# Kritik mot Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun för långsam handläggning av ett återförvisat bygglovsärende samt mot en tjänsteman för att han agerat på ett sätt som stod i strid med kravet på opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2020-06-29 dnr 2214-2019

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                        Sid
                                                                          2020-06-29              2214-2019                 1 (4)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun för
                        långsam handläggning av ett återförvisat bygglovsärende samt mot
                        en tjänsteman för att han agerat på ett sätt som stod i strid med
                        kravet på opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen


                          Beslutet i korthet: Under handläggningen av ett återförvisat bygglovsärende hade en
                          tjänsteman vid stadsbyggnadsnämnden i ett e-postmeddelande uppmanat en
                          remissinstans att utveckla sitt yttrande i ärendet för att nämnden skulle kunna driva
                          ärendet fram till ett avslag. JO uttalar att utformningen av e-postmeddelandet ger skäl
                          att ifrågasätta tjänstemannens opartiskhet i ärendet och att agerandet inte är förenligt
                          med 1 kap. 9 § regeringsformen. JO konstaterar även att handläggningstiden av
                          bygglovsärendet var för lång.

## Anmälan

AA klagade på Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun för
                        handläggningen av ett återförvisat bygglovsärende. Han uppgav bl.a. följande:

                        Han företrädde ett företag som hade ansökt om bygglov. Stadsbyggnads-
                        nämnden hade avslagit lovansökan. Ärendet återförvisades till nämnden i ett
                        beslut av Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt den 10 mars 2016.
                        Nämnden hade inte vidtagit några åtgärder i det återförvisade ärendet förrän den
                        23 oktober 2017 och ett nytt beslut meddelades först den 21 februari 2019.
                        Handläggaren i ärendet, BB, hade vidare inte iakttagit opartiskhet vid
                        handläggningen. I ett e-postmeddelande till Trafikverket den 16 oktober 2018
                        skrev BB bl.a. följande:

                                Vi emottog i mars ert yttrande från i bygglovärendet, se bifogad fil.
                                Ert yttrande duger inte som skäl för att vi ska kunna avslå ansökan.
                                Ni måste hänvisa till lagrum som stod för er avstyrkan. Yttranden som
                                ”Trafikverket anser” är inte hållbart vid en juridisk prövning.
                                Ni måste återkomma med ett nytt yttrande, med hänvisning de lagar och
                                paragrafer som ni har för att kunna avstyrka ansökan.
                                Vi emotser ett nytt yttrande innan vi kan driva ärendet fram till ett avslag.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                     Dnr 2214-2019        Sid 2 (4)




Utredning
JO begärde att stadsbyggnadsnämnden skulle redogöra för handläggningen av
ärendet och yttra sig över det som AA framförde i sin anmälan. Av yttrandet
skulle särskilt framgå nämndens bedömning av handläggningstiden i ärendet
efter Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts beslut den 10 mars 2016
och hur BB:s uttalanden i e-postmeddelandet den 16 oktober 2018 förhåller sig
till bestämmelserna om saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen.

Nämnden yttrade i huvudsak följande:

      CC ansökte 2012 om bygglov för uppförande av carport och plank. Carportens
      avstånd till tomtgräns angavs till 2,0 meter och planket, uppfört i trä, skulle
      placeras i tomtgräns. Trafikverket yttrade sig över ansökan 2012-04-18 utan
      erinran. Bygglov beviljades 2012-08-16, § 287.
      Stadsbyggnadskontoret fick 2015-02-16, via Trafikverket, kännedom att en mur,
      och inte ett plank, uppförts på fastigheten. Stadsbyggnadskontoret meddelade
      sökanden att byggnationen inte överensstämde med det beviljade bygglovet
      varefter sökanden inkom då med en ny ansökan. Stadsbyggnadskontoret
      uppfattade ansökan så att den innehöll att få lov för de uppförda murarna. Över
      ansökan yttrade sig Trafikverket 2015-03-02 och avstyrkte ansökan.
      Stadsbyggnadsnämnden avslog ansökan i beslut 2015-03-19, § 112, påförde
      sökanden en sanktionsavgift med 18 468 kronor samt förelade sökanden att inom
      30 dagar riva muren.
      Sökanden överklagade Stadsbyggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen i
      Jönköpings län. Länsstyrelsen beslöt 2015-09-04 dels att avslå överklagandet i
      den del det avser ansökan om bygglov, dels att upphäva nämndens beslut att
      förelägga sökanden att vidta rättelse, dels ock att upphäva nämndens beslut att
      påföra sökanden en sanktionsavgift. Skälet för att upphäva beslutet om rättelse
      var att det rådde osäkerhet om vilken del av muren som ska rivas samt att det
      fanns olika uppgifter om murens längd. Skälet för att upphäva beslutet om
      sanktionsavgift var att det rådde osäkerhet i fråga om vilken del av
      konstruktionen som åsyftas i nämndens beslut samt att det förekom motstridiga
      uppgifter om murens längd.
      Sökanden överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
      Mark- och miljödomstolen fattade beslut 2016-03-10 och upphävde
      underinstansernas beslut om bygglov och återförvisade målet till
      Stadsbyggnadsnämnden för fortsatt handläggning i den delen. Skälet för att
      upphäva besluten var att det inte framgick av nämndens handlingar att sökanden
      ansökt om bygglov för mur, även om sökanden i sitt överklagande till
      länsstyrelsen uppgett att de ansökt om bygglov för mur. Eftersom det varken
      gick att utläsa vad bygglovsansökan avsåg eller vad nämnden hade prövat så
      upphävdes beslutet.
      Efter mark- och miljödomstolens beslut avvaktade Stadsbyggnadskontoret vilken
      åtgärd som sökanden skulle vidta. Stadsbyggnadskontoret uppfattade situationen
      sådan att sökanden antingen skulle komplettera sin ansökan för fortsatt
      handläggning i Stadsbyggnadsnämnden eller att sökanden skulle riva muren.
      Detta då Trafikverket i sina synpunkter angett att muren innebär en säkerhetsrisk
      på grund av närheten till trafikområdet. Sökanden själv är ägare av en lokflotta
      genom ett av sina dotterbolag och arbetar med järnvägstrafik vilket innebar att
      Stadsbyggnadskontoret gjorde den bedömningen att sökanden skulle följa
      Trafikverkets synpunkter.
      Efter två år hade inga kompletterande handlingar inkommit, murarna var
      fortfarande inte rivna. Stadsbyggnadskontoret lät då utföra en exakt inmätning av
      murarnas placering och längd. Stadsbyggnadskontoret uppmanade sedan
                                                                     Dnr 2214-2019        Sid 3 (4)




