någon kritik från min sida.

Utredningen i ärendet visar att Försäkringskassan, både i en kommunicerings-
skrivelse och i ett beslut, lämnat fel uppgifter om när betalningsskyldigheten
upphörde. Försäkringskassan dröjde dessutom oskäligt länge med att underrätta
AA om beslutet. Underrättelsen borde ha skickats ut senast i maj 2010 då det utan
tvekan stod klart för myndigheten hur AA kunde nås. AA underrättades emellertid
inte om beslutet förrän i december 2011. Ärendet präglas även i övrigt av ett
passivt förhållningssätt från Försäkringskassans sida. För detta förtjänar
myndigheten kritik.

JO prövar inte frågor om skadestånd.
                    Dnr 2203-2012   Sid 8 (8)




Ärendet avslutas.