      Trafikverket att, inför avgörandet av ansökan, precisera vilka bestämmelser och
      lagrum man åberopade för att avstyrka ansökan. Då Trafikverkets första yttrande
      var alltför oprecist begärde Stadsbyggnadskontoret att Trafikverket skulle
      ytterligare precisera sitt yttrande. Denna begäran fick en olycklig formulering.
      Tidsåtgången har alltså blivit lång eftersom Stadsbyggnadskontoret avvaktat vad
      sökanden skulle vidta för åtgärder.
      Formuleringen till Trafikverket var olycklig och inte en avsikt att påverka trots
      ordalydelsen.
AA kommenterade nämndens yttrande.

Bedömning
Handläggningstiden
Enligt den lydelse av 9 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som är
tillämplig i ärendet ska byggnadsnämnden handlägga ärenden om lov och
förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut inom tio veckor från det att
den fullständiga ansökningen kom in till nämnden. Om det är nödvändigt på
grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas en gång med högst tio veckor
utöver de ursprungliga tio veckorna. Av bestämmelsen framgår också att
nämnden har ansvar för att driva sina ärenden framåt på ett aktivt sätt även
innan tidsfristen börjat löpa.

När ett ärende om lov eller förhandsbesked har återförvisats till nämnden från
t.ex. en domstol ska nämnden på nytt handlägga ärendet och ta ställning till
ansökan. Nämnden ska då tillämpa de tidsfrister som gäller enligt 9 kap. 27 §
PBL. Om ansökan är fullständig när ärendet kommer tillbaka till nämnden ska
nämnden alltså normalt meddela sitt beslut senast tio veckor senare. Ett
återförvisat ärende bör dessutom alltid handläggas med förtur (jfr t.ex.
JO 2016/17 s. 354).

Nämnden påbörjade handläggningen av det återförvisade ärendet först efter ett
år och sju månader och den totala handläggningstiden från återförvisningen till
ett nytt beslut uppgick till nästan tre år. Som förklaring till den långa
handläggningstiden har nämnden uppgett att den avvaktade vad sökanden skulle
vidta för åtgärder i ärendet. Detta utgör inte en giltig anledning till att dröja med
handläggningen. Nämnden ska se till att ärendet handläggs skyndsamt och
ansvaret för handläggningen kan inte läggas på den enskilde. Nämnden förtjänar
kritik för den långsamma handläggningen.

Opartiskhet
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen). Detta följer också
av 5 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900).

Kravet på objektivitet omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts
och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från
en myndighet. Även hur myndighetens agerande uppfattats är av betydelse.
Man talar ibland om en objektiv och en subjektiv sida av grundlags-
                                                                  Dnr 2214-2019       Sid 4 (4)




bestämmelsen. Det subjektiva är hur de involverade myndighetspersonerna
själva anser sig ha agerat medan det objektiva är hur deras agerande kunnat
uppfattas utifrån. Det räcker att det förekommer rent objektiva invändningar
mot en myndighets agerande för att grundlagsregeln i 1 kap. 9 § regerings-
formen ska aktualiseras, och det kan inte läkas av att helt oförvitliga tjänstemän
faktiskt har fattat de aktuella besluten. Redan risken för att andra kan uppfatta
att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräcklig för att hindra vissa
förfaranden (se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, 2019,
fjärde uppl., s. 54 f.).

JO har tidigare uttalat att det är viktigt att myndighetspersoner iakttar kraven på
saklighet och opartiskhet inte bara vid kontakten med enskilda, utan även vid
kommunikation internt och mellan myndigheter (se bl.a. JO:s beslut den
11 februari 2019, dnr 7274-2017 och där gjorda hänvisningar).

I e-postmeddelandet den 16 oktober 2018 uppmanade BB Trafikverket att
utveckla sitt yttrande i bygglovsärendet för att nämnden skulle kunna driva
ärendet fram till ett avslag. Utformningen av e-postmeddelandet ger skäl att
ifrågasätta BB:s opartiskhet i ärendet. Agerandet är därmed inte förenligt med
1 kap. 9 § regeringsformen. BB ska därför kritiseras.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet ger inte anledning till några
ytterligare åtgärder eller uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
